Petrusjka

Malmö SymfoniOrkester Marc Soustrot, dirigent Petri Sångare Alexander Einarsson, körinstudering Marika Fältskog, konsertmästare

IGOR STRAVINSKY

(1882-1971)

Konsert i Ess-dur, ”Dumbarton Oaks”

/ 15 min

Tempo giusto Allegretto Con moto

IGOR STRAVINSKY Psalmsymfonin

/ 20 min

Psalm 39:13-14 Psalm 40:1-3 Psalm 150

PAUS IGOR STRAVINSKY Petrusjka i fyra bilder

(originalversion 1911) / 35 min Bild 1

Marknad under fastlagskarnevalen

Bild 2

Hos Petrusjka

Bild 3

Hos moren

Bild 4

Marknaden & Petrusjkas död

Sveriges Radio P2 Live direktsänder konserten, vänligen respektera inringningarna.

Malmö Konserthus

Torsdag 9 oktober 2014 kl 19.00

DR KONCERTHUSET, KÖPENHAMN

Lördag 11 oktober 2014 kl 15.00

Igor Stravinsky 9-26 oktober 2014

Stravinsky fördes i gondol till sista vilan på begravningsön San Michele i Venedig 1971. Gondolen var fylld med blommor och täckt med ett svart sorgeflor.

MARC SOUSTROT

Dirigent

MSO:s franske chefdirigent Marc Soustrot föddes i en musikerfamilj i Lyon, föräldrarna var operasångare. Han studerade vid konser vatorierna i Lyon och Paris och vann under denna period en rad priser i både piano och trombon. Senare vann han även första pris i dirigenttävlingar i London och Besançon. Marc Soustrot har ett mycket gott anseende på de europeiska musikaliska scenerna och gästar regelbundet orkestrar som Bambergs Symfoniorkester, Münchenfilharmonikerna, radioorkestrarna i Hannover och Hamburg, English Chamber Orchestra, DR Symfoni Orkestret, Kungliga filharmonikerna i Stockholm, Göteborgs Symfoniker och ytter ligare en lång rad orkestrar i Frankrike, Holland, Luxemburg och Belgien samt opera hus i Köpenhamn, Genève, Bryssel, Stuttgart, Sevilla och Madrid. Han dirigerade invig ningen av nya operahuset i Oslo samt bl a en serie av Messiaen- konserter i Oslo, Finland, Belgien och Spanien med anledning av ton sättarens 100-årsjubileum, Macbeth och Carmen i Oslo, Poulencs Karmelitsystrarna, Hoffmanns äventyr och Pelléas et Mélisande i Köpenhamn, Evgenij Onegin och Maria Stuart i Stuttgart.

Marc Soustrot har varit chefdirigent och konst närlig ledare för Filharmoniska orkestern i den nordvästfranska regionen Pays de la Loire 1976-1994, Bonn 1995-2003 och filhar monikerna i Brabant med säte i Eindhoven 1996-2006. Från och med säsongen 2011/2012 är han chefdirigent för MSO.

repertoaren och den nutida musiken. Disko grafin rymmer ett stort antal CD-produktioner med artister som Mirella Freni, José van Dam, Shlomo Mintz och Mstislav Rostropovitj. En del av dem har vunnit internationella priser, t ex Prix du disque och Prix de la critique. Särskilt har Soustrots inspelningar Leonore 1806 (en tidig version av Beethovens Fidelio), Krzysztof Pendereckis Lukaspassionen och den fullständiga versionen av Ernst Kreneks Karl V väckt uppmärksamhet. Tillsammans med MSO har Soustrot i augusti 2013 inlett ett omfattande inspelningsprojekt, all musik av Saint-Saëns ska resultera i åtta skivor som ges ut av Naxos.

Marc Soustrot tilldelades franska heders legionen 2008. I sitt arbete strävar Marc Soustrot ständigt efter en balans mellan den äldre, traditionella 2

