Transcript BILLERUD SKÄRBLACKA AB

Billerud Skärblacka AB
Verksamhets- och miljöbeskrivning 2011
2
SKÄRBLACKA BRUK 50 år 2012
Den skogsindustriella verksamheten i Skärblacka har anor sedan 1870-talet, massatillverkningen startade 1872 och
papperstillverkningen 1874. Skärblacka bruk är sedan 1953 en sammanslagning av två äldre bruk. Skärblacka pappersbruk
och Ljusfors pappersbruk. I Ljusfors bedriver vi fortfarande verksamhet i de ursprungliga lokalerna byggda av tegel, vars
vackra exteriör andas industriell kulturhistoria. Av Skärblackas gamla pappersbruk återstår i princip vårt nuvarande förråd,
TM 1’s maskinsal och närliggande lagerutrymmen för PM 7 och 8. Resten av vår anläggning är resultatet av den stora
industrisatsning som gjordes för femtio år sedan.
De äldre bilderna är ett urval från invigningen 1962 som gjordes av HKH Gustaf den VI Adolf.
Dagens moderna bruk projekterades av dåvarande
ägaren Fiskeby Fabriks AB i slutet av 1950-talet. Då
utformades grunden för vår produktionsinriktning.
Den officiella invigningen skedde under pompa och ståt
av HKH Gustaf VI Adolf den 4 december 1962. Investeringen, som till slut kom att hamna på idag motsvarande
penningvärde drygt 4 miljarder kronor, var den hittills
största i Svensk pappers- och massaindustris historia.
De ursprungliga planerna, att dimensionera bruket
för 150 000 årston med tyngdpunkt på sulfatmassa,
ändrades i slutskedet för att istället inrikta sig på pappersproduktion och mer specifikt säckpapper. Detta då
framtidsutsikterna för skandinaviskt säckpapper bedömdes som betydligt ljusare än för oblekt sulfatmassa.
Pappersmaskin 9 beställdes därför som ersättning för
den torkmaskin som först varit bokad och sedan blev
annullerad. Här nedan några tidpunkter för ett urval av
milstolpar under dessa 50 år.
1959-62
Ny sulfatfabrik och nytt renseri uppförs. Komplettering
av Ljusfors sulfatfabrik för framställning av halvkemisk
massa. Pappersmaskin 4 byggs om och anpassas för
tillverkning av fluting. Säckpappersmaskin 9 och
pappers­maskin 7 köps in. Sedimenteringsbassänger
byggs för minskning av fiberutsläpp till Motala Ström.
1962
Invigning av HKH Gustaf VI Adolf den 4 december
1975
Installation av linje 2 och mjukpappersmaskin 8. Dessutom tas ett blekeri och vår nuvarande sodapanna i drift.
Genom att sodapannan var försedd med elektrofilter
erhölls en effektiv stoftrening av rökgaserna. Även
en skrubber installeras för att tvätta rökgaserna efter
sodapannan.
1977
Vår luftade damm driftsätts, i och med det är vi först ut
i Sverige med biologisk rening av blekeriavloppsvatten.
1978
PM 9 börjar tillverka högtöjbart säckpapper efter
installa­tion av ett Clupakaggregat.
1980
Gamla sodapannan byggs om till barkpanna, vilket
innebär att oljeförbrukningen minskas med 50 000 m3
året därpå.
1982
Den 1 augusti 1982 inträffar en brand vid PM 4 som
bland annat innebär att maskinens torkkåpa och styrsystem vid återuppbyggnaden uppdateras till dåvarande
tekniknivå.
1985
I mitten på 80-talet marknadsförs brukets MG produkter
med innovativa produktnamn som Flexopaque och
Glaze. Uppfinningsrika produkt- och informationsblad
produceras som ger oss marknadsföringspris i Östergötland. Det nya marknadsföringskonceptet, att skapa
produkter inom olika användningsområden ökar kraftigt
försäljningen av vit MG.
1986
Massalinje 1 byggs ut. TM 1, en ny torkmaskin för
avsalu­massa installeras och tas i bruk.
Skärblacka bruk får ny ägare genom att Holmen köper
hela Fiskeby Fabriks AB och får namnet Holmen Cellkraft.
