Transcript Underlag samråd LNG-terminal Gävle hamn

Underlag för samråd
LNG-terminal Gävle hamn
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
Innehållsförteckning
1.
Administrativa uppgifter ..................................................................................................... 2
2.
Inledning ............................................................................................................................. 3
3.
Tillstånd och samråd ........................................................................................................... 4
4.
Lokalisering ......................................................................................................................... 4
5.
Planer och skyddsintressen................................................................................................. 7
6.
Anläggningen ...................................................................................................................... 8
7.
Miljöeffekter och konsekvenser under etableringsfasen ................................................. 10
8.
Miljöeffekter och konsekvenser under driftsfas ............................................................... 10
9.
Risker och skyddsåtgärder ................................................................................................ 10
10.
Referenser ......................................................................................................................... 12
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 1
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
1.
Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövare:
Skangass AS
Organisationsnummer:
991 616 012
Postadress:
Kontinentalveien 31,
4056 Tananger,
Norge
Kontaktperson:
Michael Pettersson
Skangass AS Filial
Lindholmspiren 3B
417 56 Göteborg
Telefon:
+46 768 312 308
e-post:
[email protected]
Kommun:
Gävle kommun
Län:
Gävleborgs län
Fastighetsägare:
Gävle Hamn AB
Fastighetsbeteckning:
Fredriksskans 2:8
SNI-kod:
39.80
Tillståndsgivande
myndighet:
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Tillsynsmyndighet:
Gävle kommun
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 2
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
2.
Inledning
Företaget Skangass AS planerar att bygga en terminal för kondenserad – flytande - naturgas
(LNG) i Gävle hamn. Skangass AS är producent och leverantör av LNG i Skandinavien. Företaget
är ett norskt aktiebolag som är helägt av kommunalägda energibolaget Lyse i Stavanger.
Lysekoncernen består av flera energi- och telekombolag. Skangass AS har sitt huvudkontor i
Risavika hamn utanför Stavanger samt ett svenskt filialkontor i Göteborg.
LNG är en engelsk förkortning av Liquified Natural Gas och står för kondenserad naturgas.
Naturgas, precis som biogas, består huvudsakligen av metan. Metan (CH4) är naturens
enklaste kolväte och därigenom idealiskt att använda i många processer. Metangas är en helt
ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Metan är en färglös
och helt lukt- och giftfri gas. Olika typer av metangas, oavsett ursprung, är kompatibla med
varandra vid såväl lagring och transport som vid användning.
När metangas, vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till -162°C kondenserar gasen till vätska
(LNG), som är då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och
kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid
atmosfärstryck.
LNG eller naturgas har flera användningsområden. Ett viktigt område är som bränsle eller
råvara till industriprocesser eller som bränsle för transporter av olika slag. Som bränsle har
naturgasen flera miljöfördelar jämfört med andra flytande bränslen. Naturgas innehåller inget
svavel och utsläppen av kväveoxider, stoft och koldioxid vid förbränning reduceras väsentligt.
Vidare blir utsläppen av kolväten också reducerade, något som ger ett viktigt bidrag till att
Sverige skall nå uppställda klimatmål.
Gävle Hamn AB och Skangass AS har under två år tillsammans genomfört en förstudie inklusive
en riskbedömning för att utreda förutsättningarna för att anlägga en LNG-terminal inom
hamnens område.
Den kommande tillståndsansökan kommer att omfatta en LNG-terminal med tillhörande
utrustning för import av LNG från fartyg, lagring och utlastning av LNG från anläggningen, samt
en hantering av gas som förångas vid lagring. Den planerade verksamheten omfattar
byggnation av en lagringscistern av s.k. Full Containment typ med en lagringsvolym på cirka
30 000 m3 LNG och en årlig genomströmning av maximalt 500 000 ton kondenserad naturgas
(LNG) genom terminalen.
Miljökonsekvensbeskrivningen är tänkt att fokusera på lokaliseringen och de miljöeffekter som
byggnation och drift av anläggningen innebär. Riskhanteringen kommer främst belysas i den
säkerhetsrapport som kommer att inlämnas till Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskap.
