Transcript Klimatanpassning i Västra Götaland

Klimatanpassning
i Västra Götaland
Lägesrapport om klimatanpassningsarbetet i länet 2010
Rapport 2011:27
Rapportnr: 2011:27
ISSN: 1403-168X
Text, grafik, foto, illustrationer & grafisk form: REposition (Maja Ivarsson, Ylva Offerman och Caroline Valen)
Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Samhällsbyggnadsenheten
Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer
Förord
I denna rapport presenteras resultatet av kartläggningen ”Klimatanpassning i Västra Götaland - Lägesrapport om
klimatanpassningsarbetet i länet”. Arbetet genomfördes under hösten 2010 i syfte att ta reda på förutsättningarna
för länets arbete med anpassningen till ett förändrat framtida klimat. Lägesrapporten innefattar en kartläggning av
kunskapsläget i länets kommuner och internt på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Arbetet med klimatanpassning är ett regeringsuppdrag och utgör ett av fem strategiska områden som Länsstyrelsen
i Västra Götland aktivt arbetar med. Att bygga upp länets klimatanpassningsarbete är ett stort uppdrag. Det skapar
nya utmaningar och förutsättningar såväl internt i organisationen som externt bland länets aktörer. Inte minst
ställer det nya krav på Länsstyrelsen som en service- och rådgivande part med ett uttalat målgruppsperspektiv.
För att Västra Götalands län på bästa möjliga sätt ska klara de utmaningar som anpassningsarbetet medför krävs
samverkan på bred front.
Genom kartläggningen har behovet av intern kompetensuppbyggnad, stöd och kunskapsförsörjning till externa
målgrupper och samordningsinsatser identifierats, liksom behovet av tydlig kommunikation. Denna lägesrapport
ligger till grund för de aktiviteter som tagits fram för Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete under 2011.
Samhällsbyggnadsenheten har tillsammans med Enheten för Skydd och Säkerhet det övergripande ansvaret i
Länsstyrelsens arbete. Enheterna omfattas på olika sätt av klimatanpassningsarbetet vilket säkerställer ett brett
perspektiv i arbetet, från risk- och sårbarhetsreducerande arbete till strategiska insatser i samhällsplaneringen.
Arbetet sker i bred samverkan med Länsstyrelsens övriga berörda verksamhetsområden.
Det har varit viktigt för arbetet att få en objektiv kartläggning av behovet internt i organisationen och ute i
kommunerna för att målgruppsanpassa och effektivisera det vidare arbetet. Samhällsbyggnadsenheten har varit
initiativtagare till kartläggningen och på uppdrag av enheten har REposition genomfört undersökningen med stöd
och medverkan från medarbetare på Länsstyrelsen.
REposition kommer med sin kunskap inom hållbar utveckling med fokus på klimatanpassning av den byggda
miljön även i fortsättningen att vara en viktig samarbetspartner när Länsstyrelsen utvecklar det regionala och
lokala klimatanpassningsarbetet.
Länsstyrelsen Västra Götaland
Mars 2011
Dick Hedman
Samhällsbyggnadsdirektör
Bakgrund
Klimatanpassning
SYFTE OCH MÅL METOD OCH GENOMFÖRANDE
HÖG TID ATT PLANERA FÖR ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT KLIMATANPASSNINGSARBETET I SVERIGE - ROLLER OCH ANSVAR
Länsstyrelsens klimatanpassningsarbete
Kommunernas klimatanpassningsarbete
Slutsatser och Handlingsplan
Bilagor
REGERINGSUPPDRAG: KLIMATANPASSNING KLIMATANPASSNING - ETT AV LÄNSSTYRELSENS FEM STRATEGISKA OMRÅDEN
PÅGÅENDE ARBETE INOM KLIMATANPASSNING
LÄNSSTYRELSENS FORTSATTA ARBETE MED KLIMATANPASSNING
KLIMATANPASSNING I SVERIGES KOMMUNER NULÄGESANALYS I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER HUR SER KOMMUNERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE UT? IDENTIFIERADE BEHOV AV STÖD OCH UNDERLAG FRÅN LÄNSSTYRELSEN
GENERELLA SLUTSATSER OM BEHOVET INTERNT OCH EXTERNT
HANDLINGSPLAN FÖR LÄNSSTYRELSENS ARBETE MED KLIMATANPASSNING
ENKÄT – PLANERARDAGEN 8/10 2010
FRÅGEUNDERLAG TILL GRUPPINTERVJUER INTERVJUADE PERSONER 7
7
9
11
12
13
17
19
19
21
23
27
29
29
33
35
39
41
45
49
51
53
55
Bakgrund
Denna lägesrapport är en del i arbetet
med att intensifiera Länsstyrelsens
klimatanpassningsarbete med anledning av det
regeringsuppdrag som tillföll länsstyrelserna
20091.
I PBL infördes 1 januari 2008 en prövningsgrund2
av detaljplaner där risk för olyckor, översvämning
eller erosion föreligger. Med en ny och uppdaterad
PBL som träder i kraft den 2 maj 2011 kommer
klimatrelaterade aspekter att betonas ytterligare.
Klimatanpassning är ett komplext och
tvärsektoriellt område som kräver samverkan
på bred front. Berörda enheter i Länsstyrelsens
arbete är Samhällsbyggnadsenheten, Enheten
för Skydd och Säkerhet, Kulturmiljöenheten,
Landsbygdsenheten, Miljöskyddsenheten,
Naturvårdsenheten, Vattenvårdsenheten, Enheten
för Social Hållbarhet, samt Staben.
SYFTE OCH MÅL
Samhällsbyggnadsenheten har tillsammans med
Enheten för Skydd och Säkerhet det övergripande
ansvaret i myndighetens arbete. Enheternas
verksamhetsområden omfattas på olika sätt
av klimatanpassningsarbetet. Det säkerställer
en bredd i Länsstyrelsens arbete och innebär
en inbördes ansvars- och uppgiftsfördelning.
Lägesrapporten har beställts och genomförts på
initiativ från Samhällsbyggnadsenheten under
hösten 2010. Kartläggningen har ett brett fokus på
klimatanpassning men med ett fördjupat perspektiv
på samhällsbyggnadsområdet och fysisk planering.
Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att ta fram
underlag för den kommunala planeringen samt
kontrollera att särskild hänsyn tas till frågor
om människors hälsa och behovet av skydd
mot olyckor i samband med planläggning.
Länsstyrelsen har bland annat stöd i arbete genom
Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken.
1. En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat
Prop. 2008/09:162
Det övergripande syftet med
klimatanpassningsarbetet är att minska sårbarheten
och öka samhällets anpassningsförmåga till ett
förändrat klimat. Länsstyrelsen har genom sitt
regeringsuppdrag ett ansvar för att samordna och
driva på arbetet på regional nivå.
Ett första steg i Länsstyrelsens arbete har varit
att få en aktuell bild av hur kunskapsläget ser
ut i länet. Kartläggningen har gjorts i syfte att
identifiera behovet av insatser för att utveckla och
stärka arbetet.
Arbetet har resulterat i en handlingsplan med
prioriterade insatser för Länsstyrelsens arbete
under 2011. Klimatanpassningarbetet är ett
långsiktigt projekt och ett prioriterat område som
Länsstyrelsen kommer att arbeta med i många år
framöver.
FÖRSTUDIE
2011
2012...
Målgrupp för denna lägesrapport är i första hand
Länsstyrelsen som underlag för det interna arbetet.
De redogörelser och slutsatser från kartläggningen
som presenteras bedøms ändå vara av intresse för
samtliga aktörer i länet som berörs av frågan.
2. Plan- och bygglagen: SFS 1987:10, kapitel 2 och 12
7
> Hur ska Västra Götaland och dess 49
kommuner på bästa sätt anpassa sig till ett
förändrat klimat?
> Vilka krav kommer
klimatanpassningsarbetet att ställa på ny
kunskap, nya verktyg och samarbetsformer
för att klara denna utmaning?
METOD OCH GENOMFÖRANDE
Kartläggningen har genomförts i två delar – dels
genom en intern behovsanalys på Länsstyrelsen
(A) och dels en nulägesanalys i länets kommuner
(B). Tyngdpunkten har legat på att identifiera
behov för att kunna intensifiera arbetet, såväl
internt på Länsstyrelsen som i kommunerna.
Båda delarna har i huvudsak bestått av att
genomföra en kvalitativ undersökning med
intervjuer och samtal med enskilda personer
och/eller grupper. En enkätundersökning i
kommunerna och ett frågeformulär till berörda
enheter internt på Länsstyrelsen har kompletterat
intervjuerna.
Som underlag för kartläggningen har research
inom olika områden genomförts parallellt. Bland
annat har jämförelser gjorts kring hur man har
lagt upp arbetet på andra Länsstyrelser i landet,
en inventering av kommuner som kommit långt i
arbetet och andra kartläggningar som gjorts inom
klimatanpassningsområdet de senaste åren. En
enkätundersökning i kommunerna har bland annat
genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting
under 2009.
Kartläggningen utgick från frågeställningar som:
Vad finns det för kunskap på området idag?
Vad innebär klimatförändringarnas effekter och
konsekvenser för verksamheten och vad ställer
det för nya krav i arbetet? Hur bygger man på
bästa sätt upp en intern samordningsfunktion som
ansvarar för att driva på arbetet? Hur ser arbetet
ut i kommunerna? Och vilka prioriterade insatser
behöver göras inom området?
B NULÄGESANALYS - KOMMUNERNA
Den externa analysen av läget i länets kommuner
gjordes i två steg. Inledningsvis genomfördes
en enkätundersökning där samtliga kommuner
i Västra Götaland fick möjlighet att svara på
frågor om kommunens klimatanpassningsarbete.
Undersökningen följdes sedan upp med besök i
utvalda kommuner där berörda tjänstemän från
en rad olika förvaltningar och kompetensområden
intervjuades.
Slutsatser från kartläggningen presenteras
under kapitlena "Länsstyrelsens
klimatanpassningsarbete" och "Kommunernas
klimatanpassningsarbete". I rapportens sista kapitel
presenteras en handlingsplan för det fortsatta
arbetet.
A BEHOVSANALYS - LÄNSSTYRELSEN
Den interna kartläggningen gjordes genom
intervjuer och samtal med planhandläggare på
Samhällsbyggnadsenheten och handläggare som
deltar i arbetet med plan- och infraärenden på
Enheten för Skydd och Säkerhet. Ett frågeformulär
till övriga berörda enheter skickades ut och har
bildat underlag för en samlad bedömning av
kunskapsläget i verksamheten.
A - BEHOVSANALYS
B - NULÄGESANALYS
HANDLINGSPLAN
9
Klimat
anpassning
Jordens klimat håller på att förändras. Det
pågår en global uppvärmning som med stor
sannolikhet beror på människans utsläpp av
växthusgaser. Globala klimatförändringar
kommer att påverka oss lokalt. För Sveriges
del innebär det stigande medeltemperaturer,
förändrade nederbördsmängder, förhöjda
vattennivåer och mer frekventa extrema
vädersituationer. De regionala skillnaderna
kommer att vara stora. Västsverige
förväntas drabbas särskilt hårt av ökade
nederbördsmängder. Även havsnivåhöjningen
kommer att påverka länets kuster.
Vi står därför inför en framtid med ett
förändrat klimat vars effekter redan börjar
göra sig kända i samhället, i så väl naturen
som i våra städer.