1987
Som pionjärer i branschen startar vi ”Paper University”,
som besöks av personal från en stor andel av våra
kunder. Syftet är att öka kunskapen om papperstillverkning, papprets egenskaper och miljöaspekter. Seminarier
genomförs både på bruket och hos kunder, det engagerar
medarbetare internt och externt på bred front. Arbetet
blir starkt relationsbyggande, ger oss ett ömsesidigt
kunskapsutbyte och stärker försäljningen långsiktigt.
1989
Vi är först ut i industrin med att ta fram ett obestruket
papper för release liner till hygienprodukter, detta blir
snabbt en stor produkt.
Holmen köps upp av MoDo och Holmen Cellkraft blir
därmed MoDo Cellkraft, division Skärblacka.
1992
Vi upphör med klorgasblekning och lyckas behålla
samma styrkeegenskaper och ljushet i pappret.
1993
Vi är först i Sverige med att etablera en miljöpanel (då
kallad luktpanel) av boende i vårt närområde. Detta för
att snabbt få information om lukt, stoft eller annan typ
av utsläpp i onormal omfattning. Upplägget har fått
efterföljare runt om i landet.
1994
MoDo Cellkraft, division Skärblacka ingår nu i ett eget
affärsområde med namn ModoPackaging.
Mjukpappersmaskin 8 konverteras till att producera
MG-kraftpapper på ett alldeles utmärkt sätt, helt emot
vad all expertis säger är möjligt.
1995
MoDoPackaging köps av AssiDomän, bruket inlemmas i
gruppen AssiDomän Kraft Products och blir AssiDomän
Skärblacka.
1997
PM 7, 8 och 9 moderniseras och byggs ut. Även sodapannan upprustas.
1998
Vår luftade avloppsdamm uppgraderas med modern
LAS-teknik (långtidsluftat aktivt slam). Därigenom
halveras utsläppen till vattnen. Ett nytt ”Teknikens Hus”
byggs anpassat för vår drift- och teknikutveckling.
1999
I slutet av 90-talet börjar tillverkningen av den nya generationens säckpapper Quick Fill. Utvecklingen är radikal
och patenteras. Idag är konceptet även infört som standard hos konkurrenterna, under benämningen ”Quick Fill
papper” – så väletablerat är namnet och produkten.
2000
Ett helt nytt renseri byggs med mycket gott resultat.
Bullernivån vid renseriet är efter ombyggnaden på en
sådan nivå att det sägs vara ”världens tystaste renseri”.
2001
Från och med den 1 januari 2001 ingår bruket i ägarkonstellationen Billerud AB, som består av bruken i
Skärblacka, Karlsborg och Gruvön. Bolaget noteras på
Stockholmsbörsens O-lista den 20 november 2001.
2005
En energi- och miljöinvestering görs som bland annat
innebär installation av fluidiserad sandbädd i barkpannan
och en ny effektivare ångturbin. Vi ökar vår energieffektivitet och utsläpp till luft minskar.
2007
PM 7 byggs om med en helt ny våtände med bröstvalsskak och övervira med avsikt att öka produktutbud och
kvalitet.
2011
Centralpacken byggs om och automatiseras, vilket bland
annat ökar kapaciteten för hantering av rullar som är
mindre till formatet. Detta genererar i sin tur förutsättningar för en lönsammare produktmix av MG-papper.
2012
Under 2012 och 2013 investeras 900 miljoner kronor
i brukets indunstning, sodapanna och rökgasrening.
Resultatet blir en effektivare energianvändning, högre
kapacitet för massaproduktion och lägre utsläpp. Investeringen syftar även till att skapa en effektivare proces�styrning och en bättre arbetsmiljö för operatörerna
genom en betydande insats inom el och automation .
Projektet är döpt till Recovery 2012.
Innehållsförteckning
Allmänt...................................................................................................... 1
Förpackningspapper................................................................................... 2
Tillverkningsprocessen................................................................................ 4
Produktionskapacitet................................................................................. 6
Energianvändning...................................................................................... 7
Grunderna för miljöarbetet......................................................................... 9
Miljöarbetet 2011..................................................................................... 10
Utsläpp till luft......................................................................................... 12
Beskrivning av avloppsvattenrening.......................................................... 13
Utsläpp till vatten..................................................................................... 14
Ordförklaringar........................................................................................ 16
Allmänt om Skärblacka Bruk
Billerud Skärblacka AB ingår i Billerud­koncernen.
Tillverkningskapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till
cirka 400 000 ton slutprodukter per år, varav huvud­
delen går på export.
Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför
Norrköping. Samhället har omkring 4 000 invånare.
Med mer än 625 anställda är bruket en av de största
privata arbetsgivarna i Norrköpings kommun. Bruket
är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms
sjön Glan. Motala Ström börjar i Vättern och passerar
sjöarna Boren, Roxen och Glan innan den via
Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl huvudfåran
som flera tillflöden används som vattentäkt och
recipient för ett stort antal kommuner och industrier.
Gamla anor
Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka och 1874 papperstillverkningen. Grunden till
dagens moderna fabrik lades i början av 1960-talet.
Då byggdes en helt ny sulfatfabrik och två nya
pappers­maskiner. Genom årens lopp har ytterligare
stora investeringar i ny teknik och nya anläggningar
vidmakthållit Skärblacka Bruks position som ett
modernt massa- och pappersbruk. De tekniska
framstegen i kombination med produktutveckling
har gjort Billerudkoncernen till en av Europas största
tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand med
att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts
på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade
utsläpp.
Råvaran
Vid bruket används mest barrmassaved, vars fibrer
är långa och starka. Detta är en förutsättning för de
starka säck- och kraftpapper som tillverkas. Bruket
använder också lövved, mest björk, men även en del
asp. Dessa har korta fibrer som lämpar sig för till­
verkning av ett styvt papper. Därför används lövved
till fluting, som är det vågiga skiktet i wellpapp.
1
Förpackningspapper
Huvuddelen av den totala produktionen på cirka 400 000
ton per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner,
och återstående del säljs som torkad massa.
Papperstillverkningen är inriktad på brunt säck­
papper, fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka
Bruk är framför allt specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är förpack­ningstillverkare
över hela världen. De arbetar ständigt med att
utveckla sina produkter och ställer därför hela tiden
nya och högre krav på papperet.
papper. Där används en specialprodukt som omslag
till engångsartiklar och kirurgiska instrument som
ska steriliseras. Alla dessa olika typer av förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste helt
enkelt fungera perfekt även när kundens stora och
breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryck­
pressar går med högsta hastighet. Detsamma gäller i
de maskiner som tillverkar och fyller den slutgiltiga
förpackningen. Pappret, förpackningen ska vara så
smart som möjligt. Den är till för att skydda innehållet,
spara kostnader, stärka kundens varumärke, bidra till
en smidigare logistik och en renare miljö.
Många användningsområden
Brukets papper används i en mängd dagliga produkter,
både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet
kombinerats med andra material vid skapandet av en
förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka
Bruks papper dyka upp som margarinomslag,
inner­lock i smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller
kanske som påse runt småfrallorna. Andra så vitt
skilda ting som TV-apparater, möbler, bildelar,
kemi­kalier, cement och djurfoder förpackas också i
vårt papper. Även inom sjukvården finns brukets
2
Papper i ett kretslopp
Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att
återvinnas och användas som returfiber för nya
pappersprodukter. En vedfiber kan användas 6-7
gånger. När fibern inte längre kan återanvändas ger
den ett bra energitillskott om den förbränns. Vid
förbränning eller om papperet får förmultna bildas
koldioxid som den växande skogen tar upp i fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar råvara
och passar därför väl in i kretsloppssamhället.
3
Tillverkningsprocessen
Produktionen vid bruket pågår dygnet runt – året om
– med endast ett större fabriksstopp för underhållsarbe­
ten. De skiftgående operatörerna övervakar och styr de
olika processavsnitten via processdatorsystem. I
uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för
övervakning av utsläpp till den yttre miljön.
Råvaror
Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och
andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är
veden. Att minimera förbrukningen av ved och
samtidigt få ut en produkt som kunderna vill ha är en
vital del i det dagliga arbetet. Eftersom Billerud inte
har något eget skogs­innehav köps all vedråvara. Vid
Skärblacka Bruk sker anskaffningen via större aktörer
i närområdet. Alla lokala ved­leverantörer har spårbarhetscertifikat enligt FSC® och/eller PEFC. Detta
borgar för att all rå­vara är kontrollerad och följer en
godtagbar standard vad gäller miljöhänsyn, då ett
uthålligt skogsbruk är avgörande för brukets framtid.
