Transcript här - Projektengagemang

Möjligheter med betong
vid miljöcertifiering
Antalet miljöcertifieringar av byggnader har de senaste två till tre
åren ökat kraftigt. Det är positivt
eftersom systemen bidrar till att
väga samman många detaljer som
påverkar en byggnads miljöpåverkan. Det gör det möjligt att styra
mot ett hållbart byggande. Men det
saknas kunskap och hjälpmedel för
att omsätta detaljkraven i de olika
systemen till val av hållbara byggtekniska lösningar. Betongsektorn
har därför tagit fram vägledningar
och hjälpmedel som beskriver hur
betong kan bidra till att uppfylla
kraven och därmed bidra till att
byggnaden får den prestanda som
eftersträvas.
Vid en miljöcertifiering bedöms en byggnads miljöpåverkan enligt en förutbestämd metod. Genom att använda ett Miljöcertifieringssystem, till exempel Miljöbyggad, Breeam eller Leed vägs många
detaljer samman till ett omdöme. GreenBuilding är ett energicertifieringssystem
och skiljer sig från de övriga systemen
genom att bedömningen gäller endast
energianvändning.
Att intresset för miljöcertifiering ökar
bekräftas av den statistik som redovisas
av Swedish Green Building Council
(SGBC). För den största ökningen står
Miljöbyggnad. I juni 2013 fanns 854 registrerade och certifierade byggnader enligt Miljöbyggnad i Sverige [1].
Att välja system
Alla de system som behandlas här gäller
hus. Men det finns även andra system, till
exempel Breeam och Leed för stadsdelar
och Ceequal för anläggningskonstruktioner. Vilket certifieringssystem som passar
bäst för en viss typ av byggnad beror på
Artikelförfattare är arbetsgruppen för
projektet Miljöcertifiering inom
Betongföreningens Hållbarhetsråd:
Pia Öhrling (Piacon), Lisa Engqvist
och Sabina Jonestrand
(Projektengagemang AB), Anders
Rönneblad och Robert Larsson
(Cementa AB), Kajsa Byfors och
Markus Peterson (Svensk Betong)
samt Otto During (CBI).
44
Figur 1: Översikt över behandlade aspekter i de olika miljöcertifieringssystemen.
flera faktorer, ofta är det hur certifieringen
ska användas som spelar störst roll vid
val av system. Vilka olika miljöaspekter
och indikatorer som ingår i de fyra olika
systemen som behandlas här framgår av
figur 1.
Generellt är GreenBuilding-certifieringen enklast att hantera eftersom det
endast beaktar byggnadens energianvändning. Miljöbyggnad är ett svenskt
system och bedömer flera olika miljöaspekter anpassade till svenska förhållanden, till exempel beaktas innemiljö
och material. Det är i jämförelse med
många andra system enkelt och lättillgängligt och startkostnaden är lite lägre.
Flest krav finns i brittiska Breeam och
amerikanska Leed som därmed också ger
tillfälle att väga in fler av byggnadens
goda kvalitéer, till exempel byggnaden
och tomtens utformning samt hur den
samverkar med sin omgivning. Där beaktas även frågor som dagvattenhantering, värmeöar och transporter till och
från byggnaden. Breeam finns nu även i
en svensk version, Breeam-SE, som delvis är anpassad till svenska regler och
praxis medan Leed baseras på amerikanska regler men anpassas mer och mer till
internationella standarder. Leed och
Breeam är mer intressanta om man vill
att certifieringen ska kunna kommuniceras på en internationell marknad. De
innebär samtidigt att certifieringsprocessen blir lite mer omfattande och startkostnaden för det första projektet blir
högre. Men i och med att systemen blir
vanligare och projektgrupper får större
erfarenhet sjunker kostnaden.
Naturligt, robust och
energibesparande i minst hundra år
Betong är ett av våra viktigaste byggmaterial och är det vanligaste konstruktionsmaterialet i våra byggnader idag. Betongens styrka och beständighet gör det till ett
utmärkt material att använda i så väl
grund-, stom- och fasadkonstruktion. Betongens egenskaper är mycket väldokumenterade, både genom erfarenheter från
lång tids användning och genom grundläggande och systematisk forskning.
Kunskap och fakta om hur betong kan bidra till att uppfylla kraven i miljöcertifieringssystemen har nu sammanställts i ett
projekt inom ramen för Svenska Betongföreningens Hållbarhetsråd och publicerats i fyra vägledningar som finns att
hämta på www.betongforeningen.se.
Vägledningarna vänder sig till alla som
aktivt arbetar i nybyggnadsprojekt som
ska miljöcertifieras; byggherrar, arkitekter, tekniska konsulter, entreprenörer, materialtillverkare, miljösakkunniga etcetera.
