Transcript Framtidens västkust

Framtidens västkust
Turismstudenter ger förslag för kustsamhällens utveckling
Redaktör:
Mia Larson
Form och sammanfattning:
Helena Kraff och Eva Maria Jernsand
Tryck:
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Mars 2012
Innehåll
Inledning.................................................................................................................................................1
Käringöns färjeförbindelse – att arbeta med förändringar gentemot invånarna......................................2
Marstrands småbåtshamn – alternativa driftsformer för ökad tillväxt.....................................................3
Björholmens Marina – hur beläggningen kan ökas under lågsäsong.......................................................4
Bilden av Orust – hylla och upplev genuin båttradition!.........................................................................5
Skärhamn – turisternas behov som grund för positionering....................................................................6
Destination Skärhamn – förbättrad ekonomisk välfärd genom turism....................................................7
Södra Bohuslän – missförstått av resten av världen?................................................................................8
Årstidsresan – Södra Bohuslän genom fyra årstider.................................................................................9
Inledning
Framtidskuster är ett skandinaviskt samarbetsprojekt där danska, norska och svenska parter
inom akademi, politik och näringsliv arbetar
tillsammans för att skapa ny kunskap och
samarbeten över geografiska och organisatoriska
gränser. Det överordnade målet är att tillsammans
verka för hållbar utveckling – miljömässigt,
ekonomiskt, kulturellt och socialt. Genom nya
samarbetsformer, forskning och praktiska pilotprojekt synliggör och profilerar projektet Skandinaviens kustområden. Framtidskuster utvecklar
kunskap, strategier samt innovativa koncept och
tjänster som bl. a. utvecklar kustleder och förbättrar
gästhamnar. Projektet bidrar också till att binda
samman regionen genom nya former för maritimt
samarbete.
Dessutom har studenter på Handelshögskolan
samt Yrkeshögskolan i Kungälv bidragit med sin
kompetens. Under november till december 2010
och 2011 har masterstudenter på Graduate School,
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
inom ramen för kursen Project Management
genomfört uppdrag för partners i Framtidskuster
Bohuslän. Studenterna studerade sitt andra år på
mastersprogrammet Tourism and Hospitality
Management. Studenternas bidrag visar både
på en insikt i och kompetens inom turism,
men även det faktum att de representerar olika
nationaliteter samt en ung generation gör att de
bidrar till nya, innovativa idéer om turismutveckling. Deras rapporter sammanfattas i
denna skrift.
Delprojektet Hållbar turismutveckling drivs av
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
Kungälvs kommun, Orust kommun, Tjörns
kommun, Västsvenska turistrådet och Södra
Bohuslän Turism. Utgångspunkten för delprojektet
är turismens avgörande betydelse som basnäring
i Södra Bohuslän och därför är projektets övergripande syfte att studera hur turism i området
kan utvecklas till en näring med hög ekonomisk
och social avkastning, samtidigt som slitaget på
lokalsamhällenas fysiska och kulturella landskap
minimeras. Partners i delprojektet har identifierat
tre problemområden: (i) turismnäringens behov
av kvalitetshöjning och professionalisering, (ii)
intressekonflikter mellan olika aktörer samt
(iii) politiska och administrativa strukturer som
försvårar lokalt turistiskt entreprenörskap. För
att angripa dessa fokuseras hamnrummet och
dess potential, förståelsen för den bofasta befolkningens uppfattning om turismutveckling samt
förutsättningar för lokalt entreprenörskap. Under
2011 och 2012 genomför Handelshögskolan
vid Göteborgs universitet vetenskapliga studier
på olika platser i Södra Bohuslän för att utreda
ovan nämnda problemområden.
Studenter från utbildningen Projektledning
inom besöksnäringen vid Yrkeshögskolan i
Kungälv har också bidragit med intressanta idéer
och koncept till Bohuslän Framtidskuster. En av
dessa presenteras i slutet av denna skrift.
