Transcript Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete
Klimatanpassning
Klimatanpassning
Klimatet förändras
 Det pågår en global uppvärmning, som med stor sannolikhet beror på



människans utsläpp av växthusgaser.
För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt.
Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan
uppvärmningen stannar av.
Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett
klimat i förändring.
Sveriges årsmedeltemperatur
2
Klimatanpassning
Vad är klimatanpassning?
 Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och





framtidens klimat.
Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska
utsläppen.
Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta
klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas.
Förmågan att anpassa sig till förändringar och förmågan att skydda sig mot
negativa effekter är viktig för samhället.
Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur
snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är.
Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer.
3
Klimatanpassning
Denna presentation
 Presentationen ger en översiktlig bild av hur det svenska samhällets olika


sektorer kan påverkas av klimatförändringen och synpunkter över vad som är
viktigt att tänka på vid anpassning.
Myndigheternas ansvar och arbete.
Materialet baseras främst på den beskrivning som ges på
Klimatanpassningsportalen (www.klimatanpassning.se) och från dokument på de
olika sektorsmyndigheternas webbsidor.
4
Klimatanpassning
Innehåll
 Hur påverkas samhället av klimatförändringarna?
 Teknisk infrastruktur
 Fysisk planering och bebyggelse
 Energiförsörjning
 Kommunikation
 Vatten och avlopp
 Kulturarv
 Jordbruk, skogsbruk, djurhållning
 Vård och hälsa
 Naturmiljö och ekosystem
 Mark och jord
 Vad gör myndigheterna?
5
Klimatanpassning
Teknisk infrastruktur
 Vägar, järnvägar, bebyggelse, och VA-system, påverkas av klimatet.
 Infrastruktur består vanligen av system och anläggningar som ska finnas under
lång tid.
 Därför är det angeläget att planera för klimatförändringar vid
infrastruktursatsningar.
6
Klimatanpassning
Fysisk planering och bebyggelse
Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande
klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur.
 För strandnära bebyggelse och översvämningsdrabbade områden kan det bli
större problem med översvämningar.
 Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras
och skred. Markkemin påverkas även. Havsnivåns förändring påverkar risken för
kusterosion.
 Bebyggelse påverkas av förändrade snö- och vindlaster. Ett varmare och
fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel. Behovet av uppvärmning och
kylning ändras.
 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Ett stort antal miljöer
och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse finns i kustnära områden.
7
Klimatanpassning
Fysisk planering
För att nå ett robust och klimatsäkert samhälle krävs det en kombination av åtgärder.
Några metoder som kan användas i den fysiska planeringen:






Förhindra byggnation på för lågt belägna ytor genom föreskrivna höjder.
Anlägga vallar. Dammar och diken kan fungera som buffert för vatten.
Minska de hårdgjorda ytorna, använda vattengenomsläppliga ytbeläggningar.
Skapa utrymme för vattenpassager och tillfälliga uppsamlingsplatser för vatten.
Identifiera var det är lämpligt/inte lämpligt att uppföra byggnader.
Vatten- och grönstrukturen är en tillgång i arbetet med att klimatanpassa
samhället. Lövträd är till exempel effektiva klimatreglerare, och deras rotsystem
stabiliserar och motverkar erosion.
8
Klimatanpassning
Energiförsörjning
Den svenska energiförsörjningen påverkas av väder och naturolyckor. Störningar i
energiförsörjningen kan ge långtgående effekter i samhället. Genom
klimatförändringen kommer det svenska energisystemet att utsättas för större
påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan.





Vattenkraftbaserad elproduktion kan öka om ökad nederbörd kan nyttjas.
Biobränsleproduktion – oklart om påverkan.
Vindkraftsproduktionen – vindförändring oklar.
Kärnkraftsproduktion – ökad temperatur på kylvatten sänker produktionen.
Behovsbilden förändras – ökat kylbehov sommartid, minskat
uppvärmningsbehov vintertid.
9
Klimatanpassning
Energiförsörjning
 Störningar väntas ge effekter lokalt och regionalt.
 Sammanfallande händelser (översvämning, storm) kan ge svåra problem.
 Elavbrott ger direkta konsekvenser, störningar för biobränslen långsammare




förlopp för konsekvenser.
Ledningsburna system mer utsatta.
Elnätstationer vid vattendrag och sjöar mer utsatta.
Stolpar och markledningar kortare livslängd.
Ökad korrosion på ledningar, markförskjutningar (naturgas och fjärrvärme).
 Energisystemet förändras kontinuerligt.
 Större blandning ger ökad flexibilitet.
 Låg reinvesteringstakt – behov av att tänka framåt.
10
Klimatanpassning
Kommunikation
 För vägar och järnvägar kan klimatförändringar få stor betydelse. Ökade risker