En viss import till bruket förekommer. Billerud ställer
samma krav på dessa leverantörer som på de lokala.
Andra betydelsefulla råvaror är olika typer av
kemikalier. Bulkkemikalier i form av standard-kemikalier används mest. Tillsatskemikalier används för
4
att ge produkterna vissa egenskaper eller för att
underlätta produktionen och undvika olika typer av
störningar. Alla kemikalier som används måste före
användning godkännas av brukets kemikaliegrupp
som granskar deras inverkan på yttre miljö, arbetsmiljö samt produkt­säkerhet. Utbyte till mer miljöanpassade kemikalier görs när så är möjligt.
Vedråvaran utgörs av rundved i form av löv- och
barrved samt barrvedsflis från sågverken inom vårt
upptagningsområde.
Från ved till slutprodukt
I vedhanteringen (1) barkas stockarna i en roterande
barktrumma och därefter huggs de till flis. Barken
används i barkpannan för framställning av energi till
bruket. Flisen transporteras till de två kokerilinjerna
(2) där cellulosafibrerna friläggs ur veden genom
kokning med en kokvätska som kallas vitlut. Cirka
hälften av veden blir massa. Massan tvättas (3) för att
avlägsna resterna av kokvätskan som nu kallas
svartlut. Därefter silas (4) massan för att bli ren från
fasta föroreningar.
Svartluten utgörs av förbrukade koknings-kemikalier,
utlöst vedsubstans samt lignin som också är en
beståndsdel i vedråvaran. Svartluten indunstas till
hög torrhalt och bränns i sodapannan (7). Kemikalierna bildar en smälta som löses i vatten till grönlut.
Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny
kokvätska, vitlut. Kalken blir samtidigt mesa, som i
en annan cirkulation bränns om till ny kalk.
inköpta returfibrer. Friläggningen av fibrerna vid
halvkemisk massatillverkning sker med kemikalier
samt med mekanisk energi i raffinörer. Cirka 80 % av
veden blir massa och resterande del går till avluten,
som efter indunstning bränns i sodapannan.
Vi har två massalinjer. Massalinje 1 utgörs av sex
satsvisa kokare och massalinje 2 utgörs av en kontinuerlig kokare. Massa från den kontinuerliga linjen
används vid den oblekta säckpapperstillverkningen.
Massan, som tillverkas i det satsvisa kokeriet, är både
kortfibrig lövmassa samt långfibrig barrmassa och
görs vit genom blekning (5) med kemikalierna syrgas,
klordioxid samt väteperoxid. Den blekta massan går
vidare till våra pappers­maskiner för blekta produkter
samt till vår torkmaskin (6).
Ångvärmen för processen fås vid eldning av bark och
svartlut. Ångan från våra pannor passerar en ångturbin innan den går ut till de olika avdelningarna. I
ångturbinen framställs elkraft i en generator.
Återvinningsprocessen
I tillverkningsprocessen används stora mängder
vatten, som efter användning renas i sedimenteringsbassänger och genom biologisk rening, innan det går
ut till Motala Ström. Från processen erhålls även en
del illaluktande gaser. Dessa samlas ihop och
förbränns i separata ugnar.
Papperet tillverkas efter kundernas specifikationer
och levereras i rullar om cirka ett ton. Massan från
massatorken arkas och levereras i balform. Utlastning
(8) och leverans till kund sker via tåg, bil eller båt.
Cirka 80 % av våra produkter exporteras.
Inom bruket finns specialistfunktioner som stödjer
produktionsavdelningarna i frågor som process- och
produktutveckling samt miljö. Ett kontinuerligt
arbete pågår för att trimma våra anläggningar och
vår personal för att säkerställa och möta ökade krav
på produktkvalitet och miljö.
