Transcript Arbetsmarknadens

Fördokument: Arbetsmarknadspolitik
Vad ära rbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik:
Arbetsmarknadens uppdelning
Sysselsatta:
Personer som utförde något arbete, minst 1 timme under referensveckan, antingen
som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller oavlönad medhjälpare i företag
tillhörande maka/make eller annan medlem av samma hushåll. Personer som deltar i
vissa arbetsmarknadspolitiska program, till exempel offentligt skyddat arbete,
anställning med lönebidrag eller anställningsstöd med mera räknas också till gruppen
sysselsatta. Hit räknas också personer som inte utförde något arbete enligt ovan,
men som hade anställning, arbete som medhjälpande hushållsmedlem eller egen
företagare och som var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Orsak till
frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, värnpliktstjänstgöring,
arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning. Frånvaron räknas oavsett om den
varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet).
Arbetslösa:
Personer som var utan arbete men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna
och kunde börja arbeta samma vecka eller börja inom 14 dagar från veckans slut.
Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre
månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14
dagar från referensveckans slut. Här ingår alltså även heltidsstuderande som söker
och kan ta arbete.
Ej i arbetskraften:
Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Gruppen omfattar bland annat
studerande utan arbete, dock ej heltidsstuderande som söker och kan ta arbete,
pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka utan arbete. Deltagare
i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier, t.ex. arbetspraktik
och arbetsmarknadsutbildning ingår också i gruppen.
Arbetsmarknadspolitik omfattar de politiska åtgärder som riktar sig till de arbetslösa.
Man skiljer mellan aktiv arbetsmarknadspolitik och passiv arbetsmarknadspolitik.
De aktiva åtgärderna syftar till att minska arbetslösheten. Politikerna kan öka de
arbetslösas chanser att få jobb genom att erbjuda dem utbildning och
arbetsförmedling. En annan aktiv åtgärd är att skapa subventionerad sysselsättning.
De passiva åtgärderna ger ekonomiskt stöd åt folk som befinner sig i arbetslöshet.,
antingen genom arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).
När man pratar om arbetslöshet är det värt att ha i åtanke att man kan dela in
arbetslösheten i fyra stycken olika typer.
Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget.
Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter
sätter för höga löner eller minimilöner.
Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om
tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa.
Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska
lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan till exempel
uppträda genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan
minskar eller genom att de lokala arbetstillfällena blir utkonkurrerade.
De olika typerna av arbetslöshet kan adresserad med olika metoder.
Hur är det idag?
Det bor nästan 9,5 miljoner människor i Sverige. År 2011 var cirka 75 procent av
befolkningen i arbetsför ålder, det vill säga 15-74 år.
Fram till 2060 beräknas befolkningen öka till nästan 10,9 miljoner. Fördelningen
mellan de olika åldersgrupperna ändras också. Den arbetsföra befolkningen minskar
från cirka 75 procent 2011 till cirka 70 procent 2060. Dessutom ökar andelen som är
75 år eller äldre från nära 9 procent till nästan 14 procent.
Förändringarna i ålderssammansättningen för befolkningen i arbetsför ålder minskar
det totala arbetsutbudet. Det beror på att både den yngre och den äldre
åldersgruppen har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än personer i åldern 2554 år. Därutöver är frånvaron högre och arbetstiden kortare bland äldre.
Sedan mitten på 2009 har sysselsättningen haft en svagt ökande trend. Den kraftiga
nedgången som inträffade i samband med finanskrisen har hämtats in. Sedan 2005
har antalet sysselsatta ökat med ungefär 300 000 personer.
Idag uppgår antalet sysselsatta till ungefär 4,6 miljoner personer. Det är ungefär
samma nivå som i september år 2008, vilket var månaden då finanskrisen slog till,
vid den tiden hade krisen dock ännu inte gjort sitt intåg på arbetsmarknaden. Går vi
längre tillbaka i tiden ser vi att antalet sysselsatta har utvecklats ganska positivt de
senaste åren. 2005 var till exempel 4,4 miljoner sysselsatta.
Sett ur ett längre perspektiv har dock Sverige brottats med en hel del problem vad
gäller sysselsättningen. Framför allt har jobbtillväxten i privat sektor varit dålig. En
studie från forskningsinstitutet Ratio visar till exempel att antalet privat anställda
endast ökade med omkring 100 000 mellan 1950 och 2009.
Det råder i Sverige stora skillnader mellan arbetslösheten bland de unga och
arbetslösheten bland de äldre. Den stora skillnaden gör Sverige unik i OECD- och EUsammanhang.