> Klimatanpassning
innebär åtgärder
för att anpassa
samhället till de
klimatförändringar
vi redan märker av
idag och de som vi
inte kan förhindra i
framtiden <
Klimatanpassning - hög tid att
planera för ett förändrat klimat
Hur kraftiga framtida konsekvenser av
klimatförändringarna blir beror på det globala
arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser
och på hur väl anpassat vårt samhälle är för
högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande
havsnivåer.
Det är få delar av samhället som kommer att
förbli helt opåverkade om klimatet förändras.
Redan idag upplevs konsekvenserna av extrema
nederbördsmängder i form av översvämningar på
flera platser runt om i länet. Klimatförändringarna
påverkar i stort sätt alla samhällssektorer,
våra ekosystem, vår natur- och kulturmiljö
samt vår hälsa och säkerhet. Det medför
konsekvenser för vår bebyggelse, infrastruktur
och dricksvattenförsörjning, men också för
räddningstjänsten, den biologiska mångfalden
och vårt jord- och skogsbruk. Vi får räkna med
ökade påfrestningar, nya risksituationer, men också
positiva effekter och nya möjligheter.
Speciellt påverkas sektorer där det fattas beslut
som har långsiktiga konsekvenser, såsom inom
fysiska planering och utbyggnad av samhällets
infrastruktur. Här finns det en uppenbar risk att vi
bygger fast oss i förhållanden som är svåra och/
eller kostsamma att rätta till om vi inte redan nu
tar hänsyn till att de fysiska förutsättningarna
förändras. För att möta dessa utmaningar kommer
det att bli nödvändigt att vidta omfattande
anpassningsåtgärder.
Genom medveten planering och förebyggande
insatser kan vi minska samhällets sårbarhet och
öka anpassningsförmågan på sikt.
VAD ÄR KLIMATANPASSNING?
Klimatanpassning innebär ”åtgärder för att
anpassa samhället till de klimatförändringar
vi redan märker av idag och de som vi inte kan
förhindra i framtiden”3.
Klimatanpassning är inte detsamma som åtgärder
för att minska klimatförändringarna. Även om
vi redan idag kraftigt skulle minska utsläppen av
växthusgaser, dröjer det innan uppvärmningen
av atmosfären avtar. Ju tidigare detta sker desto
mindre blir klimatförändringarnas effekter. Men
även om dessa nödvändiga utsläppsminskningar
kommer till stånd kan vi inte helt förhindra
förändringar i klimatet. Uppdraget att anpassa
samhället till ett förändrat klimat ska därför ses
som ett parallellt arbete till det som bedrivs för att
reducera utsläpp av växthusgaser och genomföra
energieffektiviseringar.
Klimatanpassningsarbetet i
Sverige – roller och ansvar
I Sverige finns det idag ingen utpekad central
myndighet som har det övergripande ansvaret
för klimatanpassningsfrågan. Men många av de
centrala myndigheterna är inblandade i arbetet
genom sina respektive sektorsansvar och arbetar
med förebyggande åtgärder, ökad kompetens
3. SMHI: Vad är klimatanpassning? 2010-10-19, <http://www.smhi.se/
klimatanpassningsportalen/om-portalen/Klimatanpassning/vad-ar-klimatanpassning-1.7783> (2011-01-26)
och kunskap och verkar för bättre beredskap vid
störningar i viktiga samhällsfunktioner. En av
förutsättningarna med anpassningsarbetet lokalt
är att statliga myndigheter levererar underlag
till exempelvis kommunerna för att dessa ska
kunna fatta rätt beslut och genomföra åtgärder
och förebyggande insatser. Centrala myndigheter
av betydelse i detta sammanhang är framförallt
Boverket, Trafikverket, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens
Geotekniska Institut (SGI), Naturvårdsverket och
SMHI.
Klimat- och sårbarhetsutredningen4 anser att
ansvaret för anpassning till ett förändrat klimat är
fördelat på framförallt den enskilde, näringsliv,
kommuner och staten. Var och en har i grunden
ett ansvar för sin egendom och sin verksamhet.
Kommunen har ett ansvar för de samhälleliga
funktionerna på lokal nivå och staten har ansvar på
regional och nationell nivå.
LÄNSSTYRELSERNAS REGERINGSUPPDRAG
Även om det i dagsläget inte finns någon
uttalad strategi eller organisation för
klimatanpassningsarbetet på nationell
nivå, initierade man i Klimat- och
sårbarhetsutredningen5 från 2007 en organisation
av klimatanpassningsarbetet där ansvaret läggs på
regional nivå. Detta uppdrag förtydligades genom
att länsstyrelserna i regeringens Klimat- och
energiproposition6 från mars 2009 fick medel för
att regionalt ansvara för klimatanpassningsarbetet.
4. Miljödepartementet: Sverige inför klimatförändringarna – hot och
möjligheter, SOU 2007:60, 2007
5. SOU 2007:60
6. Miljödepartementet: En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat,
Prop. 2008/09:162, 2009
13
DE CENTRALA MYNDIGHETERNA
Myndigheternas ansvar i arbetet är att med sina
respektive sektorskompetenser och kunskaper stödja
länsstyrelserna i deras roll som samordnare av det
regionala klimatanpassningsarbetet.
LÄNSSTYRELSERNA
Länsstyrelserna ansvarar för att på regional nivå
samordna statliga och mellankommunala intressen i
planeringen. Länsstyrelsen har särskilt ansvar att ta fram
underlag för den kommunala planeringen samt kontrollera
att särskild hänsyn tas till frågor om människors hälsa
och behovet av skydd mot olyckor i samband med
planläggning.
KOMMUNERNA
Kommunerna har ett samlat ansvar för den lokala
samhällsutvecklingen och bebyggelseplaneringen
inom sina geografiska områden. Då kommunerna
har planmonopol, måste de i den fysiska planeringen
ta hänsyn till klimatförändringars effekter så att inte
ytterligare risker byggs in i samhället.
Ansvarsfördelning
I budgetpropositionen7 för 2009 avsatte
regeringen 584 miljoner kronor för arbetet
med klimatanpassning under åren 2009-2011.
Länsstyrelserna disponerar gemensamt 25 miljoner
kronor per år under denna period. Det innebär att
länsstyrelserna ansvarar för att på regional nivå
samordna och driva på klimatanpassningsarbetet.
översiktsplaner med riktlinjer för mark- och
vattenanvändning och detaljplaner som i juridiskt
bindande former reglerar nybyggande och andra
bebyggelseändringar. Eftersom kommunerna har
planmonopol, måste de i den fysiska planeringen
ta hänsyn till klimatförändringarnas effekter så att
inte ytterligare risker byggs in i samhället.
Med utgångspunkt i detta pågår det nu
uppbyggnad av arbetet på samtliga länsstyrelser i
landet. En övergripande kartläggning visar att man
har valt att organisera arbetet på olika sätt. Det
skiljer sig vilken eller vilka enheter som ansvarar
för arbetet, hur mycket personella resurser som
är avsatta och hur långsiktigt arbetet är – om
det genomförs som ett avgränsat projekt med
utgångspunkt i de externa medlen eller om arbetet
integrerats i den ordinarie verksamheten8.
Klimatförändringarna och havsnivåhöjningen
aktualiserar ansvarsfrågor inom två områden:
säkert nybyggande och skydd av befintlig
bebyggelse. Ny bebyggelse bör inte uppföras på
mark som riskerar att utsättas för översvämning
eller andra konsekvenser av klimatförändringarna.
PBL och Miljöbalken (MB) innehåller regler som
ska tillgodose detta intresse. Hur hot mot befintlig
bebyggelse ska hanteras är inte särskilt väl reglerat
i gällande lagar. Dagens PBL och MB är inte
utformade för att skydda befintlig bebyggelse och
fastigheter mot naturen själv – till exempel i form
av stigande havsnivåer. En ny PBL träder i kraft 2
maj 20119 och kommer att innebära skärpta krav
på hänsyn till framtida klimatförändringar för att
tillgodose en hållbar utveckling.
KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR
ANPASSNINGSARBETET
Även Sveriges kommuner har ett stort ansvar vad
gäller klimatanpassning. Kommunerna har ett
samlat ansvar för den lokala samhällsutvecklingen
och bebyggelseplaneringen inom sina geografiska
områden. Med den fysiska planeringen har
kommunerna traditionellt tagit ett stort ansvar
när det gäller att skydda samhället mot allehanda
långsiktiga risker såsom översvämningar, ras och
skred. Genom Plan- och bygglagen (PBL) och det
så kallade planmonopolet är det kommunen som
tar initiativ till och fattar beslut om planläggning
för bebyggelse. Kommunerna upprättar
Flera kommuner i landet arbetar redan aktivt
med klimatanpassning och det finns även
exempel på företag, branschorganisationer och
forskningsfinansiärer som tagit egna initiativ på
området.
7. Finansdepartementet: Budgetpropositionen: Prop. 2008/09:1,
2008
8. Slutsatser från ”Sammanställning av länsstyrelsernas arbete med
klimatanpassning under 2010” som togs fram inför klimatsamordnarmötet i
Göteborg den 8 december 2010.
9. Boverket: Ny enklare plan- och bygglag <http://www.boverket.se/Lagratt/ny-plan-och-bygglag/> (2011-01-26)
15
Länsstyrelsens
klimat
anpassnings
arbete
Konsekvenserna av ett förändrat klimat berör
geografiska områden som inte hindras av
fysiska eller administrativa gränser och alla
samhällssektorer berörs i olika omfattning.
Speciellt påverkas sektorer där det fattas beslut
som har långsiktiga konsekvenser, såsom inom
den fysiska planeringen och utbyggnaden av
samhällets infrastruktur.
För Länsstyrelsen i Västra Götalands
län innebär klimatanpassningsarbetet
att höja kunskapsnivån och bidra med
kunskapsförsörjning till länets aktörer. Aktörer
på både lokal, regional och nationell nivå, från
sektorsmyndigheter, intresseorganisationer och
näringsliv, till olika kommunala förvaltningar
och enskilda personer. Genom medveten
planering och förebyggande insatser kan
vi minska samhällets sårbarhet och öka
anpassningsförmågan på sikt.
+
ENERGIFRÅGOR OCH MINSKADE
UTSLÄPP
KLIMATANPASSNING
Vi är bra på att minska utsläppen...
men trots detta krävas betydande
insatser...
Vi måste börja anpassa oss nu!
• ENERGI & KLIMATPÅVERKAN
• SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING
• VATTEN
• MILJÖMÅL
> KLIMATANPASSNING
Regeringsuppdrag:
Klimatanpassning
Länsstyrelserna i Sverige fick i 2009 ett
gemensamt uppdrag att ansvara för att
på regional nivå driva på och samordna
klimatanpassningsarbetet. Uppdrag 37 i
regleringsbrevet för budgetår 2010 är kort
formulerat: ”Länsstyrelsen ska redovisa
de insatser och medelsanvändning med
anledning av uppdraget att samordna
klimatanpassningsarbetet.”10
Klimatanpassning berör ett brett spektra av
aktörer på både regional och nationell nivå, från
sektorsmyndigheter till intresseorganisationer,
näringslivet och olika kommunala förvaltningar
till enskilda personer. Länsstyrelsernas uppdrag
innebär samordning, rådgivning och stöd till
regionala aktörer i deras anpassningsarbete.