Vid bruket tillverkas även fluting, som framställs ur
så kallad halvkemisk massa (NSSC-massa) samt
1
Vedhantering
2
3
4
Diskont. kokeri
Tvätteri
Sileri
5
6
Syrgasblekning Tvätt
Blekeri
8
Massatork
6
Pappersmaskiner
VITL
UT
Tvätteri
T
TLU
AR
SV
Kont. kokeri
Utlastning
Sileri/
tvätteri
Avloppsvatten
MESA
Sedimentering
Processånga
Elkraft
Mellansedimentering
TJ
OC
Sodapanna
KLU
7
Kausticering
Mesafilter
T
Indunstning
Mesaugn
K
K
AL
Ångturbin
GR
ÖNLU
T
Rökgasrening
Ånga
Eftersedimentering
Generator
Långtidsluftad
Aktiv
Slamanläggning
(LAS)
Till Motala Ström
5
Produktionskapacitet
är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de
största i sitt slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka 160 000 ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas
800 meter papper med en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka och porositet. Papperet används till säckar för
till exempel kemikalier, cement och djurfoder.
PM 9
PM 7 och PM 8 är så kallade Yankeemaskiner vilket innebär att de är
försedda med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet
blankt på ena sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper.
Både PM 7 och PM 8 producerar starkt, vitt MG-papper och har en
årskapacitet på sammanlagt drygt 90 000 ton. Papperet används till
livsmedelsförpackningar och medicinska förpackningar. Dess­utom
används papperet som baspapper för olika sorter av beläggning såsom
aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7 meter och en hastighet på
600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data 5,0 meter respek­tive
800 meter/minut.
är en mångcylindermaskin och års­produktionen uppgår till cirka 90
000 ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4
tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter.
PM 4
har en årskapacitet på 150 000 ton blekt avsalumassa. Det årliga
produktionsutfallet idag är runt 60 000 ton som arkas och buntas till
balar. Massan säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används
för tillverkning av olika skriv- och tryckpapperskvaliteter.
TM 1
Produktion av massa och papper 2007 - 2011
MASSA 2007 2008 2009 2010 2011
Oblekt sulfatmassaton/år
326 000
327 000
338 000
333 000
337 000
(varav blekt)ton/år
166 000
170 000
160 000
160 000
162 000
Halvkemisk massaton/år
53 000
54 000
58 000
60 000
57 500
Slutprodukter
Papper och avsalumassaton/år
407 000
390 000 398 000
394 000
398 000
Råvaruanvändning 2007 - 2011
2007 20082009 2010 2011
Råvattenm3/d 92 400 91 80083 800 81 700 85 700
Barrvedm3 fub/år 1 272 500 1 181 000 1 244 100 1 261 100 1 287 500
299 500
307 000 298 900
259 400
248 700
Lövvedm3 fub/år
Wellretur
ton/år 35 900 30 60023 900 24 000 18 000
Bulkkemikalier
Tillsatskemikalier
6
ton/år 37 700 38 40040 200 39 100 35 600
ton/år 6 900 7 7008 700 8 300 8 300
Energianvändning
Energi är en nyckelkomponent vid all tillverk­ning av massa
och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi.
Ångenergi
Vattenånga är vår viktigaste energibärare som
transportör av över 70 % av brukets totala energi.
Ångenergi används bland annat vid torkning av
papperet och för uppvärmning av olika processflöden.
Ånga produceras främst i vår sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till över 95% på
biobränsle.
Elenergi
El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill
säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinder-drifter på
pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets
mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av
all den el vi förbrukar.
Direktvärme
I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs
höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt
låga genom förbränning av talloljebeck eller olja.
Direktvärme genom förbränning av gasol används
vid PM 7 och PM 8 för torkning av papperet.
Energieffektiviseringar
Att hushålla med energin och minska förbrukningen
är en mycket viktig fråga för bruket och det pågår
ständigt aktiviteter för att effektivisera energianvänd­
ningen.
Bruket deltar i Program för energieffektivisering
(PFE). Programmet fokuserar på elbesparingar. Det
har lett till ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under hela dess livslängd.
Inköpt energi 2007 - 2011
2007 20082009 20102011
Eldningsolja 1m3/år 416 664 368 411564
Eldningsolja 5m3/år12 22012 460 9 350 6 670 7 540
Talloljebeck ton/år 13 340 11 440 11 400 16 79014 250
Gasol
ton/år2 950 2 960 3 1102 9302 910
Träbränsle
ton/år126 300 131 700 128 100 118 500114 800
El köpt GWh/år 256 226 254 255229
FAKTA
Svartlut Internt bränsle som bildas vid kok­ning av vedflis till pappers­massa.
Drygt 70 % av den energi vi behöver för ångproduktion kommer från svartluten.
Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från svartluten.