Vi vill tacka alla de studenter som bidragit genom
sina insatser i Framtidskuster Bohuslän.
Mia Larson, docent i företagsekonomi och
projektledare Framtidskuster
1
Käringöns färjeförbindelse
– att arbeta med förändringar gentemot invånarna
Studentgruppen undersökte källan till de
negativa attityderna och presenterade förslag
på hur man kan mildra de negativa känslor som
stigit kring projektet. Exempel på positiva saker
att lyfta fram kunde vara att den nya hamnen
blir mera rationell och välfungerande. Den blir
attraktiv, handikappanpassad och med service
som väntrum med toaletter, vilket saknas idag.
Parkeringsplatser kommer att finnas för 200
bilar som huvudsakligen ska reserveras för
invånare på Käringön och Gullholmen. Parkeringskaoset som uppstår på sommaren kan då
avlägsnas. Den längre restiden avhjälps till viss
del med ett ökat antal avgångar på kvällarna.
Planerna på att flytta färjan till Käringön
från Hälleviksstrand till Tuvesvik rev upp
starka känslor bland Käringöborna. Hur
kan en kommun kommunicera en sådan
förändring på ett sätt som gör att invånarna
istället blir positivt inställda?
Rekommendationerna till Orust kommun var
att sända budskapet i tre steg. Det första steget
är att förklara för invånarna varför kommunen
vill flytta hamnen. Därefter förklaras hur kommunen tar ansvar för förändringen. Det sista
steget är att skapa en gemensam vision för hur
bra livet på Käringön kan komma att bli när
färjeläget har flyttat. Dessutom föreslogs att
regelbundet hålla möten för att förbättra dialogen. Genom dessa rekommendationer kan
invånarna se möjligheter istället för hinder.
Orust kommun arbetar med ett projekt för att
göra västkusten attraktivare för turister och åretruntboende. En del i detta projekt var att flytta
färjelinjen till Käringön från Hällevikstrand till
Tuvesvik. Uppdraget bestod av att hjälpa kommunen att undersöka hur denna förändring
påverkar Käringön och människorna som bor
där samt att föreslå hur man kan förbättra attityden bland invånarna på Käringön.
Författare:
Enligt intervjuer som studentgruppen genomförde berodde de starka negativa känslorna på
Käringön på brist på information från kommunens sida, vilket ledde till en osäkerhet bland
invånarna. Trots att de sedan länge känt till att
en ny färjelinje hade diskuterats och att de fått
möjlighet att tycka till trodde få av invånarna att
projektet skulle komma att genomföras. Detta
ledde till en stark enad front mot hamnförflyttningen.
Christofer Nilsson, Rebecca Nordin, Hanping
Zhou, Junling Qian, Hossain Rifat, Elena
Camorali, Marco Speciale, Mohamad Abo Akel
& Charlotta Junger
”Ett ofattbart beslut.”
”Långt från våra vildaste drömmar.”
2
Marstrands småbåtshamn
– alternativa driftsformer för ökad tillväxt
näringsliv och sysselsättning, lokalt samförstånd
samt de viktigaste framgångsfaktorerna. Syftet
var att ge en inblick i de andra hamnarnas driftsformer och visa på möjligheter och begränsningar i förhållande till Marstrands småbåtshamn.
Marstrand har under de senaste åren
upplevt ett försämrat affärsklimat.
Situationen är en följd av flera års nedåtgående spiral av händelser. Frågan är
om driftsformen för småbåtshamnen kan
utvecklas för att bättre anpassas till en
tillväxt av turismen.
Skagens hamn är ett kommunägt bolag som
klarar av att ändå vara flexibelt och lönsamt.
Fokus ligger på professionella marina företag
och tros därför locka företagare och åretruntanläggningar såsom restauranger. Hamnen visar
också upp sitt kulturarv genom exempelvis sina
museer och fyrar, vilket också tros gynna utvecklingen.
