Transcript Lärarhandledning - Dans i Värmland

Lärarhandledning
Danskunskapandeprojektet
Otur! Harlekin
Dans i Värmland
c/o Torsby kommun
Innehållsförteckning
Varför ett Danskunskapandeprojekt
Dans i dagens samhälle
3
3
Dans som metod till inlärning3
Föreställningen
4
Dans - en stark ungdomskultur
4
Commedia dell’arte
4
Handlingen - vad är det ni ska få se?
4
Otur! Harlekin - rollfigurerna
5
Otur! Harlekin - handlingen
5
Inför mötet med dansföreställningen
Tidigare erfarenheter
6
6
Föreställningstyp
6
Under föreställningen
7
Efter föreställningen
7
Samtal kring upplevelsen av dans
7
Diskussionsfrågor utifrån föreställningen
7
Kompaniet
8
En kort inblick i dansens historia
9
Klassisk ballet
9
Modern dans
9
Jazzen
10
Hiphopen
10
Streetdance
10
Dansordlista
11
Övningstips12
Introduktion till DANS
11
Tävling15
Fotouppdrag
15
Dans-ABC
16
Mer information
17
Litteraturlista17
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Varför ett Danskunskapandeprojekt?
Dansen vill, precis som all konst, beröra och öppna för nya frågeställningar kring oss själva och omvärlden. En viktig del i Dans i Värmlands uppdrag är att öka kunskapen om dans som konst- och uttrycksform. Vi vill här visa på hur dans tydligt kan integreras med skolans mål och uppdrag.
I läroplanen står det:
Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En
harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika
kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det elever ska tillägna sig (Lgr 11 sid. 11).
För många barn blir det första mötet med dans via de vuxna och skolan. Därför har du som lärare en
viktig uppgift att göra det till en så positiv upplevelse som möjligt.
Danskunskapandeprojektet
• tillför kunskap på ett lustfyllt sätt!
• är en metod för att möjliggöra flera sätt att lära.
• fungerar som utgångspunkt vid samtal om t ex
historia, samhällskunskap, jämställdhet och värdegrundsfrågor.
• lär eleverna något om dem själva och andra.
Dans i dagens samhälle
Att se till individen och dess utveckling är idag ett
starkt ledord i skolan.
Medvetenhet om det egna och delaktighet i det
gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med
förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor
och värderingar. Skolan är en social och kulturell
mötesplats som både har en möjlighet och ett
ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som
arbetar där (Lgr 11 sid. 8).
Skolan har ett ansvar att låta elever använda sig av
kunskap inom flera olika uttrycksformer där lek
och rörelse är ett viktigt inslag, dit hör även dansen. Men det är minst lika viktigt att låta elever
möta konst genom professionella utövare.
Dans som metod till inlärning
Kulturen finns med i kursplanen som ett stöd men
hur ser det egentligen ut med dansen? Dansen
finns skriven där men är den verkligen tydlig nog
så att man som lärare faktiskt förstår den? Det
finns ju så många andra tydligare uppsatta mål.
Som lärare har man inte bara till uppgift att förmedla kunskaper till sina elever, utan har också ett
stort ansvar att uppfostra barnen i det sociala livet.
Det ligger ett stort ansvar på dagens lärare. Vilket
utrymme kan det då finnas att ta till sig ytterligare ett ämne, som dans, i skola?
3
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Föreställningen
Dans - en stark ungdomskultur
Dansen har intagit en ny position i samhället och
skolan. För många ungdomar är idag dansen inte
bara en hobby utan en livsstil. Den har blivit en
markör för grupptillhörighet såsom hiphopare,
breakdansare, lindyhopare med flera.
Allt fler människor går för att se på dansföreställningar, inte minst den unga publiken. Dans är
idag ett starkt uttryck i ungdomskulturen och
tittar man på Karlstads kommuns Kultur- och
fritidsförvaltnings undersökning, där de kartlagt
årskurs 6-9 föreningsdeltagande, kan man tydligt
avläsa att dans är den aktivitet ungdomar helst
hade velat syssla med utöver, eller istället, för den
fritidsaktivitet de är verksam inom idag.
Commedia dell’arte
Föreställningen kommer att basera sig på commedia dell’arte, en av världens rikaste teatertraditioner.
Namnet commedia dell’arte [komε:´dja del:a´rte]
kommer från italienskan där commedia betyder
skådespel, lustspel och arte betyder hantverk,
yrke.