för översvämningar, bortspolning av vägar och vägbanker, skadade broar och
risk för ras och skred är att vänta.
Minskat tjäldjup, högre temperatur och högre grundvattennivåer ger att
vägåtgärder förskjuts från problem med tjäle till värme- och vattenbelastning.
Ökad risk för solkurvor för järnvägen.
Sjöfart och luftfart liten påverkan.
Telekommunikationen med luftledningar och master påverkas främst av
eventuell ökad stormfällning.
11
Klimatanpassning
Vatten och avlopp
Vattentillgången förändras vilket påverkar förutsättningarna för dricksvattenförsörjning
och avloppshantering. Mer vatten i landets västra och norra delar, men sämre
vattentillgång i de sydöstra delarna
 Torrare somrar, högre temperaturer, ökad nederbörd, fler skyfall och



översvämningar samt ändringar i havsnivån påverkar både tillgång och kvalitet på
dricksvatten.
Risken för saltvatteninträngning ökar liksom riskerna för föroreningar i
vattentäkterna.
De största hoten mot vattenkvaliteten är en ökad spridning av föroreningar samt att
de mikrobiologiska riskerna ökar.
Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner. Ras
och skred kan även påverka dricksvattenledningar. Ledningsnäten behöver säkras.
12
Klimatanpassning
Vattentäkter
 För att behålla en bra och säker vattenförsörjning blir skyddet av vattentäkterna



allt viktigare.
Där mikrobiologiska och kemiska risker ökar, ställs högre krav på kontinuerlig
övervakning av vattenkvaliteten.
Dagens vattenverk är konstruerade för att hantera bakterier, inte virus och
parasiter. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus
har ökat.
Tänkbara åtgärder är bättre råvattenövervakning, kompletterande desinfektion
med UV/ ozon/ membranfilter eller byte av vattentäkt.
13
Klimatanpassning
Kulturarv
Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkivoch föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från
generation till generation.
 Klimatförändringarna kan förväntas påverka landskap, bebyggelse,
fornlämningar och föremål.
 Kulturarvet påverkas av klimatrelaterade effekter som mögel, rötskador, stormar,
erosion, översvämningar, havsnivåhöjning och fuktigare marker.
14
Klimatanpassning
Kulturarv
 Kulturhistoriskt värdefulla byggnader hotade av översvämningar, fukt och


mögelskador - viktigt att förebygga skador.
 Mer frekvent underhåll krävs.
För samlingar av föremål, arkivhandlingar och böcker har inomhusklimat en stor
påverkan.
 Mögel, skadedjur och översvämningar är riskfaktorer att hantera
Kulturandskapet förändras av olika skäl.
 Planering, förvaltning och utveckling ska ske på ett hållbart sätt,
inkluderande klimatets påverkan.
15
Klimatanpassning
Jord- och skogsbruk
Både jord- och skogsbruk är anpassade utifrån de klimatförutsättningar som råder
på den geografiska plats där de bedrivs. En förändring av klimatet kan därför få
betydande konsekvenser för dessa branscher.
 En förlängd växtsäsong ändrar tidpunkter för sådd och skörd och ökar
möjligheten till fler odlade arter inom jordbruk och skogsbruk.
 Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering och påverkar markens
bärighet för maskiner.
 I södra Sverige kan behovet av bevattning öka för jordbruket liksom risken för
skogsbrand.
 En minskad utbredning av tjälen förväntas, vilket ger problem för transporter på
skogsmark och påverkar markstruktur och grödoval på jordbruksmark.
16
Klimatanpassning
Jordbruket
Jordbruket behöver anpassas till framtidens förändrade klimat, för att vi ska kunna ha en
fortsatt god produktion av livsmedel.
 Klimatförändringarnas positiva och negativa effekter bedöms i stort sett ta ut varandra.
+ Högre koldioxidhalter väntas höja avkastningen (ca 5%).
+ Möjligt med mer höstsådda grödor och bättre betingelser för t.ex. majsodling.
- Skördebetingelserna kan försämras.
- Risk för torka och översvämningar förväntas öka.
- Angreppstrycket ökar.
 Mer nederbörd och torka ställer krav på diken, täckta diken, invallningar och
bevattningsdammar.
17
Klimatanpassning
Skogsbruk
Svensk skogstillväxt kommer högst sannolikt att öka till följd av ett varmare klimat under
kommande decennier, samtidigt som skaderiskerna också ökar.
 Tillväxten ökar med längre säsong.
 Problem med försämrad kvalitet av träråvaran kan uppstå vid en snabbare tillväxt.
 Mer problem med skadeinsekter och svampar. Rotrötan gynnas.
 Mildare vintrar kan ge hårdare betning av tall- och lövplantor.
 Stormfällningarna kan bli värre.
 Risken för skogsbränder och vårfrost ökar.
 Behovet av skogsbilvägar som klarar milda vintrar ökar.
18
Klimatanpassning
Skogsbruk
 Klimatzonerna flyttar norrut.
 Skogsägare i norr kan titta mot södra Sverige för att se vad den skog de skapar i