Stenungsunds marina drivs också av kommunen
men den samarbetar i stor skala med ett närliggande köpcentrums entreprenörer. Samarbetet
drivs i en gemensam organisation som bland
annat arrangerar evenemang. Under lågsäsong
överlämnas en del av underhållet till de bofasta
båtägarna, vilket också skapar synergier.
Stenungsund har länge varit centrum för
petrokemisk industri på västkusten, vilket
möjliggör en bibehållen infra- och suprastruktur.
Turistsäsongen i Marstrand har en extrem peak
under sex sommarveckor vilket gör det svårt att
bedriva verksamhet året runt. Det är också komplicerat att sälja, köpa och renovera fastigheter
på Marstrandsön på grund av öns natur och
kulturarv. Lönsamheten hos turismföretagen
har blivit lidande och det är svårt att etablera ny
verksamhet. Det är också besvärligt att balansera
utbud och efterfrågan när det gäller faciliteter.
Många klagar på att det inte längre finns bankomat och bensinstation i Marstrand.
I förhållande till de jämförda hamnarna kom det
fram att Marstrands hamn behöver ett tydligare
erbjudande som är förpackat och organiserat
utifrån turistens perspektiv. Det behövs en turismutvecklare och en organisation som främjar
företagssamarbete och tillväxt. Vidare föreslås en
utökad kommunikation och samarbete på kommunal, regional och nationell nivå.
Uppdraget utgick från Marstrands hamn i
Kungälvs kommun och handlade om att undersöka om det finns alternativa driftsformer för
småbåtshamnen som är mer förmånliga för
en tillväxt av turismsektorn. Som jämförelse
studerades Stenungsunds marina och Skagens
hamn. De områden som undersöktes var historia/kultur, effekten av säsongsvariationer,
Författare:
Emmy Melander, IdehNiknejad, Raphaël
Joncker, Josefin Nordgren, Camilla Svärd,
Kumars Tahmasebi, Zhang Yiying, Jennie
Grefwe & Frederico Dirola
3
Björholmens Marina
– hur beläggningen kan ökas under lågsäsong
okänsliga och eftersom de under hotellens lågsäsong ofta har kick-offer och liknande möten.
Björholmens Marina är en typisk sommaridyll men har få besökare på vintern.
Med hjälp av studenter från Handelshögskolan utvecklades en affärsplan
med förslag på hur de kan öka antalet
besökare under lågsäsongen november
till april.
En affärsplan för Björholmens Marina upprättades, bestående av en kommunikationsplan och
en plan för produkterbjudandet.
I kommunikationsplanen föreslogs en förlängning av företagsnamnet till Björholmens Marina
& Conference, för att visa på att gästerna är både
privatpersoner och företag. Vidare föreslogs ett
unikt säljargument (USP) som gör dem annorlunda jämfört med andra kusthotell och restauranger på västkusten. Som förslag gavs att de tar
fasta på att de är ett litet fiskesamhälle som är
bra på skaldjur och på hur man använder tiden
på västkusten på ett bra sätt.
Den tredje delen i kommunikationsplanen handlade om kommunikationskanaler. Här gavs flera
konkreta rekommendationer inom kategorierna
internet, mässor och konferenser, personlig
försäljning, trycksaker, arbetsgivarorganisationer
samt kontakter med befintliga kunder.
Björholmens Marina är ett hotell med båthamn
som erbjuder rum, sviter, lägenheter och små
stugor, de flesta med havsutsikt. Hotellet har en
egen badstrand, klippbad, bastu och badtunna.
Bland aktiviteterna återfinns båtturer, hummerfiske och bröllopspaket.
I produktplanen föreslogs fyra områden som
Björholmens Marina ska fokusera på: konferensutrymmen, aktiviteter, mat och tillgänglighet.
Flera nya spännande aktiviteter föreslogs, som
kan utföras oberoende av väderlek.
Den nya affärsplanen är avsedd att hjälpa
Björholmens Marina att dra nytta av sina befintliga resurser samt att ge företaget en balans
mellan privat- och företagskunder och balans
över årstiderna.