Commedia dell’arte är en teaterform som uppstod
i Italien på 1500-talet. Denna medeltida konstart
bestod av professionella skådespelare där speltekniken krävde att man behärskade kroppens
uttrycksförmåga till fullo då man bl.a. utförde
avancerade akrobatiska konster och sirlig dans.
Commedia dell’arte var en typ av improvisationsteater som bestod av fasta rollkaraktärer som bar
på karikatyrer av egenskaper och känslor uttryckta
genom utmärkande kostymer, minspel och koreografi. Ett uttrycksfullt kroppsspråk förstärkte
ytterligare ålder, klasstillhörighet och kön hos
gestalterna.
4
Förutom att karaktärerna förstärktes med utsmyckade kostymer så använde de sig i de flesta
fall av hel- eller halvmasker.
Artisterna hade inga fasta manus utan replikerna
improviserades fram utifrån ett givet scenario, ett
så kallat canovaccio. Handlingen bestod ofta av
riktad kritik mot samhällsföreteelser som övermakt och liknande.
De skapade också komiska intermezzon under
föreställningens gång som var helt ovidkommande
för handlingen. Gubbar, tjänare och förälskade är
återkommande centralfigurer i föreställningarna.
Vad är det ni ska få se?
Föreställningens tre roller är karaktärer som har
funnits i hundratals år och som fortfarande finns
mitt ibland oss, man känner igen sig själv och
andra.
Föreställningen kommer att framföras, helt och
hållet, med dans. Ingen talad dialog utan dansarna berättar allt, både det komiska och det allvarliga, med dans och rörelser. Det ger oss anledning
att, efter föreställningen, samtala med publiken
om dansens språk och uttryck. Dansen som form
av kommunikation och hur man kan tolka eller
”läsa” dans.
Precis som i äldre tider så framför vi stycket under
dom allra enklaste betingelser: Ett bord, ett par
stolar, draperi och några rekvisita. Commedia
dell’arte är en mycket gammal spelform, men
innehållet är tidlöst.
Handlingen
Harlekin arbetar som städare, kock och allt-i-allo
hos den lagom framgångsrike, Venetianske, köpmannen Pantalone och hans brorsdotter Colombina.
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Colombina och Harlekin är väldigt förtjusta i varandra, men farbror Pantalone anser inte att deras
vänskap är passande. Han har förslag på några, i
hans tycke, bättre bekantskaper vars porträtt han
förevisar Colombina. Harlekin har smugit dit sitt
egenhändigt tillverkade självporträtt, till Colombinas stora glädje, men till Pantalones förtret. Jakt
utbryter! Colombina avleder Pantalone med prat
om mat, något som alltid fungerar.
Spagettimåltid av mästerkocken Harlekin! Som
vanligt somnar Pantalone efter måltiden och Harlekin och Colombina stjäl ett ögonblick tillsammans.
Pantalone vaknar och ännu en jakt, ännu ett
tumult uppstår. Harlekin och Colombina har
dessutom kladdat på porträtten! Pantalone jagar ut Harlekin, som visar sig vara ganska feg
och lämnar Colombina i sticket. Pantalone och
Colombina kör med Harlekin som förvirrat ramlar ut.
Efter ett hopplöse-solo får Colombina en idé...hon
blir helt enkelt dödssjuk.
Pantalone hittar snart den prickiga Colombina.
Han ropar på Harlekin som kommer in. En sorg
och gråtduett tar sin början men avslutas med att
Harlekin försöker fånga en fluga...?
Han är väldigt förtjust i Colombina och gör allt
för att hjälpa henne. Det fungerar dock inte alltid
så bra.
Pantalone
En gammal girig gubbe.
Mannen med de storstilade
planerna, men med den
tomma penga-pungen och
det förvirrade beteendet
(annalkande senilitet?).
Han är farbror till den
unga fröken Colombina
där han ser sig själv som den ansvarstagande
vårdnadshavaren, men ser nog mest till sitt eget
kassaskrin.
Colombina
En förslagen kvinna, full
av liv och kärlek och frihetslängtan. Colombina är
en ung, vacker fröken och i
denna berättelse sondotter
till Pantalone. Colombina
vill, under inga omständigheter, att någon annan
planerar för hennes framtid.
