Transcript Kan landsbygden överleva?

2
Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011
nyheter
Nyhetschef
Jennie Lorentsson
Tel: 0490-666 77
E-post: [email protected]
Chefredaktör
Charli Nilsson
Tel: 0490-666 16
E-post: [email protected]
Utebliven
U tidning?
U tipsa Vt
Ring 077-140 14 44
En talade bild över läget i Överum just nu.
Tel: 0490-666 77
[email protected]
FoTo: ANdErs sTEiNEr
Landsbygd i förändring
Första delen i reportageserien ”Landsbygd i förändring”, om landsbygden handlar om bruksorterna med
Överum i centrum. Här märks samhällsförändringarna allra tydligast. Ett samhälle som kämpar för överlevnad och kanske en ny anda bort från den gamla bruksmentaliteten.
I kommande reportage under veckan berättar VT:s landsbygdsreportrar Anders Jacobsson och Hans
Brandin om landsbygden. Hur det ser ut i dag i jämförelse med hur bilden var 1975. Vad hände med
kommunikationerna, jobben, skolan och jordbruket? Och hur är det att vara ung och bo på landsbygden?
Kan landsbygden överleva?
S
edan 1975 har Västerviks
kommun tappat närmare
5 500 invånare. Samtliga på
landsbygden utanför Västerviks stad. Bruksorter som
Överum och Ankarsrum har åderlåtits på
folk, butiker och samhällsservice. En rimlig fråga är om landsbygden har en chans
att överleva.
I en serie reportage den här veckan ska
VT:s lokalredaktörer Hans Brandin och
Anders Jacobsson försöka ge några svar
på den frågan. Vad har egentligen hänt på
UUFolkets röst
Finns det hopp
för Överum?
Överum har förlorat
många butiker och många
jobb. Högstadiet ska
överföras till Gamleby.
Hälsocentralen och folktandvården är hotade.
landsbygden sett i ett perspektiv 35 år tillbaka i tiden.
Skolor har lagts ner och servicen urholkats. Jordbruket har centraliserats i en
svindlande fart. Mängder av jobb har försvunnit. Bilden kan göras än mer dyster.
ökad betydelse, inte minst när det gäller
tillgång till närproducerade livsmedel.
Den småskaliga företagsamheten förväntas öka genom den nya informationstekniken.
Vi har talat med unga människor som
valt att leva på landsbygden och med företagare som vänder ansiktet mot Östergötland före Kalmar.
En slutsats är klar: Om Västervik ska
överleva, måste landsbygden överleva.
Men, det finns hopp. Vi har talat med
flera forskare som menar att en levande
landsbygd är ett måste för staden. Finanskriser, oljekriser, klimatförändringar och
en allmän oro i världen kan bli helt avgörande faktorer för att landsbygden får
Roland
Haller:
– Förhoppningsvis
finns det
företag som
vill etablera
sig här. Ett företagshotell
vore bra. Överum är ett fint
samhälle med närhet till
Västervik, Åtvidaberg och
Hur går det för bruksorten?
Läs mer på sidorna 4–5
Linköping. Det är en styrka.
förlorar läkarstationen. Hur
ska det bli då?
Inga-Lill
Pettersson:
– Nej, det är
nog gonatt
tyvärr. Det
känns hopplöst när allt
ska läggas ner. Jag tänker
särskilt på de äldre om vi
Maud Karlsson:
– Tyvärr har
politikerna
förstört vårt
samhälle. Ta
skolan till
exempel. Först satsar man
•
Hans Brandin
•
•
•
sex miljoner kronor, sedan
ska högstadiet bort. Man
får inte spara vare sig på
barnen eller de äldre. Man
blir frustrerad, det är väldigt
jobbigt.
Linda Svensson:
– Jag pluggar i
Linköping, men
när jag är hemma
Anders Jacobsson
Västerviks-Tidningens landsbygdsreportrar
hör jag ju hur alla pratar om
samhället och hur det ska
bli. Jag har själv svårt att
tänka mig som boende här
på orten.
Text: Anders
Jacobsson
Foto: Anders Steiner
4 landsbygd i förändring
Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011
Med 36 år i
backspegeln
Året är 1975.
Som ung reporter kommer
jag till nytt jobb på VT:s redaktion på Masugnsgatan i
Överum. Ganska snabbt lärde jag mig att stanna bilen
strax efter klockan fyra när
arbetarna myllrade ut från fabriksgolven på Överums bruk.
UUKrönika
Ändå lyckades jag krocka lindrigt med en äldre bruksjobbare som kom styrande på sin moped. Han flög i backen, men borstade bara av
sina byxor med kepsen och så var det bra med
det.
På förmiddagen tog jag mitt fika med sotaren och vaktmästaren på Karins konditori. Alltid samma tid. En bra nyhetsförmedling. Karin var förtvivlad när hon tvingades höja priset
50 öre på hålkakan med ost på grund av höjda
mjölpriser. Det var en tid när det mesta såg
ljust ut i samhället. Bruket gick på högvarv och
var en av länets största industrier. Ungdomar
fanns kvar med samling vid macken och kiosken eller på danserna i Vallonen till helgen.
Där fick jag själv en smocka och sedan snabb
färd till akuten i Västervik för omplåstring.
Skvallret härjade friskt, för det var alltid något
som hände. Att uppröras av. Eller att glädjas åt.
Ett levande samhälle.
» Bruksborna i Överum
är ett härdat
släkte. «
Med sedan började förändringarna, sakta men säkert.
Rationaliseringar och strukturförändringar vid bruket
inte minst. Färre jobb, utflyttning, och färre antal butiker.
I dag ser det än mer dystert ut med nedläggningen av fönsterfabriken, högstadiet som
läggs ner, en folktandvård på väg att försvinna precis som läkarmottaningen. Och piazzan
som knappt har några butiker kvar.
Men bruksborna i Överum är ett härdat
släkte. Trots problemen finns kamplusten
kvar, även om det går att spåra en känsla av
uppgivenhet. Överum är ett vackert ställe där
hoppet kanske står i en fin boendemiljö med
bra pendlingsavstånd i riktning mot den mer
lukrativa Östgötaregionen och fina möjligheter för besöksnäringen. Samt en ny företagaranda som kan skapa jobb utan beroende av det
fortfarande dominerande Överums bruk. Fler
nya företag är ett måste för att samhället ska
kunna utvecklas. Bra sådana exempel är BL
el och automation,
samt EK plåtbearbetning, som ni kan
läsa om här intill.
Anders Jacobsson
Två veteraner som fortfarande kämpar
för Överum, Bertil Edström och Anita
FoTo: Anders sTeiner
Bohman.
”Det finns kämpa
– Men stämningen är Överum är dämpad
Dåligt intresse
Två veteraner som valt att som bruksbor kriga för sitt samhälle. Bertil Edström och Anita Bohman har inte gett upp, även om det ser dystrare ut för
Överum än någonsin.
Vi möts på den för dagen ovanligt livfulla piazzan. Mycket trafik med lastbilar och andra tyngre fordon. Orsaken
visar sig vara ombyggnaden av äldreboendet Ekhamra
intill piazzan.
– På tiden att det blev gjort, konstaterar Anita.
Men det är också samma dag som de får reda på det definitiva beskedet att fönsterfabriken ska läggas ner.
– Det är en väldig sorg eftersom fönsterfabriken vår så
etablerad och känd för sina kvaliteter. Så här kan de gå
när ett företag inte känner för orten och inte har några
höga chefer på plats. Jag tänker på alla unga människor
som jobbar där och som har barn i förskola eller skola.
samhället är dämpad efter alla negativa
händelser med risk för nedläggning av både läkarmottagning och folktandvård för att ta några andra exempel.
– V är bruksbor, så det finns kämpatakter, men visst är
det dämpat, ingen tvekan om det, säger Bertil.
– En del tar det nog väldigt hårt, andra är lite mer hoppfulla, menar Anita
Stämningen i
Hon är inte längre politiskt aktiv, jobbar mest med Vallonen Folkets park där hon är styrelseordförande. Bertil Edström, som snart fyller 85 år, jobbar med Överums
samhällsförening. Han hade själv färghandel på piazzan
under många år.
– Man kan lugnt påstå att det var rusch på piazzan.
Ibland stod folk i kö utanför butikerna vid öppningsdags.
Han har själv fått se hur butik efter butik försvunnit.
Även bensinmacken. Men snart får han lön för den möda
som han och andra lagt ner för en ny bensinmack. Den
öppnar under senare delen av november efter flera års
slit med frågan.
– Alltid något som är på den optimistiska sidan, menar
Bertil.
men hur mycket elände tål egentligen Överum?
– Inte något mer. Vi måste ha kvar den service som finns
idag. Annars kan inte förtagen överleva, säger Anita.
Bertil pratar också om vad han kallar det idiotiska beslutet att lägga ner högstadiet i Överum.
UUfrån 1000 jobb till 155 stora förändringar genom åren vid bruket
XX
1975 hade Överums bruk drygt
1024 anställda och var en av länets största industrier. I dag har
155 personer sysselsättning hos
den anrika plogtillverkaren.
renodla verksamheten. Sågverket/
snickeriet (senare fönsterfabriken)
såldes ut, precis som skogen och
lantbruken. Senare också elmotoravdelningen.
XX
Antalet anställda dalade
snabbt med början från toppåren
i mitten på 70-talet. År 2000 var
man nere i drygt 200 anställda.