Gävle Hamn AB har inlett en parallell tillståndsprövning som omfattar muddring för att
fördjupa farleden till 10 meters djup inom hamnområdet i anslutning till Terminal Kemi samt
att vid terminalen anlägga en produktkaj för flytande bulk. Samrådsprocessen pågår under
december 2012 till januari 2013. Skangass vill eventuellt nyttja den nya kajen för lastning och
lossning av LNG.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 3
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
3.
Tillstånd och samråd
För att anlägga och driva den planerade LNG-terminalen krävs tillstånd enligt 9 kap.
miljöbalken. Den planerade verksamheten omfattas av kraven i förordningen om miljöfarlig
verksamhet (1998:899), Lagring av bränslen och kemiska produkter med SNI-kod 39.80,
”Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår”.
Terminalen omfattas även av den högre kravnivån enligt förordningen om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (1999:382).
För verksamheten krävs också tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor
(2010:1011) samt bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900).
Samråd
Ett inledande samråd hölls den 9 januari 2013 med Länsstyrelsen i Gävleborgs och Dalarnas län
samt Räddningstjänsten i Gävle. Gävle kommuns miljöhandläggare var inbjuden men kunde
inte delta vid mötet. Kommunens miljöhandläggare har därefter inkommit med skriftliga
synpunkter. Synpunkterna omfattade tillägg av olika avdelningar inom Gävle kommun som ska
omfattas av det fortsatta samrådet.
Samrådsprocessen beskrivs i 6 kap. miljöbalken. Samråd ska genomföras med länsstyrelse,
tillsynsmyndighet och enskilda som kan antas bli särskilt berörda.
Verksamheten medför betydande miljöpåverkan, enligt definitionen i bilaga 2 till förordning
(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Det innebär att samråd även ska hållas med
övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan
antas bli berörda. Föreliggande samrådsunderlag utgör en del av det fortsatta samrådet.
4.
Lokalisering
Syftet med den planerade LNG-terminalen är att främst att försörja industrikunder i
Mellansverige med LNG, men även vara tillgänglig för nya marknadssegment som exempelvis
bränsle för tunga transporter på landsväg och för sjöfarten. Eftersom terminalen försörjs med
produkt som lossas från fartyg är en förutsättning att terminalen ligger vid en hamn.
Svenskt Gastekniskt Center (SGC) har på uppdrag av Energigas Sverige under 2011 genomfört
en studie om förutsättningar och möjligheter att använda flytande naturgas och flytande
biogas som ett alternativt bränsle inom industrin och inom landbaserade tunga transporter;
”SGC 236 - Studie av förutsättningar för utbyggnad av landbaserad infrastruktur för flytande
naturgas och flytande biogas (LNG/LBG)”i.
Enligt studien är transporter med tankbil av flytande naturgas för industrins behov inte
ekonomiskt försvarbar för sträckor längre än 30-35 mil. De inbördes avstånden, och industrins
påvisade behov, visar att en strategi med terminaler i Gävle, Sundsvall och Luleå till stora delar
täcker de områden och industrier som är mest intressanta. Med försörjning från terminalen i
Gävle kommer Bergslagsregionen, Dalarna och södra Norrlandskusten att få en effektivare
försörjning, med möjligheter till backup från LNG-terminaler i Lysekil och Fredrikstad.
Sammantaget är därmed Gävle hamn ett naturligt val av lokalisering.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 4
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
Figur 1. Översiktskarta med den planerade placeringen i Gävle hamn inringad.
Gävle hamn är indelad i två delar; Fredriksskans, norr om sundet, och Granudden söder om
sundet. Huvudalternativet för placering av LNG-terminalen är inom Terminal Kemi, som är
lokaliserad i västra delen av Fredriksskans.
Vid val av lokalisering har ett flertal faktorer bedömts. Riskbilden vid de olika alternativen har,
tillsammans med hamnens framtida utvecklingsplaner, drifttekniska och ekonomiska faktorer,
varit de viktigaste faktorerna vid val huvudalternativ för lokalisering som Gävle hamn och
Skangass kommit överens om.
Området man avser att utnyttja ligger invid vattnet. Läget ger en sammanhållen terminal och
korta ledningsgator, vilket innebär att den är lätt att övervaka och att riskerna är samlade inom
ett begränsat område.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 5
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
Figur 2. Hamnkarta med den planerade lokaliseringen i kemikaliehamnen inringad.
