Transcript Kärvt för konstnärer i Norrbotten

Pressmeddelande
Kärvt för konstnärer i Norrbotten
64 procent av konstnärerna i Norrbotten har en taxerad månadsinkomst
på under 13 300 kronor, visar en ny undersökning från Konstnärernas
Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och
Industriformgivare (KIF). Detta trots att många konstnärer har långa
akademiska utbildningar bakom sig och det starka intresset för konst
med 3,5 miljoner besök på konstmuseum årligen.
De låga inkomsterna för sex av tio konstnärer kan jämföras med den genomsnittliga
månadsinkomsten i Norrbotten som var 21 898 kr år 2012, enligt SCB. Bara 5 procent
av konstnärerna i länet tjänar mer än 25 000 kr.
– Norrbotten har goda förutsättningar som konstregion. Vill man att konstnärer ska
bo och verka här och vill man att befolkningen även i de mindre Norrbottenskommunerna ska komma i kontakt med konst behövs en strategisk handlingsplan
som tar ett helhetsgrepp på bild- och formkonsten. Som ett positivt exempel finns
Haparanda kommuns satsningar på offentlig konst, säger Bengt Frank, konstnär och
ordförande för KRO/KIF Norrbotten.
Undersökningen visar också att nästan hälften av konstnärerna i Norrbotten arbetar
med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig. De lägger i
dag mindre tid på sitt konstnärskap och mer tid på brödjobb vid sidan av konsten än
för sex år sedan.
– Ska Norrbotten lyckas ta tillvara de konstnärliga resurserna som finns i länet,
behöver man göra långsiktiga investeringar i konsten. Det handlar om en politik som
skapar förutsättningar för konstnärer och konsthantverkare att ägna mer av sin tid åt
den konstnärliga verksamheten, säger Katarina Jönsson Norling, riksordförande för
Konstnärernas Riksorganisation.
För vidare information, kontakta:
- Bengt Frank, konstnär och ordförande KRO/KIF Norrbotten, [email protected],
070-317 80 77
- Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas
Riksorganisation, [email protected], 076-827 76 00
- Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och
Industriformgivare, [email protected], 070-300 04 93
- Pontus Björkman, rapportförfattare och pressansvarig KRO/KIF, [email protected],
073-771 18 50
Pressbilder finns här, i tidningens arkiv alternativt på konstnärens hemsida.
Fakta om rapporten
Utsikt från ateljéerna 2014 bygger på en enkät med Sveriges professionella
konstnärer och konsthantverkare. 2 478 konstnärer och konsthantverkare besvarade
enkäten som genomfördes i december 2013 och januari 2014. Förfrågan gick till
sammanlagt 6 525 medlemmar i BUS, KRO och KIF, vilket innebär en svarsfrekvens
på 38 procent (motsvarande siffra 2011 var 29 procent).
Den rikstäckande rapporten finns här. Siffrorna nedbrutna per län presenteras
nedan.
Uppskattade sammanlagda taxerade inkomster (konstnärlig verksamhet och andra
inkomster) för år 2012, fördelat på län
Län
Andel av
konstnärerna
med
månadsinkomst
på 13 300
kronor eller
mindre
Andel av
konstnärerna
med
månadsinkomst
mellan 13 301 25 000 kronor
Andel av
konstnärerna
med
månadsinkomst
på 25 001
kronor eller
mer
Genomsnittlig
månadsinkomst
i länet (2012),
statistik från
SCB
Blekinge län
Jämtlands län
Västerbottens län
Gotlands län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Östergötlands län
Skåne län
Västmanlands län
Värmlands län
Jönköpings län
Dalarnas län
Norrbottens län
Västra Götalands län
Hallands län
Kronobergs län
Södermanlands län
Kalmar län
Örebro län
Uppsala län
Stockholms län
81%
81%
75%
74%
73%
73%
70%
70%
70%
70%
70%
67%
64%
64%
64%
63%
62%
62%
62%
61%
58%
12%
13%
15%
24%
17%
24%
20%
24%
18%
18%
21%
31%
31%
29%
27%
31%
33%
27%
31%
25%
30%
8%
6%
9%
2%
10%
3%
10%
6%
12%
13%
13%
3%
5%
7%
9%
6%
5%
11%
8%
14%
12%
20 827
20 148
21 121
19 417
20 835
21 506
21 140
21 180
21 927
20 250
21 432
20 892
21 898
22 120
22 707
21 123
21 289
20 428
21 067
22 604
26 383
Enkätsvaren visar att 64,13 procent av Sveriges bild-och formkonstnärer har en
taxerad årsinkomst på 160 000 kronor eller mindre. Det motsvarar som mest en
inkomst på 13 300 kronor i månaden och inbegriper såväl inkomster från den
konstnärliga verksamheten som eventuella brödjobb vid sidan av den. Fördelat på
boendeort visar enkätsvaren att störst andel konstnärer med mycket låga inkomster
verkar i Blekinge län och Jämtlands län. Här har åtta av tio (81 procent) uppgett att
den taxerade inkomsten uppgick till 160 000 kronor eller mindre år 2012. Därefter
följer Västerbottens län (75 procent), Gotlands län (74 procent) och Gävleborgs län
(73 procent).