Orsakerna var flera. När Electrolux
köpte bruket 1972 började man
XX
När danska Kongskilde tog
över efter Electrolux utvecklades
bruket ytterligare mot en renodlad
tillverkare av produkter inom jordbearbetning som plogar, såmaskiner och rampspridare. Överum till-
verkar i dag produkter som anses
hålla världsklass.
XX
Överum var ett av de få samhällen som överlevde bruksdöden
i slutet av 1800-talet. Under 1700och 1800-talen fanns elva järnbruk i Tjust härad. Därför kallades
trakten även för Tjust Bergslag.
XX
Bruket grundades av vallo-
ner år 1655 och här har rader av
•
•
•
•
produkter framställts: tackjärn,
stångjärn, kanoner och kanonkulor, och senare hästskor, spik, yxor,
spadar och husgeråd. 1850 startade tillverkningen av plogar och
några år senare även andra lantbruksredskap.
XX
Nyligen tog man över produk-
tion av såmaskiner från Finland.
– Vi ser optimistiskt på framtiden.
Vi har gjort många stora invester-
ingar senaste
åren och I år
räknar vi med
att öka omsättningen med
ca 30 miljoner
kronor, säger
Yngvar Skogh,
administrativ
chef på ÖveYngvar Skogh.
rums bruk.
landsbygd i förändring 5
Västerviks-Tidningen måndag 21 november 2011
Framåt företagare ser
utveckling mot Linköping
snabbt och Kjell menar att det går alldeles utmärkt att vara företagare och syssla med industriprodukter i Överum,
KommuniKAtioner
Västervik är en avkrok. Bara vatten och
strömming åt ena
hållet. och neråt Kalmar är det öken. utvecklingen finns mot
linköping och Östergötland.
är fantastiskt bra med närheten till Linköpingsregionen, där det händer mycket. All efterfrågan kommer från det hållet. Det som är vårt stora problem är kommunikationerna, som borde vara mycket bättre, både med Kjell Andersson, ägare till EK Plåtbearbetning.
tanke på vägar och järnFoTo: Anders sTeiner
väg. Det är 65 km till Linköping, kommer man ner i eK Plåt tillverkar bland och gasskärning av plåt.
restid på 35 minuter så är annat frölådor till så– Vi är i hög grad själv- du framme vid en helt acmaskiner från Väder- försörjande och köper bara ceptabel pendlingstid för stad, skruvtransportörer, in ett fåtal tjänster som den som vill bosätta sig i skruvgängor och reserv- lackering och fräsning, sä- Överum.
Anders Jacobsson
delsskruvar. Man utför ger Kjell.
[email protected] • 0490-666 26
även stansning, bockning Utvecklingen har gått – läget
Det säger Kjell Andersson, företagare och ägare av EK Plåtbearbetning i Överum. Han uttrycker sig rättframt och snabbt, inte sällan med vass tunga. Han startade med nära nog tomma händer.
– Började som ensamföretagare med en verktygslåda och en svets, sedan har det vuxit efter hand.
I dag har företaget 13 anställda och det kan bli fler nyanställningar framöver.
Konsum kvar på krympande piazza
takter”
En handelsplats som en gång var modernast i Sverige
tar om nedläggningarna av både företag och samhällsservice. Det är klart att man blir påverkad, säger Maria.
tommA loKAler
– Det beslutet måste rivas upp omedelbart.’
Överum har alltid varit beroende av bruket .
– Det är fortfarande kärnpunkten. Överum hade som mest 1000 anställda mot ca 160 idag. Det är klart att det sätter avtryck, menar Anita. Vi måste se det som de är. När fönsterfabriken lägger ner får vi stora fabrikslokaler som kanske kan ge plats för annan industriverksamhet.
Både Bertil och Anita ör överens om att det måste till ett politiskt tryck för att ge Överum hjälp.
– Tyvärr visar politikerna dåligt intresse för Överum, man verkar bara intresserad av Västervik och möjligtvis Gamleby. Det gör ingen levande landsbygd. Människorna här känner detta väldigt väl. De får tjata hundra gånger för att få en slänt röjd.
De pratar om fler positiva saker än nya macken. En fantastisk natur till exempel.
– Vi har bra utvecklingsmöjligheter på turistsidan. Överum vandrarhem har fullt, säsong efter säsong. Vi har jakt och fiske, vi har Vallonen och Ryvenäs, Och vi har ett rikt föreningsliv, säger Anita. – Vi har faktiskt fått hit flera barnfamiljer på grund av billiga hus och bra boendemiljö, menar Bertil.
Anders Jacobsson
Konsumbutiken, två
damfriseringar och
en pizzeria. det är
allt som finns kvar på
vad som en gång var
en mycket omskriven
handelsplats, nämligen piazzan i Överum.
Den stod klar 1956 och hit vallfärdade planerare och arkitekter för att beskåda och förundra sig över hur ett så pass litet samhälle kunde bygga en så fin och Maria Nilsson, som driver Coop Konsum i Överum, har en
modern handelsplats med fast men allt mer åldrande kundkrets.
FoTo: Anders sTeiner
så många butiker.
son är i veckHär HAr funnits färghandel, an. Pibutiksjärnhandel, radiobutik, azzan ägare seapotek, herrekipering, mö- är inte dan 2005 belaffär, ur och guld, barn- längoch bekläder, konditori, post, po- re den rättar om lis och två banker. Idag är givna en trogen piazzan ett ganska dystert mötesmen allt torg. Skyltfönster gapar platmer åldtomma eller används som sen. En bild av ett samhälle rande kundkrets. Butiken reklamfönster. Till och som gått i baklås..
går bra, men hon är som så med begravningsentrepremånga andra överumsbor nören har stängt. Kyrkan men CooP Konsum lever. oroad över framtiden.
har dock ett litet kondito- Den enda livsmedelsbuti– Det är klart att det ri, ”Kanelbullen” som har ken. Tidigare fanns även känns dystert, jag hör ju öppet två timmar två dagar Ica och Vivo. Maria Nils- också hur kunderna pra-
» Visst har man känt
en viss uppgivenhet,
men hoppet finns
givetvis att samhället
ska klara även detta. «
det gäller att ta en månad i taget, menar hon. För affären går det lite upp och ner, men sommaren blir mer och mer viktig. Sommargästerna ökar. Många utlänningar har köpt hus i Överum.
– Åker du genom samhället en kväll se du att det är släckt i många hus. Tillräckligt många för att man ska lägga märke till det.
”Nej inte det också”, tänkte Maria när hon hörde nyheten om att fönsterfabriken skulle läggas ner.
– Visst har man känt en viss uppgivenhet, men hoppet finns givetvis att samhället och även min butik ska klara även detta, även om många nu tvingas flytta härifrån.
Anders Jacobsson
Befolkningsutvecklingen i bruksorterna 1975-2010
Överum 2 267
Gunnebo 1 412
1 254
1 203
938
Edsbruk
Totebo
538
340
1975
300
239
1980
1990
1995
•
•
•
•
2000
2005
2010
GrAFik: olA PeTTersson
Ankarsrum 1 810
4 landsbygd i förändring
Västerviks-Tidningen tisdag 22 november 2011
Färre gårdar
På 35 år har 300 mjölkgårdar försvunnit i Västerviks kommun. Framtidsforskare är
övertygade om att den här ”utvecklingen” kommer att fortsätta.
I så fall finns bara ett tiotal mjölkgårdar kvar i kommunen om 30 år. Vi har besökt
kommunens minsta mjölkgård, med 25 kor och den största som har 1 250 kor.
Börjes gård var
– nu är den en
Antal lantbruk i Västerviks kommun
1976
2010
367
665
6 638
5 767
511
Mjölkproduktion
Börje karlsson i Snärsfall, odensvi har 25
mjölkkor. För 35 år sedan var det en medelstor gård i Västerviks
kommun. nu är det en
av de allra minsta.
69
Antal jordbruk med
mer än 2 hektar åker
Antal mjölkkor
Antal besättningar
med mjölkkor
Mer eget arbete och mindre skulder gör att ekvationen går ihop trots att en
genomsnittlig besättning
är långt mycket större idag.
– Ju fler djur man har
desto mer foder går det åt,
man måste investera i större ladugård, fler maskiner
och så måste man anställa
folk. Det slipper jag även
om jag står mitt uppe i en
miljoninvestering just nu.
– Visst blir det långa dagar eftersom jag sköter allt
arbete själv, säger Börje
Karlsson. Inte blir man rik,
men det går runt.
GraFik: ola PeTTersson
”Det finns tio mjölkgårdar
kvar i kommunen om 30 år”
Jordbruksverkets chefsekonom spår om framtiden
FraMtiden
på 36 år har antalet
mjölkgårdar i Västerviks kommun minskat
med 300. kvar finns
69. om 30 år kommer
det bara att finnas tio
stycken.
Harald Svensson, chefsekonom på jordbruksverket, och sommargäst i
kommunen, är van att se
förändringar över lång tid
och har ett bra perspektiv
på utvecklingen.
landet som helhet har
antalet kor minskat med
en procent per år. I Västervik har antalet kor under den här tiden minskat
med knappt 1 000 till 5 767,
det innebär 15 procent och
därmed har Västervik klarat sig bättre än snittet i
landet.
–i
tion. Man bör vara
ett par tre stycken minst. Därmed
får vi automatiskt
en minskning av
medeltalet gårdar.
I dag är det inte
många nybyggnationer som görs för
mindre än 120 kor.