Närboende
Närmsta bostadsbebyggelse från den planerade terminalen är bostadsområdena Lervik,
Jonstorp och Källhagen. De ligger drygt en kilometer bort. Jonstorp omfattar ett 30-tal
bostäder, lokaliserade väster om Lerviksvägen. Öster om Lerviksvägen, finns Källhagens
småhusområde som också omfattar ett 30-tal bostäder.
På andra sidan fjärden ligger bostadsområdet Nygårdarna.
Närliggande verksamheter
Inom Terminal Kemi finns ett flertal närliggande verksamheter av olika slag, i första hand
verksamheter inom kemikalie-/petroleumindustrin. Markområdet söder om fjärden ägs av
Korsnäs och används som timmerupplag.
Nordväst om Gävle hamn ligger Lerviks ridanläggning. På den södra sidan av hamninloppet
återfinns Flisskärsvarvets småbåtshamn.
På något längre avstånd från den planerade verksamheten, på andra sidan Hamnleden i
Lindbacka, ligger också en förskola och ett särskilt boende för personer med
funktionsnedsättning.
Kommande riskanalyser kommer att ta hänsyn till dessa verksamheter.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 6
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
5.
Planer och skyddsintressen
Gävle kommun har tagit fram en Översiktsplan för Gävle stad 2025, antagen 2009.
Översiktsplan för övriga kommunen är sedan 1990. För området kring Gävle hamn finns en
fördjupad Översiktplanii för området Avan – Fredriksskans – Gävle hamn. Främsta syftet med
planen är att säkra hamnens framtida utveckling.
Den planerade lokaliseringen av LNG-terminalen är i den fördjupade ÖP:n markerat som
område för framtida hamnområde.
Sjöfartsverket pekade i slutet av 2001 ut Gävle hamn och farleden som en
kommunikationsanläggning av riksintresse.
Skyddade områden
Följande områden i närheten av den planerade terminalen har pekats ut som skyddade
områden;
Testeboåns delta
Testeboåns delta, drygt 3 kilometer väster om Gävle hamn mynnar i Inre fjärden. Området är
ett riksintresse för naturvård, naturreservat och Natura 2000-område. Testeboån med
omgivningar bildar ett omväxlande och vackert vattenlandskap. Ån har höga botaniska och
zoologiska värden och är ett av Gävle kommuns mest värdefulla naturvårdsobjekt.
Huvudsyftet med planen för Natura 2000-området är att bevara de öppna strandängarna, de
rika strandskogarna och det höga fågelvärde som är knutet till dessa habitat. Strandängarna
inom området var tidigare vidsträckta och idag återstår enbart en liten del av dessa.
Bevarandestatusen för Testeboåns delta anses som helhet ej vara gynnsam på grund av
negativ påverkan från dagvattenutsläpp och läckage av föroreningar från sediment och
deponier i närområdet.
Planerad verksamhet bedöms inte påverka uppsatt bevarandeplan negativt.
Orarna
Orarna är belägna cirka 4,5 kilometer från Gävle hamn i Yttre fjärden. Orarna är ett Natura
2000-område och ingår i riksintresseområdet Limön–Orarna. Naturreservatsutredning pågår.
Orarna är den största av öarna i Gävlebukten och ett av länets mest värdefulla
naturvårdsobjekt. Den stora huvudön höjer sig endast 5 m över havet vilket innebär att
landtillvinningen är stor i området. På 200 år har ytan ökat till det dubbla. I Natura 2000området ingår både öar och omgivande vatten. Kring Orarna finns skyddsvärda laguner, grunda
vikar, små sund samt skär och mindre öar.
Enligt bevarandeplanen ska god vattenkvalitet bibehålls och ingen övergödning ska förekomma
samt ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i habitatet får ske till
följd av mänsklig påverkan.
Planerad verksamhet bedöms inte påverka uppsatt bevarandeplan negativt.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 7
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
6.
Anläggningen
Anläggningen kommer huvudsakligen att bestå av följande delar; utrustning för lastning och
lossning av LNG vid kaj, rörledningar för LNG mellan kaj och LNG-lagringstank, område för
lagringscistern, processyta samt två stycken utlastningsplatser för tankbil. Anläggningen
kommer att förberedas för eventuell framtida utlastning för tågtransport av LNG och
bunkerbränsle till fartyg. Alla delar kommer att inrymmas inom det inhägnade område
Skangass har för avsikt att arrendera av Gävle Hamn AB. För förenklat flödesschema, se figur 3.