Som en del i en nulägesanalys genomfördes
telefonintervjuer med företag som regelbundet
anordnar konferenser samt med konkurrenter till
Björholmens Marina. Det visade sig att konkurrenternas fokus ligger på bra mat i kombination
med olika aktiviteter som vinprovning, hummerfiske och matlagning. En förmåga att anpassa sig
till sina kunder är viktigt när man vill attrahera
företagskunder. Genom att bygga kundrelationer och inge förtroende får man kunderna
att återvända. Företagskunder är intressanta för
Björholmens Marinas då de är relativt pris-
Författare:
Alex Forsström, Catarina Pettersson,
Linn Bäckdahl, Maite Creixell, Marianne
Woudstra, Nikki Shaofeng, Olle Jarenfors,
Gaia Rugiada Conti & Terada Sakprachawut
4
Bilden av Orust
– hylla och upplev genuin båttradition!
positionera Orust som en unik upplevelse kring
båttradition, natur och närheten till Göteborg.
Målgruppen föreslogs vara regionala turister,
i synnerhet båtägare och drömmare som ser
positivt på Orusts båttradition. Målet föreslogs
vara att Orust blir en äkta plats för passionerade
människor och en plats för att hylla och uppleva
genuin båttradition. Drömmen om havets äventyr i naturlig miljö ska vara tillgänglig för alla
och förkroppsligas genom berättande.
Orust kommun vill utveckla båtbyggarindustrin till att bli en del av turismen.
Studenternas uppdrag var att hjälpa
kommunen att skapa en sammanhängande bild av ön som kan symbolisera och
visualisera vad ön står för och vill förmedla
till potentiella besökare och företag.
En rekommenderad strategi var att man ökar
samstämmigheten och fokuserar på att kommunicera båttradition. En idé var en interaktiv
karta och/eller mobiltelefonapplikation som
visar och informerar om intressanta platser på
ön. I samband med detta bör öns transporter och
tillgänglighet förbättras, exempelvis med onlinebokningssystem av aktiviteter och kortsystem
för kollektivtrafiken. Det är också viktigt att
fokusera på värde-för-pengarna-inititativ samt
att ge Orust-andan en formell representation i
form av en karaktär eller maskot som kan
gestalta berättandet av båttraditionen.
På Orust finns en lång tradition av båtbyggande.
Varannan båt som exporteras kommer från
Orust. Här finns prestigefyllda varumärken som
Hallberg-Rassy, Najad, Nord West och Malö.
Orust kommun vill utveckla varumärket Orust
kring båtbyggarindustrin och gav project management-studenterna i uppdrag att undersöka
hur man kan organisera Orusts tillgångar och
förmågor för att utveckla en plan för framtidens
turismströmmar kring båtbyggarindustrin. En
tanke från kommunens sida var att bli ”champagnen” för båtindustrin. Det övergripande syftet
var att skapa ett sammanhängande varumärke
för Orust. Arbetet bestod av en marknadsanalys
med SWOT-, intressent- och målgruppsanalys.
Därefter gavs förslag på varumärkets position
och strategier.
Författare:
Carina Bohlin, Andréa Kastberg, Pauline
Sasyan, Eva Sigurdardóttir & Carlota Barrios
Moreno
Studenterna såg en potential för Orust att så
småningom bli ”champagnen” för båtindustrin men föreslog kommunen att i första hand
positionera sig inom båtbyggartraditionen,
som ett första steg i att skapa en stabil grund
för utveckling. Rekommendationen var att
5
Skärhamn
– turisternas behov som grund för positionering
undersökningen för att få fram besökarnas
behov. Frågeformuläret testades också på två
fokusgrupper, vilket ytterligare förbättrade
frågeställningarna.
Tjörns vackra omgivningar och natur har
gjort ön till en populär sommarsemesterö. Turisterna spenderar dock inte så
mycket tid och pengar under sin vistelse
som kommunen önskar. Tjörns kommun
anlitade därför studentgruppen för att
hjälpa till att ta reda på turisternas behov
och önskemål i Skärhamns hamn.