– Mitt
resonemang
om
framtiket, Harald SvensxxFramtiden då, son.
den utgår från att vi
hur få kan mjölkhar ungefär samma
producenterna bli?
konsumtion och att vi pro– Det finns egentligen ducerar det mesta inom
inga skäl att tro att utveck- landet – om Sverige inte
lingen skulle bli väsentligt kommer att kunna konannorlunda i framtiden. kurrera för att hålla den inDå skulle det finnas 34 hemska andelen vi har nu
stycken om tio år och 17 om så blir siffrorna självklart
20 år. Låt oss säga att det helt annorlunda, säger Hafinns tio kvar år 2041 – det rald Svensson.
Hans Brandin
är en rimlig siffra.
[email protected] • 0493-51240
– För en ensam person
är det inte hållbart att
sköta en mjölkproduk-
Antal sysselsatta inom lantbruk i Västerviks kommun
213
208
Lejd arbetskraft
fast anställd
2 090
1 325
0
500
1 000
1 500
Lejd arbetskraft
6 729
1 392
1 000
2 000
1 500
2 000
2 500
2 500
Lejd arbetskraft
fast anställd
1 392
1 362
Lejd arbetskraft
tillfällig anställd
1 416
865
1975
2010
•
•
•
•
14 148
8 956
0
11 340
11 340
6 729
Totalt
Antal sysselsatta inom lantbruk i Kalmar län totalt
Företagare och
familjemedlemmar
500
Antal sysselsatta inom lantbruk i Kalmar län totalt
2010
Totalt
Edsbruk
Börje Karlsson, Snärsfall, Odensvi driverÖverum
kommunens minsta
mjölkgård med 25 kor. För 35 år sedan var det en medelstor gård.
Företagare och
familjemedlemmar
1 716
1975
162
99
Lejd arbetskraft
tillfällig anställd
E22
na kan jag få fyra, fem timLoftaha
mars ledigt mitt på dagen.
Odensvi
Gamleby
Just nu investerar BörSnärsfall
je Karlsson i ett nytt ungHallingeberg
djursstall. Det är en öppen
E22 Almvik
lösning med tak och tre
väggar.
Blackstad
– Det kommer att göra
Jenny
arbetet mycket lättare.
Idag har jag ungdjuren i
Gunnebo
en ladugård i granngården Börje över
ansvaret för
Ankarsrum
endaSt några
Få timmar
och måste
köra
foder diti Västerviks
djuren. Nu kommun
är föräldrarna
Antal
sysselsatta
inom
lantbruk
mitt
på dagen
kan Börje varje dag. Nu blir det lös- gamla
Företagare
och
1 716och Börje får klara
familjemedlemmar
1 018
Karlsson
lämna gården.
drift med djupströbädd
det mesta
egen hand.
TotebopåHjorted
–Lejd
Påarbetskraft
sommaren, när213
kor- och skrapgång och det nya
– Det är mycket jobb,
1975 men mitt eget arbete får
anställd
na gårfastute
är det lite 208
lätta- stallet ligger vägg i vägg
Blankaho
2010 jag inte räkna, säger Börje
re, Lejd
men
då
har
jag
å
andra
med
vår
ladugård.
E22
162
arbetskraft
sidan
skörden
på,
Börjes föräldrar, Mari- Karlsson.
tillfällig
anställd att tänka
99
Hans Brandin
säger Börje Karlsson som är anne och Torsten köpte
2 090
[email protected] • 0493-51240
47 år. MenTotalt
mellan skördar- gården 1972 och 19911 tog
325
0
1 018
Vad hände med kommunikationerna, jobben, skolan och
jordbruket? Och hur är det att vara ung och bo på landsbygden?
I kommande reportage under veckan berättar VT:s
landsbygdsreportrar Anders Jacobsson och Hans Brandin om landsbygden. Hur det ser ut i dag i jämförelse
med hur bilden var 1975.
Ukna
Andra delen handlar om lantbruket och mjölkgårdarna.
I morgon: skolorna.
Börje karlSSonS arbetsdag är mycket lång. Redan
klockan sex är han på jobbet och börjar mjölka. Med
utfodring, utgödsling och
annat pyssel tar det cirka
tre timmar. Jag har 45 ungdjur också som ska skötas
om. Samma sak på kvällen.
Däremellan ska allting annat på gården skötas.
– Vi halv tio på kvällen
brukar jag ta sista rundan
i ladugården för att se hur
korna har det, säger Börje
Karlsson. Det här schemat
har jag varje dag i veckan
– året runt. Någon gång har
jag anlitat avbytare.
– När det gäller antalet företag med mjölkproduktion så
har de halverats på tio år om
man ser bakåt i
tiden. Det stämmer ganska bra
för Västerviks Chefsekonomen
kommun också. på jordbruksver-
Företagare och
familjemedlemmar
Landsbygd i förändring
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
landsbygd i förändring 5
Västerviks-Tidningen tisdag 22 november 2011
medelstor 1975
av de minsta
Undertecknad 1975. Sedan dess har jag lärt mig lite grann.
Mjölkbondens liv
har helt förändrats
Mathias Jonsson, Ogestad/Hyllela är tillsammans med två
bröder och familjer en av landets största mjölkproducenter
med sammanlagt 1 250 mjölkkor.
Utbildning
När jag började arbeta som journalist i Västerviks kommun år 1975
visste jag inte mycket om lantbruk.
Sedan dess har jag gått en 35-årig
”utbildning” och börjar förstå lite
grann.
Största gården
har 1 250 kor UU
Krönika
FoTo: Hans Brandin
Invägd mjölk i
Västerviks kommun
46 209 ton
40 215 ton
1995
174 gårdar
2010
67 gårdar
GraFik: ola PeTTersson
Hans Brandin
Att skriva om lantbruk var självklart eftersom nästan var
femte person i kommunen var sysselsatt inom lantbruk
eller hade ett arbete som var beroende av lantbruket.
Mycket har förändrats och förändringarna är väldigt
stora. Före inträdet i EU hade vi en sluten marknad med
mjölkpriser som var långsiktigt förutsägbara. Efter EUinträdet finns inte något fast pris. Tillgång och efterfrågan i hela världen styr mjölkböndernas inkomst i Västerviks kommun.
Samtidigt har 300 mjölkgårdar försvunnit i kommunen
och de enheter som finns kvar har vuxit och det har krävt
stora investeringar. Stora skulder i kombination med ett
mjölkpris som åker jojo kräver långsiktighet, ekonomiskt
kunnande, omvärldsuppfattning och is i magen.
Här intill berättar Börje Karlsson i Snärsfall om sitt
lantbruk som hör till de minsta idag.
Få bönder har en arbetsdag som Börje Karlsson, men
förr var det helt normalt, men en robot har ändrat på allt.
Mjölkroboten har revolutionerat mjölkbondens jobb.
När jag först hörde talas om mjölkrobot lät det helt
overkligt och jag trodde inte ett ögonblick att det skulle
bli vanligt. Nu är mjölkrobot en förutsättning för att yngre personer över huvud taget ska tänka på att etablera sig
som mjölkbönder.
Det har hänt en hel del och min ”utbildning” och förändringen fortsätter.
[email protected] • 0493-51240
Hans Brandin
tjänst på varje gård för utfodring. Dessutom har vi
reparatör, traktorförare
och skogsarbetare och så
jobbar vi tre som äger gårdarna också.
StörSt
Granne med Snärsfall
ligger Ogestad där
finns kommunens och
kanske Sveriges största mjölkgård. Ogestad
och Hyllela brukas
som en enhet och har
sammanlagt 1 250
mjölkkor.
Det finnS GODa förutsättningar för att jordbruket
ska leva vidare till nästa
generation också för ägarfamiljerna har sammanlagt nio barn.
Just nu pågår en upprustning av Hyllela gård.
– Hyllela är en fin gård
med goda förutsättningar.
Nu renoverar vi befintliga byggnader för att få en
ändamålsenlig gård som
lever upp till dagens miljökrav och som kommer att
hålla sig i fint skick under
lång tid framöver.
Inklusive rektryteringsdjur finns 2 350 nötkreatur på Ogestad/Hyllela. På
Hyllela finns 600 mjölkkor
med tillstånd för ytterligare 50 och på Ogestad 650.
– Vi är sammanlagt 21
personer som arbetar på
gårdarna, säger Mathias
Jonsson, en av tre bröder
Jonsson med familjer som
äger och driver de båda
gårdarna som en enhet.
– Elva djurskötare, sex
på Ogestad och fem på
Hyllela plus en heltids-
Björns företag har många ben att stå på
MånGSySSlare
framtidens bonde
kommer antingen att
vara hårt specialiserad
eller mångsysslare.
Björn riedmüller hör
till de senare.
Som mycket ung köpte
Björn Riedmüller Stora
Sandered på vägen ut mot
Stora Askö i Loftahammar.
– Till en början hade jag
köttdjur, men det gav för
lite i förhållande till arbetsinsatsen, säger Björn
Riedmüller. Så nu satsar
jag på flera olika sysslor
för att få verksamheten att
gå runt.
Björn driver en maskin-
gräs, måla staket, snickra
och sätta upp brevlådor åt
Posten.
På Stora Sandered odlar
han spannmål och vall.
– Det är möjligt att vi
kommer att ha djur på
gården i framtiden, men
mångsyssleriet passar mig
väldigt bra.
station tillsammans med
en anställd. I maskinparken finns en uppsättning
specialredskap och maskiner som används från Vena
i söder till Valdemarsvik i
norr.
– DeSSutOM är jag med i
Farmartjänst och gör allt
möjligt från att klippa
•
Hans Brandin
•
•
•
Björn Riedmüller.