Anledningen till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige är vitt diskuterad. Det
finns frågetecken om hur det kommer sig att ungdomsarbetslösheten är såpass
mycket högre än arbetslösheten i övriga åldrar. Den nuvarande utformningen av
arbetsrätten med bland annat senioritetsprincipen ”sist in, först ut” gynnar givetvis
inte ungdomar i svåra ekonomiska tider. Ungdomsarbetslösheten var dock under
senaste högkonjunkturen nästan 20 procent och betydligt högre än arbetslösheten i
andra åldersgrupper även då. En annan aspekt är att steget in på arbetsmarknaden
verkar stort, här diskuteras bland annat hur samarbetet mellan skola och näringsliv
fungerar.
Vad har gjorts fram tills nu:
Insatser för att bryta långvarig arbetslös:
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 att kvaliteten och aktiviteten i
jobb- och utvecklingsgarantin skulle höjas genom att öka förmedlarresurserna och
bedriva arbetet effektivare. Fler arbetsförmedlare förväntas öka aktiviteten och
kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin och leda till ett ökat utflöde till arbete och
utbildning. Regeringen tillför också resurser för att förbättra kvaliteten och
aktiviteten i jobbgarantin för ungdomar, genom en satsning på fler handläggare i
garantin.
Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet:
Matchningen mellan arbetssökande och arbetstillfällen ska fungera samtidigt som
arbetsmarknadspolitiska insatser ska riktas till dem med störst behov. Regeringen
har därför även under 2011 inriktat arbetsmarknadspolitiken mot att upprätthålla
sökaktiviteten bland dem som nyligen blivit arbetslösa till följd av nedgången på
arbetsmarknaden som följde på den finansiella krisen. Dessutom har fokus legat på
att långtidsarbetslösa ska kunna få arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringen
föreslog i budgetpropositionen för 2012 att ett nytt arbetssätt skulle införas vid
Arbetsförmedlingen. Den person som bedöms riskera långtidsarbetslöshet kan tidigt
få individanpassat stöd i form av framförallt förstärkta förmedlingsinsatser.
Regeringen föreslog även i budgetpropositionen att de personer som bedöms ha
bättre jobbchanser skulle få del av ökat förmedlarstöd genom ett ökat antal
personliga möten med en arbetsförmedlare.
Arbetsförmedlingens IT-system
Under 2012 och 2013 tillförs Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 226 respektive
62 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna införa ett nytt
ärendehanteringssystem. Arbetsförmedlingens nuvarande ärendehanteringssystem
har tekniska begränsningar. Ett nytt, modernt ärendehanteringssystem måste därför
utvecklas och förändrade rutiner och metoder införas. Det nya
ärendehanteringssystemet kommer att vara infört senast 30 juni 2013.
Kompletterande aktörer
Sedan 2007 har Arbetsförmedlingen haft i uppdrag att anlita kompletterande aktörer
för att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbete. År 2010 fick drygt 180 000
personer stöd av en kompletterande aktör. Den 1 juli 2010 trädde lagen (2010:536)
om valfrihet hos Arbetsförmedlingen i kraft.
Ungdomar
Ändrade kvalificeringsvillkor inom jobbgarantin för ungdomar
Kvalificeringsvillkoren för stöd inom ramen för jobbgarantin för ungdomar har ändrats
från och med den 1 januari 2011. Nu gäller att individen ska ha varit arbetslös och
anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i sammanlagt tre månader under
en ramtid om fyra månader. Det innebär att ungdomar kan ta korta jobberbjudanden
utan att bryta kvalificeringstiden. Enligt tidigare kvalificeringsregler var personen
tvungen att under tre månader ha varit sammanhängande arbetslös och anmäld hos
Arbetsförmedlingen.
Särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin direkt efter
jobbgarantin för ungdomar
En person som anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha deltagit i
jobbgarantin för ungdomar i 15 månader kan från och med den 1 juli 2011 anvisas en
anställning med särskilt anställningsstöd direkt vid inträdet i jobb- och
utvecklingsgarantin. Enligt tidigare regler behövde personen delta sex månader i
jobb- och utvecklingsgarantin innan anvisning till anställning med särskilt
anställningsstöd kunde ske.
Vissa arbetsmarknadsrelaterade insatser inom övriga politikområden
Målgruppen för regeringens folkhögskolesatsning - inom ramen för vilken en
studiemotiverande folkhögskoleutbildning om tre månader erbjuds arbetslösa
ungdomar - har vidgats. Den omfattar från och med den 1 januari 2011 samtliga
arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar fullständig gymnasieutbildning och
som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Tidigare omfattade satsningen enbart
deltagare inom jobbgarantin för ungdomar. Folkhögskolesatsningen förlängdes i
samband med budgetpropositionen för 2012 med två år till att gälla även under 2012
och 2013.
Arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år som saknar fullständig grundskole- eller
gymnasieutbildning kan vidare, från och med den 1 januari 2011, tillfälligt få
studiemedel med den högre bidragsnivån inom studiemedlet för studier på
grundskole- eller gymnasienivå. Studiemedel med den högre bidragsnivån kan
lämnas för studier som påbörjas under 2011-2012 tills dess att slutbetyg erhålls på
antingen grundskole- eller gymnasienivå, dock längst under tre år.
Långtidsarbetslösa/jobb- och utvecklingsgarantin
Satsning på jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3)
När det gäller sysselsättningsfasen föreslås i budgetpropositionen 2012 ökade
förmedlingsresurser och fortsatt möjlighet till arbetsmarknadsutbildning under 2012
samt möjlighet till särskilt anställningsstöd med ett förhöjt handledarstöd 2012-2013.
Totalt beräknas satsningen kosta 381 miljoner kronor 2012 och 102 miljoner kronor
2013.
Tillfälligt förstärkt anställningsstöd
För att stimulera arbetsgivare att anställa deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin
med särskilt anställningsstöd har stödet förstärkts tillfälligt under 2011 - 2013. Taket i
stödet har höjts från 750 till 890 kronor per dag. Vidare kan arbetsgivaren beviljas 50
kr/dag under 3 månader för kostnader för handledning.
Nystartsjobb för äldre
Äldre som blir arbetslösa löper särskilt hög risk att fastna i arbetslöshet. Erfarenheten
från 1990-talskrisen visar att äldre som drabbades av arbetslöshet då hade betydligt
svårare än andra grupper att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringen har
tidigare beslutat att tillfälligt förkorta kvalificeringstiden för äldre till nystartsjobb från
och med den 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2012. I samband med
budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen att den tillfälliga satsningen skulle
förlängas till och med den 31 december 2013. Personer som har fyllt 55 år kan
därmed kvalificera sig till nystartsjobb redan efter 6 månaders frånvaro från
arbetsmarknaden, i stället för efter 12 månader. En arbetsgivare som anställer en
person med ett nystartsjobb får en ekonomisk kompensation motsvarande nästan
halva lönekostnaden.
Arbetsmarknadsutbildning inom sysselsättningsfasen
Regeringen har i maj 2011 beslutat att 99 miljoner kronor av Arbetsförmedlingens
programanslag för 2011 får användas till arbetsmarknadsutbildning för deltagare i
den tredje fasen inom jobb- och utvecklingsgarantin (sysselsättningsfasen).
Insatserna ska leda till arbete i anslutning till att utbildningen avslutas.
Tillträde till jobb- och utvecklingsgarantin för personer som saknar
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen
Det är viktigt att även personer utan arbetslöshetsförsäkring ges ett adekvat stöd.
Det tar 14 månader för en person som är berättigad till ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen att kvalificera sig till jobb- och utvecklingsgarantin.
Motsvarande tid för oförsäkrade var tidigare 18 månader. I budgetpropositionen för
2012 föreslog regeringen att även de som saknar ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen ska kvalificera sig för jobb- och utvecklingsgarantin efter
14 månaders arbetslöshet.
Fler platser i utbildning och praktik
För att möta inbromsningen på arbetsmarknaden föreslog regeringen i 2012 års
budgetproposition tillfälliga förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatser
som kan ges tidigt under arbetslösheten. Förstärkningen omfattar 1 150 platser i
arbetsmarknadsutbildning och 4 300 i arbetspraktik under 2012 (avser årsplatser).
Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga
Ökade resurser för lönebidragsanställningar, anställningar vid Samhall
m.m. 2007-2012
Regeringen har successivt ökat resurserna för lönebidragsanställningar och
anställningar vid Samhall AB under åren 2007-2010. Det har inneburit en nivåhöjning
av resurserna med 947 miljoner kronor från och med 2010. Regeringen har därefter,
med anledning av sjukförsäkringsreformen, fortsatt satsningarna på
lönebidragsanställningar och trygghets- och utvecklingsanställningar. Den
sammantagna nivåhöjningen av resurserna från och med 2012 beräknas därför till 2
475 miljoner kronor. I 2011 års ekonomiska vårproposition aviserades dessutom, mot
bakgrund av sjukförsäkringsreformen, att regeringen ska avsätta medel för
ytterligare 3 000 platser inom arbetsmarknadspolitikens insatser för personer med
nedsatt arbetsförmåga.