PETRI SÅNGARE

Petri Sångare är en blandad kammarkör med hemvist i S:t Petri kyrka, Malmö. Körens fram trädanden kännetecknas av en rund och lyrisk körklang med en stark musikalisk och textlig närvaro. Kören skapades av den konstnärlige ledaren och dirigenten Alexander Einarsson 2010 och dess aktivitet är hög med ca 25 konserter om året. Kören framträder regel bundet vid konserter i S:t Petri kyrka, men konserterar även flitigt i framför allt södra Sverige och ibland utomlands. Kören medver kar också i mindre ensembler i högmässan ett par gånger i månaden. Körens ambitionsnivå är hög och präglas av ett intensivt samspel mellan dirigent och kör. Körens repertoar är bred och består av musik från olika stilar och epoker inklusive storskaliga verk för kör och orkester. Musik av Brahms, Bruckner och Poulenc är återkommande på repertoaren, tyngdpunkten ligger dock på verk för kör a cappella med visst fokus på nutida musik. På körens meritlista finns redan flera urupp föranden, bl a gjorde kören ett rosat fram förande av Rolf Martinsson/Göran Greiders nyskrivna Lukaspassionen under våren 2012. I recensioner kunde man läsa ”Körsatserna lyfte Petri Sångare fram med skimrande soprantoner och samstämd dynamik, så smältande svenskt körklangsaktiga som man kan önska”. Petri Sångare uppmärksammades i december 2010 i samband med invigningen av Malmö Citytunnel, då kören med orkester och solister iscensatte Bachs Juloratorium i Malmö Centralstation. Flera framträdanden i radio och TV har det också blivit. Inte minst medverkade kören i invigningsnumret We write the story av Björn Ulvaeus och Benny Andersson/Avicii i Eurovision Song Contest från Malmö Arena i maj 2013 med direktsänd ning för 125 miljoner tittare. 3

IGOR STRAVINSKY

Konsert i Ess-dur, ”Dumbarton oaks”

Under 1920-talet förändrades Stravinskys stil bort från det ryska tonspråk som präglade hans tre baletter Eldfågeln, Petrusjka och Våroffer mot en mer, som det uppfattades, internationell stil. Inte heller intresserade han sig för de stora orkesterbesättningarna han använt åren före första världskriget, utan fokuserade på mindre ensembler eller kammarorkestrar. Precis vid decenniets början skrev han baletten Pulcinella, baserad på musik från tidigt italienskt 1700-tal, ett verk som tydligt signalerade hans stilomvandling mot det som kommit att kallas neoklassicism. Likaså anknöt han i några verk till den nya jazzmusi ken som under världskrigets sista år kommit till Europa med de amerikanska soldaterna. Exempel finns redan i Historien om en soldat, ett verk där man tydligt möter övergången från det ryska tonspråket till den nya 1920-talsstilen och den Ragtime för 11 instru ment som han avslutade samma dag som vapenstilleståndet kungjordes. Dessa element spårar man också i den Konsert i Ess-dur han tillägnade beställarna, makarna Woods Bliss, på deras 30-åriga bröllopsdag och som kom att uppkallas efter deras hem Dumbarton Oaks. Även i detta verk är 1700-talets barock avstampet för kompositionen, denna gång med influenser från Bach och hans Branden burgkonserter. Stycket är skrivet för flöjt, klarinett, fagott, två horn och en liten grupp stråkar och Stravinsky spelar ut dessa kontrasterande grupper mot varandra på ett sätt som mer påminner om barockens concerto än romantikens virtuosa solo konsertform.

© Staffan Storm

IGOR STRAVINSKY

Psalmsymfonin

Efter att större delen av 1920-talet ha arbetat med musik för mindre besättningar återkom Stravinsky när decenniet närmade sig sitt slut till det större formatet med de båda verken Oedipus Rex, ett oratorium, och Psalm symfonin. Den musikaliska stilen i de båda verken är neoklassiskt avskalad och stram. De representerar Stravinskys vid tiden starkt uttalade ”antiromanistiska” förhållningssätt och är nyskapande genom Stravinskys för måga att med avstamp från klassiska före bilder skapa starkt personliga konstverk. Till skillnad från många andra tonsättare i hans generation vars neoklassicism numera snarast kan uppfattas som väldigt tidsbunden till mellankrigstiden, ledde Stravinskys förhållningssätt snarast till den motsatta effekten – musiken får istället något tidlöst över sig, den är bortom alla stilar.