För Länsstyrelsen i Västra Götaland innebär
detta att höja kunskapsnivån och bidra med
kunskapsförsörjning i arbetet. Ambitionen för
all verksamhet som Länsstyrelsen bedriver är ett
uttalat målgruppsperspektiv. Det blir inte minst
viktigt inom ett nytt och komplext område som
klimatanpassning där många av
Länsstyrelsens målgrupper kommer att behöva
stöd och underlag i sitt arbete. Länsstyrelsens roll
som service- och rådgivande myndighet kräver
ökad intern kunskap, kompetens och utveckling
av nya arbetssätt. Det blir nödvändigt att hitta
effektiva sätt att samverka tvärsektoriellt inom
10. I regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende länsstyrelserna. Uppdrag
37 under Energi och klimat (Näringsdepartementet och Miljödepartementet),
Regionala klimat- och energistrategier m.m.
Länsstyrelsen och med berörda aktörer för att
täcka in bredden i frågorna. I sin helhet ställer
klimatanpassningsarbetet nya krav på såväl
kunskap som samverkan på bred front.
Klimatanpassning – ett av
Länsstyrelsens fem strategiska
områden
Länsstyrelsen bedriver i många frågor ett
tvärsektoriellt arbete. Verksamheten sträcker sig
över en rad olika områden, såsom integration
och jämställdhetsfrågor, djurtillsyn, kulturmiljö,
samhällsbyggnad, miljöskydd, naturvård,
vattenvård och krishantering. Länsstyrelsen har
en bred kompetens inom sina olika verksamheter,
med möjlighet att ge samlade bedömningar i
komplexa ärenden.
De senaste åren har en handfull strategiska frågor
vuxit fram som särskilt komplexa och viktiga att
fokusera på i arbetet för det hållbara samhället.
Länsstyrelsen har utifrån dessa definierat fem
strategiska områden - Energi och klimatpåverkan,
Klimatanpassning, Vatten, Miljömål och Socialt
hållbar utveckling. Alla områdena kännetecknas
av att de är omfattande, de har långsiktiga mål och
sträcker sig över långa tidsperioder. Arbetet ställer
även krav på tvärsektoriell samverkan, både internt
och externt.
ENERGI & KLIMATPÅVERKAN OCH
KLIMATANPASSNING
I Sverige och i Västra Götaland pågår ett
omfattande arbete att minska utsläppen av
19
Inriktningsmål för arbetet
• Länsstyrelsens arbete med
klimatanpassning bedrivs utifrån
gemensamma antaganden om
klimatets utveckling och en
samlad bedömning av effekter
och åtgärdsbehov.
• Länsstyrelsen är en
regionalt samordnande part
i anpassningsarbetet till ett
förändrat klimat och bidrar med
kunskapsförsörjning och stöd till
länets aktörer.
växthusgaser. Målsättningarna på området är
tydliga och ambitionen är hög. Men trots dessa
insatser kommer det ändå att behövas åtgärder
för att anpassa länet till klimatförändringarnas
effekter. De två strategiska områdena Energi och
klimatpåverkan och Klimatanpassning är nära
sammankopplade och betydande insatser inom
båda områden krävs i arbetet för ett hållbart
samhälle.
STYRDOKUMENT OCH INRIKTNINGSMÅL
En viktig del i arbetet med alla de strategiska
områdena har varit att definiera långsiktiga
mål och en strategisk inriktning som ska vara
vägledande för arbete11. För Klimatanpassning har
följande inriktningsmål tagits fram:
- Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning
bedrivs utifrån gemensamma antaganden om
klimatets utveckling och en samlad bedömning av
effekter och åtgärdsbehov.
- Länsstyrelsen är en regionalt samordnande part
i anpassningsarbetet till ett förändrat klimat och
bidrar med kunskapsförsörjning och stöd till länets
aktörer.
ORGANISATION OCH
KLIMATSAMORDNINGSFUNKTION
Klimatanpassningsarbetet berör Länsstyrelsens
verksamhet dagligen och inom flera olika
områden, som till exempel i frågor om fysisk
planering, infrastruktur, fiske, jordbruk,
dricksvattenförsörjning och krisberedskap.
Huvudansvaret för regeringsuppdraget och det
11. Länsstyrelsen - för det hållbara samhället. Inriktning inom fem strategiska områden. Beslut 2010-11-05
• INTERN KOMPETENSUPPBYGGNAD
• KUNSKAPSFÖRSÖRJNING
till externa målgrupper
• SAMORDNINGSINSATSER
• KOMMUNIKATION OCH INFORMATION
till externa målgrupper
Länsstyrelsens fokusområden
strategiska arbetet är uppdelat mellan enheterna
Samhällsbyggnad och Skydd och Säkerhet.
Enheternas verksamhetsområden är utpekade som
särskilt berörda ur klimatanpassningsynpunkt och
omfattas på olika sätt av arbetet. Det säkerställer
ett brett perspektiv, från att frågorna beaktas i
översiktlig planering till åtgärder för att säkra
människors liv och hälsa. Arbetet sker i bred
samverkan med övriga berörda enheter där i första
hand Kulturmiljöenheten, Landsbygdsenheten,
Miljöskyddsenheten, Naturvårdsenheten,
Vattenvårdsenheten, Enheten för Social Hållbarhet,
är utpekade och bidrar med kompetens och
genomförande av projekt inom specifika områden.
I arbetet med att bygga upp det strategiska
området Klimatanpassning har man under hösten
etablerat en samordningsfunktion som ansvarar
för arbetet internt och utgör kontaktperson
gentemot Länsstyrelsens målgrupper i
arbetet. Samordningsfunktionen består av en
klimatsamordnare placerad på respektive ansvarig
enhet. I arbetet ingår även en tvärsektoriell
arbetsgrupp med representanter från övriga
berörda enhter. Tillsammans ansvarar samordnarna
och arbetsgruppen för att initiera och genomföra
projekt inom området. Styrgrupp för arbetet är
Strategigruppen där samtliga enhetschefer är
representerade.
Pågående arbete inom
klimatanpassning
NATIONELLT KLIMATANPASSNINGSNÄTVERK
I samband med regeringsuppdraget har
ett landstäckande nätverk bestående av
klimatsamordnare från samtliga länsstyrelser
etablerats. Nätverket träffas två gånger per år för
att diskutera gemensamma frågeställningar och
utbyta erfarenheter. I nätverket förs en löpande
dialog med de centrala myndigheter som aktivt
arbetar för att stötta länsstyrelserna i arbetet.
Länsstyrelsen i Västra Götaland var värd för
fjolårets andra möte som anordnades i Göteborg
den 8 december 2010.
SAMVERKAN OCH DIALOG MED EXTERNA
AKTÖRER I LÄNET
En viktig del i Länsstyrelsens uppdrag är att
inleda och föra en löpande dialog med externa
aktörer som berörs av anpassningsarbetet. Under
hösten har information om Länsstyrelsens
regeringsuppdrag spridits i etablerade nätverk och
i kontakt med kommuner och övriga myndigheter.
Presentationer har bland annat hållits vid
delregionala planerarträffar12 för länets kommuner
och vid Trafikverkets klimatanpassningsutbildning
i Göteborg den 5 till 6 oktober 2010.
Länsstyrelsen deltar även aktivit i nätverk där
frågorna behandlas. Exempelvis för Länsstyrelsen
en dialog med berörda kommuner genom
nätverket ”Kommuner i samverkan om Vänerns
vattenreglering” kring frågor om långsiktig och
klimatanpassad planering i Vänernområdet.
PÅGÅENDE OCH AVSLUTADE PROJEKT 2010
Länsstyrelsen har under 2010 genomfört och
medverkat i en rad olika projekt med koppling
till klimatanpassningsområdet. Det sträcker
sig från utredningar om högvattenscenarier för
Vänern och skredriskkartering i Göta älvdalen
och remissbehandling av planeringsunderlag för
12. Fyrbodal (Lysekil 10-11-02), Sjuhärad (Svenljunga 10-11-30) och
Skaraborg (Mariestad 10-12-09) 21
Projekt 2010
SMHI – UTREDNING KRING VÄNERN
SMHI har under året genomfört en fördjupad studie av
högvattenscenarier för Vänern finansierat av Länsstyrelserna i
Västra Götaland och Värmland, Länsförsäkringar och nätverket
”Kommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering”. Studien
förväntas vara klar i januari 2011.
SGI – GÖTA ÄLVUPPDRAGET
För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera
ökade flöden genom Göta älv krävs bättre kunskap om
stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Regeringen har därför
gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att genomföra en
skredriskkartering för Göta älv. För genomförandet behöver nya
och bättre skredanalyser och stabilitetsberäkningar tas fram för den
mycket skredkänsliga dalgången. SGI påbörjade uppdraget under
2009 och det ska vara slutfört 2011. Länsstyrelsen medverkar i den
expertgrupp som har knutits till projektet.
PLANERINGSUNDERLAGET ”STIGANDE VATTEN I
SAMHÄLLSPLANERINGEN”
Planeringsunderlaget ”Stigande Vatten i samhällsplaneringen” har
under våren varit ute på remiss hos länets kommuner och berörda
myndigheter. Rapporten kommer under 2011 att uppdateras och
utvecklas med utgångspunkt i nya utredningar och de inkomna
remissvaren. Ett samarbete med Värmlands län kommer att startas
upp kring delen i rapporten som berör Vänern.
KLIMATANPASSAD STADSSTRUKTUR I FRIHAMNEN – ETT
PILOTPROJEKT INOM MISTRA URBAN FUTURES
Länsstyrelsen medverkar i pilotstudie 2 – ”Klimatanpassad
stadsstruktur i Frihamnen” som genomförs inom ramen för Mistra
Urban Futures och som pågår till slutet av 2011. Under hösten har
en av totalt fyra workshops genomförts där representanter från olika
enheter har bidragit med sin kompetens.
HAV MÖTER LAND Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen. Där kunskapen
ligger gömd i skilda lådor. En värld där klimatet snart kanske höjer
vattennivån och rubbar ekosystemen. Välkommen till KattegattSkagerrak år 2010. Projekt Hav möter Land vill ändra på detta.
Syftet är att etablera gemensamma förvaltningsstrategier för
Kattegatt-Skagerrak-regionen inom en rad specifika områden.
Klimat, vattenförvaltning och samhällsplanering är tre fokus.
Länsstyrelsen Västra Götaland är Lead partner i projektet
där kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter
medverkar. Pågår 2010-2013.
hantering av stigande vatten i samhällsplaneringen,
till Interreg-projektet "Hav möter Land" – ett
samarbete mellan de nordiska grannländerna kring
Kattegatt-Skagerrak-regionen. Ett urval av projekt
där Länsstyrelsen medverkat presenteras här intill.
Länsstyrelsens fortsatta arbete
med klimatanpassning
Den interna kartläggningen av
klimatanpassningsarbetet har identifierat en rad
områden och behov som Länsstyrelsen bör arbete
vidare med:
GEMENSAMT ANTAGANDE OM
KLIMATETS UTVECKLING
I dagsläget saknas en samlad bild av klimatets
utveckling i Västra Götaland. Detta speglas i
osäkerheter i handläggningsprocesser och i
kommunikationen inom såväl Länsstyrelsen
som utåt i samverkan och samarbete med andra
aktörer. Det finns ett stort behov av att definiera
vilka klimateffekter som kommer att beröra
länet och vilka konsekvenser detta kan förväntas
få. Få av enheterna har en överblick över vad
klimatförändringarna kan komma att innebära för
arbetet inom deras verksamhetsområde framöver,
men den samlade bedömningen är att det kommer
att innebära en ökad arbetsbelastning och att det
ställer nya krav på det tvärsektoriella arbetet.