Otur! Harlekin - rollfigurerna
Harlekin
Den mest kända karaktären i
Commedia dell’arte är
Harlekin. Han spelar ofta som
husets hjälpreda som balanserar mellan genialitet och galenskap, både fysiskt och mentalt.
Han är både rädd och modig,
dum och smart, kvick, vig och
akrobatisk.
5
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Inför mötet med dansföreställningen
Att gå på dansföreställning är en stor händelse
för de flesta då flertalet av barnen kanske aldrig
upplevt detta tidigare. Det behöver inte bara
innebära själva föreställningen i sig utan även
resan dit. Kanske åker ni buss till föreställningen
och/eller är föreställningen i en salong, bara det är
en upplevelse i sig. Alla barns upplevelser är olika
och då kan det vara skönt att ha förberett eleverna
inför detta.
Men hur förklarar man vad en dansföreställning
går ut på om den inte baserar sig på ord, vilket de
vanligen inte gör? Men det är det som är tjusningen med dans, den berättar utan ord. Ibland finns
det heller ingen tydlig handling.
Tidigare erfarenheter
En bra utgångspunkt inför mötet med dansföreställningen kan vara att tala med eleverna om deras tidigare erfarenheter. Kanske har någon varit
på någon dansföreställning. Hur var det? Kanske
någon känner någon som dansar? Finns det någon
i klassen som dansar? Låt dem dela med sig och
visa!
Det förkommer mycket dans på TV så som Let´s
Dance, So you think you can dance och Melodifestivalen. I det flesta musikvideos förekommer
det mycket koreograferad dans. Dansfilmer har
också haft ett stort genomslag. Till dem hör t.ex.
den kultförklarade musikalen Grease och efterföljaren High School Musical.
Föreställningstyp
Det är viktigt att förklara för eleverna vad det är
för typ av föreställning de ska gå på. Nu ska de
gå på en föreställning med aktörer på scenen. Att
framföra något man övat in under en lång tid
kräver koncentration och då är det viktigt att man
som publik är införstådd i detta.
6
Eleverna har säkert själva fått läsa högt eller berättat något inför klassen och då är det viktigt att
klasskamraterna sitter stilla och lyssnar så de inte
stör den som har något att framföra. Låt eleverna
diskutera kring det här och skriv upp det ni diskuterar på tavlan så ni får en tydlig överblick.
Ett nyckelord inför besöket med dans är: nyfikenhet! Dansföreställningen vill ge er en upplevelse
och dans är ett konstverk. Det är inte alltid så att
man kan svara på vad det innebär eller betyder på
förhand. Du kanske har en vacker tavla hemma
som egentligen inte föreställer någonting men den
tilltalar dig och säger dig massor, men din vän
förstår den inte alls på samma sätt.
Samma sak är det att gå på en dansföreställning alla upplever den olika. Ta med dig eleverna med
en öppenhet och nyfikenhet och avnjut föreställningen tillsammans!
Under föreställningen
Det kan vara en härlig upplevelse att dansa för
barn. Det finns en outtalad överenskommelse mellan publiken och dansarna där man är överrens
om att det som sker på scenen är en låtsasvärld,
eller som barn uttrycker sig: ”nu leker vi att…”.
Ett barn är överens med detta och har en öppenhet för förflyttningar i tid och rum utifrån deras
referensramar. Här kan de få utlopp för deras
fantasi! Detta kan leda till att det börjar spritta i
kroppen. Rörelse smittar av sig. Så bli inte oroliga om eleverna rör på sig under föreställningen.
Detta kan betyda att de har en stark upplevelse.
Så rusa inte fram det första du gör och tryck ner
dem på sina stolar.
Många gånger löser det sig på egen hand av t ex
störande grannar som säger ifrån för att de inte ser
och hör. Du känner dina elever bäst och vet bäst
när du måste gripa in så det inte går över styr.
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Efter föreställningen
Diskussionsfrågor utifrån föreställningen
När föreställningen är slut så kan rörelselusten
hos eleverna komma fram. De skuttar runt och
prövar olika rörelser de kanske såg på scenen. De
leker lekar för att bearbeta det de upplevt. De blir
kanske inspirerade till att skapa egna danser. Barn
fascineras ofta av dansarnas rörlighet och tycker
att det är spännande med kostymer, scenografi
och ljud.
Hur kan man prata med sina elever om upplevelsen?
Dans är också ett eget språk och alla barn har rätt
till ett språk. När man går och ser en dansföreställning hamnar ordet i ickefocus och man tolkar
istället det man ser. Men hur fångar man då upp
detta på ett bra sätt tillsammans med eleverna?