Utöver förslag på frågor till frågeformuläret
gav studenterna Tjörns kommun preliminära
rekommendationer utifrån de undersökningar
som gjorts. Rekommendationerna berörde
infrastruktur och faciliteter, marinan och företagen. För varje rekommendation gavs förslag på
förbättringar, exempelvis att erbjuda transport av
cyklar, förbättra toaletter, erbjuda båtuthyrning
och taxibåtar. För lågsäsong föreslogs exempelvis
kulturevenemang och en isbana.
Författare:
Julia Baeza, Pantira Palm Chotchaisathi,
Esperanza Gallego, Bentolhoda Ghanbarlo,
Andrii Grizhanov, Susannah Löfstedt,
Sofia Sahlin, RezaSedghi, Mikael Tronkolovic
& Ling Wang
Skärhamns hamn har förbättrats på senare år,
men fortfarande används den mest som båtparkering. Turisterna spenderar mest tid på sin
båt och kommer in till centrum för att skaffa
vatten samt för att köpa mat och kläder. De
flesta båtgäster stannar bara en natt. Ett annat
problem är att turistsäsongen är kort och intensiv. Kommunen vill därför öka antalet turister,
förlänga deras vistelse och stimulera dem att
utnyttja exempelvis hotell och restauranger mer.
För uppdraget anlitades studentgruppen att
utforma frågor till en marknadsundersökning av
turisterna som gästar Skärhamns hamn. Syftet
var att ta reda på turisternas behov och önskemål
för att utifrån denna kunskap kunna positionera
Tjörn i allmänhet och Skärhamn i synnerhet i
förhållande till andra öar och hamnar.
Som en förstudie utförde studenterna intervjuer
med företag i Skärhamn samt undersökte destinationer med liknande problem. Avsikten var att
hitta vilken typ av frågor som bör ställas i
6
Destination Skärhamn
– förbättrad ekonomisk välfärd genom turism
I kategorin sammanhang hittade studenterna
skillnader i utbud och efterfrågan. Infrastrukturen och avsaknaden av information hindrar
turisterna att utforska lokala erbjudanden och
möjligheter. Näringslivet på orten ser mest till
sin egen verksamhet och till lokalbefolkningen
som kunder. Vissa butiker och restauranger är
bara öppna på helger eller under högsäsong. Här
föreslogs skyltar, exempelvis en tydligare anvisning om hur museibesökaren hittar till Skärhamns centrum och kartor över omgivningarna.
Ortens historia som fiske- och båtbyggarsamhälle bör framhävas. Produkter och tjänster bör
anpassas mera till turisters behov och önskemål.
Infrastrukturen behöver förbättras så att bilburna gäster hittar parkering, det blir lättare att
promenera i centrum samt att hitta till butiker
och restauranger. Restaurangerna måste synas
mera på internet för att turisterna ska hitta dit.
Skärhamns företag har problem med
lönsamheten. För att göra orten till en
konkurrenskraftig destination, och
därigenom förbättra den ekonomiska
situationen, är nu alla överens om att
något måste göras.
I Skärhamn finns den stora kulturella publikdragaren Nordiska Akvarellmuseet. Nära museet
ligger Skärhamns centrum där det finns restauranger, hotell, butiker och annan service. De
lokala företagens lönsamhet är dock låg.
Kategorin attraktion visar på platsens befintliga
och naturliga upplevelser som måste underhållas
och utnyttjas för att ta vara på ortens attraktivitet. Här avses den vackra naturen med hamnar,
stränder och vyer, men också museet som har
nästan 200 000 besökare om året. Mycket få av
museibesökarna utforskar Skärhamns centrum,
en situation som ingen riktigt verkar ha tagit tag
i. Ett sätt är att anordna utställningar i Skärhamns centrum i museets regi. Att anordna fler
händelser under året och ge lokalbefolkningen
såväl som turister attraktiva erbjudanden är
också ett sätt att ge liv åt platsen. Att dra fördelar av landskapet kan göras genom att anlägga
promenadstråk, vandrings- och cykelleder samt
picknick- och utflyktsställen.