De klimateffekter som enheterna bedömer kommer
att ha stor påverkan på arbetet framöver är i
första hand extremt väder med ökad nederbörd,
extrema skyfall, värmeböljor och perioder med
långvarig torka. Ett allmänt varmare klimat med
varmare somrar och mildare vintrar kommer
generellt att få betydelse. Det innebär till exempel
ökad luftfuktighet som påverkar bebyggelse och
kulturmiljö, och färre dagar med tjäle som får
konsekvenser för skogsbruket. På längre sikt
kommer havsnivåhöjningen att ställa till problem.
Man ser redan idag konsekvenser av extrema
nederbördsmängder i form av översvämningar,
ras och skred men någon övergripande bild av
konsekvensernas omfattning på sikt har man inte.
Med utgångspunkt i den intitala kartläggningen
måste ett gemensamt antagande tas fram om hur
länet kommer att påverkas och vilka konsekvenser
som följer av ett förändrat klimat. Detta är viktigt
internt för att enas om ett gemensamt scenario
som utgångspunkt för arbetet, och inte minst så
att en samlad bild kan kommuniceras utåt mot
Länsstyrelsens målgrupper.
HANDLÄGGNING AV PLANER
Planhandläggarna berör i sitt dagliga arbete i
hög grad frågor kopplade till klimatanpassning i
dialog med kommunerna och antagande av nya
planer. Det ställer krav på interna arbetsprocesser
och kunskap internt i organisationen. Eftersom
ett gemensamt antagande saknas, upplevs
handläggningen av klimatrelaterade ärenden som
svåra, till exempel frågeställningar som "vilka
effekter är relevanta att redovisa för ett givet
område och i vilket tidsperspektiv?" Det behövs
rekommendationer på vad planhandläggarna bör
ta upp i tidiga samrådskeden med kommunerna då
det är viktigt att tidigt i processen föra en dialog
kring frågorna.
23
Identifierade behov internt
• Allmän grundkunskap i ämnet
• Gemensam information om
klimatförändringarnas förväntade effekter
i länet och med detta ett gemensamt
antagande av förändrade vattennivåer vid
extremt väder och havsnivåhöjning
• Verktyg för interna arbetsprocesser - tex.
rätt information till rätt läge i planprocessen
(ÖP/FÖP/DP)
• Saknas utförligt kunskaps- och
planeringsunderlag att tillhandahålla
länets externa målgrupper (kommuner,
exploatörer, myndigheter etc.)
• Forum för samverkan både mellan
länsstyrelser och andra intressenter så som
försäkringsbolag, exploatörer, myndigheter
etc.
• Behov av att bredda frågan - höja
kunskapsnivån
• Kontinuerlig omvärldsbevakning
• Referensbank med goda exempel
• Kommunikation om ämnet, idag saknas
informationskanaler
Tydligare rutiner för vilka krav Länsstyrelsen kan
ställa på underlag och utredningar i antagande
av nya planer efterfrågas. Detta är särskilt viktigt
i och med att man i Plan- och bygglagen har
infört hänsynstagande till översvämningsrisk
som en prövningsgrund i planprocessen. Utan
tydliga riktlinjer blir det stor osäkerhet kring
när en plan kan och bör tas in för prövning.
Många planärenden där problematiken kring
klimatanpassning blir tydlig gäller områden för
befintlig bebyggelse. Här behövs mycket mer
kunskap och rutiner för hur man ska handlägga
dessa ärenden. Eftersom klimatanpassningsfrågan
är så komplex och berör många sektorer finns
det ett behov av att Länsstyrelsen fokuserar på
sin rådgivande roll och fortsätter att utveckla sitt
målgruppsperspektiv.
KUNSKAPS- OCH PLANERINGSUNDERLAG
I dagsläget används remissutgåvan av underlaget
”Stigande Vatten i samhällsplaneringen”13 av
både planhandläggare och kommuner som stöd
i planprocessen. Underlaget är dock i behov
av att uppdateras och vidareutvecklas då vissa
delar inte innehåller tillräcklig eller aktuell
information. Andra rapporter som har nämnts som
viktigt kunskapsunderlag i arbetet är ”Bygg för
morgondagens klimat”14 från Boverket.
Behovet av nytt kunskaps- och planeringsunderlag
är stort både för användning internt på
Länsstyrelsen men även i kommunikationen
gentemot Länsstyrelsens målgrupper och då
främst kommunerna. Det efterfrågas underlag och
goda exempel inom översiktsplanering,
13. Stigande vatten i samhällsplaneringen (Preliminär)
14. Boverket: Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och
byggande, 2009
detaljplanering och i gestaltningsfrågor
samt tillägg i datorverktyget OGIS med
klimatanpassningsaspekter som exempelvis
översvämningsrisk.
Eftersom Västra Götaland är ett stort län med
49 kommuner och har en komplex problematik
kopplad till ämnet är det viktigt att alla kommuner
kan relatera till innehållet i kunskaps- och
planeringsunderlag som tas fram. Det är även
viktigt att målgruppsanpassa informationen så ny
kunskap når ut till både tjänstemän och politiker.
ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS
Kunskapen om klimatförändringarna generellt är
god bland Länsstyrelsens medarbetare. Inom detta
tema har också en rad seminarier och konferenser
anordnats de senaste åren. Men generellt finns det
behov av mer kunskap och kompetens om vad
klimatanpassning innebär med en större bredd i
frågan än idag, från att ganska ensidigt handla om
översvämningsprobelamtiken till fler och mer
långsiktiga konsekvenser av ett förändrat klimat
och vilka åtgärder det kommer att kräva. Att
bevaka frågan i ett helhetsperspektiv och se den
i ett större sammanhang, kommer att bli viktigt
framöver.
I dagsläget behöver omvärldsbevakning (nyheter
på nätet, seminarier/konferenser, nya rapporter
m.m.) på området sättas i system, så att alla
kan få tillgång till den senaste kunskapen och
informationen. Länsstyrelsens webbplats borde
kunna utvecklas på detta område och fungera som
ett bra verktyg både internt och externt.
Önskemål om att oftare dela med sig av goda
exempel på till exempel kommuner som har
kommit långt i arbetet efterfrågas. Detta liksom
omvärldsbevakning behöver struktureras för att
effektivt kunna utbyta goda exempel.
KOMMUNIKATION TILL EXTERNA AKTÖRER
I dagsläget finns det ingen strategi för hur
man kommunicerar Länsstyrelsens arbete
inom området. Länsstyrelsens nya webbplats
lancerades i december 2010. Med den kommer
klimatanpassning att få ett större och tydligare
utrymme på sidan. Ett informationsmaterial om
klimatanpassning som kan användas i kontakt med
kommuner och andra externa aktörer efterfrågas.
Generellt behöver man bli bättre på att lyfta frågan
i kontakt med alla externa aktörer.
IDENTIFIERADE BEHOV
Genom den interna kartläggningen har det
identifierats en rad viktiga fokusområden
för Länsstyrelsen att arbeta vidare med. Det
finns behov av intern kompetensuppbyggnad
kring ämnet, från allmän- till mer djupgående
kunskap, stöd och kunskapsförsörjning till
externa målgrupper efterfrågas, samt behov av
att samorda regionala aktörer och etablera en bra
kommunikationsstrategi för arbetet.
25
Kommunernas
klimat
anpassnings
arbete
Västra Götaland är Sveriges största län
med totalt 49 kommuner. De västra delarna
av Sverige förväntas att drabbas hårt av
klimatförändringarnas effekter. Samtidigt
finns här en bred geografisk spridning där
konsekvenserna kommer att bli olika för olika
delar av länet, med en generell indelning i
Kust-, Inlands- och Vänernproblematik.
/04/ ENKÄTSVAR – PLANERARDAGEN
Strömstad
Vänersborg
Lysekil
Hjo
Orust
Alingsås
Kungälv
Göteborg
Lerum
Borås
Ulricehamn
Bollebygd
Mölndal
Svarade på enkäten
Svarade på enkäten samt
visat intresse att medverka
i Länsstyrelsens vidare arbete
Klimatanpassning i Sveriges
kommuner
Sveriges kommuner kommer framöver att behöva
ta större hänsyn till klimatförändringarna i sin
samhällsplanering än vad som tidigare varit
nödvändigt. Från och med nu skall lokaliseringsoch utformningsbeslut baseras på nya underlag.
Ökad kunskap om klimatförändringarnas
utveckling ställer Sveriges och Västra Götalands
kommuner inför nya utmaningar.
Den lokala nivåns ansvar för att anpassa
samhället till ett förändrat klimat understryks
både i Klimat- och sårbarhetsutredningen15 och
i propositionen En sammanhållen klimat- och
energipolitik16. Sedan den 1 januari 2008 är
olyckor, översvämningar och erosion faktorer som
kommunerna enligt PBL skall ta hänsyn till i den
fysiska planeringen17.
NATIONELL KLIMATANPASSNINGSENKÄT
"Läget i landet"18 är en enkätundersökning om
klimatanpassning i den fysiska planeringen som
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
genomförde under sommar och höst 2009 i
Sveriges kommuner. Drygt 200 (70%) av landets
kommuner svarade på frågor om hur de arbetar
med klimatanpassning och vilka behov de såg av
underlag och verktyg i arbetet.
Av svaren att döma arbetar nio av tio av Sveriges
15. SOU 2007:60
14. Prop. 2008/09:162
17. Plan- och bygglagen: SFS 1987:10, kapitel 2 och 12
18. Sveriges Kommuner och Landsting: Läget i landet – en enkätundersökning om klimatanpassning i den fysiska planeringen, 2009
kommuner med klimatanpassning i sin fysiska
planering, både vad gäller översiktsplanering
och detaljplanering, och sju av tio kommuner
arbetar med implementering av klimatanpassning
i riktlinjer för byggande. Att tillgången till
planeringsunderlag behöver förbättras var
tydligt då endast 20 % anger att de har det
mesta av det underlag som de behöver för
att kunna skapa lokala klimatscenarier, och
endast 1 % av kommunerna anger att de har allt
planeringsunderlag de behöver.
I Västra Götaland svarade 33 av länets 49
kommuner (67,3%) på enkäten och av dessa
sade drygt 8 av 10 att de i någon utsträckning
arbetade med klimatanpassning i sin fysiska
planering. 62,5% av kommunerna svarade att de
arbetade med klimatanpassning i sina riktlinjer för
byggande men ingen av de tillfrågade tyckte att de
hade allt planeringsunderlag som de behövde för
att göra lokala klimatscenarier. En fjärdedel tyckte
att de hade det mesta av vad de behövde och cirka
en femtedel av de svarande kommunerna angav
att de inte hade något av det planeringsunderlag
för klimatscenarier som de behövde. I vilken
omfattning arbetet i kommunerna pågick
tydliggjordes inte i enkäten och inte heller vilka av
länets kommuner som hade medverkat.