Eftersom de olika miljöcertifieringssystemen skiljer sig vad avser ingående
miljöaspekter, kravnivåer och sätt att
mäta och redovisa är det inte möjligt att
behandla samtliga miljöaspekter och krav
här – alla sådana detaljer redovisas mer
ingående i vägledningarna. Här har vi
gjort ett urval av aspekter som finns i flera system och där betong har en betyBygg & teknik 7/13
dande påverkan och som får tjäna som
exempel på hur betong kan bidra till resultatet vid en miljöcertifiering.
Även om kraven skiljer sig är byggnadens Energianvändning en betydande
del i alla fyra miljöcertifieringssystemen
GreenBuilding, Miljöbyggnad, Breeam
och Leed. I GreenBuilding är kravet att
byggnadens energianvändning ska vara
minst 25 procent lägre än gällande krav i
Boverkets byggregler (BBR). I Miljöbyggnad och Breeam ges poäng beroende på energianvändning i förhållande
till BBR-kravet medan Leed ställer krav
på energikostnad jämfört med en referensbyggnad. Referensbyggnaden speglar minimikrav enligt amerikanska normer (ASHRAE). I Miljöbyggnad, Breeam
och Leed påverkas poängen också av valet av energikälla.
I både Leed och Breeam premieras åtgärder för att Minimera påverkan från
köldmedier i syfte att minska klimatpåverkan från köldmedier.
I alla systemen är det möjligt att uppnå
höga poäng med betong. Med betong som
byggnadsmaterial får byggnaden en så
kallad tung, värmetrög stomme. Det innebär att huset får en inbyggd kapacitet att
lagra överskottsvärme som sedan kan användas när det finns ett underskott. Då
minskar det totala energibehovet. Betongens värmetröghet minskar även effekttopparna och gör det möjligt att förflytta effektuttagen i tiden, vilket är positivt både
miljömässigt och ekonomiskt. I praktiken
betyder det att ett hus med tung stomme
inte behöver värmas lika mycket och hel-
KÄLLA: FABEGE
Figur 2: Vattenfalls nya huvudkontor
Uarda 5 har certifierats med betyget
Guld i Miljöbyggnad och fått priset
European Green Building Award 2012
av European Commission´s Joint
Research Center.
ler inte samtidigt som andra hus. Den tröga stommen kan även utnyttjas för att
minska kylbehovet vid varma temperaturer, till exempel i kontor. Kylning av
byggnader är mycket energikrävande och
här får tung stomme extra stor effekt.
Innehåll, återvinning och avfall
Betong kan betraktas som ett naturmaterial och är hundra procent återvinningsbart.
Bygg & teknik 7/13
Figur 3: I Diligentias Leed-certifierade projekt Masthusen återanvändes
rivningsbetong från uttjänta byggnader och sparade på så vis en mängd
lastbilstransporter.
Det kommer av kalksten, berg och sten
och återgår oftast i form av fyllnadsmaterial när livslängden är slut. Betong i en
husstomme innehåller varken utfasningsämnen eller andra ämnen som är farliga
för hälsa eller miljö.
I Breeam premieras återvinning och
återanvändning på flera olika sätt. Här
finns möjlighet att få poäng för Ansvarsfull utvinning av material. En betongbyggnad har goda poängmöjligheter
eftersom den innehåller relativt få delmaterial som alla är spårbara. Eftersom betongen utgör en stor del av den totala materialmängden i konstruktionen får den
stor betydelse. I Breeam uppmuntras också Användning av återvunnet sten- och
grusmaterial i syfte att begränsa användningen av jungfruligt material. Ett liknande krav finns i Leed, Återvunnet innehåll. Här kan betong bidra till poäng
genom att olika restmaterial, till exempel
flygaska och slagg ersätter viss del av cement och filler i betongen, något som är
vanligt idag. Krossad betong kan också
återvinnas genom att till viss del ersätta
ny ballast i betong.
Avfallshantering på arbetsplatsen behandlas i både Breeam i Avfallshantering
på byggarbetsplatsen och Leed i avsnittet
Avfall. I båda systemen premieras åtgärder för minskad mängd bygg- och rivningsavfall på arbetsplatsen genom bland
annat återvinning. Här kan betong bidra
till resultatet eftersom mängden betongavfall blir mycket liten – betongelement
är klara att monteras när de kommer till
byggarbetsplatsen och något avfall av
överbliven färsk betong uppkommer för
det mesta inte eftersom betongen gjuts i
form på plats. Om avfall av betong skulle
uppstå, till exempel vid rivning av uttjänta byggnader, kan denna återvinnas antingen som fyllnadsmaterial eller som
ballast i ny betong.
FOTO: CLAES THURESON
Energibesparing
I Leed kan man i avsnittet Regionalt
material få poäng för att byggmaterial
och ingående råvaror är lokalt producerade. Syftet är att begränsa transporterna.