4 landsbygd i förändring
Västerviks-Tidningen onsdag 23 november 2011
Gamleby
vinnare när
skolor läggs ned
sKolort
om allt går enligt
planerna kommer en
ny modern skola att
byggas i Gamleby. Den
ska inrymma samtliga
högstadieelever i norra kommundelen samt
låg- och mellanstadieelever från Gamleby
och lofta.
Genom
beslutet
om
att
bygga en
ny skola
i Gamleby befäster samMagnus
hället sin
Bengtsson, rek- profil som
tor på Åbysko- skolort.
lan i Gamleby. Gamleby
var tidigt ute med såväl enhets- som grundskola och
det var en anledning till att
många pedagoger sökte sig
till Åbyskolan på 1960-talet. Nu väntar en ny utmaning.
Det finns ett beslut i
kommunens skolöversyn
om att bygga en ny skola i Gamleby. Men det är
en lång väg innan skolan
börjar byggas. Den fysiska
delen har en speciell projektgrupp hand om, men
den pedagogiska verksamheten ansvarar rektor på Åbyskolan, Magnus
Bengtsson för.
– Vårt uppdrag är att forma tankar och idéer för
att se hur en modern skola kan se ut. Vi har träffat
all personal i Överum och
Gamleby och vi kommer
att samtala med alla berörda föräldrar. Givetvis ska vi
lyssna till elevernas tankar
runt hur en modern skola
ska se ut.
– Nya skolan i Gamleby
ska bli en skola som är anpassad till ny pedagogisk
forskning och till den nya
läroplanens krav, säger
Magnus Bengtsson.
Hans brandin
[email protected] • 0493-51240
Landsbygd i förändring
tredje delen i reportageserien om landsbygden handlar om hur skolan har förändrats med många nedläggningar och drastiskt minskat antal elever. samtidigt har
Gamleby blivit den stora vinnaren när det gäller utbildning utanför Västervik.
i morgon: Kommunikationer.
Signhild Svensson vid skolan i Tyllinge, som numera är privatbostad.
FoTo: Anders JAcoBsson
Hade bara en elev
UUskolor i gamleby
XX
Ernebergsskolan, Åbyängskolan, Åbyskolan, Gamleby folkhögskola med Gamleby fotoskola och Gamleby
TV-produktion Hammargymnasiet, Gamlebygymnasiet
(Valstadskolan) Gamlebyvikens friskola (Josuaskolan).
Tyllinge var den första landsbygdsskolan som lades ner
Arbetstillfällen i Västerviks
kommun 1980 och 2010
20 000
19 351
1980
2010
14 930
15 000
10 000
5 981
5 000
2 622
1 550
1 220 920
1505
550
Jordbruk &
skogsbruk
Tillverkningsindustrin
1 953 1 810
ByggHandel, hotell
verksamhet & restaurang
Samtliga
näringsgrenar
grAFik: olA peTTersson
94
Vi dricker mindre mjölk.
År 2006 drack varje svensk
106 liter mjölk, trenden
är att vi dricker mindre
mjölk, så förra året drack
vi ”bara” 94 liter var.
Finländarna
dricker
mest mjölk i världen, i Finland klämmer varje person
i sig 141 liter.
skola. Precis som så många
andra byar runt om på
landsbygden.
Dyster bilD
signhild svensson och
hennes elever i tyllinge blev rikskändisar
i slutet på 70-talet.
Hon var lärare i sveriges minsta skola. en
period hade hon bara
en elev i klassen.
– Vi var alla rätt så
trötta på all uppståndelse och alla journalister som ville hit,
säger signhild.
snabbt ifrån mig
illusionen om en levande
landsbygd. Hon pekar runt
bland husen längs vägen.
Hon vet det mesta om husens ägare, eller snarare tidigare ägare.
– Väldigt många hus där
det tidigare fanns elever i
min skola står tomma. Eller också har husen blivit
sommarställen. Där nere,
säger Signhild och pekar på en liten skogsväg,
där bor tyskar, men det är
knappast någon här som
sett dem.
Hon tar
Hon har hunnit bli 79 år
och bor fortfarande kvar i
Västansjö, Dalhem. Vi tar
bilen och kör mot Tyllinge
någon mil norrut mot östgötagränsen. Landskapet
är oerhört vackert, Tjustnaturen i sin prydno, med
berg och dalar och många
vattendrag. Det här är
År 1994. Sista skoldagen för
sista skolbarnen på skolan i
FoTo: BengT o. edBerg
Tyllinge.
Signhilds hemmamarker
ända sedan 1955 då hon
kom hit för att bli lärare i
Dalhem, som då hade egen
vi in mot gamla
skolan i Tyllinge, som i dag
är privatbostad.
– Här har jag inte varit
sedan 1984 då skolan las
ner, säger Signhild, och begrundar sin gamla arbetsplats under många år.
Vid sidan om skolan ligger gamla vaktmästarbostaden, som också är privat.
– Tänk att vi lagade egen
mat här på skolan, trots så
få elever.
1976 började hon som
lärare i Tyllinge, en skola
som byggdes 1929. Skolan
hade bara ett klassrum, så
eleverna i fyran och uppåt
fick resa till Överum. Det
blev naturligt att hon undervisade alla elever i klass
1 till 3. Oftast en kull på 6–8
elever
så rullar
började elevunderlaget svikta än mer
efter HanD
UUså mycket har landsbygden tappat
18,9
XX
5487 färre invånare i Västerviks kommun sedan 1975.
Hela minskningen ligger på landsbygden utanför Västerviks
stad.
XX
Så ser den bistra verkligheten ut. Medan Västervik har
nära nog identiskt lika antal invånare, strax över 22000 de
bägge åren, så har landsbygden med centralorterna åderlåtits på folk.
XX
Några områden har klarat sig bättre medan andra som
Överum och Dalhem nära nog har halverat sin befolkning.
Ingen av församlingarna på landsbygden har mer folk i
dag än 1975. De minsta tappen hittar vi i Loftahammar,
Gladhammar-Västrum och Törnsfall.
Hårdost äter svenskarna mer av, konsumtionen har ökat från 18,5 år
2006 till 18,9 kilo förra
året per person och år.
Vi äter också mer smör,
en ökning från 1,4 till 1,6
kilo per person på samma tid.
•
•
•
•
landsbygd i förändring 5
Västerviks-Tidningen onsdag 23 november 2011
Ett klipp från VT från 1984 då skolan lades
ner.
»Tänk att vi
lagade egen mat
här på skolan,
trots så få elever.«
Ukna
•Tyllinge
På Västrums förskola finns mängder av klätterträd.
E22
FoTo: Karin HerTz
Naturlig närkontakt
på fri förskola
Edsbruk
Överum
Odensvi
Loftahammar
Gamleby
Hallingeberg
i klassen
Blackstad
E22
Almvik
Stort engagemang hos föräldrarna i Västrum
Piperskärr
JennyNärkoNtakt
Här är Västrums förVästervik
skola. Med föräldrar
Gunnebo
som bestämmer. En
Ankarsrum
förskola som är fri och
och då kom diskussion om stri och en affär. Det är inte drivs i form av en ekoatt lägga ner. Hasselö sko- bara en klyscha att skolan nomisk förening.
la låg också på fallrepet,Totebo
– Gemenskapen är
är viktigt
Hjortedför bygden. Hur
och det blev en ganska tuff många gånger har jag inte väldigt bra och både
diskussionen vilken sko- hört föräldrar som vill flytbarnen och föräldrarBlankaholm
la som skulle räddas kvar. ta ut på landsbygden fråga
na trivs med verksamE22
Med en rösts övervikt räd- om det finns skola och af- heten, säger läraren
dades Tyllinge den gång- fär.
Gunnel Jansson.
en. Men några år senare
var sagan om den idylliska SiGNHild är inte särskilt Hon har tre kollegor, Roseskolan definitivt slut. Sign- optimistisk när det gäller Marie Berglund, Katarina
hild fick börja på skolan i en positiv utveckling på Nelson och Gith Walett.
landsbygden.
Överum.
Tillsammans tre och en
– Det behövs företag och halv tjänst på 14 barn just
Hon har noga följt utvecklingen inom skolom- sysselsättning. Jag har sett nu. Västrum är ett exempel
rådet även efter pensio- alltför många unga för- på vad en by kan göra när
neringen, och hon tycker svinna. Av de barn som skolan och förskolan hotaatt kommunen gått lite väl föddes på 60-talet och gick des av nedläggning. Elevhårt fram vid de senaste i min skola är det bara ett underlaget sviktade som
besluten om skolnedlägg- fåtal som är kvar i bygden. på så många andra ställen
ningar.
i kommunen. Då bildades
– Totebo tycker jag borVästrums friskola, men
de ha haft en rimlig chans TExT
även den fick ge upp när
att fortsätta med en bra Anders
underlaget fortsatte att
undervisning. Där finns ju Jacobsson
krympa.
[email protected] • 0490-500 11
fortfarande en stor induMen förskolan skulle
Gunnel Jansson och RoseMarie Berglund trivs som
pedagoger på Västrums fria
FoTo: Karin HerTz
förskola.
räddas till varje pris. 2008
startade Västrums förskola ekonomisk förening på
föräldrarnas initiativ. Man
kunde ta över skolans inredning för ett förmånligt
pris och hyra de gamla
skollokalerna av kommunen på samma sätt som friskolan gjorde. Med skolpeng från staten och avgifter från föräldrarna (samma som de kommunala)
går verksamheten runt.