Nulägesanalys i Västra Götalands
kommuner
Som ett led i kartläggningen av hur Länsstyrelsen
i Västra Götaland på bästa sätt kan stötta
länets kommuner i frågan genomfördes en
29
/01/ GEOGRAFISKT LÄGE + /02/ BEFOLKNINGSMÄNGD
Bengtsfors
Åmål
Dals-Ed
Gullspång
Strömstad
Mellerud
Mariestad
Färgelanda
Tanum
Töreboda
Munkedal
Sotenäs
Lidköping
Uddevalla
Skövde
Essunga
Lilla Edet
Stenungsund
Tjörn
Kungälv
Vårgårda
Alingsås
Ale
Lerum
Härryda
Göteborg
Falköping
Tidaholm
Herrljunga
Borås
Partille
Öckerö
Hjo
Vara
Trollhättan
Orust
Tibro
Skara
Grästorp
Lysekil
Karlsborg
Götene
Vänersborg
Ulricehamn
KUST
Bollebygd
> 15’ invånare
Mölndal
< 15’ invånare
Tranemo
Mark
INLAND
Svenljunga
> 15’ invånare
< 15’ invånare
VÄNERN
> 15’ invånare
< 15’ invånare
/03/ ÖP-LÄGET
Bengtsfors-94
Åmål-91
Dals-Ed-03
Gullspång-10
Strömstad-10
Tanum-02
Mellerud-10
Mariestad-03
Färgelanda-06
Töreboda-92
Munkedal-10
Karlsborg-91
Götene-05
Vänersborg-06
Lidköping-03
Sotenäs-10
Uddevalla-10
Grästorp-92
Lysekil-06
Trollhättan-03
Orust-09
Falköping-08
Ale-07
Vårgårda-06
Alingsås-98
Herrljunga-06
Lerum-08
Göteborg-09
Tidaholm-91
Stenungsund-06
Kungälv-11
Öckerö-06
Tibro-03
Hjo-10
Vara-92
Essunga-02
Lilla Edet-10
Tjörn-03
Skövde-06
Skara-05
Partille-06
Härryda-11
Borås-06
Ulricehamn-02
Bollebygd-02
Mölndal-06
Tranemo-09
Mark-98
Svenljunga-98
ÖP 2004-2010
ÖP 1998-2003
ÖP 1991-1997
enkätundersökning19. Deltagande kommuner
på Länsstyrelsens Planerardag20 den 8 oktober
2010 fick möjlighet att svara på frågor kring
kommunens klimatanpassningsarbete. Enkäten
skickades även ut till samtliga kommuner i länet
efter seminariet.
Enkätundersökningen följdes upp med en serie
intervjuer i ett antal utvalda kommuner, där
Länsstyrelsen genom besök hos kommunerna
kartlade kunskapsnivån samt behovet av kunskap,
stöd och underlag på området.
ENKÄT PÅ PLANERARDAGEN
30 kommuner fanns representerade på
Planerardagen och till de som inte var närvarande
skickades enkäten ut på e-mail i efterhand. Totalt
svarade 13 av länets 49 kommuner på enkäten
(se figur s.28) Av de svarande sade 12 av 13 att
klimatförändringar och dess effekter utgjorde en
viktig förutsättning för kommunens planering idag.
Av dessa nämnde alla att stigande vattennivåer,
både havshöjning och i sjöar och vattendrag, utgör
en viktig fråga i planeringen.
På frågan om kommunen hade genomfört
eller hade pågående projekt kopplade till
klimatanpassning, svarade en kommun att ett brett
projekt kring klimatfrågor pågick, fem angav att
de hade genomfört översvämningskarteringar och
fyra kommuner svarade att de hade eller hade haft
pågående projekt kring dagvatten. Tre kommuner
angav att de arbetade aktivt med åtgärdsplaner
19. Se frågor i bilaga 1
20 Planerardagen är ett forum för samhällsbyggnadsfrågor i länet och arrangeras två gånger per år av Samhällsbyggnadsenheten på Länsstyrelsen i
Västra Götaland.
i riskområden. Tre kommuner skrev att det inte
fanns några projekt alls i anknytning till frågan.
När det gällde önskat stöd från Länsstyrelsen
efterfrågade kommunerna en tydlighet kring vilka
framtida nivåer man ska förhålla sig till. Man
önskade hjälp med kunskapshöjning både hos
tjänstemän och politiker och man ville ha klarhet
i ansvarsfrågan. Även stöd med mellankommunal
samordning efterfrågades.
ETT REPRESENTATIVT URVAL
Urvalet av kommuner för intervjuerna baserades
på flera parametrar som togs fram för att få
en stor spridning och ett representativt urval
bland länets kommuner. I första hand delades
kommunerna in efter parametrar som geografiskt
läge med indelning i Kust, Inland och Vänern,
befolkningsmängd/resurser samt gällande ÖPläge (översiktsplanens aktualitet). Därefter
lyftes kommuner med intressant problematik i
förhållande till klimatanpassning och planering
fram, kommuner där det finns allmänt intresse för
frågan men där arbetet kan ha kommit olika långt,
samt kommuner där det finns resurser och drivkraft
hos kommunen att själv driva frågan.
Detta förslag till kommuner matchades sedan med
de svar man fått in i enkätundersökningen, samt
en ytterligare parameter – kommuner som visat
intresse för att eventuellt medverka i projekt eller
liknande i Länsstyrelsens vidare arbete.
De nio utvalda kommunerna var: Bengtsfors,
Lerum, Lidköping, Lysekil, Mölndal, Tanum,
Uddevalla, Vänersborg och Åmål.
31
Parametrar för urval
• GEOGRAFISKT LÄGE – indelning i kust-, inland- och
Vänernproblematik /karta 01/
• BEFOLKNINGSMÄNGD OCH RESURSER – stor/liten
kommun kopplat till befolkningsmängd /karta 02/
• ÖP-LÄGE – översiktsplanens aktualitet /karta 03/
• ENKÄTSVAR från undersökning på Planerardagen i oktober
2010 /karta 04/
UTVALDA KOMMUENR
Bengtsfors
Åmål
Tanum
Vänersborg
Uddevalla
Lidköping
Lysekil
Lerum
KUST
Mölndal
> 15’ invånare
< 15’ invånare
INLAND
> 15’ invånare
< 15’ invånare
VÄNERN
> 15’ invånare
< 15’ invånare
> Alla kommuner beskriver
tendenser till ett blötare och
mer extremt klimat <
KOMMUNBESÖK OCH GRUPPINTERVJUER
Klimatanpassning är ett relativt nytt och komplext
ämne som berör många samhällssektorer och
kräver därmed samarbete mellan många olika
kompetenser. Därför bjöd Länsstyrelsen till
intervjuerna in personer från olika förvaltningar
på kommunen för att på så vis få en rättvis
bild av läget. Ambitionen var att täcka in hela
kommunens arbete med klimatanpassning och
personer från Samhällsbyggnad, Tekniska/VA,
Miljö, Säkerhet och Kommunledningen föreslogs
som representanter till intervjun. Kommunerna i
länet är organiserade på olika sätt och det var inte
alltid alla inbjudna hade möjlighet att deltaga vid
intervjutillfället21.
Mötena inleddes med en presentation av
Länsstyrelsens uppdrag, roll och organisation,
syfte och mål med mötet samt en definition av
ämnesområdet Klimatanpassning. På intervjun
diskuterades sedan olika frågeställningar
knutna till kommunens kunskapsläge, dess
organisation, vilka pågående projekt som finns,
vilka samarbeten och nätverk som man deltar i,
vilka planeringsunderlag som används och vilka
framtida behov av stöd man ser22.
Hur ser klimatanpassningsarbetet
ut i kommunerna?
KUNSKAPSLÄGET
I alla tillfrågade kommuner är man medveten om
problematiken och ser redan konsekvenser av ett
förändrat klimat. Åtta av de nio tillfrågade har
under de senaste tio åren drabbats av allvarliga
och kostsamma översvämningar och alla
kommuner beskriver tendenser till ett blötare
och mer extremt klimat. Kommunerna beskriver
klimatanpassning som en stor utmaning eftersom
exploateringstrycket i vattennära lägen är stort.
Trots medvetenhet om ämnet har endast två av de
intervjuade kommunerna fattat politiskt beslut om
att särskilt prioritera området.
Generellt definieras klimatanpassning ur ett
kortsiktigt perspektiv med fokus på de effekter vi
redan ser idag med extrema nederbördsmängder,
ökade flöden och översvämningar. Fokus på de
mindre uppenbara och indirekta effekterna med
till exempel konsekvenser för hälsa och sjukvård
tas inte upp. Ingen av de tillfrågade kommunerna
har gjort någon djupare kartläggning av
klimatförändringarnas effekter och konsekvenser
på lång sikt.
PÅGÅENDE ARBETE OCH PROJEKT
Läget i kommunerna skiljer sig åt på flera
punkter, dels finns det en bred spridning av vilka
problem man har upplevt och står inför men
även hur sårbar kommunen är i förhållande till
dessa förändringar. Endast en tredjedel av de
tillfrågade kommunerna har gjort en kartläggning
av hur kommunen påverkas vid extremt väder
med höga vattenstånd och extrema flöden. Detta
beror enligt kommunerna på brist på tillgängligt
underlag och karteringar i kommunen, samt brist
på beslutsunderlag och argument att använda
gentemot politiker och exploatörer.
21. Se deltagarna i bilaga 3
22. Se frågor i bilaga 2
33
Rapporter/underlag som
en eller flera kommuner
känner till eller använder:
Konsekvenser av ett förändrat
klimat enligt de tillfrågade
kommunerna:
”STIGANDE VATTEN I SAMHÄLLSPLANERINGEN”
Länsstyrelsen Västra Götaland
”KLIMATET, HAVSNIVÅN OCH PLANERINGEN”
Malmö Stad
”VATTEN – VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR”
Länsstyrelserna, Vattenmyndigheten
”FRAMTIDA HAVSVATTENSTÅND – SOM
UNDERLAG FÖR SAMHÄLLSPLANERING”
SMHI
KUSTKOMMUNER
PERMANENT: havsnivåhöjning
TEMPORÄRT: vinduppstuvning, ökad nederbörd, ökade flöden/
vattenstånd i vattendrag och sjöar, grundvattenförändringar
”BYGG FÖR MORGONDAGENS KLIMAT”
Boverket
INLANDSKOMMUNER
PERMANENT: TEMPORÄRT: ökad nederbörd, ökade flöden/vattenstånd i
vattendrag och sjöar, grundvattenförändringar
NY NATIONELL HÖJDMODELL
Lantmäteriet – pågående projekt
VÄNERNKOMMUNER
PERMANENT: (långvarig) höjning av Vänern
TEMPORÄRT: höjning av Vänern, vinduppstuvning, ökad
nederbörd, ökade flöden/vattenstånd i vattendrag och sjöar,
grundvattenförändringar
PÅGÅENDE UTREDNINGAR/ARBETE
SOM BERÖR ÄMNET
Finns: 8
Finns inte: 1
”NATUROLYCKOR – FYSIK PLANERING,
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER &
KLIMATFÖRÄNDRINGAR”
Boverket
CLIMATOOLS
FOI – forskningsprojekt under utveckling HAV MÖTER LAND
Länsstyrelsen Västra Götaland m. fl
• SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN, LÄNSSTYRELSEN
• ENHETEN FÖR SKYDD OCH SÄKERHET, LÄNSSTYRELSEN
• SMHI
KLIMATANPASSNINGSSTRATEGI
• MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP
Finns: 2 (varav 1 håller på)
Finns inte: 7
• STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT
• VATTENMYNDIGHETEN
• SVENSKT VATTEN
Kommunernas kontakter i
klimatanpassningsfrågan:
Existerade
kommunikationsforum:
• PLANERARDAGEN & DELREGIONALA TRÄFFAR (SJUHÄRAD,
FYRBODAL OCH SKARABORG) – SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN
• KOMMUNER I SAMVERKAN OM VÄNERNS VATTENREGLERING
• SAMVERKAN MELLAN KOMMUNER NORRA BOHUSLÄN
• SÄVEÅNS VATTENRÅD & ANDRA VATTENRÅD/FÖRBUND
• STADSARKITEKTTRÄFF – KONSULTFÖRETAGET NORCONSULT
• MILJÖSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND
UNDERLAG OCH RIKTLINJER
Många av kommunerna är osäkra på vilka
högvattenscenarier och nivåer man bör förhålla sig
till och saknar ett gemensamt ställningstagande
från Länsstyrelsens sida.