Samtal kring upplevelsen av dans
Nu har ni varit på dans! Hur var det?
Det viktiga när ni nu ska samtala kring föreställningen är att man inte fastnar i värderingsfrågor.
Så som vad var bra och dåligt, utan då fråga eleverna vad det var som var bra och dåligt. Ställ frågor kring vad det är barnen har sett och upplevt,
allt ifrån själva dansen och dansarna till kostymer,
rekvisita och ljud.
För en del tar det sig uttryck direkt men för andra
kan det ta lång tid innan man vill och kan prata
om sin upplevelse, precis som hos vuxna. Man ska
även vara beredd på att det inte är alla som uppskattar föreställningen. De kanske säger: ”Det var
tråkigt”, ”Jag förstod inte”. Men det kan vara ett
försvar då de inte vill tala om sin upplevelse eller
att de vill tillmötesgå våra vuxnas förväntningar.
Här kan man då också arbeta vidare med att fråga
vad man upplevde som tråkigt, för att få igång ett
konstruktivt tänkande.
Vissa eleverna kanske vill ställa sig upp och visa
vad de gjorde, andra vill rita. Det finns många
sätt som föreställningen kan ha skapat intryck hos
eleverna. Ge dem det utrymmet.
Det viktiga är att det inte finns något rätt och fel.
Låt eleverna ha sina egen upplevelser. Alla har vi
olika referensramar och tillsammans kan ni få
många intressanta diskussioner kring dansföreställningen.
Här är några förslag på frågor du kan inleda med:
Vad var det som hände på scenen?
Minns du hur det började?
Hur många var de som dansade?
Hur såg de ut?
Hur rörde de sig?
Var de ensamma, var för sig, eller var de
tillsammans?
• Hur slutade det?
•
•
•
•
•
•
På detta sätt bygger ni tillsammans upp en bild
om föreställningen. Kanske har ni olika åsikter
om vad ni upplevt.
7
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Kompaniet
Föreställningen Otur! Harlekin och har koreograferats av Håkan Mayer och dansare är CarlJohan Jörnland (Harlekin),Tanja Tamminen (Colombina) och Oskar Lövbrand (Pantalone).
Håkan Mayer, koreograf
Håkan är utbildad
på Operans Balettelevskola 1970-1979,
därefter anställd vid
Operabaletten. Började frilansa 1986 och
dansade med Per Jonsson, Kenneth Kvarnström,
Susanne Jaresand.
Har gjort koreografi till minst, ett 20-tal operor,
musikal och teaterverk samt andra, mindre produktioner ex: solon och duetter. Göteborgsoperan,
Kungliga Operan i Stockholm, Malmöoperan,
Norrlandsoperan, Wermland Opera, Stockholms
Stadsteater, Drottningholms Slottsteater, Det
Kongelige i Köpenhamn, Narodni Divadlo och
Stavovski teatern i Prag och Aix-en Provence opera
festival är några av de viktigaste arbetsplatserna.
Oskar Lövbrand, dansare
Oskar är 24 år och kommer ursprungligen från
Örebro, men är nu
bosatt i Stockholm.
Han har två sceniska
yrkesutbildningar i
ryggen; två år på Musikalakademien i Umeå
samt den treåriga yrkesdansarutbildningen på Balettakademien i Stockholm.
Har jobbat med regissörer som David White,
Matthew Ryan, Carl Sjöström och Jessica Gustafsson, samt med koreografer som Charlotta
Öfverholm, Anna Ståhl, Åsa N Åström och Peter
Svenzon.
8
Tanja Tamminen, dansare
Tanja är född och
uppvuxen i Umeå.
Hon har gått på
Iwanson School
of Contemporary
Dance i München och
tidigare har hon gått
dansestetiska programmet på gymnasiet i Umeå,
förberedande dansarlinjen på Balettakademien i
Stockholm och även förberedande dansarlinjen i
Karis, Finland.
Tanja har medverkat i flera olika föreställningar
och produktioner och arbetat med många internationellt kända koreografer; Hannes Langolf.
Patrick Delcroix, Jan Kodet m.fl.
Under läsåret 2011-2012 var hon anställd i Dans i
Värmlands Mobila Dansverkstaden.
CarlJohan Jörnland,
dansare
CarlJohan Jörnland är
23 år och kommer från
Simirishamn i Skåne.