Andel av konstnärerna som under 2013 har arbetat med annat än den konstnärliga
verksamheten för att försörja sig, fördelat på län
Län
Östergötlands län
Jönköpings län
Västerbotten
Hallands län
Västra Götaland
Stockholms län
Gävleborg
Västernorrland
Jämtlands län
Dalarna
Värmland
Snitt i riket
Uppsala län
Örebro
Gotland
Blekinge
Skåne
Kalmar län
Södermanlands län
Kronobergs län
Norrbottens län
Västmanland
Andel konstnärer
som arbetade med
annat än den
konstnärliga
verksamheten
71,25 %
70,83
68,52
66,67
66,16
66
65
64,71
63,33
62,79
62,50
62,22
58,57
58,54
57,78
55,56
53,87
53,23
53,03
51,52
46,51
45,45
Fakta: Nationella konstnärsinkomster
Inkomsterna sjunker för konstnärer. Både 2011 och 2014 uppger 64 procent av
Sveriges bild- och formkonstnärerna att deras månadsinkomster är 13 300 kr eller
mindre. Värdet har urholkats med ca fem procent pga. inflation.
Ökade skillnader mellan män och kvinnor. År 2011 uppgav 66 procent av kvinnorna
och 61 procent av männen att månadsinkomsten var lägre än 13 300 kronor. Tre år
senare var motsvarade siffror 67 och 58 procent.
Mindre konstnärlig verksamhet. 35 procent av konstnärerna ägnar mer än 75
procent av sin arbetstid åt den konstnärliga verksamheten. År 2008 var motsvarande
siffra 45 procent.
Mindre inkomster från den konstnärliga verksamheten. För 21,6 procent av
konstnärerna står den konstnärliga verksamheten för 75 procent eller mer av den
totala inkomsten. I 2011 års enkät var motsvarande siffra 26,4 procent.
Museibesök
Intresset för konst. Enligt Myndigheten för Kulturanalys gjordes det 17,4 miljoner
besök på museum år 2012. Av museernas permanenta utställningar är 21 procent
inriktade på konst. Uppskattningsvis görs då 3,5 miljoner besök på konstmuseum och
då är inte Sveriges alla konsthallar inräknade. Siffran kan jämföras med Svenska
Hockeyligan som lockade ca 2 miljoner besökare 2013/14 och Allsvenskan i fotboll
som drog 1,8 miljoner åskådare år 2013.
Rekommendationer
Med följande förslag kan en kommun eller ett landsting skapa förutsättningar för ett
vitalt och kreativt konstliv och göra det möjligt för bild- och formkonstnärer att bo
och verka i regionen/kommunen:
1. Gör bild- och formkonsten till ett prioriterat utvecklings- och kulturområde. Bild- och
formkonsten har också tillhört ett av Norrbottens läns landstings ( NLL ) prioriteringar i
kulturplanen för 2011-2013. Utarbeta en handlingsplan för bild- och formområdet i samråd
med professionella konstnärer och konsthantverkare. Den bör ta ett helhetsgrepp på
konstscenen och bild- och formkonstnärers ekonomiska och sociala villkor.
2. De regionala satsningarna på bild- och formkonsten uppgår i de flesta landsting bara till
ett par procent av kulturbudgeten. Se över finansieringen av kulturområdet och se till att
finansiera MU-avtalet fullt ut, anta enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga
miljöer just som en regel och anlita även lokala konstnärer i gestaltningsuppdragen, investera
i stipendier, projektmedel och ateljéstöd för den professionella konsten. NLL tog 2013 beslut
om införande av 1 %-regeln
3. Ställ krav på att alla utställningsarrangörer som erhåller offentliga bidrag ska tillämpa
MU-avtalet fullt ut. I NLL´s kulturplan för 2014-2016 står inskrivet om att sprida kunskap
om 1 %- regeln och MU-avtalet och att verka för ett länsgemensamt införande.
4. Stimulera efterfrågan på konst och konsthantverk så att fler konstnärer kan försörja sig
som konstnärer. Skapa fler arenor för konsten och se till att presenter och gåvor som köps in
av det offentliga är skapade av konstnärer och konsthantverkare.