dag kommer att utsättas för i framtiden.
Skogsägare i Götaland och i viss mån Svealand får titta söder om Östersjön för
de framtida klimatförhållandena.
Viktigt att bygga och underhålla vägarna bättre. Rensa trummor.
Förbättra hänsynen till miljön, speciellt i fuktiga miljöer och vid rinnande vatten
vid körning på otjälad skogsmark.
Sprid riskerna på fler trädslag än tidigare och motverka ”förgraningen”.
Blandskogar kan ge ökad säkerhet eftersom de flesta skadeinsekter och flera
skadesvampar är trädslagsspecifika.
19
Klimatanpassning
Djurhållning
Djurhållningen står inför en stor utmaning:
+ djuren kan gå ute under en längre del av året.
+ ökad möjlighet till självförsörjning med foder.
- ökad risk för nya djursjukdomar.
 Viktigt att ha bra beredskap för att upptäcka nya djursjukdomar, sätta in rätt
åtgärder vid sjukdomsutbrott och ha en bra samverkan mellan berörda
myndigheter.
20
Klimatanpassning
Rennäringen
Effekterna av klimatförändringar utgör stora utmaningar för renskötseln, både nu och
för framtiden.
 Häftiga väderomställningar, förskjutning av årstiderna och ökad oförutsägbarhet.
 Riskerna tydligast vintertid. Kopplade till långsam uppvärmning och extrema


väderhändelser.
Klimatutmaningen kräver ökade handlingsmöjligheter inom t.ex. markanvändning
och rovdjursfrågan.
Indirekt anpassning och förbättrat samarbete med andra aktörer blir en
nyckelfråga för rennäringen.
21
Klimatanpassning
Vård och hälsa
 Klimatet påverkar sjukdomsorganismers överlevnad och spridning i mark och







vatten. Vissa infektionssjukdomer visar förhöjd spridningsrisk.
För vektorburna sjukdomar (sprids med insekter, fästingar och gnagare) finns
förhöjd risk för etablering och spridning.
Minskad risk för köldrelaterade besvär är sannolika men förhöjd dödlighet vid
sommarhetta eller långvariga strömavbrott.
Ökad risk för sjukdomsutbrott relaterade till mer extremväder.
Allergiker påverkas av förändrade säsonger.
Trafik- och halkolyckor svårbedömt men frosthalka kan öka.
Resande och migration ökar risker, liksom ökad internationell handel med mat
och djur.
Åldrande befolkning – känsligare och mer vårdbehov.
22
Klimatanpassning
Vård och hälsa
 Risken är liten för mycket allvarliga hälsoförhållanden, orsakade av klimatets

förändring.
Allvarliga situationer kan uppstå om det globala smittrycket ökar och ger många
importfall samt om sjukdomsutbrott hanteras dåligt.
 Samarbete och kunskapsöverföring mellan nationer och discipliner behövs.
 Gemensamma insatser över gränser behövs för kontroll av vektorburna

sjukdomar.
En utmaning är att anpassa byggnader, särskilt sjukhus, så att värme inte blir ett
problem.
23
Klimatanpassning
Naturmiljö och ekosystem
Ökade temperaturer och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en
direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen.
 Ändrade klimatzoner och längre vegetationsperiod.
 Krympande kalfjällsarealer.
 Ändrade isförhållanden, glaciärer och områden med permafrost minskar eller
försvinner.
 Ökad utlakning leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i
sjöar och vattendrag.
 Östersjöns miljö påverkas av ändrad tillrinning, vattentemperatur och salthalt.
24
Klimatanpassning
Naturmiljö och ekosystem
Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden
och ekosystemen. Ekosystem med rik biologisk mångfald står bättre emot
störningar.
 Biologisk mångfald påverkas direkt genom förändrad temperatur och nederbörd
samt indirekt om markanvändningen ändras.
 Påverkan sker på växter och djurs reproduktion, utbredning av arter och
populationers storlek.
 En ökad invandring av nya arter från ett varmare klimat kan konkurrera med och
eventuellt slå ut befintliga arter.
 Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna.
 Ändras förhållanden i Östersjön kommer det att medföra stora förändringar för
den biologiska mångfalden.
25
Klimatanpassning
Mark och jord
 Ökad nederbörd får direkta konsekvenser för markens