Han färdigutbildades som yrkesdansare
på Balettakademien i
Göteborg 2011 och har bl a
gjort rollen Baby John i musikalen
West Side Story på Kildens teater og konserthus
i Kristiansand. CarlJohan har också jobbat som
dansare på Trettondagsbal och Festkväll på Göteborgsoperan och dansat i TV på Idol 2010 och P3
Guld 2011
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
En kort inblick i dansens historia
Dansen är förmodligen en av människans tidigaste uttrycksformer. Hos naturfolken dansade
man i samband vid speciella riter och ceremonier
för livets fortbestånd, för t.ex. jaktlycka och god
tillväxt. Under äldre förkristna tiden blev dansens
funktion rikligare då man bland annat använde
den i uppfostrings- och utbildningssyfte, man berättade om legender och myter och man tror även
dansen har en viktig del i religionsutövandet.
I antikens Grekland såg man på dansen som en
del av utbildningen till att bli en god medborgare
och en väg till självbehärskning. Det var inte bara
männen som övade sig i att dansa, för att bland
annat förberedas för eventuella strider, utan även
kvinnan utövade dans. I Sparta ville man även
att kvinnan skulle ha en god fysik och efter hand
blev dansen kvinnornas idrott där de tävlade och
sporten blev vida berömd.
Dansen fortsätter sen på medeltiden att fylla sin
plats i kyrkan då man använde den vid olika ceremonier och högtider. Under denna tid var ringoch gruppdanser också populära. De uppstod
först inom hovet där det var prestige att dansa. Än
idag kan vi se exempel på medeltida dansformer:
långdanser runt midsommarstången och danser
på bröllop.
Det är i Frankrike under Ludvig XIV regim som
dans som konstform får ett stort genombrott.
Ludvig XIV var även kallad som Solkungen, då
han vid fjorton års ålder hade rollen som solen i
baletten Le Ballet de la Nuit, 1653. Under denna
tid grundar Ludvig XIV dansskolor och han anställer dansmästare som tränar folket vid hovet till
att föra sig propert.
verk. Även i Sverige växer sig dansen stark och
detta tack vara drottning Kristinas brinnande
intresse för dans.
Men det var inte förrän kring 1800-talet som kvinnan fick en mer betydande roll i baletter och dansstegen blir mer invecklade. Nu dyker tåspetsskor
och tyllkjolar upp, för att förstärka den romantiska, övernaturliga känsla man sökte.
Modern dans
Balettdansare började tröttna på den strikthet som
baletten innebär och sökte nya sätt att uttrycka sig
med kroppen. En lust att röra sig naturligt växte
fram.
1877 i San Fransisco föds den stora danspionjär
Isadora Duncan. Duncan såg dansen som en
konst att uttrycka sig personligen och hon var
förespråkare för kvinnans rättigheter. Hon dansade barfota och barbent i endast en tunn grekisk
tunika. Hennes rörelser utgick ifrån naturen och
hon anses vara grundaren och skaparen av den fria
dansen. Duncan menade att endast den utbildning som innehåller dans är riktig, att det är varje
barns rätt att dansa och uppleva konst.
Under 1900-talet utvecklades den moderna dansen
enormt och många nya stilar växte fram. Några
stora namn, förutom Isadora Duncan, är Rudolph
von Laban, Martha Graham och Merce Cunningham. I Sverige är Birgit Kullberg, Mats Ek
och Per Jonsson kända namn för den moderna
danskonsten.
Klassisk balett
Vid denna tid växer det vi idag känner till som
den klassiska baletten fram. Hovbaletter går från
att vara små föreställningar till riktiga allkonst9
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Jazzen
Streetdance
Jazzdansen kommer ursprungligen från Afrika
och kom på 17-1800-talet till Amerika via slavarna.
Man ansåg denna dans vara hednisk och slavarna
utvecklade då steppen för att behålla rytmen i
dansen. Slavarna fick möjlighet att uppträda med
sin dans på shower där de hade möjlighet att
avancera till de stora showerna, kallad Broadwayshowerna, i början på 1900-talet.
Streetdance är ett samlingsnamn för danser som
uppstått på gator eller klubbar. Streetdance var
ett viktigt sätt för ungdomarna i USA att hålla sig
borta från gäng och våld med.