De tillfrågade kommunerna säger alla att det
största problemet i kommunen handlar om
vad man skall göra med befintlig bebyggelse.
Man efterfrågar stöd i form av konkreta
planeringsverktyg för olika skalor, för både
existerande och nytillkommande bebyggelse,
och några kommuner har frågat efter rapporten
"Stigande Vatten i samhällsplaneringen"23 med
funderingar kring färdigställande av denna.
En del kommuner efterfrågar även tydligare
riktlinjer kring ansvarsfrågan; Vad är statens
ansvar, vad är kommunens eget och vad är
den enskilda medborgarens? Man uttrycker
att klimatanpassning är en så komplex och
strategisk fråga att delar av ansvaret bör ligga
på staten. Detta gäller till exempel önskemål om
specifika nivåer att förhålla sig till vid extrema
högvattenscenarier, där man menar att staten bör
ansvara för extraordinära händelser som inträffar
utöver säkerhetsmarginalerna.
mellankommunalt för att diskutera frågan. Internt
på kommunerna handlar det om att etablera nya
samarbetsformer mellan förvaltningar och enheter,
mellankommunalt rör det sig om att hitta former
för att samverka kring exempelvis ett vattensystem
som rinner genom flera kommuner.
INFORMATION
Flera kommuner har framfört att
Samhällsbyggnadsenheten är en naturlig ingång till
Länsstyrelsen i dessa frågor
eftersom det även är denna enhet som är kontakt i
andra strategiska frågor och översiktlig planering.
Länsstyrelsens informations- och
kommunikationsinsatserna kring klimatanpassning
är idag nästan obefintlig och bör förstärkas med
både web-kommunikation, med bland annat
goda exempel, och besök i kommunerna. Flera
kommuner utrycker också en önskan om att bli
”påmind” om ämnet av Länsstyrelsen eftersom en
strategisk fråga som klimatanpassning kan hamna
långt ner på dagordningen i en högt belastad
arbetsvardag.
SAMVERKAN MELLANKOMMUNALT
Identifierade behov av stöd &
underlag från Länsstyrelsen
23. Stigande vatten i samhällsplaneringen (Preliminär)
Klimatanpassning är ett nytt kunskapsområde
och man har på många håll i länet inte kommit
särskilt långt i arbetet med att anpassa sig
till klimatförändringarnas effekter. Även om
medvetenheten om problemen finns, saknas
djupare kunskap och behovet är stort av
både kunskapsuppbyggnad och verktyg för
klimatanpassad samhällsbyggnad och planering.
Klimatanpassning har inga administrativa eller
fysiska gränser och kräver därför samarbete
på alla nivåer, såväl inom kommunen som
över kommungränser. Kartläggningen pekar
på att det nu är nödvändigt att kommunerna
börjar samarbeta kring klimatanpassning då få
kommuner tidigare har träffats vare sig internt eller
35
Identifierade behov i
kommunerna:
• Allmän grundkunskap i ämnet.
• Gemensam information om klimatförändringarnas förväntade
effekter i länet och med detta ett gemensamt antagande av
förändrade vattennivåer vid extremt väder och havsnivåhöjning
• Checklista på att analysera översvämningsrisk: Vilka aspekter
ska vi titta på och vilket underlagsmaterial behöver vi ta fram?
• Verktyg för intern arbetsprocess: Hur man på kommunen skall
organisera sig i arbetet med klimatanpassning
• Forum för samverkan både mellankommunal samverkan och
med andra intressenter så som försäkringsbolag, exploatörer,
myndigheter etc
• Referensbank med goda exempel
• Kommunikation om ämnet
• Samordning av kommuner med liknande problematik
• Konkreta planeringsverktyg för olika skalor och olika
fokusområden. Verktyg och information bör vara skräddarsydd så
att den blir applicerbar på den egna kommunen
• Behov av verktyg i olika skalor: Delregional, mellankommunal,
kommunal, tätort/urban och byggnadsnivå
• Behov av fokus på olika problem: Till exempel strategier för
nytillkommande områden, åtgärder i befintlig bebyggelse, åtgärder
för tillägg av byggnader i existerande stadsstruktur, åtgärder för att
skydda teknisk infrastruktur och samhällsviktiga funktioner
Utifrån enkätundersökningen och intervjuerna
har behoven i Västra Götalands kommuner
tydliggjorts.
stadsstruktur och åtgärder för att skydda teknisk
infrastruktur och samhällsviktiga funktioner.
ÖKAD KUNSKAP & TYDLIGARE RIKTLINJER
Det efterfrågas också samordning av kommuner
med liknande förutsättningar och forum för
att diskutera frågan med olika aktörer så som
kommuner, myndigheter, försäkringsbolag och
exploatörer, har lyfts fram som önskemål.
I första hand behövs insatser för att höja
grundkunskapen om vad klimatanpassning är och
innebär hos både tjänstemän och politiker. Även
om viss kännedom om ämnet finns efterfrågas
en gemensam bild om klimatförändringarnas
förväntade effekter i länet och med detta ett
gemensamt antagande av förändrade vattennivåer
vid extremt väder och havsnivåhöjning.
Det finns även behov av riktlinjer och stöd för att
analysera klimatrisker så som översvämningar,
värmeböljor eller torka. I dagsläget är det ibland
oklart vilka krav på underlag och utredningar av
klimatrisker som ställs från Länsstyrelsens sida.
ANPASSADE VERKTYG
I kartläggningen tydliggörs att det kommer att
krävas olika typer av lösningar och strategier
kopplade till de olika förutsättningarna som länets
kommuner har. En kustkommun som riskerar att
permanent översvämmas av en havsnivåhöjning
kräver andra strategier och lösningar än
en inlandskommun som har problem med
temporära översvämningar som följd av extrema
nederbördsmängder.
BÄTTRE SAMORDNING & KOMMUNIKATION
Även lättillgänglig information om ämnet och
exempel på referenskommuner och referensprojekt
efterfrågas samt vägledning på hur man inom
kommunen kan organisera sig kring ämnet.
På en övergripande nivå behöver Länsstyrelsens
uppdrag och ansvar förtydligas och kommuniceras
till länets externa målgrupper och i första hand
kommunerna. Problemet behöver uppmärksammas
och berörda aktörer i samhället synliggöras och
samordnas för att skapa en tydlig struktur och
långsiktighet i arbetet. Från kommunernas sida
efterfrågas enhetlighet i berörda myndigheters
kommunikation, riktlinjer och beslut samt mer
dialog i tidiga skeden i planprocessen.
Dessa verktyg bör ha olika fokus och inriktning på
regional-, kommunal-, urban- och byggnadsnivå
och bör vara anpassade efter olika typer av
områden så som utveckling av nytillkommande
områden, anpassningsåtgärder i befintlig
bebyggelse, tillägg av byggnader i existerande
37
FOTOMONTAGE: REPOSITION / FOTOGRAF: RUNE FELDT
Slutsatser
&
Handlings
plan
Generella slutsatser om behovet
internt och externt
Med anledning av Länsstyrelsens uppdrag att
regionalt ansvara för att driva på och samordna
klimatanpassningsarbetet i länet har denna
lägesrapport tagits fram. Syftet har varit att få en
aktuell bild av arbetet som pågår och identifiera
vilka insatser som behöver göras för att minska
sårbarheten och öka anpassningsförmågan i länet.
Det har inneburit att identifiera behovet av ny
kunskap, efterfrågan på underlag och verktyg, samt
krav på nya samverkansformer och kunskapsutbyte
mellan länets aktörer.
ÖKAD KUNSKAP I ÄMNET
Av kartläggningens resultat kan utläsas att det
finns tydliga behov inom flera olika delar av
klimatanpassningsområdet. Generellt behövs
mycket mer kunskap inom området för att kunna
handla. För att Länsstyrelsen ska kunna förse
sina målgrupper, främst kommunerna, med bra
stöd behöver man först och främst ta fram mer
kunskapsunderlag och bredda kompetensen
internt i organisationen. I kommunerna handlar
det om att både tjänstemän och politiker måste
ha en gemensam kunskapsbas i ämnet för att
kunna fatta rätt beslut. Det finns en generell
medvetenhet kring frågorna, men bättre kunskap
anpassad till olika målgrupper behöver tas fram.
När det gäller politiker bör ambitionen vara
att få en grundläggande förståelse för de olika
klimateffekter vi kan förvänta oss och vilka
konsekvenser dessa kan få för samhället och
för den egna kommunen i ett brett perspektiv.
Tjänstemännen däremot är i behov av en djupare
förståelse för att kunna se kopplingar till andra
områden och arbeta med frågan på såväl strategisk
som detaljerad nivå. Kunskapsnivån skiljer
sig i dagsläget åt mellan kommunerna och inte
minst mellan tjänstemän och politiker. Den
allmänna kunskapen i ämnet måste höjas för att
klimatanpassning ska bli en prioriterad fråga i
kommunernas arbete och hanteras på strategisk
högsta nivå.
BÄTTRE BESLUTSUNDERLAG – GEMENSAMT
ANTAGANDE OM KLIMATETS UTVECKLING
En avgörande del i kunskapsuppbyggnaden är att
ta fram och enas om ett gemensamt antagande
om klimatets utveckling i Västra Götaland.
Utan kunskap om hur länet specifikt kommer att
påverkas är det svårt att vidta anpassningsstrategier
för att motverka negativa effekter och dra nytta av
positiva. Även här blir det tydligt att Länsstyrelsen
först måste ta fram detta underlag internt och i
samverkan mellan olika verksamhetsområden för
att kunna kommunicera en samlad bild utåt. Ett
regionalt antagande ligger sedan till grund för
regionala aktörer som exempelvis Trafikverket och
kommunerna, i deras arbete med att ta fram lokala
klimatscenarier. Detta är en av de mest prioriterade
insatserna som har identifierats och som ligger till
grund för det mesta av arbetet inom området.
Länsstyrelsens förhållningssätt tydligt framgår
och som har varit ute på remiss under 2010,
ska färdigställas. Detta gäller inte minst för
kommunerna kring Vänern, där det även krävs att
länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland
enas om gemensamma riktlinjer för utveckling
kring Vänern.
Ny forskning om klimatets förändringar pågår
ständigt och de scenarier som räknas fram
idag kommer fortlöpande att uppdateras. Vi
vet att klimatet håller på att förändras, men
hur mycket och hur snabbt är omöjligt att säga
säkert. Därför kommer det vara svårt att ange
exakta värden att utgå ifrån. Klimatanpassning
handlar i stor utsträckning om att fatta beslut
under osäkra förhållanden. Det är därför viktigt
att Länsstyrelsen internt kommer fram till ett
förhållningssätt där man inte låser sig vid dagens
kunskap utan är flexibel att uppdatera riktlinjerna
när ny kunskap tas fram. Gemensamma rutiner vid
handläggning av planer som berör dessa frågor
behöver ses över och utvecklas. Detta bör vara
en del i arbetet med att uppdatera och utveckla
planeringsunderlaget Stigande vatten.
Kommunerna efterfrågar i första hand tydligare
riktlinjer för klimatanpassning i framtagandet
av nya planer. Många önskar att det från centralt
håll, från myndighetsnivå, ska komma konkreta
riktvärden för höga vattennivåer att förhålla sig till.