geotekniska egenskaper och byggbarhet.
Nya översvämningsnivåer och ökad erosion längs
sjöar, vattendrag och kuster.
Översvämningar och erosion kan leda till att
föroreningar och näringsämnen lättare lakas ut och
sprids.
Markens hållfasthet och stabilitet försämras p.g.a.
ökade grundvatten- och porvattentryck.
Risken för skred, ras och slamströmmar ökar i jordoch bergsslänter. Vissa områden som idag anses
stabila behöver åtgärdas för att möta framtidens
förändringar.
26
Klimatanpassning
Erosion
Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Det
är en följd av ökad nederbörd och avrinning samt höjda havsnivåer.
 Ökad erosion kan förväntas för områden i landets västra delar samt i mellersta


och norra Sverige.
Erosion i vattendrag ger ökad sedimenttransport som kan skapa problem då
sedimenten avsätts.
Kusterosionen ökar framförallt längs landets sandkuster, men också längs
kusterna med sedimentära bergarter på Öland och Gotland.
27
Klimatanpassning
Ras, skred och slamströmmar
Risken för snabba jord- och bergrörelser som ras, skred och slamströmmar ökar
över hela landet i områden där:
 Grundvattenytan höjs (vilket minskar portrycket i jorden och minskar
skjuvspänningen i bergssprickor )
 Vattenmättnaden i jorden ökar (till exempel vid kraftig snösmältning)
 Vattenflödena i vattendrag ökar (vilket ökar erosionen och därmed ändrar
släntformen)
 Vattennivån i vattendrag sänks (vilket gör att den mothållande kraften mot skred
blir mindre)
För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras och skred,
vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader.
28
Klimatanpassning
Förorenad mark
 Rörligheten hos föroreningarna ökar.
 Ökad risk för plötslig föroreningsspridning i samband med:
 översvämning.
 ras, skred eller slamströmmar.
 Planprocesserna för ny bebyggelse och infrastruktur behöver ta hänsyn till de


ökade riskerna.
Helst genomtänkt lokalisering av riskobjekt, annars skyddsåtgärder.
Möjliga förebyggande åtgärder är sanering av förorenade områden och
stabilitetsförbättrande åtgärder.
29
Klimatanpassning
Samhällets ansvar för klimatanpassning
Följderna av klimatförändringarna kräver att vi ökar vår kunskap om samhällets
sårbarhet och anpassningsbehov. Förändringarna berör alla sektorer i samhället, så
också samhällsbyggandet. Genom medveten planering av ny bebyggelse och
infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de
följder som ett förändrat klimat kan medföra.
 Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "begränsad



klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan.
Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar
inblandade i klimatanpassningsarbetet.
SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att
inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari
2012 finns på SMHI.
På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för
klimatanpassningsarbetet.
§
30
Klimatanpassning
Lagar och regler
Flera svenska lagar syftar till att begränsa skador. Det kan också tolkas till att även
gälla anpassning till klimatförändringens konsekvenser.
 Några av de viktigaste är:
• Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900)
• Miljöbalken (SFS 1998:808)
• Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)
• Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544)
• Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
§
31
Klimatanpassning
Nationellt kunskapscentrum för
klimatanpassning




Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen.
Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet.
En nod för kunskap om klimatanpassning.
Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell
kunskap om klimatanpassning.
www.klimatanpassning.se
[email protected]
32
Klimatanpassning
Klimatanpassningsportalen
 På www.klimatanpassning.se samlas information för att underlätta

arbetet med klimatanpassning.
Där finns nyhetsrapportering, beskrivning av konsekvenser av
klimatförändringar, riskhantering, hur en anpassningsplan tas fram och
goda exempel.
33
Klimatanpassning
Kommunernas ansvar
 Kommunen har ansvar för planläggning av mark- och vattenområden.


Planläggning ska främja en god miljö genom att den anpassas till
klimatförändringarna och att den leder till minskad påverkan på klimatet.
I bebyggd miljö kan klimatanpassningsfrågor tas upp när det ska ske en
förändring (ny planläggning eller ansökan om bygglov). Bebyggelsen ska då
lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors
hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och
erosion.
Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser
och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Sådana
analyser behöver beakta konsekvenserna av klimatförändringarna och kan
utgöra ett underlag för den fysiska planeringen.
34
Klimatanpassning
Sveriges kommuner och landsting
 SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner,
landsting och regioner.
 Att klimatanpassa den fysiska planeringen innebär att förebygga och minimera


negativa effekter av klimatförändringarna. Särskilda anpassningar behövs.
Kommunerna är beroende av faktaunderlag från statliga myndigheter.
SKL anser att staten bör ta ett större ansvar för att anpassa samhället till
klimatförändringarna och se till att det blir ekonomiskt möjligt för kommuner att
göra de förebyggande åtgärder som behövs.
www.skl.se
35
Klimatanpassning
Länsstyrelsernas ansvar
 Länsstyrelsens ansvar är att ta tillvara och samordna statens intressen.


