Transcript 4 Hur det är på de olika planeterna t ex klimat, vad den består av

4
Hur det är på de olika planeterna t ex klimat, vad den består av och hur den ser
ut.
Anteckningar från filmen “Rymden i fokus: Planeterna”
Planeter roterar och kretsar kring solen. En planet är en stor sfärisk kropp som rör sig runt
en stjärna. Alla planeter i vårt solsystem går i en omloppsbana runt vår stjärna Solen. Att
gå i en omloppsbana betyder att röra sig runt ett annat föremål. Alla planeter går i
omloppsbanor runt solen på olika avstånd och i olika hastigheter. Samtidigt roterar
planeterna eller snurrar runt en tänkt axel. Den axel som planeten roterar runt lutar olika
mycket hos olika planeter. Jorden snurrar motsols medan Uranus snurrar uppifrån och ner.
Planeterna rör sig i olika banor och i olika hastigheter. Från Jorden ser det ut som om de
vandrar över himlen. Ordet planet kommer ifrån grekiskans ord ”planet” som betyder
vandrare.
Stjärnor och planeter liknar varandra på natthimlen men man kan skilja på dem genom deras
ljus. Stjärnor är stora och avger eget ljus men eftersom de ligger mycket långt bort så ser
de ut som små punkter. När ljuset färdas genom Jordens luft verkar de blinka.
Planeter är mindre och reflekterar bara solens ljus men eftersom de ligger närmare så
verkar de större och man ser mer av deras ljus genom vår luft. Vår Jord och några av de
andra planeterna har måne. Månar är stora steniga föremål som kretsar kring planeter.
De inre planeterna ligger nära solen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars
De yttre planeterna ligger längre bort från solen: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus
De yttre planeterna är mycket större än de inre planeterna och de har många månar. Alla
de inre planeterna består av sten medan de yttre planeterna består av gas. De kallas ofta
gasjättar. Eftersom de inre planeterna ligger närmare solen så är de varmare än de yttre
planeterna. De yttre planeterna har ringar av stoff och is.
Jorden – är den största av de inre planeterna. Från rymden liknar Jorden en stor blå och
vit kula. Ytan är till största delen täckt av vatten. Jorden är den enda planet som har
mycket syre i sin atmosfär. Jordens atmosfär hindrar den från att bli för varm eller för
kall. Det är den enda kända planeten där det finns liv. Det finns en måne som kretsar kring
Jorden. Det tar 24 timmar för Jorden att kretsa ett var runt sin egen axel. Tjugofyra
timmar är ett jorddygn. Det tar 365 dygn för Jorden att röra sig ett varv kring solen, ett
jordår.
Merkurius ligger närmast solen. Den är lite mer än en tredjedel så stor som Jorden. Den
rör sig snabbast i solsystemet. Den går snabbt runt solen (88 jorddygn) men roterar
mycket långsamt runt sin egen axel (4224 jordtimmar). Ingen har besökt Merkurius men vi
har skickat dit rymdsonder för att undersöka planeten. En rymdsond är en rymdfarkost
som samlar in information. Merkurius yta är varm torr och full av kratrar. En krater är ett
stort skålformat hål i marken. På den sida som är vänd mot solen är det extremt hett.
Dagstemperaturen är tillräckligt hög för att smälta bly. Det är väldigt kallt på den sida som
är vänd bort från solen. Trots att det är mycket kallt så finns det ingen is på Merkurius
eftersom det inte finns vatten. Merkurius har väldigt lite atmosfär och har inga månar.
Venus är ungefär lika stor som Jorden. Ytan är stenig med berg, dalar och kratrar. Venus
roterar medsols runt sin egen axel alltså tvärsom mot många andra planeter. Det finns inget
vatten och ingen måne men det finns en atmosfär. Atmosfären består mest av koldioxid
vilket gör luften väldigt tät. Koldioxid är mycket bra på att stänga in värme. Så bra att
Venus är solsystemets varmaste planet (ca 500 grader). Moln som innehåller svavel och
svavelsyra virvlar runt Venus och gör att vi inte kan se ytan
Mars är hälften så stor som Jorden. Den kallas den röda planeten eftersom ytan har en
rödaktig färg. Mellan åren 1964 – 1976 skickade man obemannade rymdfarkoster till Mars.
Sedan 2004 har flera rymdfarkoster landat på Mars yta. Atmosfären är tunn och består
mest av koldioxid. Starka vindar piskar upp stora sandstormar som blåser över Mars
ökenlika yta. Mars har även dalar och vulkaner. På Mars finns solsystemets största vulkan.