– Vi måste givetvis hålla
budget och anpassa oss
efter inkomsterna, men
hittills har det aldrig varit
några problem, säger Rose-Marie Berglund.
Föräldramedverkan är
ett måste, men aldrig under tvång.
– Föräldrarna är engagerade i vad vi gör och ställer
alltid upp. Det blir en väldigt bra närkontakt, säger
Gunnel.
Till exempel med städning av lokalerna och annat som måste göras. Två
fixardagar hålls varje år då
saker och ting repareras
eller om något måste göras
med utemiljön.
Barnen har förmånen
att äta mat som lagas på
förskolan med Katarina
Nelson som firmans egen
kock. Matsedeln kan innehålla allt från blodpudding
till fläskkotlett.
Personalen följer läroplanen och är med på kommunens utbildningar.
– Jag tycker vår verksamhet fungerar jättebra.
Samtidigt hålls bygden vid
liv, förskolan blir en sam-
lingspunkt.
Klockan börjar närma
sig halv två på dagen och
nu får barnen gå ut och
leka i det fina höstvädret.
Utemiljön vid skolan och
kyrkan är fantastisk med
flera lekplatser och inte
minst de naturliga lekplatserna runt skolbyggnaden
med klätterträd och små
”berg” som barnen ständigt ger nya namn.
fraMtidEN är ändå
osäker. Allt hänger på hur
många barn som produceras eller flyttar in i området. Ett problem i Västrum är faktiskt bristen på
bostäder. Om något blir
till salu på en ganska liten
marknad är det oftast ett
väldigt litet hus, eller ett
jättestort. De stora går till
sommargäster, och de små
passar inte en barnfamilj
som vill slå sig ner på landet.
MEN
anders Jacobsson
[email protected] • 0490-666 26
Antalet elever i landsbygdsskolor höstterminerna 1975 och 2011
Skola
EleverHT1975
EleverHT2011
Skola
EleverHT1975
Almvik
Ankarsrum
56(årskurs1–6)
Nedlagd
Lofta
59(årskurs1–6)
Nedlagd
161(årskurs1–6)
73(årskurs1–6)
Loftahammar
65(årskurs1–6)
28(årskurs1–6)
Blackstad
57(årskurs1–6)
43(årskurs1–6)
Odensvi
62(årskurs1–6)
26(årskurs1–6)
Blankaholm
25(årskurs1–4)
Nedlagd
Totebo
37(årskurs1–6)
Nedlagd
Edsbruk
94(årskurs1–6)
40(årskurs1–6)
Tyllinge
6(årskurs1–2)
Nedlagd
Gunnebo
163(årskurs1–6)
80(årskurs1–6)
Ukna
62(årskurs1–6)
22(årskurs1–6)
EleverHT2011
Hallingeberg
12(årskurs1–2)
Nedlagd
Västrum
17(årskurs1–4)
Nedlagd
Hjorted
90(årskurs1–6)
56(årskurs1–6)
Summa
966
368
•
•
•
•
4 landsbygd i förändring
Att nya vägar är betydelsefulla bevisas av bilden från Överumsvägen när den invigdes i augusti 2002.
ArkiVbild: HAns brAndin
Inte bara
Överumsvägen
har blivit bättre
Vägar
Väldigt mycket har
hänt med vägarna i
kommunen under senaste 35 åren. Efter
Loftahammarsbron
kommer vägen mellan
Överum och gamleby
som god tvåa när det
gäller förnyelse.
Men det finns gott om
andra vägprojekt som förbättrat
kommunikationerna i Västerviks kommun under den här perioden. Bäst minns vi det
som hänt närmast i tiden
som att E 22 fått tre plus
ett-sträckning från Gunnebo till kommungränsen
i norr, att sträckan Gunnebo–Västervik byggts om
liksom Gunnebo–Hyttan.
Två andra vägbyggen,
som varit betydelsefulla
är Odensvivägen där befolkningen kämpade ur-
Västerviks-Tidningen torsdag 24 november 2011
Landsbygd i förändring
Fjärde delen i reportageserien om landsbygden
handlar om kommunikationer. Vi skriver om Åke
Strömbergs och andras kamp i Loftahammar för
att få en bro över Bjursund och dagens kamp för
snabbare uppkopplingar och bättre mobiltelefoni.
I morgon: Den sista och femte delen som
handlar om hur det är att vara ung på landet.
UUandra vägar
XX
De här vägarna har fått
en rejäl ansiktslyftning:
XX
Norrlandsvägen 810,
Tjursbo – Ankarsrum,
Hallingeberg – Blackstad,
Ankarsrum – Hummelstad,
Hallingeberg – Odensvi,
Blackstad – Möckelhult, vägarna 884 och 885 vid Stora Björka, Överum – Ukna,
Skaftekulla–Spånga.
sinnigt och till slut fick en
ombyggnad ända till länsgränsen vid Hycklinge.
Även Hallingebergsvägen
har rätats ut och byggts
om, det är knappt man
minns hur grusvägen där
såg ut förr i tiden.
Förutom detta har en
lång rad mindre vägar förbättrats och belagts.
Hans Brandin
[email protected] • 0493-51240
UUnedlagda stationer
XX
Fem stationer på Tjustbanan har försvunnit sedan 1975.
XX
Det är Almvik, Fästad, Blidstena, Storsjö och Nelhammar.
XX
I Överum har det skett en liten förbättring genom att sta-
tionen flyttats till samhället istället för att ligga halvvägs
till Gamleby.
XX
En gång i tiden fanns det många stationer. Det gick exempelvis att kliva på smalspåret i Ullevi, strax söder om
Gamleby där tåget, precis som i Fästad, stoppades med en
semafor.
»om vi ska ta frågan på allvar,
inte bara om sverige ska leva,
utan också hur sverige ska leva,
så måste vi också börja ta frågor
om kärlek och sexualitet på allvar. Är glesbygdsproblemet rentav ett kärleksproblem?
Lissa Nordin, centrum för genusstudier,
Stockholms universitet
Åke Strömberg har stor del i att det belv en bro över Bjursund 1984.
Hjälp med telefonbyte på landet
Nytt
Alla problem som folk upplever med Telia Soneras
byte av teknik på landsbygden leder till att en ny
upplysningstjänst öppnas.
Via tjänsten ska Post- och telestyrelsen (PTS)
hjälpa och ge råd till oroliga, till exempel de som
saknar telefon. Tjänsten ska vara så individuellt
anpassad som möjligt, meddelar näringsdepartementet.
Teknikskiftet innebär att telefonstolpar tas bort
och berörda abonnenter erbjuds telefoni via det
mobila nätet.
(TT)
•
•
•
•
FoTo: kArin HerTz
»det finns goda belägg för att
landsbygd och stad blir allt mer
lika i social och ekonomisk bemärkelse. det utbyte som sker
genom medier, omflyttning och
daglig rörlighet väver samman
stad och land.«
Erik Westholm,
institutet för framtidsstudier
landsbygd i förändring 5
Västerviks-Tidningen torsdag 24 november 2011
Infrastruktur
Kommunens infrastruktur har förbättrats väsentligt de senaste 36 åren.
Symbolen för moderniseringen är bron över Bjursundsström som gjorde
Loftahammar till såväl industri- som turistort.
Ett annat landmärke är den nya sträckningen av Överumsvägen. Men
dessutom har E22 rustats upp och så gott som samtliga små grusvägar har
fått beläggning.
Uxbron tog 40 år att bygga
Innan bron byggdes över Bjursundsström så fraktades alla
bilar med färjan. En riktig flaskhals under högsäsong.
ArkiVbild: bengT o edberg
XX
Den 14 oktober 1983
kunde äntligen bron över
Bjursundsström invigas av
landshövding Eric Krönmark. Kampen hade varit
lång och många var på väg
att ge upp. Kommunalfullmäktige hade redan den 30
december 1940 frågan om
bro över Bjursund uppe på
sitt bord. Fullmäktige beslutade enhälligt att hos
länsstyrelsen begära en bro
över sundet.
XX
Den gången hände inget
– och inte heller nästa, och
nästa, och nästa, och nästa,
och nästa...
XX
Bron blev ändå projekterad 1975. Beslutsprocessen
blev lång och utdragen trots
att alla i princip var överens.
Sjöfartsverket satte käppar
i hjulen. Verket krävde att
den fria segelhöjden skulle
vara 30 meter.
XX
Den 12 januari 1981 fick
Loftahammar klartecken om
att bron skulle byggas. 40
år efter kommunfullmäktiges sammanträde.
XX
Loftahammar fick en 416
meter lång bro med elva
spann. Vägbanans bredd är
åtta meter. Den segelfria
höjden är 15 meter. Hela
broprojektet kostade 16
miljoner kronor, varav själva
bron 15 miljoner.
XX
När bron invigdes var
över 1000 personer vid
Bjursund. Det var feststämning i hela bygden. Utställningen hade premiär samma helg. Bron gav hopp om
nya jobb, fler industrier och
mer turister. Den skulle underlätta livet och ge större
trygghet åt alla.
Utan Åke – ingen bro
Wienerbagarn hade inte funnits kvar om inte bron hade byggts
BroBygge
loftahammarsbron
är den enskilt största förbättringen av
kommunikationerna i
Västerviks kommun de
senaste 35 åren. Utan
åke Strömberg hade
inte bron funnits.
Åke Strömbergs framför sitt
livsverk Wienerbagarn, som
han sålde till Findus en tid
innan bron blev färdig.