Länsstyrelsen ska varje mandatperiod redovisa statliga och mellankommunala
intressen som kan ha betydelse för en översiktsplans aktualitet.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut om detaljplan eller
områdesbestämmelser om beslutet kan antas innebära att bebyggelse blir
olämplig med hänsyn till människors hälsa/ säkerhet eller till risken för olyckor,
översvämning eller erosion.
Länsstyrelsen ska verka för att regionala risk- och sårbarhetsanalyser
sammanställs. Konsekvenserna av klimatförändringarna kan tas upp i denna typ
av analyser.
36
Klimatanpassning
Initiativ till klimatanpassning
Ett ökat intresse för och större kunskap om klimatanpassning i allmänhet har
uppenbarat behovet av att ta frivilliga initiativ.
 Länsstyrelsen i Skåne har exempelvis länge arbetat med klimatanpassning som
ett regionalt delmål i arbetet med miljömålet Begränsad klimatpåverkan.
 Länsstyrelser och kommuner har börjat arbeta med något som kan liknas vid
regionala eller lokala anpassningsstrategier/analyser.
 Analyser av klimatdata för kommun eller län kan fungera som ett underlag för
kommunal planering och för anpassningsåtgärder i bebyggd miljö.
 Exempel på länsstyrelser som arbetar på detta sätt är Kalmar och Uppsala. På
lokal nivå har liknande arbeten gjorts i Sundsvall, Botkyrka, Karlstad,
Kristianstad, Göteborg och Helsingborg.
37
Klimatanpassning
Nationella myndigheter
Ingen nationell myndighet har idag övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan
men många har genom sina respektive sektorsansvar en viktig roll i
klimatanpassningsarbetet.
Ett 30-tal myndigheter arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och
kunskap och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner
 Här följer en kort beskrivning av sektorsmyndigheters och forskningsinstituts


uppdrag allmänt och roll i klimatanpassningsarbetet.
Först myndigheter, förutom länsstyrelserna, som deltar i
Klimatanpassningsportalen, därefter övriga.
Myndigheterna presenteras i bokstavsordning.
38
Klimatanpassning
Boverket
 Boverket är nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och


samhällsplanering och har uppsiktsansvar för plan- och byggnadsväsendet.
Ska inom sitt verksamhetsområde verka för samordning av de statliga
myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen.
Ska även ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra
grupper.
 I många av myndighetens uppgifter men särskilt när det gäller förmedling av råd
och kunskap måste hänsyn tas till klimatförändringarnas konsekvenser.
www.boverket.se
39
Klimatanpassning
Energimyndigheten
 Arbetar för ett hållbart energisystem som förenar ekologisk hållbarhet,



konkurrenskraft och försörjningstrygghet.
Utvecklar och förmedlar kunskap om effektivare energianvändning och andra
energifrågor till hushåll, företag och myndigheter.
Deltar i internationella samarbeten för att nå klimatmålen och hanterar olika
styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med utsläppsrätter.
Har det samordnande ansvaret för den övergripande försörjningstryggheten
inom energiområdet och har på regeringens uppdrag bl.a. utrett det svenska
energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat.
www.energimyndigheten.se
40
Klimatanpassning
Jordbruksverket
 Jordbruksverket är expertmyndighet inom det jordbruks- och livsmedelspolitiska

området med sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring.
Visionen är att stärka den gröna sektorn för ett hållbart samhälle, vari ingår att
jobba för en god jordbruksproduktion i ett förändrat klimat.
 Arbetar med klimatanpassning inom vatten i odlingslandskapet, växtskydd och

djursjukdomar.
Jordbruksverket har kartlagt hur klimatet kan påverka svenskt jordbruk inom en
25-årsperiod.
www.jordbruksverket.se
41
Klimatanpassning
Lantmäteriet
 Lantmäteriets huvuduppgift är att bidra till en effektiv och långsiktigt hållbar