Det finns två månar. Dygnet på Mars är ungefär lika långt som på Jorden (25 jordtimmar)
men det tar dubbelt så lång tid för Mars som för Jorden att gå ett varv runt solen. (730
jorddygn)
Jupiter är den största planeten i vårt solsystem. Den är mer än 10 gånger större än Jorden.
Jupiter är ett stort gasklot och har inte någon fast yta. Istället har den en flytande sörjig
yta. Den består av gaser som är tätt packade pga planetens extremt höga atmosfäriska
tryck. Inuti planeten är det varmare än på solens yta. Jupiters atmosfär är tät och dunkel.
Den döljer ytan som därför är svår att undersöka. Längst upp i Jupiters atmosfär är det
mycket kallt. I atmosfären finns det på ett ställe en orkanliknande storm som ständigt
rasar. I teleskop från jorden ser det ut som en stor röd fläck. Två cirklar, stora som
Jorden, skulle kunna rymmas inuti Jupiters röda fläck. Jupiter har minst 63 månar och har
en tunn ring. Det var rymdfarkosten Voyer som upptäckte den tunna ringen. Jupiter snurrar
runt sin egen axel snabbare än jorden (10 jordtimmar). Det tar lång tid för Jupiter att gå
ett varv runt solen (12 jordår)
Saturnus är ett gigantiskt gasklot som är mer än 9 gånger större än jorden. Saturnus yta
består av frusna gaser. Atmosfären är tät och mycket kall längst upp. Saturnus har minst
47 månar och ett stort ringsystem. På miljontals kilometers avstånd ser Saturnus ringar ut
som fasta skivor men när en rymdsond tittade närmare på dem upptäcktes att ringarna
framförallt består av smådelar av sten och is. Partiklarna i ringarna varierar i storlek från
små korn till delar stora som stenblock. Ett dygn på Saturnus är kortare än på Jorden för
Saturnus snurrar snabbare runt sin egen axel, lika snabbt som dygnet på Jupiter. (10
jordtimmar). Ett var runt solen tar 29 jordår.
Uranus är en gasplanet. Den är mer än 4 gånger så stor som Jorden. Från rymden ser
Uranus blågrön ut. Uranus skiljer sig från de andra planeterna pga sin rotation. Den tycks
ligga på sidan och rotera. Vissa astronomer tror att en kraftig krock i rymden kan ha kastat
planeten in sitt märkliga läge. Liksom Saturnus har Uranus en yta som består av frusna
gaser. På grund av sin storlek och avstånd från jorden är Uranus svår att se men med hjälp
av rymdfarkosten Voyer 2 vet vi mer om Uranus och dess ringar och månar. Vi vet att
Uranus har 27 månar. Det tar 17 jordtimmar att rotera ett var runt sin egen axel och 84
jordår att ta sig runt solen ett varv.
Nära vårt solsystems kant ligger Neptunus. Den är havsgrön till färgen. Liksom Uranus är
den ungefär 4 gånger så stor som Jorden. Neptunus yta består av frusna gaser.
Atmosfären liknar Uranus.Den översta delen av atmosfären är kall och planetens mitt är
mycket varm. Neptunus har ringar men de är mycket svåra att se. Det finns 13 månar som
kretsar kring Neptunus. Det mesta vi vet om Neptunus fick vi inte veta förrän
rymdfarkosten åkte förbi Neptunus i slutet av 80-talet. Neptunus dygn varar 19
jordtimmar och det tar 165 jordår att ta sig ett varv runt solen.
Dvärgplaneten Ceres ligger i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Tidigare kallades
Ceres för asteroid men den är nu en dvärgplanet. Under ytan på Ceres kan det finnas
flytande vatten. På ytan är det varmt och det finns tecken på frost. Den kan ha mycket
tunn atmosfär. Bortom Neptunus ligger en annan dvärgplanet, Pluto. Pluto är liten, kall och
mörk. Pluto är mindre än vår Måne. Man vet inte så mycket om Pluto eftersom den ligger så
väldigt långt bort. Pluto har tunn atmosfär och den hårda ytan är kall. ttans temperatur på
Pluto kan sjunka till minus 220 grader. Man har hittat ännu en dvärgplanet bortom Pluto.
Den har fått namnet Eris och är lite större än Pluto. Eftersom den ligger så långt bort från
solen kan atmosfären vara i fast form. Dess yta är precis som Pluto isig och stenig. Det
finns fler himlakroppar i vårt solsystem som idag räknas som dvärgplaneter och vi kommer
säkert att upptäcka ännu fler.
Källa: Film/ Rymden i fokus:Planeterna