Lagringscisternen på anläggningen kommer att rymma cirka 25 000 - 30 000 m3 flytande
naturgas och kommer vara av typen ”full containment tank”. Full Containment betyder att
cisternen har en inre tank av rostfritt stål för den nedkylda vätskan (LNG) och ett yttre hölje av
armerad betong. Den inre tankens röranslutningar är genom tanken tak. Betonghöljet är
konstruerat att klara ett läckage av LNG och säkerställer en kontrollerad förångning av gas.
Mellan betonghöljet och den inre tanken finns ett utrymme som fylls med perlit-isolering. LNG
lagras i den inre tanken vid atmosfärstryck och vid en temperatur av cirka - 160⁰C.
Utlastningsplatser för tankbilar ska klara att lasta två bilar samtidigt. I framtiden kan också en
utlastningsplats för järnvägstransport bli aktuell. För närvarande finns det inga järnvägsvagnar
för transport av LNG.
Vid lagring och vid aktiviteter såsom lossning och lastning sker en viss avdunstning av gas.
Denna gas kallas Boil-off gas (BOG) och kommer att tas omhand, i första hand genom
återkylning av gas alternativt till ett lokalt gasnät för att användas inom närliggande
verksamhet.
Anläggningen kommer att ha en fackla, för att kunna evakuera överskottsgaser om trycket i
systemet skulle bli onormalt högt. Fackling kommer endast ske i undantagsfall, ej vid normal
drift.
Gävle Hamn AB kommer att äga den kaj som verksamheten planerar att användas för att lossa
och lasta LNG. Lastarmar samt ledningar kommer dock Skangass att ansvara för.
Den planerade LNG-terminalen kommer att byggas i enlighet med BAT (Best Available
Technique) samt de internationella standarder som gäller för dessa typer av tankar och
anläggningar. Den övergripande standarden är ”EN 1473, Installation och utrustning för
flytande naturgas - Konstruktion av pålandsinstallationer”. Standarden lägger stor vikt vid att
anläggningarna som byggs ska ha en hög säkerhetsnivå.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 8
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
Figur 3. Förenklat flödesschema över den planerade verksamheten.
De främsta processerna i verksamheten kommer att vara följande;

Lossning av LNG från fartyg

Lagring av LNG i cistern

Utlastning av LNG till tankbil

Utlastning av LNG till fartyg

Hantering av Boil-off gas

Utlastning till tåg/järnväg (framtiden).
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 9
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
7.
Miljöeffekter och konsekvenser under etableringsfasen
För anläggande av tank och eventuellt även annan utrustning kan det bli aktuellt med pålning,
vilket kan innebära störningar i form av buller och vibrationer i mark. Anläggandet av
terminalen och dess utrustning kommer att innebära transporter till och från hamnen.
Lagringstanken kommer att byggas på plats. Byggtiden beräknas till cirka två år. Arbetet består
i första hand av svetsningsarbeten och gjutning av betong. Även montering av rörgator
kommer att innebära en del svetsarbeten. Övriga delar kommer i huvudsak att levereras
färdigbyggda och monteras på plats.
8.
Miljöeffekter och konsekvenser under driftsfas
Naturmiljön inom hamnens verksamhetsområde är redan präglad av befintlig verksamhet.
Därmed antas den planerade verksamheten inte medföra några betydande förändringar för
naturmiljö eller friluftsliv i området.
Den planerade LNG-terminalen kommer främst att försörja kunder inom industri- och
transportsektorn med flytande naturgas som då i första hand ersätter ett befintligt mindre
miljövänligt alternativ. Detta medför en betydande minskning av utsläpp av både CO2, NOx,
SO2 och stoft.
Verksamheten kommer att innebära ett ökat antal fartygstransporter till och från hamnen
samt ett ökat antal tankbilstransporter ut från hamnen. Till en viss del förväntas dock LNG att
ersätta andra produkter och bränslen som idag transporteras till och från hamnen.