användning av Sveriges fastigheter, mark och vatten.
Producerar och förvaltar geografisk information och fastighetsinformation för
staten och för kund.
Projektet KRISGIS behandlar säkerhet och risker för samhället samt samordning
av geografisk information.
 Lantmäteriet är aktör för att ta fram planeringsunderlag för
klimatanpassningsarbetet.
www.lantmateriet.se
42
Klimatanpassning
Livsmedelsverket
 Livsmedelsverket ska arbeta för att säkra livsmedel av hög kvalitet, bra
livsmedelshantering och matvanor, samt samordna kontrollen av livsmedel och
dricksvatten.
 Uppgiften blir allt viktigare och mer komplex med klimatförändringen.
www.slv.se
43
Klimatanpassning
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB)
 MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och




hantera olyckor och kriser.
MSB har uppdraget att genom Nationell plattform för arbete med naturolyckor, i
samverkan med berörda myndigheter och organisationer, förbättra
samordningen med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor.
Utbetalar statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor
och har en nationell databas över inträffade naturolyckor.
Ska förse länsstyrelser och kommuner med planeringsunderlag i form av
översiktlig stabilitetskartering och översiktlig översvämningskartering.
Stödjer kommuner, landsting och myndigheter i arbetet med risk- och
sårbarhetsanalyser.
www.msb.se
44
Klimatanpassning
Naturvårdsverket
 Central förvaltningsmyndighet på miljöområdet och arbetet syftar till att främja
hållbar utveckling med utgångspunkt i de av riksdagen fastställda
miljökvalitetsmålen och strategierna.
 Ansvarig myndighet "Begränsad klimatpåverkan" och bidrar med expertkunskap i

frågor som rör klimatanpassning, t.ex. biologisk mångfald.
Bistår med svensk expertkunskap, inklusive klimatanpassning, i internationella
sammanhang. Exempel är EU:s andra klimathandlingsprogram och
klimatkonventionens femåriga handlingsprogram för klimatanpassning.
www.naturvardsverket.se
45
Klimatanpassning
Riksantikvarieämbetet
 Riksantikvarieämbetet är en nationell myndighet med ansvar för frågor om
kulturmiljön och kulturarvet.
 För klimatanpassning och kulturarv spänner frågorna från solpaneler på kyrktak

till storskaliga/strukturella frågor om hållbart och energisnålt samhälle samt hur
detta påverkar de framtida livsbetingelserna.
Under 2013 kommer Riksantikvarieämbetet att ta fram en handlingsplan
för klimatförändringar och kulturhistorisk bebyggelse.
www.raa.se
46
Klimatanpassning
Statens geotekniska institut
 SGI är en förvaltningsmyndighet för geotekniska och miljögeotekniska frågor och


ska medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.
SGI ska bidra till att riskerna för ras, skred och stranderosion
minskar, medverka till att förbättra plan- och byggprocessen, samt har ett
speciellt ansvar för forskning och utveckling inom efterbehandling av förorenade
områden.
SGI har sedan 2009 genomfört flera regeringsuppdrag inom
klimatanpassningsanslaget, bland annat det pågående uppdraget att nyttiggöra
Göta älvutredningen genom att ras- och skredriskkartera ytterligare områden i
landet.
www.swedgeo.se
47
Klimatanpassning
Sveriges geologiska undersökning
 SGU är central myndighet för geologi och mineralfrågor, och förser kommuner,
länsstyrelser, företag och myndigheter med geologisk information.
 Klimatanpassningsarbetet riktar in sig på att tillhandahålla planeringsunderlag

främst gällande markförhållanden och grundvatten.
SGU tillhandahåller jordartskartor, grundvattenkartor, information från
vattentäktsarkivet och miljöövervakning, information om jordskred och raviner,
geokemiska kartor och information om brunnar och jorddjup.
www.sgu.se
48
Klimatanpassning
Skogsstyrelsen
 Skogsstyrelsens viktigaste uppgifter är rådgivning i skogsfrågor, tillsyn av
skogsvårdslagen, tjänster inom skoglig verksamhet, stöd inom
naturvårdsområdet och inventeringsverksamhet.
 Kunskap om effekter av och anpassning till klimatförändringar, för produktion

och miljö, ska användas vid rådgivning, information, lag- och regelutveckling,
naturvårdsarbete, landsbygdsutveckling och samråd med rennäringen.
Skogsstyrelsen verkar också för att nationella och internationella åtgärder vidtas
för att inte skogslevande arters fortlevnad eller skogsproduktionen ska hotas av
klimatförändringar.
www.skogsstyrelsen.se
49
Klimatanpassning
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
 SMHI är nationell expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och
klimatologi och tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och
vattenberoende verksamheter.
 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning samlar, utvecklar och