ningar och kärva klanger. Här kan noteras att Stravinsky i orkesterbesättningen tagit bort de ”romantiska” violinerna, altviolinerna och klarinetterna och istället förstärkt klangbilden med två pianon, vilka ofta används på ett slagverksliknande sätt. Om första satsen ”Herre, hör min bön”, säger Stravinsky själv att ”den komponerades i en stämning av religiös och musikalisk hänförelse”. Den andra satsen är komponerad som en dubbelfuga. Den första fugan är för blåsare, i den andra kommer kören in och till sist förenas de båda fugorna. Psalm 150 var den första av texterna Stravinsky valde till sin komposition. Om den snabba delen säger Stravinsky att ”den inspi rerats av en vision av Elias vagn på väg upp till himlen; aldrig förr hade jag skrivit något så deskriptivt som triolerna för horn och piano för att ge illusionen av hästarna och vagnen”. Psalmsymfonin var en beställning av Bostons symfoniorkester och dess ledare Sergej Kussevitskij i samband med orkesterns 50-årsjubileum 1930. Verket har flera neoklas siska drag som till exempel den klara tonala förankringen och bruket av fugaform i den andra satsen. Men här finns också Stravinskys karaktäristiska sätt att arbeta varierat med rytm, som växlande taktarter, accentförskjut Verket fullbordades i augusti 1930 och redan i december samma år uruppfördes verket på båda sidor av Atlanten. Ett par månader efter premiären ledde Stravinsky en skivinspelning av sitt nya verk med en kör bestående av ryska flyktingar från Sovjetunionen som, liksom Stravinsky själv, levde i exil i Paris.

© Staffan Storm

4 5

Psalmsymfonin

1 Psalm 39:13-14

Exaudi orationem meam, Domine, et deprecationem meam. Auribus percipe lacrimas meas. Ne sileas, ne sileas. Quoniam advena ego sum apud te et peregrinus, sicut omnes patres mei. Remitte mihi, prius quam abeam et amplius non ero.

Herre, hör min bön och lyssna till mitt rop, tig inte när jag gråter!

Ty en tid är jag gäst hos dig, en främling som alla mina fäder.

Vänd bort din blick, så kan jag glädjas innan jag går bort och inte mer finns till.

2 Psalm 40:1-3

Expectans expectavi Dominum, et intendit mihi. Et exaudivit preces meas; et exudit me da lacu miseriae, et de lato faecis. Et statuit super petram pedes meos: et direxis gressus meos. Et immisit in os meum canticum novrum, carmen Deo nostro. Videbunt multi, videbunt et timabunt: et aperabunt in Domino.

Länge väntade jag på Herren, och han böjde sig ner till mig och hörde mitt rop.

Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur slam och dy.

Han ställde mig på fast mark, mina steg gjorde han trygga.

Han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud.

Många skall se det och bäva och sätta sin lit till Herren.

6

3 Psalm 150

Alleluia. Laudate Dominum in sanctis Ejus. Laudate Erum firmamentis virtutis Ejus. Laudate Dominum. Laudate Eum in virtutibus Ejus Laudate Eum secundum multitudinem magnitudinis Ejus. Laudate Eum in sono tubae. Laudate Eum. Alleluia. Laudate Dominum. Laudate Eum. Laudate Eum in timpano et choro, Laudate Eum in cordis et organo; Laudate Eum in cymbalis bene jubilantionibus. Laudate Eum, omnis spiritus laudate Dominum. Alleluia.

Halleluja Prisa Gud i hans helgedom, prisa honom i hans höga himmel.

Prisa honom för hans mäktiga gärningar, prisa honom för hans väldiga storhet.

Prisa honom med hornstötar, prisa honom med harpa och lyra, prisa honom med tamburin och dans, prisa honom med strängaspel och flöjt, prisa honom med klingande cymbaler, prisa honom med jublande cymbaler.

Allt som lever och andas skall prisa Herren.

Halleluja!

7

Symfonimusik – bombastiskt, smekande, dramatiskt, harmoniskt är som bäst när vi i Malmö SymfoniOrkester spelar. Nu har dessutom webbplatsen, där koncept och design är framtaget av Resultify, och teknisk utveckling gjorts av Pixelant, fått Svenska Designprisets guld i kategorin ”Digital identitet ”. Samtidigt som tonerna till Eldfågeln avslutade kvällens konserten i Malmö steg jublet i Stockholm. Touche!

Juryns motivering:

”För ett mästerverk i responsiv design, som inbjudande rullar ut röda mattan för information och suggestion inför alla de tillgängliga artistiska upplevelserna.”

TILLSAMMANS TOG VI HEM DESIGNPRISET TILL MALMÖ.

TACK FÖR DIN RÖST!

LördagsMozart Ny serie!

MSO och Marc Soustrot bjuder in till fyra lördags konserter med symfonier av Wolfgang Amadeus i Malmö Konserthus under spelåret. Pris 120 kr. Mot uppvisande i MSO:s biljettkassa av teater biljett till Amadeus, som i höst går på Malmö Stadsteater, får du 15% rabatt på konsertbiljetten och tvärtom ger dig biljetter till LördagsMozart 15% rabatt på entrén till Amadeus.