Uppdraget syftade till att ge råd om hur den
ekonomiska välfärden i Skärhamn kan förbättras genom att etablera och utveckla turismen.
Studenterna gav rekommendationer inom tre
kategorier: medvetenhet, sammanhang och
attraktion.
Medvetenhet handlar om att sätta Skärhamn
på kartan. Närvaron på internet är idag låg, det
finns för lite information på engelska och de
olika webbplatserna för Tjörn, Skärhamn och
akvarellmuseet samverkar inte. Studenterna föreslog att Skärhamn utvecklar befintliga skatter
och attraktioner samt att de olika aktörerna enas
om den bild man vill visa och hur man ska visa
den. Marknadsföringen måste gälla Skärhamn
som ort, inte bara akvarellmuseet. Det krävs
också paketering av erbjudanden för att få exempelvis besökarna till akvarellmuseet att stanna
längre på orten och på Tjörn.
Författare:
Karl-Johan Timbäck, Rachel Häggström,
Mihaela Mihaleva, Jens Petter Seljebu &
Elena Lvova
7
Södra Bohuslän
– missförstått av resten av världen?
Studentgruppen föreslog att istället för att visa
området som ett solsemesterparadis visa den
orörda naturen med ofta hårt väder, kulinariska
upplevelser och mysiga hotell. Journalisterna
som kommer kan introduceras till nya och
innovativa attraktioner.
Vacker natur, skärgård, ostron och färsk
fisk. Hummersafari eller segling i spåren
av Volvo Ocean Race. Vad mer kan man
önska? Södra Bohuslän har oändliga
möjligheter för turister i alla åldrar. Trots
detta har man stött på problem med att
attrahera internationella turister.
Inom webbplatsen vastsverige.com kontrollerar
varje turistföretag sin egen sida, där turisterna
kan se priser och boka sin vistelse. En möjlighet
är att arbeta mer med att hamna högst upp i
träfflistan vid sökning på Google, exempelvis
vid sökning på ”west coast Sweden”. En annan
möjlighet är att utöka tillgängligheten genom
samarbete med lågprisflyg. I flygplanen finns
ofta ett månadsmagasin som kan utnyttjas för
reportage om Södra Bohuslän. Magasinet läses
också av resenärer till andra resmål än Göteborg.
Studentgruppen anlitades för att undersöka
möjligheterna att attrahera turister till Södra
Bohuslän året runt genom kommunikation.
Perspektivet var företaget m2b:s, ett marknadsföringsföretag som också arbetar med utveckling
av webbplatser. De sköter om turistwebbplatsen vastsverige.com och westsweden.com (den
engelska versionen av samma sida) som har 3,8
miljoner årliga besökare. Arbetet koncentrerades
till att hitta sätt att förbättra kommunikationen
gentemot engelsktalande, främst brittiska, turister
till Södra Bohuslän.
För att utöka säsongen kan erbjudanden förpackas för att öka attraktiviteten. Ett exempel är
att erbjuda ett paket med både vattensport och
landaktiviteter och kombinera det med spa eller
gourmetmatupplevelser. Detta kräver samarbete då flera av hotellen, restaurangerna och
turistföretagen är stängda på vintern idag. För
att marknadsföra de olika säsongerna kan man
också utforma ett kvartalsmagasin som visar
attraktiva erbjudanden och upplevelser för varje
årstid. Förslag på ett upplägg till en sådan broschyr gavs i studenternas slutrapport till m2b.