Eftersom både fabriksbetong och betongelement och ingående råvaror produceras
över hela landet kan betongen bidra till
poäng. Även om cementet transporteras
lite längre sträckor är det accepterat så
länge transporten sker med båt.
I Miljöbyggnad och den nya svenska
versionen av Breeam ställs krav på att Utfasning av farliga ämnen utvärderas med
hjälp av ett godkänt system, till exempel
Basta, och att materialen uppfyller de
kravgränser som finns uppställda för
innehåll av farliga ämnen. Det är inga
problem att uppfylla kraven med betong. I
Leed finns möjlighet att få så kallade innovationspoäng genom Att undvika kemikalier med farliga egenskaper. I nästa
version av Leed kommer detta sannolikt
att ingå som en egen miljöaspekt.
Livslängd och flexibilitet
Byggnader och byggdelar av betong har
normalt en mycket lång livslängd, minst
hundra år, samtidigt som det kräver ett
minimum av underhåll. Det som begränsar en betongstommes livslängd är egentligen inte materialets livslängd utan snarare byggnadens utformning utifrån brukarens behov. Och även där har betongen
goda egenskaper eftersom den möjliggör
byggnader med stora spännvidder och
därmed stor flexibilitet vad gäller disponering av lokalerna.
I Breeam behandlas Livscykelkostnadsananlys (LCC) med syftet att förbättra utformning, systemval, samt drift och
underhåll under byggnadens hela livscykel. Enligt kravet ska en livscykelkostnadsananlys göras och den lösning som
resulterar i lägst livscykelkostnad väljas.
Enligt specifikationen i Breeam görs ana45
lysen på 30 samt 60 års livslängd. En rätt
utförd betongkonstruktion har låga driftsoch underhållskostnader och håller betydligt längre än 60 år och kan därför bidra
till lägre kostnader på flera punkter i livscykelkostnadsananlysen. En längre tidsperiod i kalkylen skulle ge ett ännu bättre
resultat för en betongbyggnad.
I Breeam bedöms också Robust utformning i syfte att minimera utbyte av
material på grund av slitage och skador.
Eftersom betong är ett material med hög
hållfasthet och slitstyrka och som inte
förändras med tiden finns möjligheter till
poäng.
Återanvändning av hela byggnader eller byggdelar beaktas i Breeams Återanvändning av fasad samt Återanvändning
av stomme och i Leeds Bevara byggnadsdelar. Återanvändning av hela byggnader
är positivt på flera sätt: livslängden på det
befintliga byggnadsbeståndet ökar, minskad resursförbrukning, bevarande av kulturella värden och minskat byggavfall.
Poäng utdelas vid om- och tillbyggnad
beroende på hur stor del av byggnaden
som är återanvänd. Eftersom betong är
mycket beständigt och har god bärförmåga är förutsättningarna mycket goda för
återanvändning. Många betongkonstruktioner har också en outnyttjad kapacitet
för att kunna hantera tillkommande laster
som i kombination med stora spännvidder
ger flexibilitet att disponera lokalerna.
Idag finns också metoder för konstruktiv
förstärkning och tilläggsisolering som gör
det möjligt att möta nya krav på prestanda.
Inomhusmiljö
FOTO: PIA ÖHRLING
Figur 4: Ericssons kontor efter
ombyggnad. Betongstomme och
tegelfasad sparades, vilket gav poäng
enligt Leed. Fastighetsägare Areim och
totalentreprenör för ombyggnaden
Arcona. Byggnaden certifierades med
mycket god marginal på Guldnivå.
Betong är fuktsäkert – en egenskap som
består genom byggnadens hela livslängd.
Risken för mögelbildning i en betongstomme på grund av fukt är obetydlig,
dels för att betongen har en hög alkalitet,
dels för att organiska material förekommer i liten omfattning. Andra fuktkänsliga
material kan däremot ta skada om de
kommer i kontakt med betong som inte
hunnit torka ut tillräckligt. Fukt behandlas
i både Miljöbyggnad och Breeam-SE, avsnitt Fuktsäkerhet, med syftet att minska
risken för framtida fukt- och vattenskador. Kravet är att åtgärder ska vidtas som
motverkar fuktproblem, till exempel ska
byggnaden fuktsäkerhetsprojekteras. Förutsättningarna för att få poäng med betong är mycket goda. Det handlar om att
säkerställa att betongen fått torka ut ordentligt och att undvika lösningar där
fuktkänsliga material ligger i direkt kon-
takt med betong. Idag finns bra metoder
och verktyg för att klara detta.