13 september 14.00

Mozart

Cos`ı fan tutte, uvertyr

Mozart

Symfoni nr 38, ”Prag”

22 november 14.00

Mozart

Don Giovanni, uvertyr

Mozart

Symfoni nr 39

7 februari 14.00

Mozart

Trollflöjten, uvertyr

Mozart

Symfoni nr 40

21 mars 14.00

Mozart

Figaros bröllop, uvertyr

Mozart

Symfoni nr 41, ”Jupiter” 8

IGOR STRAVINSKY

Petrusjka

Igor Stravinsky började komponera Petrusjka sommaren 1910, direkt efter uruppförandet av Eldfågeln i Paris. De första takterna skrevs i La Baule och arbetet fortsatte sedan i Vevey, Lausanne och Beaulieu-Nice. Trots ny bostad varje månad fann Stravinsky den arbetsro han behövde och kunde i september 1910 spela upp en pianoversion av i stort sett hela andra scenen av verket för Ryska balettens impres sario Sergej Djagilev och balettdansören Vaslav Nijinskij. De var på besök hos Stravinsky för att ta del av det verk de tillsammans skulle presentera och uruppföra i Paris, juni 1911. Stravinsky skrev librettot, fördelat på fyra scener, tillsammans med Alexandre Benois. Handlingen: Det är marknad i 1830-talets S:t Petersburg och i vimlet ser man en dock teater med de tre dockorna Petrusjka, Ballerinan och den Svarte moren. Dockorna väcks snart till liv av teaterdirektören och lämnar dock teatern. Ett svartsjukedrama utspelar sig mellan Petrusjka och moren. Det gäller förstås Ballerinan och dramat slutar med att Petrusjka faller offer för morens svärd. I slutscenen ses Petrusjkas ande hoppa omkring och håna teaterpubliken. I musiken hör man ibland olika samtidiga skikt, olika teman och tempi parallellt. Här har Stravinsky tagit ett steg bort från tonaliteten i Eldfågeln, något som förebådar den kommande baletten Våroffer.

Stravinsky och balettdansören Vaslav Nijinskij.

© Rolf Martinsson

9

COCO CHANEL OCH IGOR STRAVINSKY

Designelever från Köpenhamns Designskola visar en installation i Malmö Konsert hus foajé inspirerad av modeskaparen Coco Chanel och Igor Stravinsky, som påstås ha haft en romans 1920. Publiken kan se den under kommande Music Around-veckor. Både Chanel och Stravinsky hade ett avskalat formspråk med stramhet och enkla uttryck. Detta sker inom det InterReg-samarbete som MSO sedan tidigare är huvudaktör för i Öresundsregionen.

Ø R E S U N D

MALMÖ KØBENHAVN HELSINGBORG

9–26 OKT 2014

S T R A V I N S K Y

Nu under oktober månad arrangeras för sjunde gången i Öresundsregionen Nordens största biennal för klassisk musik, med koncentration till Malmö Köpenhamn-Helsingborg. Temat för årets festival är Stravinsky, en av 1900-talets mest betydelsefulla tonsättare.

10

Kvällens blommor kommer från Blomster Pigan

Kommande konserter

Fredag 10 oktober 19.00

GÄSTSPEL/DR SYMFONIORKESTRET

Igor Stravinsky

Divertimento ur Le baiser de la fée

Johannes Brahms

Violinkonsert

Dimitrij Sjostakovitj

Symfoni nr 1

Mikhail Tatarnikov

dirigent

Renaud Capuçon

violin Torsdag 16 oktober 19.00

TJAJKOVSKIJ & SCHUMANN

Helena Munktell

Bränningar

Pjotr Tjajkovskij

Rokokovariationer

Robert Schumann

Symfoni nr 2

Joana Carneiro

dirigent

Johannes Moser

cello

Öppet genrep 12.00

Fredag 10 oktober 19.00

Lördag 18 oktober 11.00 & 13.00 & 15.00

NALLE OCH VÅLNADEN

Nallekonsert® Finns det spöken på riktigt? Bor det spöken i Konserthusets källare eller bor de kanske i en kontrabas? Bor det spöken i musiken?

Samuli Örnströmer

dirigent

Mats Genfors

presentatör

Följ oss Våra appar

Med Malmö SymfoniOrkesters och Malmö Konserthus appar har du alltid en uppdaterad konsertkalender i fickan. Välkommen också till Nalles värld! Ladda hem apparna gratis.

11