Då LNG-terminalen är i drift uppkommer buller från pumpar och kompressorer inom hamnen
från själva anläggningen. Visst buller från fartyg och transporter tillkommer också. De fartyg
som man planerar att använda är nybyggda specialfartyg med anslutningar för landström och
låg bullernivå. Fartygens motorer drivs med naturgas.
Facklan kommer att fungera som en säkerhetsventil, vilket innebär att fackling endast kommer
att ske i nödfall.
Vid normal drift uppstår inte några betydande mängder avfall.
9.
Risker och skyddsåtgärder
En inledande riskanalys har genomförts under förstudien. I utgångsläget har man haft fem
möjliga platser för placering av LNG-terminalen inom Gävle hamn. I ett tidigt skede
reducerades antalet lämpliga lokaliseringar till tre alternativ, utifrån riskbedömning, hamnens
krav och praktisk genomförbarhet.
En inledande HAZID (Hazard Identification) för tre alternativa lokaliseringarna har genomförts,
vilken har lett fram till det nu föreslagna alternativet. Fokus i analysen har varit vilka risker och
olägenheter som val av placering kan medföra för människor i anläggningens omgivning.
De riskerna som förknippas med verksamheten är huvudsak kopplad till lastning och lossning
av produkten LNG. I drift kommer anläggningen alltid vara bemannad med utbildad personal
vid lossning och lastning.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 10
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
Läckage vid lastning och lossning av LNG
Genom den stora temperaturskillnaden mellan LNG och luft förångas LNG mycket lätt vid
eventuellt utsläpp och stiger snabbt eftersom gasen är lättare än luft. LNG är dock en mycket
kall vätska och kan orsaka köldskador på grund av sin låga temperatur. Skyddskläder skall
användas vid all hantering av LNG.
Om olyckan skulle vara framme under lossning av LNG finns risk för läckage. Med automatik
stoppas alla pumpar omedelbart. Om LNG läcker ut förgasas den omgående och bildar ett
gasmoln som dock inte utgör någon fara för allmänheten utanför anläggningen. Naturgasen är
lättare än luft och stiger upp i atmosfären.
Brand
LNG klassas som brandfarlig och kan vara skadlig för människor. LNG brinner inte, utan för att
en brand ska kunna uppstå vid läckage måste vätskan förgasas, ett visst volymförhållande
mellan naturgas och luft föreligga och en antändningskälla komma i kontakt med gasen. Om en
brand skulle inträffa på terminalen kan detta innebära fara för personalen och orsaka
materiella skador. En LNG-terminal placeras alltid med väl tilltaget avstånd från bebyggda
områden så att det inte föreligger någon risk för allmänheten att drabbas vid en eventuell
brand.
Utsläpp av LNG
Sannolikheten för ett större läckage av LNG från en terminal bedöms som mycket liten. Skulle
ändå ett större läckage inträffa kan brandfarliga nivåer av naturgasmoln uppstå inom
terminalens närområde. Det finns alltid en hög beredskap för denna typ av händelse med
tydligt fastställda rutiner för att minimera skadorna vid en eventuell olycka.
Själva lagringssituationen i LNG-cistern innebär mycket låga risker.
Riskhantering
Analysering och hantering av risker är en mycket viktig del i projektet. Fördjupade analyser
kommer att genomföras allt eftersom detaljeringsgraden för tekniken i projektet utvecklas.
Skyddsavstånd i enlighet med standarden EN1473 kommer att tillämpas.
Hantering av risker och skyddsåtgärder kommer att genomföras dels utifrån resultat av
riskanalyser, dels genom den kunskap och erfarenhet Skangass tillskansat sig från tidigare
projekt. Skangass planerar en dialog med MSB och lokala Räddningstjänsten för att uppnå en
högsta säkerhetsnivå vid anläggningen.
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 11
Underlag för samråd LNG-terminal Gävle hamn
10.
Referenser
Rapport SGC 236, ”Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad infrastruktur för flytande gas
(LNG/LBG)”. M. Stenkvist m.fl., ÅF Industry AB, juni 2011.
i
Översiktsplan – fördjupning, Gävle kommun. Avan – Fredriksskans. Antagen av
Kommunfullmäktige, 2004-11-29
ii
Utfärdad av:
Skangass AS
Upprättad av:
Michael Pettersson
Status:
Godkänd
Godkänd av:
Asbjørn Folvik
Datum:
2013-02-11
Sida 12