Det dröjde dock inte länge innan de vita blev
intresserade av jazzdans och stilen blev mer strikt
och hade inte samma rytm och stil som slavarna
utvecklat. Under 1900-talet utvecklades flera stilar
som har sina rötter i jazzdansen: step, jig, swing,
lindy hop, charleston för att nämna några exempel.
Hiphopen
Det finns två huvudpersoner bakom uppkomsten
av hiphopen: Jamaicanen och DJ’n Kool Herc och
Afrika Bambaataa, även han DJ. Hiphop-kulturen
består av fyra element:
• En DJ som sköter musiken och mixar låtar.
• MC, den som rimmar och rappar till t. ex
bakgrundsmusiken DJ’n spelar.
• Graffiti målas i regel med sprayfärg och med
ett budskap.
• Breakingens uppkomst är delad men det
finns källor som säger att den har sina rötter i
den brasilianska kampsporten Capoeira.
10
Säger man att man skall gå på en klass med streetdance blir detta då alltså missvisande då det är det
samlade namnet för stilarna. Några av de danser
som ligger under samlingsnamnet är: Breaking,
New-Style, Popping, Locking och House.
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Dansordlista
Kostymör Personen som ritar och skapar kläderna/
Dessa ord kan förslagsvis även användas som till
exempel ”veckans ord”:
kostymerna.
Balett En dansteknik och dansstil som har sina
Maskör Person som skapar masker, bestämmer
rötter i hovkulturen under 1400- och 1500 talen.
sminket och perukerna.
Bål Är människans överkropp. Även benämningen
på figurskulpturer utan armar, ben och huvud.
Pantomim Stumt skådespeleri som utförs med gester, inga ord används. Det är kroppen som talar.
Dansare Person som har dans som yrke
Danspedagog Lärare i dans
Pas de deux Dans för två. Fransk term som är
vanligt förekommande i dansen som där betyder
duett. Används ofta i klassiska balettstycken.
Dansverk Konstnärliga helheten med dans, musik,
Scenografi Dekoren på scenen
ljus etc.
Duett Ett dansstycke avsett att dansas av två
personer.
Folklig dans Även kallat sällskapsdans. Dans som
folket dansar för att roa sig.
Solo Dans för en dansare.
Streetdance Är ett samlingsnamn på flera olika
dansstilar som växte fram på gatorna i Amerika.
Breaking, New-Style, Popping, Locking är några
exempel.
Improvisation Dans där man inte i förväg har
bestämt dess exakta utformning.
Torso, bålen, utgörs av ryggen, bröstet, buken och
Jazzdans En dansstil som växte fram under
Unisont Ofta förknippas koreografi till dansare
1900-talet i USA som då inspirerades av jazzmusiken.
Klass Dansträningspass i särskild dansteknik, t ex
balett, jazz, modernt.
bäckenet.
som rör sig unisont, likadant.
Workshop En danslektion, kurs eller rörelseverk-
stad.
Klassisk romantisk balett Dansstil och teknik som
utvecklades under 1800-talet. Stora påkostade
dansföreställningar som ofta baserades på sagor,
t ex Svansjön.
Kompani Dansensamble, dansgrupp.
Koreograf Person som bestämmer rörelser och
helheten i dansverket.
Koreografi Dansmönstret, det färdiga dansstycket.
11
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Övningstips
Introduktion till DANS
Jag har sammanställt tre barndansövningar som är kopplade till olika ämnen i skolan. Jag har själv testat
övningarna jag valt. De är enkla att genomföra och varit mycket uppskattade av barnen.
1. DANS – IDROTT & HÄLSA
Leddockan
Denna övning passar utmärkt att göra i klassrummet och tar inte så lång tid utan passar utmärkt som en
liten övning innan dagens första lektion.
För denna övning behövs det en s.k leddocka - en docka med rörliga leder som används för att åskådliggöra
rörelser och ställningar.
• Samla barnen i en ring och presentera ”dockan”. Låta barnen själva få ge dockan ett namn.
• Forma dockans armar, ben och huvud i ett uttryck och låt barnen berätta vad de kan se. Hur känner sig dockan? Hur ser man det? Varför känner han sig så? Vad kan ha hänt?
På detta sätt medvetandegör man hur man kan tala med sin kropp utan ord. Hur man använder sin kropp
dagligen som ett uttrycksmedel.
Här har man även ett ypperligt tillfälle att prata om kroppens olika delar, leder och dess funktion.