I Miljöbyggnad och Breeam ställs krav
på Ljudmiljö. Betyget i Miljöbyggnad och
Breeam-SE avgörs av vilken ljudklass,
enligt svensk standard, som byggnaden
uppfyller. För att få bra betyg krävs att
ljudklass B uppfylls och att de flesta hyresgästerna är nöjda med ljudmiljön. Att
uppnå ljudklass B med betong är normalt
inget problem och boende i betonghus
upplever oftast att ljudmiljön är bra.
I Miljöbyggnads Termiskt klimat och i
Leeds och Breeams Termisk komfort speglas upplevelsen av temperatur och klimat i en byggnad. För att uppfylla kraven
ska det termiska klimatet beräknas och
redovisas enligt specificerade metoder, i
vissa fall även bekräftas av de boende. En
byggnads termiska klimat beror på en
kombination av många faktorer där byggmaterialets egenskaper har stor betydelse.
Betongens möjligheter att skapa ett tätt
klimatskal och förmåga att lagra och avge
värme bidrar positivt till en byggnads termiska klimat.
Klimatpåverkan
Cementtillverkning ger upphov till koldioxidutsläpp. Koldioxiden kommer från
själva tillverkningsprocessen men också
från förbränning av fossila bränslen. Jämfört med början på 1990-talet har utsläppen påtagligt minskat. Dels beroende på
energieffektivare tillverkning och ökad
användning av biobränslen istället för
fossila bränslen. Dels beroende på att en
del av klinkern ersätts med alternativa
bindemedel, till exempel slagg eller flygaska, både vid cementtillverkningen och
vid blandningen av betongen. Koldioxidutsläppen från cement- och betongtillverkningen har därför under de senaste
tjugo åren minskat med närmare tjugo
procent, vilket visar att branschen hela tiden tar betydande kliv mot visionen noll
Figur 5: En stomme och fasad av betong ger ett bra skydd mot buller både utifrån och inifrån men också mellan angränsande
lägenheter och trapphus.
46
Bygg & teknik 7/13
Koldioxidpåverkan behandlas i Breeams
i avsnittet Livscykelananlys. Ett sätt att få
poäng är att använda handboken Green
guide to Specification (GGS). Enligt
GGS bedöms ett antal olika miljöeffekter
som med olika viktning sedan sammanvägs till en byggdels sammanräknade
miljöpåverkan. Klimatpåverkan har största viktningen, 21,6 procent och eftersom
betong orsakar utsläpp av koldioxid påverkar det möjligheten att få poäng. Däremot kan användning av livscykelkostnadsananlysverktyg och betongens positiva egenskaper på andra viktade miljöeffekter, till exempel påverkan från kemikalier, övergödning med mera, bidra positivt till det slutliga betyget för livscykelananlys. Betyget blir också bättre om man
minskar klimatpåverkan genom att tillsätta
till exempel flygaska, återvunnen betong
eller välja slankare konstruktioner.
■
Referenser
Figur 6: Koldioxid avges vid cementtillverkningen. Betongen återtar cirka tjugo
procent under sin livslängd. Källa: Cementa.
utsläpp av koldioxid under betongens
livslängd.
Vad som är viktigt att känna till är att
betong också tar upp koldioxid från luften,
processen kallas karbonatisering och sker
naturligt och spontant under hela livslängden. Beroende på hur ytan är exponerad
återtar betongen cirka en femtedel av den
koldioxid som uppstått i samband med tillverkningen. Genom att förbättra hanteringen av rivningsmassor, till exempel
genom krossning, kan det upptaget för-
48
dubblas. Utöver detta bidrar betongens
värmelagrande egenskaper till att minska
husens energiförbrukning för uppvärmning under hela bruksskedet, vilket också
bidrar till minskade koldioxidutsläpp.
Men utsläppen av koldioxid och andra
växthusgaser i Sverige och övriga världen
måste fortsätta att minska och ett utvecklingsarbete pågår med att utveckla metoder för att omhänderta koldioxiden i tillverkningsprocessen så att den aldrig
släpps ut i luften.
[1] SGBC: http://www.sgbc.se.
[2] Betongföreningen (2013): Hållbart
byggande med betong. Vägledningar för
miljöcertifiering enligt Breeam, Leed,
Miljöbyggnad respektive Green Building.
www.betongforeningen.se.
[3] Byggindustrin (2012). Kemisk process gör att betong suger upp koldioxid.
Artikel i Byggindustrin 31/2012.
[4] Bygg & teknik (2012). Trög betongstomme minskar energianvändningen
och möjliggör fördröjning av effektuttag.
Artikel i Bygg & teknik 7/12.
[5] HeidelbergCement Northern Europe (2011). Hållbarhetsredovisning 2010–
2011. Internet: www.hcne-sustainability.nu.
[6] Cementa (2013). Positiv klimateffekt. Artikel i Cementa 1/2013.
Bygg & teknik 7/13