Nu är det självklart inte en
enda person som ser till att
en bro av den här storleken
byggs. Men jag påstår att
utan Åke Strömberg hade
bygget inte blivit av. Så vill
inte han uttrycka det, så
under lunchen på Sjökrogen i Loftahammar frågar
jag i stället:
samtalet inte ägt rum och
det av tre skäl. Jag hade
inte bott här, Sjökrogen
hade inte funnits och för
det tredje hade vi inte haft
något att prata om.
Ja, bättre kan det knappast uttryckas.
xxVad har Lofthammarsbron för betydelse?
åke StrömBerg
Han tänker en stund innan han svarar, det gör han
alltid. Sedan kommer svaret kort och bestämt.
– Utan bron hade det här
FoTo: kArin HerTz
växte upp i
Loftahammar där han också är född. Men han sökte
sig därifrån och hamnade i
Malmö och Stockholm.
I Stockholm började
»Varför går det så lätt att
driva företag i gnosjö men
så trögt på bruksorterna? i
gnosjö finns sedan gammalt
en helt annan typ av socialtkapital som uppmuntrar nya
aktörer.«
Hans Westlund, handelshögskolan
Jönköping
höll löftet om en bro levande och riktade blåslampan
åt de som bestämde i länet.
han utveckla en idé om att
baka wienerbröd, men inte
grädda dem utan frysa ner
dem så att de kunde gräddas i hemmen och göra det
möjligt att bjuda på nybakat utan att anstränga sig.
En strålande idé föll i god
jord.
– Vi behövde växa och
vi behövde fler medarbetare. Då var det hård konkurrens om arbetskraften
i Stockholm och dyrt att
köpa industrimark.
Mot löfte om att en bro
skulle byggas flyttade Wienerbagarn tillverkningen
1966 till Åke Strömbergs
barndomsbygd – Loftahammar.
– otaliga samtal blev det
och det var inga enkla
samtal med höjdare som
ofta inte hade en aning om
var Loftahammar låg, säger Åke Strömberg. Jag var
inte tillräckligt ödmjuk,
det vet jag. Istället krävde
jag en bro, och det var inte
rätt taktik. Men till slut
kom den och när byggprocessen var igång sålde jag
till Findus.
– Utan bron hade Wienerbagarn inte varit kvar
i Loftahammar, det är helt
säkert, säger Åke Strömberg. Jag hade många erbjudanden om att flytta
verksamheten – bland annat till Gamleby.
åren gick och färjan gick
fram och tillbaka över
Bjursundsström med stora
lastbilar fyllda av ogräddade bakverk. Åke Strömberg
Hans Brandin
[email protected] • 0493-51240
UxMobiltäckning
XX
Nära 99 procent av befolkningen har GSM och 3G-täck-
ning.
XX
Under de närmaste åren gör de svenska mobiloperatö-
rerna en stor satsning på nästa generations nät, det s.k.
fjärde generationens mobilnät (4G) för trådlösa bredbandstjänster. En viktig pusselbit i denna satsning är 800
MHz-bandet, som också kommer att kunna användas för
telefoni, vilket ger det goda förutsättningar att lösa eventuella problem med tillgång till telefoni som kan uppstå i
framtiden.
Källa: Post- och telestyrelsen
•
•
•
•
Carole Larsson i Greby menar att dålig mobiltäckning är ett
stort hinder för utveckling i landsbygden.
FoTo: Anders JAcobsson
Snabbt internet
viktigare än bra
näringslivsservice
Dålig täckning
Snabb internetuppkoppling ligger i topp
på önskelistan bland
företagarna på landet.
till och med viktigare
än bra kommunal näringslivsservice.
Det framgår av en ny
undersökning bland
lrf:s medlemmar som
har sidoverksamhet till sina jord- och
skogsbruk.
Carole Larsson bor i Greby,
Hallingeberg där familjen
har sitt lantbruk. Ett modernt lantbruk med så kallade diversifierade verksamheter. Skogsbruket dominerar, men här arbetar
man även med vedförsäljning och entreprenadmaskiner. Och så turismen,
som är Caroles gebit, med
uthyrning av stugor både
i Greby och vid Sörebo utanför Mörlunda.
– Jag är väldigt beroende
av bra uppkoppling. Här i
Greby fungerar det numera bra med internet och
någorlunda bra med mo-
bilerna. I alla fall på vissa ställen. I Sörebo är den
dåliga täckningen ett stort
problem. Där går det inte
att koppla upp sig på nätet
med mobilen.
Carole menar att bra
kommunikationer är oerhört viktigt på landsbygden. På många ställen i
Västerviks kommun finns
ingen täckning, eller också
är den mycket dålig.
– iDag är mobiltelefonen
en dator, det känns naturligtvis inte bra att det inte
finns mobiltäckning på så
många platser. Inte minst
ur säkerhetssynpunkt. Det
kan ju hända eller annat
som kräver snabba insatser. Tyvärr är täckningen
för dålig.
I Lrf:s undersökning
bland medlemmar som har
flera olika verksamheter
på landet var det 18 procent som ansåg att snabb
uppkoppling på lokal nivå
är viktigast. Det sätter man
före god kommunal näringslivsservice.
anders Jacobsson
[email protected] • 0490-666 26
Uxbredband i kommunen
XX
Tillgänglighet för trådbundet bredband i Västerviks kommun
XX
xDSL (koppartråd via fasta telenätet): Glesbygd 95 procent. Tätorterna 99 procent
XX
Fiberkabel: Glesbygd 0,31 procent. Tätorterna 20,8 procent.
XX
Hastigheter i bredbandet.
XX
10 Mbit: Glesbygd 58,3 procent. Tätorter 87,13 procent.
XX
50 Mbit: Glesbygd 0,31 procent. Tätorter 20,8 procent.
XX
Källa: Post- och telestyrelsen
»den största skillnaden mellan
att driva företag i staden och
på landet ligger i tillgängligheten för kunderna. det betyder att det är större krav på en
entreprenör på landbygden än
på en entreprenör i staden.«
Börje Johansson och Johan Klaesson,
handelshögskolan i Jönköping
4 landsbygd i förändring
Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011
Petra Svensson på LRF fick ta emot en Ullbagge av jordFoTo: Daniel PaTino Flor
bruksminister Eskil Erlandsson.
Ung och grön
Projekt som skapar nya jobb på landsbygden
Nya jobb
Många unga vill starta
företag och jobba i de
gröna näringarna. Men
hindren är många och
stora.
Ett pilotprojekt i
jönköping har lyckats
skapa flera nya företag med unga entreprenörer. En modell
som kan bli förebild
för hela landet.
Projektledaren
Petra
Svensson på LRF i Jönköping fick för någon vecka
sedan av jordbruksminister Eskil Erlandsson ta
emot en ”Ullbagge” för
årets
ungdomssatsning
på Landsbygdsnätverkets
landsbygdsgala i Stockholm.
– Väldigt uppmuntrande, jag hoppas att fler kan
jobba efter vår modell, som
jag tycker fungerar bra och
ger resultat, säger Petra.
för ett
år sedan tillsammans med
jordbruksverket. Redan i
dag kan man se resultatet
i form av många nya unga
företag på landsbygden.
– Vi har exempel unga
som tagit över mjölkgårdar, startat gårdsbutik,
hästföretag, potatisodling
och entreprenadfirma.
Ungdomar som ville bo
och leva på landsbygden
ProjEktEt startadE
upplevde stora svårigheter
att komma igång. Det var
så projektet startade. Det
började med starta egetkurser för unga mellan 18
och 35 som vill arbeta i de
gröna näringarna.
– Sedan har vi i olika
steg jobbat med vidareutveckling av företagsidéerna och kompetenshöjning
hos deltagarna. Det är viktigt för att få folk att stanna
kvar och inte tröttna i sin
näring.
VidarE har man jobbat med
att hitta lösningar kring
ägarskiften med annorlunda ägarstrukturer, särskilt
i de fall där barnen till lantbrukare som ska sluta inte
vill ta över. Att lösa finansieringen är också delar som
tas upp i projektet.
– Vi håller också på att
utveckla en företagsbank
där köpare och säljare ska
hitta varandra.
menar att
det finns många unga som
brinner för att bo och verka på landet.
– Några startade en potatisodling och började på
ett halvt ha. Nu har de växt
med eget kapital och levererar åtta ton potatis till
Konsum i Eksjö.
PEtra sVENssoN
anders jacobsson
[email protected] • 0490-666 26
Max har det jättemysigt med mamma Matilda Markskog och pappa Fredérick Lindström hemma på gården i Västrum.
De moderna
Hjälpande grannar
Fredag eftermiddag. Höstsolen sprider sitt vackra gula
kvällsljus över den faluröda gården och hästarna som
betar i hagen intill. På grusvägen kommer familjen Lindström/Markskog promenerande med sonen Max 2,5 år.
– Vi är nog ett slags moderna lantisar, säger Fredérick.
Matilda har precis hämtat
Max på den föräldradrivna
fria förskolan i Västrum.
– Världens bästa förskola, säger mamma Matilda
tvärsäkert.
och ett mobilnät som fungerar utan problem.
PlatsEN är Frälsegården,
en liten bit bort från kyrkan
och Västrums gamla skola.
Hit flyttade familjen från
Västervik för tre år sedan.
Ett ganska självklart val.