förmedlar kunskap till samhället.
Vid Rossby Centre produceras scenarier av det framtida klimatet.
På uppdrag av MSB gör SMHI översiktliga översvämningskarteringar för många
vattendrag i Sverige.
På uppdrag av flertalet länsstyrelser har klimatanalyser framtagits på länsnivå.
SMHI producerar klimatunderlag för stora struktursatsningar som Slussen, Vänern och dammdimensioneringar.
50
Klimatanpassning
FOI─ Totalförsvarets forskningsinstitut
 Forskningsinstitut för försvar och säkerhet.
 Arbetar med säkerhetspolitiska analyser och bedömningar av hot, samt
undervattensforskning, explosivämnen, flygsystem, informationssäkerhet,
sensorsystem och skydd mot farliga ämnen.
 FOI drev projektet Climatools som tog fram verktyg för klimatanpassning.
 FOI har även studerat hur värme kan påverka samhällsviktiga verksamheter,
utvecklat scenarier för framtida möjliga samhällen, politikers och tjänstemäns
inställning till klimatanpassning, samt koppling klimatförändringar och säkerhet.
www.foi.se
51
Klimatanpassning
Folkhälsoinstitutet
 Statens folkhälsoinstitut har som huvuduppgift att förbättra folkhälsan.
 Sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser inom området ingår.
 Nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet.
 Klimatförändringen har hälsoeffekter vilket föranleder åtgärder inom
Folkhälsoinstitutets ansvarsområden.
www.fhi.se
52
Klimatanpassning
Havs- och vattenmyndigheten
 Havs- och vattenmyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för levande


hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Myndigheten har regeringens uppdrag att ta ett helhetsgrepp om havs- och
vattenfrågorna, att öka kunskapen om haven, att hantera intressekonflikter kring
våra hav och vatten och finna en balans mellan olika intressen.
Ska ge länsstyrelser och kommuner tillsynsvägledning i frågor som
vattenverksamhet, vattenskyddsområden och enskilda avlopp.
www.havochvatten.se
53
Klimatanpassning
Post- och telestyrelsen
 PTS bevakar elektronisk kommunikation och post, områden som är mer eller
mindre klimatkänsliga. Begreppet elektronisk kommunikation inkluderar
telekommunikationer, IT och radio.
www.pts.se
54
Klimatanpassning
Sametinget
 Sametinget är både ett folkvalt parlament och en statlig förvaltningsmyndighet
med avgränsade och lagreglerade arbetsuppgifter.
 Det är främst rennäringens förändrade förutsättningar i ett förändrat klimat som
berör Sametinget.
www.sametinget.se
55
Klimatanpassning
Sjöfartsverket
 Sjöfartsverket är ett affärsverk inom transportsektorn. Verket svarar för
sjöfartens säkerhet och framkomlighet. Verksamheten inriktas huvudsakligen på
handelssjöfarten, men hänsyn tas också till fritidsbåtstrafikens, fiskets och
marinens intressen.
 Uppdraget kräver förståelse för effekterna och anpassningsbehov till klimatets
variationer idag och en framtida klimatförändring.
www.sjofartsverket.se
56
Klimatanpassning
Smittskyddsinstitutet
 Smittskyddsinstitutet är nationell kunskapsmyndighet för smittskyddsfrågor med

ett brett folkhälsoperspektiv.
Smittskyddsinstitutet ska genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning
främja befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och bidra till att landets
smittskydd fungerar effektivt.
 Smittskyddsinstitutet har en viktig roll eftersom klimatförändringarna redan har

och ytterligare kommer att förändra smittspridning och sjukdomstyper.
SMI har tillsammans med Socialstyrelsen och SVA publicerat rapporten
”Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat”.
www.smittskyddsinstitutet.se
57
Klimatanpassning
Socialstyrelsen
 Socialstyrelsens myndighetsuppdrag omfattar socialtjänst, hälso- och sjukvård,


hälsoskydd, smittskydd, statistik och epidemiologi. Samtliga områden kommer
att beröras av arbetet med klimatanpassning och klimatpåverkan på smittsamma
sjukdomar.
Ökningen av fästingburna sjukdomar kan troligen delvis förklaras av
klimatförändringar.
I framtiden kan också livsmedels- och vattenburna infektioner öka vid ett
varmare och våtare klimat.
www.socialstyrelsen.se
58
Klimatanpassning
Statens fastighetsverk
 Statens Fastighetsverks uppdrag inkluderar förvaltning av statens egendomar,
inklusive skog och mark på ett långsiktigt hållbart sätt vilket även innefattar
inverkan av ett förändrat klimat.
www.sfv.se
59
Klimatanpassning
Statens veterinärmedicinska anstalt
 SVA är veterinärmedicinskt kunskapscenter specialiserat på djurs sjukdomar och