Kulturarvslyft och fler platser i Samhall
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 en särskild satsning för att skapa
arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga som har lämnat sjukförsäkringen. Det sker genom att
utvecklingsanställningar erbjuds dels inom kulturarvsområdet, dels i Samhall AB.
Kostnaden för förslaget beräknas till 443 miljoner kronor 2012, 599 miljoner kronor
2013 och 346 miljoner kronor 2014. Under 2012 beräknas 2 200 personer få del av
dessa arbetstillfällen, år 2013 beräknas antalet bli 3 000 och 2014 beräknas antalet
bli 1 700.
Informationskampanj och webbaserad informationsportal
Arbetsförmedlingen har i regleringsbrevet för 2011 uppdragits att genomföra en
informationskampanj om vilka insatser som finns för anställning av personer med en
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt utreda
förutsättningarna för att tillhandahålla en webbaserad informationsportal.
Höjning av förvaltningsanslaget 2011
För att säkra kvaliteten i matchningsarbetet och arbetet för att hjälpa personer som
står långt ifrån arbetsmarknaden, bland andra personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga, förstärktes Arbetsförmedlingens
förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor under 2011.
Särskild satsning på coachning
Regeringen beslutade att 350 miljoner kronor av Arbetsförmedlingens programanslag
fick användas för coachningsinsatser i egen regi under 2011. Regeringen angav att
en del av coachningsinsatserna borde riktas till personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga.
Satsning på jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3)
Första halvåret 2011 hade 26 procent av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins
sysselsättningsfas (fas 3) en funktionsnedsättning som medförde nedsatt
arbetsförmåga. Satsningar på att öka aktiviteten och höja kvaliteten i
sysselsättningsfasen är således ett viktigt led i arbetet för att öka möjligheterna till
sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga (jfr ovan).
Integration
Etablering av nyanlända invandrare
Arbetsförmedlingen har från den 1 december 2010 ett samordnande ansvar för
etableringsinsatser för huvuddelen av vuxna nyanlända invandrare.
Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en individuell
etableringsplan som ska innehålla undervisning i svenska för invandrare,
samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes
etablering i arbetslivet. Professionellt stöd ges genom en etableringslots.
Förstärkning av instegsjobben
Reglerna för instegsjobb har ändrats från och med den 1 januari 2011.
Subventionsgraden har höjt från 75 till 80 procent av lönekostnaden och
ersättningstaket har höjts från 750 till 800 kronor per dag. Arbetsgivaren kan
dessutom få ett stöd på 50 kronor per dag under tre månader för kostnader för
handledning.
Sjukskrivnas återgång till arbete
Vidareutvecklad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har uppdragits att utifrån hittillsvarande
erfarenheter vidareutveckla insatser, samarbete och stödet till den enskilde så att
respektive myndighets kompetens tillvaratas och effektiva åtgärder sätts in så tidigt
som möjligt i sjukskrivningsprocessen.
Vissa åtgärder kopplade till uppföljningen av sjukförsäkringen
Mot bakgrund av sjukförsäkringsreformen har regeringen aviserat att medel avsätts
för ytterligare platser inom arbetsmarknadspolitikens insatser för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (jfr ovan).
Övrigt
Möjligt få flyttningsbidrag inom hela EU/EES
Reglerna för flyttningsbidrag för den som söker eller får arbete på annan ort har
ändrats från och med den 1 februari 2011. Flyttningsbidrag kan nu beviljas för resor
inom hela EU/EES. Ändringen gjordes med anledning av att EU-kommissionen
menade att en begränsning till Sverige utgjorde ett otillåtet hinder för den fria
rörligheten.
Uppföljning av privata jobbcoacher
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har i juni uppdragits att
genomföra en uppföljningsstudie av jobbcoachning utanför jobb- och
utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar med ett särskilt fokus på privata
jobbcoacher som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen.
Vad kan göras:
Ge ökat stöd till vuxenutbildning och fortbildningsprogram. Detta för att ge en
sysselsättning och ökad kompetens som kan leda till arbete.
Avskaffa arbetsmarknadsåtgärder som inte har ett pedagogiskt eller
rehabiliterande syfte.
Avskaffa turordningsreglerna för en mer rättvis och ungdomsvänlig
arbetsmarknad.
Ändra i LAS för att öka kompetenskonkurrensen på arbetsmarknaden och ge
ytterligare skäl för fortbildning.
Utökad avdragsrätt för företag som investerar i forskning och utveckling.
Se över fackföreningarnas lagstadgade privilegier och deras påverkan på
arbetsmarknaden. Ett exempel på dessa är rätten till två
fackföreningsrepresentanter i varje bolagsstyrelse där företaget har mer än 25
anställda. De har också rätt att anställa en person för företagets pengar.