Tips: Kommer inte eleverna riktigt på vad det är dockan försöker säga? Be dem forma kroppen i samma
form som dockan så kanske de ”känner” vad dockan vill förmedla.
12
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
2.DANS-MUSIK
Det är viktigt att tänka på att ett barn har kortare ben än oss vuxna och därför kan de rörelser vi vuxna
tycker känns snabba kan kännas lagom för ett barn.
Det är bra om du tänkt igenom övningen och testat den för dig själv innan du presenterar den för eleverna.
Danståget
Ta med dina elever iväg på ett danståg! Även kallat långdanser.
• Hitta en låt som har en tydlig och jämn takt, trummor är alltid bra. Låt barnen gå i takt till musiken genom att följa dig runt i rummet. Du kan börja med att gå i ring för att sen gå runt i rummet i
ett s.k danståg när eleverna börjar bli bekant med musiken.
• Testa sen att klappa händerna på 1:an i musiken.
• Testa att gå på bara jämna slag, d.v.s. halvtakt (1/4): 2,4,6 och 8. Övergå till heltakt igen.
• Nästa steg är att testa gå i dubbelt tempo (1/8): 1å2å3å4å…..8.
Tips på vidareutveckling av övningen:
Gå i ett tempo till versen i musiken. Ändra sen till ett annat tempo i refrängen. Kanske använder du en
låt som passar att smyga till. Kan man smyga i takt?
I boken Tjuderuttan, sa räven av Lars Farago kan du hitta fler förslag med beskrivningar på långdansövningar som passar att göra till denna övning.
På så vis kan man sen förklara för barnen de olika begreppen inom musiken, så som tempo, takt, fjärdedelar etc.
Kanske kan du komma på egna idéer men testa till någon annan musikgenre. Vi har skrivit ner några
förslag på olika vanliga danssteg och musik som passar till dem.
Musikförslag:
Gå i takt/gå Valssteg
Springa till musik
Hoppsa/galoppera
march, paso doble, gånglåt, polka
menuet, vals, mazurka
can-can, Boogie-woogie
snabb mazurka
13
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
3. DANS – SVENSKA
Samla eleverna i en ring och förklara att de ska få testa att ”rita” bokstäver på golvet med hjälp av tejp.
Visa först övningen så de förstår att med hjälp av tejpen nu ”rita” en bokstav på golvet.
• Gör bokstaven åtminstone en m2. Ta exv B som har både runda och raka former.
• Testa sen att forma din kropp i bokstaven. Lägg dig i raka strecket, böj dig i b:et, testa vad som
fungerar och inte.
• Låt eleverna nu sprida ut sig på golvet som prickarna på ett tyg. Para sen ihop dem två och två.
• Ge dem en bit färgad tejprulle var (plasttejp är billigt)och ge dem varsin bokstav.
• Låt dem nu ”rita” bokstäverna på golvet med tejpen.
Barnen får sen gå runt och testa de olika bokstäverna.
Kan de komma på ord som börjar på bokstaven de har framför sig, ett ord som finns i mitten eller sista
bokstaven i ordet?
Tips: Då denna övning kräver en del av din uppmärksamhet och kan upplevas som ganska ”rörig” kan
det vara bra att testa övningen i ½ klass första gången eller att ni är fler lärare som hjälper eleverna.
Fördjupning av övningen:
• Välj ut fyra bokstäver, låt säga bokstaven E, D, S och H.
• Lägg ut en bokstav i varje hörn i rummet.
• Dela upp eleverna jämnt fördelat vid de olika bokstäverna.
• Varje hörn har förvandlat eleverna till olika djur; E= Enorma elefanter, D=Dansande delfiner,
S=Slingrande snokar, H=Hoppande harar
• Diskutera med eleverna hur varje ”djurbokstav” dansar. Hur rör sig en elefant? Stora och yviga rörelser kanske. Delfinen kanske rör sig snabbt. Hur rör sig en slingrande snok? Låt barnen vara med och
testa.
• Hörnet eleverna står vid är nu djurets bo och be nu varje hörn, var och en för sig, testa röra sig som
sitt djur. Efter en stund kryper djuret tyst tillbaka till sitt bo.
• Avsluta med att alla djuren dansar tillsammans.
Tips 1: För att förstärka känslan i övningen kan du använda musik till varje bokstavsdjur. Exempelvis en
långsam och tung låt till elefanterna och en snabb och glad låt till delfinerna.