Det finns ett stort tryck på att planeringsunderlaget
”Stigande vatten i samhällsplaneringen”24, där
Klimatrelaterade aspekter är enligt Plan- och
bygglagen (PBL) en prövningsgrund25 för
Länsstyrelsen vilket ytterligare ställer krav på ett
gemensamt ställningstagande i handläggning av
kommunernas planer. När den nya PBL:n träder i
kraft den 1 maj 2011 kommer kraven på hänsyn till
klimatrelaterade aspekter att skärpas ytterligare.
I utbildningsarbetet med den nya PBL:n som
Länsstyrelsen ska genomföra under 2011 bör detta
belysas.
24. Stigande vatten i samhällsplaneringen (Preliminär)
25. Plan- och bygglagen: SFS 1987:10, kapitel 2 och 12
STÖD OCH TYDLIGARE RIKTLINJER
41
Ambitionen bör framöver vara att klimatrelaterade
aspekter tas upp tidigt i samrådsprocessen för att
undvika situationer där planer måste prövas på
grund av otillräcklig hänsyn till klimateffekter.
En av de största utmaningarna för kommunerna
och vid handläggning, är hur man ska
klimatanpassa all den bebyggelse som redan
finns och som ligger i riskområden. I nya
utvecklingsområden har man stora möjligheter att
göra rätt från början och kan på så sätt med rätt
kunskap undvika framtida problem, men mycket
av de anpassningsåtgärder som kommer att behöva
göras handlar om existerande områden. På detta
område är inte heller Plan- och bygglagen ett
tillräckligt starkt lagverktyg att stödja sig mot.
Mycket av anpassningsarbetet på områdesnivå
är en teknisk och/eller gestaltningsmässig fråga.
Designar och bygger man områden på rätt sätt kan
de bli både trygga, attraktiva och anpassningsbara
till osäkra framtidscenarier. Det kommer att
behövas ny kunskap och goda exempel på
områden där dessa aspekter har vägts in, framför
allt med fokus på utveckling i existerande miljöer.
Boverket har ett särskilt regeringsuppdrag
att ta fram verktyg och planeringsunderlag
för klimatanpassning som stöd för landets
länsstyrelser och kommuner. En dialog med
Boverket kring de behov som har identifierats i
förstudien bör upprättas i det vidare arbetet med
regionala kunskaps- och planeringsunderlag.
Sammanfattningsvis efterfrågar kommunerna
allt det underlag de kan få på området. Allt från
konkret kunskapsunderlag och lättillgänglig
information om ämnet, underlag om hur man
bedömer risker, till planeringsverktyg i olika
skalor; på mellankommunal-, kommunal-,
tätort- och byggnadsnivå, i såväl befintliga som
nytillkommande områden. Det har även framförts
önskemål om att underlag och verktyg som
tas fram ska vara anpassade efter kommunens
förutsättningar, utifrån till exempel resurser,
kompetens och geografiskt läge. En ”referensbank”
med goda exempel, både på byggnads- områdes
och kommunnivå, samt sammanställning av
användbara skrifter och rapporter rörande ämnet
skulle vara till stor hjälp i arbetet.
INTERN ORGANISATION
OCH TVÄRSEKTORIELLT ARBETE
Länsstyrelsens viktigaste roll i
klimatanpassningsarbetet handlar om att tillgodose
delar av kommunernas kartlagda behov, så
som kunskapsförsörjning, samordning och
kommunikation, medan andra av kommunernas
identifierade behov inte är direkt kopplade till
Länsstyrelsens arbete och uppdrag. Exempelvis
har man i många kommuner påpekat behovet
av nya samarbetsformer och samverkan internt
i kommunen för att kunna hantera ett så
komplext och sektorsövergripande ämne som
klimatanpassning. Hur kommunen på bästa sätt
organiserar sig i arbetet med frågorna ligger
på kommunerna själva att arbeta vidare med.
Länsstyrelsen kan dock hjälpa till att synliggöra
goda exempel på hur andra kommuner arbetar med
frågan.
Även internt på Länsstyrelsen ställer
klimatanpassningsarbetet stora krav
på tvärsektoriellt samarbete över
verksamhetsområdena. Det är tydligt i en
så komplex fråga som klimatanpassning att
arbetet berör såväl de naturvetenskapliga som
samhällsvetenskapliga disciplinerna. Detta är en
utmaning och det finns behov av att förstärka det
tvärsektoriella arbetet genom gemensamma projekt
och arbetsgrupper. Även samverkan kring frågorna
mellan andra myndigheter på regional nivå som
exempelvis Statens geotekniska institut (SGI) och
Trafikverket, behöver utvecklas.
SAMARBETE OCH
SAMVERKAN PÅ REGIONAL NIVÅ
En viktig slutsats från kartläggningen är att det
finns ett starkt behov av en regionalt samordnande
part i frågan. Många av klimatanpassningsfrågorna
har inga tydliga administrativa gränser. Längs
ett vattendrag kan till exempel strategier och
anpassningsåtgärder för ett specifikt område
många gånger vara lokaliserade i andra delar av
avrinningsområdet, varför den mellankommunala
planeringsnivån blir oerhört viktig. En av
Länsstyrelsens viktigaste uppgifter blir
därför att samordna kommuner med liknande
förutsättningar i frågor om klimatanpassning. Det
finns många redan etablerade nätverk och forum
för mellankommunal samverkan att utgå i från i
arbetet. Men med klimatanpassningsproblematiken
kan det finnas behov av att identifiera nya eller
utöka befintliga samverkansformer på regional
nivå.
KOMMUNIKATION OCH INFORMATION OM
ARBETET
Kommunerna har reagerat överraskat men positivt
när det har framförts att Länsstyrelsen har det
övergripande ansvaret för klimatanpassningsarbetet
i länet. Detta tyder på att Länsstyrelsen hittills
varit alltför osynlig i frågan och att det finns ett
43
behov av att tydligt kommunicera vilka roller
och ansvar som finns på nationell, regional och
lokal nivå. Det bör framgå att länsstyrelserna
gemensamt har fått ett regeringsuppdrag att driva
på arbetet och att man i Västra Götaland nu har
utpekat klimatanpassning som ett strategiskt
område där man aktivt ska arbeta gentemot länets
aktörer. I samband med detta finns det allmänt
stor förvirring och sammanblandning mellan
klimatpåverkan och klimatanpassning. Det
behövs en tydlig definition av och förståelse för
skillnaden mellan klimatanpassning och insatser
för att minska utsläpp av växthusgaser och därmed
bromsa klimatförändringarna. Länsstyrelsen har en
viktig uppgift att förtydliga detta i arbetet med de
strategiska områdena Energi och klimatpåverkan
och Klimatanpassning.
Som en del i att synliggöra arbetet behöver bättre
information spridas via till exempel Länsstyrelsens
webbplats. Allt aktuellt arbete inom området bör
samlas här och skulle vara ett bra stöd för både
kommuner och medarbetare på Länsstyrelsen.
Samtidigt har många kommuner framfört vikten
av fysiska möten och forum där dessa frågor kan
diskuteras, till exempel genom redan etablerade
nätverk som länets älvsamordningsgrupper och
delregionala planerarträffar.
Generellt finns det ett stort behov av kontinuerlig
omvärldsbevakning både internt och externt.
Klimatanpassning är ett nytt område där forskning
och ny kunskap tas fram i rask takt. Önskvärt
vore om information om aktuell och uppdaterad
forskning kunde sammanställas och kommuniceras
via till exempel Länsstyrelsens webbplats.
BEHOV AV BREDD I FRÅGAN - ÄVEN FOKUS PÅ
POSITIVA EFFEKTER
Till sist kan en viktig slutsats dras från
kartläggningen. I dag ligger fokus i frågan nästan
enbart på de negativa effekterna och på samhällets
sårbarhet och oförmåga att hantera riskerna. Vi får
inte glömma att Sverige tillhör den del av världen
som kommer lindrigast undan konsekvenserna
av att klimatet förändras. För den norra delen av
Europa kommer faktiskt konsekvenserna medföra
en rad positiva effekter. Ett allmänt varmare klimat
kan komma att betyda ökad matproduktion, mer
turism och längre turistsäsonger. Vi kan även
förvänta oss en befolkningsökning som följd av
klimatflyktningar från hårt drabbade delar av
världen. Om vi inte breddar perspektivet och
fokuserar på de positiva effekterna, riskerar vi att
inte heller kunna ta till vara de möjligheter det för
med sig.
Handlingsplan för Länsstyrelsens
arbete med klimatanpassning
PRIORITERADE INSATSER UNDER 2011
Med en aktuell bild av läget i Västra Götaland har
en handlingsplan för Länsstyrelsens arbete under
2011 tagits fram.
Utifrån de kartlagda behoven identifierades olika
aktiviteter. Samtliga berörda verksamhetsområden
på Länsstyrelsen lämnade underlag till aktiviteter
inom ett brett fält. Av ett tjugotal föreslagna
projekt pekades fem ut som särskilt prioriterade
insatser att genomföra under 2011. Vissa av
aktiviteterna vänder sig till Länsstyrelsen internt,
andra enbart till länets kommuner medan andra
aktiviteter tillgodoser bådas behov. Urvalet av
de insatser man har valt att prioritera har skett
med utgångspunkt i långsiktiga mål för arbetet
på regional nivå, ett uttalat målgruppsperspektiv,
angelägna insatser som utgör en grund och
förutsättning för det vidare arbetet och aktivteter
som syftar till att utveckla metoder för praktisk
tillämpning och tvärsektoriell samverkan.
De prioriterade insatserna under 2011 är:
GEMENSAMT ANTAGANDE OM KLIMATETS
UTVECKLING OCH KONSEKVENSER FÖR
VÄSTRA GÖTALAND
Att ta fram ett gemensamt antagande för Västra
Götaland är en högt prioriterad aktivitet. Syftet är
att få en samlad bild som kan kommuniceras till
externa målgrupper och vara ett bra underlag för
det interna arbetet.
Som del i arbetet med ett gemensamt antagande
kommer en sammanställning av de klimateffekter
som förväntas påverka länet tas fram med
utgångspunkt i SMHI:s klimatdata. En riskoch sårbarhetsanalys av klimatförändringarnas
konsekvenser kommer sedan att genomföras och
ligga till grund för en samlad bedömning och
ställningstagande.
KOMMUNIKATIONS- OCH
KUNSKAPSFÖRSÖRJNINGSINSATSER
Länsstyrelsen kommer även att arbeta aktivt med
kommunikation inom området. Pågående arbete
och aktuell information på regional nivå ska
löpande kommuniceras ut till berörda målgrupper.
Länsstyrelsens webbplats blir en viktig kanal där
information om arbetet och ny kunskap publiceras.
45
• Ta fram ett gemensamt antagande
om klimatförändringarnas effekt och
konsekvenser för Västra Götaland län
• Kommunikations- och
kunskapsförsörjningsinsatser
• Kunskapshöjande seminarier
• Vidareutveckling av planeringsunderlaget
”Stigande Vatten i samhällsplaneringen”
• Pikotprojekt: Klimatanpassning i Viskans
avrinningsområde
Prioriterade
insatser 2011
Som komplement till kommunikation via
Länsstyrelsens webbplats kommer etablerade
nätverk och forum utnyttjas för att sprida
information och ny kunskap. Det kan även
bli aktuellt att under hösten genomföra mer
målgruppsinriktade seminarier och/eller besök i
kommunerna när ny kunskap, planeringsunderlag
och verktyg har tagits fram.
Insatser för att höja den allmänna kunskapen i
ämnet kommer att göras genom framtagande
av målgruppsanpassade kunskaps- och
planeringsunderlag.