smittämnen samt hur de sprids mellan djur, till människan och i miljön.
SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö
genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning
 Klimatförändringarna har redan och kommer ytterligare förändra smittspridning
och förekomst av sjukdomar. SVA bedriver forskning och följer utvecklingen för
att se hur detta kan komma att påverka hälsan för djur och människor i Sverige.
www.sva.se
60
Klimatanpassning
Statens väg- och trafikforskningsinstitut
 VTI är ett forskningsinstitut inom transportsektorn som bedriver forskning och

utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.
Områdena är säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteenden
samt vägkonstruktion, drift och underhåll.
 Verksamheterna berörs av både dagens klimatvariationer och framtida
klimatförändringar.
www.vti.se
61
Klimatanpassning
Svenska kraftnät
 Svenska Kraftnät är statligt affärsverk, ansvarigt för stamnätet för elkraft och för


den operationella driften av den svenska elförsörjningen.
Myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att stärka landets
elförsörjning för att klara olika kritiska situationer.
Samordnar landets dammsäkerhet.
 Svenska kraftnät har med klimatförändringar i sitt planeringsarbete för att säkra
elförsörjningen.
www.svk.se
62
Klimatanpassning
Tillväxtverket
 Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för
företag. Myndighetens arbete bidrar till hållbar tillväxt.
 Tillväxtverket fokuserar på klimatförändringarna ur perspektiven:
 Ändrade villkor för företag och regioner
 Nya affärsmöjligheter då hållbara lösningar och tjänster efterfrågas.
 Myndighetens redskap är kunskap, finansiering och samverkan.
www.tillvaxtverket.se
63
Klimatanpassning
Trafikanalys
 Trafikanalys är en kunskapsmyndighet som har i uppdrag att förse beslutsfattare

med kunskapsunderlag.
Myndigheten analyserar transportpolitikens omvärld och dess framtida
förutsättningar utifrån en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning.
www.trafa.se
64
Klimatanpassning
Trafikverket
 Trafikverket ansvarar för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen samt
för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.
 Uppdraget kräver förståelse för anpassningsbehov till dagens klimatvariationer

och till framtida klimatförändring.
Projekt pågår för att undvika att träd ramlar på kontaktledningar.
www.trafikverket.se
65
Klimatanpassning
Transportstyrelsen
 Transportstyrelsen arbetar med järnvägs-, luftfarts-, sjöfarts- vägtrafik-, körkorts

och yrkestrafikfrågor.
Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra
och miljöanpassade transporter.
Tar fram regler, ger tillstånd och följer upp hur de efterlevs.
www.transportstyrelsen.se
66
Klimatanpassning
Andra aktörer
 I Sverige finns en rad centrumbildningar och institut som forskar inom klimat- och
miljöområdet. Ofta ingår klimatanpassningsaspekter i verksamheten.






Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet
Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet
Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet
Stockholm Environment Institute, SEI
Stockholm Resilience Centre
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
 Internationellt sett är de främsta aktörerna:





Europeiska miljöbyrån EEA
FN´s klimatpanel IPCC,
Världsmeteorologiska organisationen WMO
Världshälsoorganisationen WHO
Amerikanska väderinstitutet NOAA arbetar med utvecklade tjänster inom
klimatområdet.
67
Klimatanpassning
Forskning
 Det finns en bred forskning, både i Sverige och internationellt, som berör


klimatanpassning.
Forskning inom Sverige handlar exempelvis om att utveckla underlag för
beslutsfattande, hållbar stadsutveckling, biodiversitet och ekosystemtjänster.
På EU-nivå finns forskningsprojekt inom klimatanpassning sammanställda på
portalen Climate Adapt.
68
Klimatanpassning
Slutligen……
Inspiration – bok om anpassning
Bok som beskriver 22 exempel på anpassningsåtgärder i Europa. Exempel:
 Arbetet med gröna tak i Köpenhamn.
 Solpaneler för energi och skydd mot uttorkning för grödor i Montpellier,
Frankrike.
 Pedagogiskt material om översvämning för barn i Tiel, Nederländerna.
 Anläggning av våtmarker till skydd mot stormar och havsvågor vid Friestons kust
i Storbritannien.
 Boken är utarbetad inom nätverket för forskningsfinansiärer för klimat och
anpassningsfrågor i Europa – CIRCLE-2.
69
Klimatanpassning
Vill du veta mer om klimatanpassning?
 Klimatanpassningsportalen
www.klimatanpassning.se
 Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
[email protected]
70