Att skapa ett gemensamt mål för politiker, lokalbefolkning och turistföretag är ett stort problem
för Södra Bohuslän, som ibland verkat omöjligt
att lösa. Ett annat problem är utvecklingen av
infrastruktur i skärgården. Det tar tid att ta sig
ut och kräver flexibla transportmedel. På vintern
är exempelvis många hamnar stängda. Det finns
också en tendens att lova för mycket så att de
turister som kommer blir besvikna. Något positivt
är att kommunerna bjuder in journalister från
hela Europa att uppleva Södra Bohuslän så att
de kan skriva om området. Problemet är att
kommunen visar journalisterna samma platser
varje år.
Det handlar alltså om kommunikation och samarbete. Bra information om Södra Bohuslän på
engelska och ett gemensamt mål för företagen,
turismorganisationerna, lokalbefolkningen och
politikerna att sträva mot.
Författare:
Martina Börjesson, Xioana Che, Christian
Christensen, James Heyman, Deyu Liu,
Francesco Mastellone, Jan Soukup, Sara
Sturesson & Weiwei Yang
8
Årstidsresan
– Södra Bohuslän genom fyra årstider
Studenter från utbildningen Projektledning inom besöksnäringen vid Yrkeshögskolan i Kungälv genomförde i samarbete
med projektet Framtidskuster ett arbete
inom destinationsutveckling. Årstidsresan är en idé om ett paketerbjudande
som bidrar till samverkan mellan besöksnäringens aktörer och utjämnar säsongsvariationer.
Turism AB bör hitta redskap och agera motor
för att denna utveckling ska ske.
Årstidsresan möjliggör nya säsonger och därmed
ett ökande av beläggningsgraden där den idag
är låg eller obefintlig. Målgruppen är resursstark
och kvalitetsmedveten och ger upplevelsen god
tid.
Årstidsresan är en paketering av produkter som
öppnar för samverkan mellan små och stora
näringsidkare. Konceptet utvecklades av en
grupp studenter från yrkeshögskolan i Kungälv.
En av studenterna, Karin Gesouli, kartlade
också i ett eget projektarbete Södra Bohusläns
sevärdheter och turistiska produkter samt tog
reda på vilka problem och utmaningar kommunerna tampas med när det gäller exempelvis
säsongsvariationer, infrastruktur och samverkan.
Karin kom fram till att Södra Bohuslän har
goda förutsättningar inför framtiden. Det finns
ett regionalt bolag som samverkar över kommungränserna och det finns unika natur- och
kulturvärden. En stor grupp människor gillar
Bohuslän och dessa människor sammanfaller
med prioriterade målgrupper. Ett problem är
koncentrationen av turister under några få
sommarveckor, vilket också ger infrastrukturella
problem i form av exempelvis brist på
parkeringsplatser och färskvatten.
Årstidsresan ska visa ett genuint Bohuslän,
okonstlat och utan stress. Paketet består av fyra
weekendresor i Södra Bohuslän genom fyra årstider. Tanken är att kunden erbjuds en årsprenumeration till reducerat pris och att det finns
flera olika anläggningar att välja mellan utifrån
intresse, årstid och ekonomi. I vinterresan ingår
exempelvis bastu och vinterbad på Björholmen,
promenader, pimpelfiske, en god middag och
kaffe vid brasan. Vårresan kan gå till Marstrand
där du beskådar fåglar och upptäcker hur våren
väcks till liv. En god sopplunch intas på Grand
Hotel med råvaror från trakten. På eftermiddagen blir det en guidad kajaktur. Under sommaren föreslås bad och sol, makrillfiske och en
tur till Pilane skulpturpark. Höstresan bjuder på
hummerfiske och trerättersmeny på Käringön
där du tillsammans med ett glas vin avnjuter den
hummer du tidigare fångat.
Författare:
Det krävs nya säsonger för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Nya produkter bör skapas
i samverkan mellan företag. Södra Bohuslän
Karin Gesouli, Caroline Tullock, Kajsa Olsson,
Jennie Råå, Jessica Gudmundson &
Julia Winbom
9
Foton:
Carina Sjöholm
Mia Larson
Rune Larson
Anneli Fredrikson
Helena Kraff
m. fl.