– Jag är uppvuxen här,
säger Matilda. Jag är hästtjej och har mina islänningar i stallet hos mina
föräldrar en bit bort.
bäggE har tagit lite ledigt
från sina jobb i stan och har
lite extratid med Max som
snabbt hittar husets Ipad
och drar igång lite roliga
spel och bilder. Uppkopplade på bredband förstås
Matilda är lärare på Marieborgsskolan och Fredérick driver reklambyrån
Lindström&Römbo. Två
stundtals ganska stressiga
jobb.
– Det tar ca 20 minuter
med bilen hem till gården,
perfekt för att samla tankarna en stund innan man
är hemma, säger Matilda.
Fredérick har svårt att
hitta något negativt med
att bo på landet.
Nya bolag ska få fram friska pengar
ströMMEN VäNdEr
brist på pengar är en orsak till att utvecklingen
på landsbygden bromsas.
Men det finns nya smarta
lösningar för finansiering
av landsbygdsidéer, menar
thomas Norrby, samordnare på sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Vi kan inte förvänta oss att
skattemedel ska tillföras det lokala samhället för all framtid.
Ska lokalsamhället växa måste
det ta eget ansvar.
Tidigare har man bildat ideella
föreningar, kooperativ eller ekonomiska föreningar.
– Nu tar landsbygdsrörelsen
ytterligare ett steg och bildar ak-
tiebolag och säger att nu tar vi
ansvar för utvecklingsfrågorna.
Det är något nytt, säger Thomas
Norrby.
Ett exempel som Thomas
Norrby tar upp är Virserum Invest AB, som förutom att hjälpa
företagarna på orten, även bidragit med kapital till en ny friskola.
Sådana här nya bolag har bildats
•
•
•
•
på många andra ställen och gemensamt är den lokala förankringen med många ägare som
själva bidrar med pengar och engagemang.
– Jag har jobbat med landsbygdsfrågor sedan 1994 och ser
ett spännande läge med en kontraprocess, en rörelse tillbaka
mot landsbygden. Detta i sken
– Det är så mycket lättare
att hitta det som är bra.
haN räkNar upp en del på
den långa listan: Billigare
boende, hjälpsamma grannar och bybor, ett lättsamt
umgängesförhållande, förskolan, livskvaliteten. Man
lånar grejer av varandra
och ger goda byggråd.
– Vi går 50 meter från
huset, hittar blåbär och gör
en smaskig paj.
Jag undrar om de inte får
höra tråkningar från stan,
att de målar upp en falsk
bild av verkligheten, att de
romantiserar tillvaron på
landet.
– Ja, det gör vi nog, men
i positiv bemärkelse. För
här är alla verkligen hjälp-
av ekonomisk kris, oljeproblematik och klimatfrågorna. Man
kan tala om ett paradigmskifte.
Många kunniga och initiativrika unga som är oroliga över rådande förhållanden börjar vända tillbaka i en ny grön våg. Det
kommer att hända mycket den
närmaste tiden.
anders jacobsson
landsbygd i förändring 5
Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011
Få unga stannar kvar
insatser kräVs
de unga flyttar till städerna medan de äldre
blir kvar. Landsbygden
åderlåts på människor.
– så är det nog tyvärr, många föräldrar
tycker att det är finare
om barnet flyttar till
stockholm och jobbar
på seven eleven i stället för att jobba i lanthandeln hemma, säger
Lotti Jilsmo.
Hon är kommunens nya
landsbygdsutvecklare,
men är just nu hemma och
tar hand om nyfödde Malte. Lotti har tidigare jobbat med Hela Sverige Ska
leva och inom Kustlandet
Leader. Hon har också varit aktiv i den ideella föreningen Uland (ung på
landsbygd).
– Det finns
forskning
som
visar
just att vuxenvärlden
nämner barnen
med
stoltare ordalag ju längre bort de
flyttar. Det pratas ofta negativt om den egna orten,
man uppmuntrar barnen
att ge sig iväg. Resultatet
blir tyvärr att många av de
som väljer att stanna kvar
känner sig som misslyckade personer.
Max älskar att gå till hagen och mata hästarna.
Femte och sista delen i reportageserien om
landsbygden handlar om att vara ung och välja
att bo på landsbygden. Många skulle vilja starta verksamheter på landet, men svårigheterna är
många. Ett projekt i Jönköping visar att det går.
lantisarna
Fredérick berättar hur han
nästa blev skraj när de var
nyinflyttade och det ringde
på dörren.
– Men det var bara fiskförsäljaren som undrade
om vi ville ha något. I stan
ringer ju folk först och
undrar om man är hemma.
Vi har lärt oss att alltid ha
fikabröd hemma om någon
kommer på oväntat besök.
»Vi träffar folk mer
här, samtidigt som
familjen får mycket
mer tid tillsammans«
Matilda fyller på pluslistan just med grannkontakten.
folk mer här,
samtidigt som familjen får
mycket mer tid tillsammans. Vi är nog hemma
– Vi träFFar
mer än andra. Men det kan
ge lite dåligt samvete att vi
inte är i simhallen så ofta.
Kompisarna i stan har
också lärt sig att hitta ut till
gården. För att låta deras
barn se på hästarna eller
alla de andra djuren som
finns hos grannen.
– Vi är som en liten 4Hgård här ute, säger Fredérick.
Han gillar att snickra
och har kommit över den
första tidens stress med
att försöka få i ordning huset så fort som möjligt.
– Nu har jag lärt mig att
ta det lugnt, det blir klart
tids nog. Jag ägnar i stället
mer tid åt Max.
Matilda och Fredérick
tvekar inte att rekommen-
är Lotti tillbaka
på kommunen för att hjälpa till med frågor som rör
landsbygdsutveckling. En
miljon kronor per år finns
i potten för åtgärder eller
aktiviteter där initiativet
måste komma från invånarna själva.
Landsbygdsnätverket
har i ett debattinlägg tagit
upp problematiken kring
avfolkningen av landsbygden där man ställer sig
frågan vem
som ska göra
jobbet för att
kunna behålla välfärden
för de äldre
om nu alla
flyttar från
landsbygden och de mindre orterna.
tiLL Våren
»Föräldrarna
är stoltare ju
längre bort de
flyttar«
Landsbygd i förändring
samma mot varandra. Vi
hämtar andras barn på
dagis när det behövs, eller
samkör till och från stan.
Vi hjälper varandra med
allt möjligt. Sedan kanske
det kan tyckas vara romantiskt att vi ska fira jul
bägge familjerna tillsammans, kanske upp mot 30
personer. Lite som i filmen Fanny och Alexander. Tänk vad fantastiskt
att vi kan göra det i ett hus
där det finns plats
Samtidigt byggs informationsteknologin ut vilket
ger bättre förutsättningar
att starta egna verksamheter utanför städerna och
centralorterna.
Besöksnäringen går att utveckla
ytterligare. Låga priser på
bostäder är en annan faktor som talar för landsbygden.
dera andra unga familjer
att bosätta sig på landet.
Alla fördelar väger upp
nackdelarna med snöskottning och annat som hör till
att driva ett hus på landet.
– Vi saknar inte något,
möjligen ett ännu större
hus, men det kommer kanske framöver.
Lotti JiLsmo menar att den
här trenden går att vända.
Runt om i landet pratas
det mer positivt om landsbygden. Tv-program som
”Bonde söker fru” ger inblick i ett annat liv än i staden.
– Lokalproducerade
matvaror och grön energi
är områden som blir allt
viktigare för landsbygden.
”insatserna LokaLt och
nationellt har hittills inte
gjort att fler unga stannar
på landsbygden. Nu behövs kraftfulla insatser
både från kommunernas
och statens sida. Ska vi få
unga att stanna kvar, flytta
tillbaka eller komma som
nya landsbygdsbor måste
våra kommuner se till att
skapa gynnsamma villkor
för att leva, bo och driva
företag också på landsbygden. Det behövs långsiktighet, småskalighet och
ett fokus på lokalsamhället.”
anders Jacobsson
text
Anders
Jacobsson
[email protected] • 0490-500 11
Foto
Karin
Hertz
[email protected] • 0490-666 28
»Vad framtiden bär i sin famn vet ingen, men
för närvarande talar det mesta för en fortsatt
regional urbanisering. att de samhällsskikt som
brukar välja ett urbant boende växer snabbare
än de som väljer landsbygden talar möjligen för
att de urbana miljöerna i framtiden kommer att
bli vinnare också i ett inomregionalt perspektiv.«
Jan Amcoff, institutionen för kulturgeografi,
Lotti Jilsmo, kommunens landsbygdsutvecklare menar att
det måste skapas bättre förutsättningar för att unga ska
FoTo: Hans Brandin
kunna leva och jobba på landsbygden.
»de mediala bilderna av en utsatt landsbygd med
traditionella könsmönster bidrar till att öka klyftan
mellan stad och land. det är knappast något som
gynnar en framtida hållbar utveckling. Ett alternativ är att granska på vilket sätt stads – respektive
landsbygdsmiljöer kan vara begränsande för såväl
kvinnor som män. Vi måste uppmärksamma både
skillnader och likheter. «
Uppsala universitet
Susanne Stenbacka, institutionen för kulturgeografi, Uppsala universitet
•
•
•
•
6 LANDSBYGD I FÖRÄNDRING
Västerviks-Tidningen fredag 25 november 2011
Ingen stad klarar sig
utan levande landsbygd
Hänger IHop
landsbygden är en
resurs som efterfrågas allt mer. trots det
saknar nära hälften
av landets kommuner
en strategi för landsbygdsutveckling.