KUNSKAPSHÖJANDE SEMINARIER
Länsstyrelsen kommer under 2011 att genomföra
seminarier med brett fokus inom klimatanpassning.
I första hand är seminarierna till för att höja den
interna kompetensen i organisationen, men det
kan bli aktuellt att bjuda in externa aktörer för
presentation av studier och underlag som tas fram
under året.
PLANERINGSUNDERLAGET ”STIGANDE VATTEN I
SAMHÄLLSPLANERINGEN”
Utveckling av planeringsunderlaget ”Stigande
vatten i samhällsplaneringen”26 är en prioriterad
insats. Planeringsunderlaget kommer bland
annat att utvecklas med utgångspunkt i nytt
kunskapsunderlag från SMHI kring Vänerns
problematik. Arbetet genomförs i samarbete med
Värmlands länsstyrelse med utgångspunkt attta
fram gemensamma riktlinjer för kommunerna runt
Vänern.
26. Stigande vatten i samhällsplaneringen (Preliminär)
PILOTPROJEKT: KLIMATANPASSNING I VISKANS
AVRINNINGSOMRÅDE
I arbetet med att utveckla metoder för praktisk
tillämpning och tvärsektoriell samverkan kommer
Länsstyrelsen att genomföra ett pilotprojekt
i Viskans avrinningsområde. Projektet ska
ta fram en beskrivning av vad kommande
klimatförändringar enligt olika scenarier innebär
för Viskan. Samt vilka åtgärder som behöver
vidtas för att anpassa området till förväntade
klimateffekter. Målet är att utveckla en metod för
avvägning och riskbedömning med
hänsyn till klimatanpassning. Projektet ska
resultera i generella riktlinjer för arbete med
klimatanpassning i ett avrinningsområde.
genomförs gentemot Länsstyrelsens målgrupper.
Detta är ett sätt att säkerställa kontinuitet och
långsiktighet i arbetet med klimatanpassning.
Anpassningen till ett förändrat klimat är ett ansvar
och ett områdes som samhället med stor säkerhet
kommer att arbeta med i lång tid framöver.
KLIMATANPASSNING – ETT LÅNGSIKTIGT
ARBETE
Länsstyrelsernas regeringsuppdrag sträcker
sig till och med december 2011. I dagsläget
finns ännu inga beslut på hur uppdraget och de
externa anslagen för klimatanpassningsarbetet
kommer att fortlöpa efter 2011. Indikationer på en
eventuell fortsatt finansiering av arbetet aviseras
tidigast i regeringens vårproposition 2011. Vad
som händer med klimatanpassningsarbetet på
respektive länsstyrelse efter anslagsperiodens slut
beror mycket på hur man i varje enskilt län har
organiserat arbetet.
Syftet med att peka ut klimatanpassning som
ett strategiskt område på Länsstyrelsen i Västra
Götaland är att arbetet ska integreras i den
dagliga verksamheten och att prioriterade insatser
47
Enkät – Planerardagen 8/10 2010
Klimatanpassning
1. Utgör klimatförändringarna och effekterna av dessa en viktig förutsättning för kommunens planering i
dagsläget? På vilket sätt? Kommentera!
2. Har kommunen genomfört eller pågår det några projekt kopplade till klimatanpassning? (t.ex.
översvämningskartering, dagvattenstrategi, åtgärdsplan för utbyggnad i riskområden etc.)
3. Vilket stöd och underlag efterfrågar ni från Länsstyrelsen på området?
4. Kan ni tänka er att medverka mer aktivt (projekt, arbetsgrupp e.d.) i Länsstyrelsens fortsatta arbete med
frågan?
51
Frågeunderlag till gruppintervjuerna
0.1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR > KUNSKAPSLÄGET
Vilka effekter och konsekvenser av klimatförändringarna har kommunen hittills sett/drabbats av (extremt väder, värmeböljor, stigande havsnivåer etc.)?
Har ni en uppfattning om hur förhållandena för er kommun kommer att förändras allt eftersom temperaturen stiger?
Hur utbredd anser ni att kännedommen är?
Analyseras frågan regelmässigt?
Vilken ytterligare kunskap anser ni att kommunen behöver?
Finns det tillräckliga kunskaper om stöd och krav från stat och myndigheter, t ex kommande myndighetskrav, olika omställningsstöd etc.?
0.2 KLIMATANPASSNING > ORGANISATION
Vilken förvaltning har huvudansvaret för kommunens arbete med klimatanpassning?
Vilka strukturer i kommunens organisation har förändrats eller behöver förändras för att kunna möta och hantera omställningen?
Har ni i er kommun antagit någon förvaltningsövergripande klimatanpassningsstrategi?
Har kommunen fattat något principbeslut och/eller antagit några riktlinjer för att planlägga mark eller ge bygglov med hänsyn till risker för ras, skred, erosion och/eller översvämning? I så fall vilket scenario/höjder utgår ni från?
0.3 KLIMATANPASSNING > PÅGÅENDE ARBETE/PROJEKT/PLANER
Hur inarbetade är klimatfrågorna i er översiktliga planering?
Planerar ni redan idag för en omställning utifrån klimatfrågorna?
Pågår arbete med framtagande av en kommunövergripande klimatanpassningsstrategi eller annat klimatanpassningsarbete/projekt?
Finns det några specifika områden som ännu inte har utretts för att ni ska ha en god beredskap inför framtida
klimatförändringar?
53
Arbetar ni idag i er fysiska planering för att anpassa samhället till ett förändrat klimat (PBL)?
- klimatanpassning inom översiktsplanering/strategisk nivå (PBL)?
- klimatanpassning inom risk- och sårbarhetsanalyser?
- klimatanpassning inom brist- och riskanalyser för VA-systemet?
- klimatanpassning inom riktlinjer för byggande?
0.4 KLIMATANPASSNING > SAMARBETEN/KONTAKTER/NÄTVERK
Vilka enheter på Länsstyrelsen har ni kontakt med i frågan?
Utöver samarbeten på initiativ från Länsstyrelsen (ex. delregionala träffar), samarbetar ni med någon eller några
grannkommuner i den fysiska planeringen i frågor rörande översvämningar, ras och skred etc.?
Vilka kontakter har ni vad gäller klimatanpassning? Vart vänder ni er vid problem (Länsstyrelsen/MSB//SMHI/Naturvårdsverket/Boverket/annan)?
0.5 KLIMATANPASSNING > PLANERINGSUNDERLAG
Använder ni idag något planeringsunderlag för klimatanpassning?
Hur bedömer ni tillgången på planeringsunderlag på regional respektive nationell nivå?
- tillgången till höjddata?
- tillgången till planeringsunderlag för att ta fram lokala/egna klimatscenarier?
- tillgången till översvämningskarteringar (översiktliga/detaljerade)?
- tillgången till ras- och skredkarteringar?
- tillgången till nationella/regionala riktlinjer för klimatanpassat byggande?
- tillgången till nationella riktlinjer för klimatanpassad VA- och dagvattenhantering?
- tillgången till underlag för skydd av befintlig bebyggelse?
0.6 KLIMATANPASSNING > GENOMFÖRANDE OCH FRAMTIDA BEHOV
Har ni behov av underlag/stöd i klimatanpassningsarbetet?
Vilken typ av underlag/stöd behövs?
Planeringsunderlag för skydd av befintlig bebyggelse?
Planeringsunderlag som stöd vid framtagandet av nya planer (ÖP/FÖP/DP)?
Önskemål om upplägg för mellankommunal samverkan i klimatanpassningsarbetet? Vilket slags forum/medie?
Vad behövs från andra kommuner, Länsstyrelsen, myndigheter m.fl för att underlätta en sådan samverkan?
Framtida önskemål om kontakt/stöd/redskap/riktlinjer från Länsstyrelsen?
Intervjuade personer
ÅMÅL 10-11-10
ANDERS FRANSSON
Byråinspektör/Miljöenheten
<[email protected]>
KIRSTEN LUNDE
Arkitekt <[email protected]>
CHRISTER OLAUSSON (Leva i Lysekil)
VA-ledningsnät/Exploatering (VA-huvudman)
<[email protected]>
LAILA NILSSON
Planingenjör <[email protected]>
JENNY LEHTO
Energi- & klimatrådgivare <[email protected]>
DAN GUNNARDO
Miljöchef <[email protected]>
MARIA ELÉHN
Miljöstrateg <[email protected]>
PER-ERIK ADRIAN (WSP)
Tf. Gatuchef <[email protected]>
TANUM 10-11-22
CARL-FREDRIK ERIKSSON
VA-chef <[email protected]>
MARTIN KVARNBÄCK
Plan- och byggchef <[email protected]>
BENGTSFORS 10-11-10
OLOF JÖNSSON
Planeringsarkitekt <[email protected]>
ANNIKA KARLSSON
Verksamhetsledare <[email protected]>
ANETTE KLANG
Planeringssekreterare <[email protected]>
ANDJA BARISIC
Kontaktperson VA <[email protected]>
PER-EVERT GRANLUND
Säkerhetschef (tidigare VA)
<[email protected]>
KENNETH ERIKSSON
Samhällsbyggnadschef
<[email protected]>
CAMILLA MOLE BJÖRK
Planeringsarkitekt <[email protected]>
HÅKAN HANSON
Energi- & klimatstrateg <[email protected]>
ANDREAS ROOS
Miljöstrateg <[email protected]>
LYSEKIL 10-11-15
ANN JOHANSSON
VA/Dagvatten
YLWA LARSSON
Samordningsansvarig för planverksamheten
<[email protected]>
JIMMY GÖRANSSON
Räddningstjänsten/Brandinspektör
<[email protected]>
JOSEFIN KALDO
Plan-, bygglov- och mätenhetschef
<[email protected]>
55
VÄNERSBORG 10-11-23
CHARLOTTE ROSBORG
Chef Byggnadsförvaltningen
<[email protected]>
MAGNUS WÅNGBLAD
Stadsarkitekt <[email protected]>
PER OLOF GUSTAVSSON
Verksamhetschef Teknik- och trafikenheten
<[email protected]>
JASMINA LILJA
Planarkitekt <[email protected]>
JAN-IRVIS SCHEYNIUS
Planarkitekt <[email protected]>
ANN OLSSON
Miljöstrateg <[email protected]>
UDDEVALLA 10-12-02
HANS JOHANSSON
Planchef <[email protected]>
ARNE ANDERSSON
Byggnadsinpektör <[email protected]>
RUNE PETTERSSON
VA-frågor <[email protected]>
MATS WINDMARK
Tf Planchef <[email protected]>
LERUM 10-12-03
ELISABET BÖRLIN
Tf. Planchef <[email protected]>
CHRISTIAN MATTSON
Processledare i Kommunledningsstaben
<[email protected]>
ANNA ENGSTRÖM
Miljöchef <[email protected]>
ANN-CHRISTINE WELLANDER
Planarkitekt <[email protected]>
MÖLNDAL 10-12-06
KENNETH FONDÉN
Planchef <[email protected]>
BIRGITTA JEPPSSON
Planerare <[email protected]>
LIDKÖPING 10-12-15
TORSTEN LUNDIN
Planchef <[email protected]>
KIRSI MATTISDOTTIR-HAMMAR
Planarkitekt
<[email protected]>
JOHAN STERN
Miljö- och hälsoskyddschef
<[email protected]>
PER-OLOF LUNDSTRÖM
VA-chef <[email protected]>
BENGT-GÖRAN NILSSON
GIS-samordnare <[email protected]>
STEFAN GUSTAVSSON
Beredskap <[email protected]>