Tips 2: Denna övning går att variera på massor av olika sätt. Istället för djur kanske man kan testa jobba
med olika känslor eller varför inte arbeta med ordklasser.
14
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Tävling
Vi bjuder in Värmlands alla lågstadieelever till att medverka i vår tävling Dans-ABC. Ni tävlar om fina
priser; inträde en heldag på Nöjesfabrikens Lekland eller en dag på Vattenparken i Sunne.
Tävlingen består av två moment - ett fotouppdrag och ett Dans-ABC.
FOTOUPPDRAG
Kreativitet i bokstavsinlärningen och förstå betydelsen av ord.
Genom berättandets form i dansen ökar vi på ett kreativt sätt barnens bokstavsinlärning och ordförråd.
Bokstäver blir ord och genom att dansa dem, kan man också förstå tex. innebörden i prepositioner som
över, under, mellan.
Anmäl att ni vill vara med i fotouppdraget, ni får då en bokstav av Terese. Fotografera, med hjälp av elevernas kroppar, den tilldelade bokstav på ett kreativt sätt. Här är det endast fantasin som sätter gränsen!
Viktigt är dock att bokstaven är formad av elevernas kroppar. Ni kan fota ett eller flera förslag. Skicka de
bilder ni valt till Dans i Värmland. Kanske är det just er bild som får illustrera en bokstav i vårt DansABC - en ordlista för dans!
15
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
DANS-ABC
Dans har en egen terminologi som man kan lära sig. Nu vill vi ha hjälp av din klass att skapa Sveriges
bästa Dansordlista.
Uppgiften går ut på att klassen ska hitta så många DANSTERMER/DANSORD som möjligt som t.ex.
plié, jeté och piruette och ta reda på betydelsen av dessa. Använd er av böcker, internet eller annan källa.
Skicka in ordet tillsammans med en förklaring på ordets betydelse och källa, t.ex. uppslagsverk eller
internetadress. Skriv ner orden i bokstavsordning i ett word- eller exceldokument. Skicka in till Dans i
Värmland.
Hur tävlar man?
Anmäl er via mejl till [email protected] om att ni vill delta i tävlingen. Skicka in följande
uppgifter:
• Kommun och skolans namn
• Klass
• Antal elever i klassen:
• Klasslärarens namn, telefonnummer och mejl (dit vi skickar bokstaven för fotouppgiften)
Gör uppgifterna ovan, skicka in BÅDE foto och ordlista till [email protected] senast
den 30 november 2012. Vinnare i tävlingen utses i mitten av december. LYCKA TILL!
TACK TILL
16
Lärarhandledning • Otur! Harlekin
Mer information
www.dansivarmland.se
På vår hemsida kan du och din klass hitta massor med intressant information. Ni kan lära er mer om
olika dansstilar samt historiken bakom dem. Ni hittar var man kan vända sig om man vill börja dansa,
tips på fortbildning för lärare om dans i förskola och skola, litteraturtips, tävlingar, information om våra
olika projekt och mycket mer.
Här kan ni även hitta mer information om vad dans i förskola och skola är för något. Ni kan även se vilka
olika arrangemang etc. som pågår just nu ute i länet inom dansområdet. Det finns ett Institut för dans i
skolan - läs mer om detta på www.dansiskolan.se.
Om ni vill ha uppföljning i form av pedagogisk verksamhet och vad det kan innebära kan ni läsa om detta
på hemsidan där ni även finner våra kontaktuppgifter.
Dans i Värmland har tagit fram en broschyr Dans i förskola och skola för lärarkollegiet eller till föräldrar.
Den är kostnadsfri för skolor i Värmland och vi skickar den gärna till er om ni önskar.
Litteraturlista
Kom hit alla barn! -Fridans för lågstadiebarn. Helklassundervisning
Maria Edin
Att känna rörelse. –en danspedagogisk metod
Elisabet Sjöstedt Edelholm & Anne Wigert
DANS – en möjlighet för alla
Cecilia Bjertoft
17
Region Värmland
Dans i Värmland
Box 1022
651 15 Karlstad
Besöksadress
Lagergrens gata 2
652 26 Karlstad
Kontakt
054-701 10 70
[email protected]
Text
Terese Lindblad
Kultursamordnare
Danskunskapandeprojektet
Dans i Värmland
Form och sammanställning
Ulrika Lassing
Dansadministratör
Dans i Värmland