– men jag ser en positiv trend för landsbygden. Det finns
tendenser att gå från
globalisering mot lokalisering vilket sannolikt blir mer aktuellt
att utforska framöver.
Det säger Madeleine Granvik, som forskar kring
”hållbara stad-land interaktioner” vid Sveriges lantbruksuniversitet
i Uppsala. Allt fler frågar efter närproducerad
mat, förnybar energi och
ett varierat landskap med
öppna betesmarker, åkrar
och skog. Dessa frågor är
relevanta i ett planeringsperspektiv och det finns
ett visst intresse i Sveriges
Madeleine Granvik, forskare
vid SLU, Uppsala.
kommuner, menar Madeleine Granvik.
Hon har för Landsbygdsnätverkets räkning gjort
en undersökning som visar
att 40 procent av kommunerna inte tar hänsyn till
regeringens landsbygdsprogram i sitt kommunala
planarbete. Västervik var
inte med bland de 161, av
totalt 290, kommuner som
deltog i undersökningen.
StaDen ocH tätorten har
varit i mer fokus vid den
fysiska planeringen i jämförelse med landsbygden.
Men nu lyfts landsbygden
allt mer fram som en resurs
för samhället som helhet,
vilket också understryker
behovet av att lägga mer
fokus på landsbygdsfrågor
och stad-land interaktioner i den kommunala planeringen, menar Madeleine Granvik.
– Planering för hållbara
stad-land system är högaktuellt i tider med klimatförändringar, finansiella
chocker och stigande oljepriser.
Staden behöver landsbygden, menar Madeleine.
Det lyfts även fram i budgetpropositionen för 2012
där ”...tätorter och landsbygder ska ses som sammanlänkande
regioner
med ömsesidiga beroendeförhållanden.
är att
kommunerna bättre måste
se helheten i förhållandet
mellan stad och land. Undersökningen visar att allt
för få inser vikten av planering. Det finns en risk
att mänsklig kapacitet och
pengar går förlorade om
man inte inser att stad och
land hänger ihop.
Enligt en nyligen gjord
SIFO-undersökning vill
över 40 procent av de som
inte bor på landsbygden
göra det. Bland unga kvinnor är siffran så hög som
70 procent.
HenneS
att intresset
för närodlad och lokalt
producerad mat ökar både
bland konsumenter, handeln, krögare och grossister och i kommuner.
– Det är väldigt många
kommuner som arbetar
för att stimulera närproducerad mat på olika sätt,
närmare 74 procent i min
undersökning.
StUDIer vISar
SlUtSatS
anders jacobsson
[email protected] • 0490-666 26
Säg Bernes, det räcker...
konkurrens med SE-banken, som hade lokaler vid
bruket. Dessutom fanns
brukshotellet, som numera är rivet.
FUll Fart
bernes i ankarsrum
var mer än en butik.
Hit åkte folk från västervik för att handla
skor.
– ja, nog var det full
fart på affärerna, säger berne nilsson.
Han behövde aldrig lägga till det förklarande ordet ”skoaffär” till butiksnamnet. Bernes var som
en egen institution bland
butikerna. 1971 startade
han genom att köpa Reges
herrekipering på Kungsvägen. Den butiken skulle läggas ner och blev på
något sätt symptomatiskt
för de många butiksnedläggningar som skulle följa i ganska rask takt under
1970- och -80-talen i Ankarsrum.
Året Senare köpte han huset på Skolvägen 15, som då
inhyste Svenssons möbler.
har förändrats.
– De stora butikskedjorna drog in, folk började åka
till Västervik för att handla, säger Berne.
I dag finns i stort sett
bara Ica och Konsum kvar
som helöppna butiker under dagtid. I sin ungdom
jobbade Berne på Konsum
i Ankarsrum.
– Som mest fanns det
fyra olika Konsumbutiker
i Ankarsrum.
Han poserar för kameran vid sin gamla butiksbyggnad på Skolgatan. Där
finns nu Eleven, ett framgångsrikt kosmetikaföretag, som säljer via Internet.
En bild av tidens gång.
men tIDerna
Berne Nilsson drev skobutik i den byggnad som nu inrymmer nätföretaget Eleven.
FOTO: AnderS JAcObSSOn
Samma visa där, den butiken skulle också läggas
ner. I stället blev det Bernes för fulla slanten.
– Det gick mycket bra, vi
sålde kvalitetsskor till låga
priser. Vi hade trogna kunder ända från Linköping.
Vid den här tiden, i mitten på 70-talet fanns det
en hel del affärer i Ankarsrum. Han nämner bland
andra färghandel, blomsterhandel, elbyrån, frisörer, en cykel- och sporthandlare och Elsies damshop. Här fanns Astas café
och Kafé Karlhem, plus
två bensinmackar, Shell
och OK. Sparbanken hade
anders jacobsson
[email protected] • 0490-666 26
Från mångsyssleri
till mångsyssleri
Samverkan
Det har alltid funnits
sysselsättning på
landsbygden och kommer alltid att göra det.
Det säger maths
Isacson, forskare i
ekonomisk historia på
Uppsala universitet.
Maths Isacson beskriver
landsbygdens historia från
produktionslandskapet till
dagens upplevelselandskap och mångsysslande lantbruksföretag. Han
har bland annat studerat
strukturomvandlingar och
framtida försörjningsmöjligheter.
Det är mycket som försvunnit, förändrats eller
som hittat nya former om
man blickar tillbaka på utvecklingstendenser i förhållandet mellan stad och
land, menar han.
– Åren krIng 1975 var en bra
period för landsbygden.
Framtidsutsikterna
för
jordbruket var goda och
det blev möjligt för bönderna att skaffa traktorer
och maskiner i en helt annan utsträckning än tidigare. Man blev effektivare
och kunde på ett helt annat sätt sysselsätta de som
fanns på den egna gården.
Men så kom 80-talet
med ett stort ifrågasättande av regelsystemet. Jordbruksmarknaden skulle
avregleras, vilket också
skedde i början av 90-talet.
– I stället fick vi se minskade investeringar och
många jordbruk som lades
ner. Det var dystert inom
jordbrukssektorn.
kom anslutningen
till EU och Sverige gick
tillbaka ett reglerat system. Lite tidigare började
man ta upp de gamla traditionerna med samverkan.
Maskinkostnaden blev allt
dyrare, och många bönder
försökte nu hitta inkomster utanför jordbruket.
Bildandet av Farmartjänst
var ett sätt att hjälpa varandra och hålla nere investeringskostnaderna. De
som skaffat sig maskiner
får också stor roll i att hjälpa till med snöröjning och
skötsel av grönområden i
staden, som inte klarar sig
SeDan
Maths Isacsson, forskare på
Uppsala universitet.
utan en nära relation till
landsbygden.
– Mot slutet av 80-talet
ser man också att många
börjar bosätta sig på landsbygden en bit utanför storstäderna. Människor kunde köpa billiga gårdar och
hästgårdarna började växa
upp som svampar ur jorden. Människorna började pendla på ett helt annat
sätt.
jorDbrUk
börjar
omvandlas med nya näringar, till exempel kafé, bo
på landet, alltså småskalig
turism som vänder sig mot
stadsborna.
Han tror att det finns
hopp för landsbygden,
även om det ser dystert ut
på många håll i landet. På
andra ställen ökar möjligheterna till sysselsättning.
Han nämner särskilt det
som händer nu inom gruvnäringen.
– Jag brukar tala om
mångsyssleri, och detta är
inte något nytt på landsbygden. Det har blivit tystare än på 50-talet, men
det är en tystnad som döljer aktiviteter av de mest
skiftande slag. Det går att
leva på landsbygden även i
framtiden.
gamla
mycket beror också på om-
världen och den globala
marknaden. Vi kan bli mer
beroende av lokala råvaror,
vilket kan ge lokala odlare
och företagare en större
chans att överleva.
–Mångsyssleri
innehåller en komponent av
företagsamhet. Det finns
en oerhört stor kunskap
bland många som bor och
verkar på landet, vilket
skulle kunna utnyttjas
ännu bättre.
anders jacobsson
Chatta med VT:s reportrar i dag
»Hur uppkopplade vi än är så har vi alltid våra föt-
ter någonstans på jorden. I den betydelsen är vi
lokala. På landsbygden är långsiktiga relationer
och nätverk knutna till plats och släkt ofta viktiga.
Historiens människor och händelser finns lagrade
i platsens gemensamma erfarenhetsrum. Och de
kommer att finnas där även i framtiden oavsett om
någon bestämmer att hela Sverige inte ska leva.«
Hör av er!
I dag fredag klockan 14.00 kan du
chatta med vt:s landsbygdsreportrar
anders jacobsson och Hans brandin.
De har under flera veckors tid arbetat med
artikelserien om landsbygden, som avslutas
i dag. Utan er läsares medverkan hade det
aldrig gått och vi på VT är mycket tacksamma att ni är så hjälpsamma och inte tvekar
att dela med er av er kunskap. Ni släpper in
Ann-Kristin Ekman, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet
•
•
•
•
oss och alla andra läsare i era hem och liv.
Nu vill vi veta hur vi ska gå vidare med vår
landsbygdsbevakning. Jacobsson och Brandin har redan fått många samtal och mejl
från läsarna, men de vill ha ännu mer! Vad
tycker ni om VT:s landsbygdsbevakning?
Vad vill ni läsa mer om? Har ni några tips?
Gå in på www.vt.se i eftermiddag och gör
din röst hörd. Det går även bra att ringa, och
då är telefonnumret 0490-666 80.
jennie lorentsson
Vi hörs!