Träbränsle Träbränsle är dels bark från den ved vi köper till massa­
framställningen samt inköpt flis, energiskog mm. Över 20 % av ång­energin
kommer från träbränslen.
Talloljebeck Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid
sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer
talloljan vidare till företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest
som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket och använder
som biobränsle i vår tillverkning.
Olja Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från biobränsle. För att
täcka hela vårt energibehov behöver vi komplettera biobränslen med en del olja i
pannor och mesaugnar.
Gasol Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av papperet vid PM 7
och PM 8. Gasol utgör ungefär 2% av brukets energi­behov.
En del i att hushålla med energi och resurser är brukets
leverans av spillvärme till fjärr­värmenätet i Skärblacka.
Spillvärmen har för lågt energivärde för att kunna
användas vid bruket, men energiinnehållet är tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet.
På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och
resurser sparas.
7




































Flödesschema energi
För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi
och nyttjade bränslen. Vid förbränning av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen. Höger del illustrerar
förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el.
8
Grunderna för miljöarbetet
Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika
sätt. Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft
samt även buller och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar
om att i möjligaste mån begränsa påverkan på miljön.
Lagar och andra krav
Grunden för allt miljöarbete som görs vid Skärblacka
Bruk är de krav som samhället och brukets kunder
ställer samt brukets och koncernens policys. Samhällets krav ges av lagar och regler som finns inom
miljövårdsområdet och av villkor som hänger samman
med tillståndet som bruket har för att få driva
verksamheten.
Miljöledningssystem
Skärblacka Bruk har ett certifierat miljöledningssystem som bygger på kraven i ISO14001, vilket internationellt är en av de mest tillämpade standarderna för
miljöledning. Miljöledningssystemet medför att hela
verksamheten inom företaget har givna spelregler för
arbetet inom miljöområdet. Några av grundpelarna i
miljöledningssystemet är brukets policy, miljöaspekter, utbildning av entreprenörer och anställda,
leverantörsbedömning samt uppföljning.
Brukets miljöaspekter är allt som härrör från verksamhetens aktiviteter, processer, varor eller tjänster
och som har eller kan ha inverkan på miljön. Miljöaspekterna värderas årligen och målen på miljöområdet sätts utifrån dessa för att undan för undan minska
verksamhetens miljöpåverkan.
I princip alla som arbetar på bruket har någon form av
miljöutbildning. Som nyanställd får man information
om brukets miljöarbete och miljöledningssystem.
Miljöutbildningar för anställda hålls efter behov vid
till exempel avdelningsmöten, skiftlagsträffar eller i
andra forum. Entreprenörer som kommer till bruket
får i samband med säkerhetsutbildningen information
om brukets regler inom miljöområdet.
Förutom miljöledningssystem har bruket certifierade
ledningssystem för kvalitet och energi samt spårbarhetscertifikat för ved enligt FSC® och PEFC. Brukets
olika ledningssystem plus regelverket för arbetsmiljöarbetet har slagits samman till ett verksamhetssystem.
Brukets verksamhetssystem revideras årligen av såväl
egen personal som extern part.
Utsläppskontroll
Utsläppen från bruket måste självfallet kontrolleras.
De följs kontinuerligt genom daglig kontroll via ett
stort antal mätningar och analyser som sker i enlighet
med det omfattande kontrollprogram som fastställts
av länsstyrelsen. Länsstyrelsen är den myndighet som
ansvarar för miljötillsynen av verksamheten. Rapporter om brukets miljöprestanda sammanställs varje
månad och skickas till olika miljömyndigheter. För att
vi själva på ett trovärdigt sätt skall kunna utföra egna
miljöanalyser är laboratoriet godkänt av den statliga
myndigheten SWEDAC. Varje år kommer det också
utomstående specialister till bruket för att granska
verksamheten på miljöområdet.
Miljöobservatörer
I början av 1990-talet bildades en miljöpanel bestående av ett 25-tal medlemmar boende runt om i
Skärblacka. Medlemmarnas uppgift är att rapportera
olika former av störningar som är knutna till brukets
verksamhet. I panelen ingår en relativt stor andel
pensionärer. Fördelen med detta är att dessa personer
ofta är hemma under dagtid på vardagar. Därmed kan
bruket få in rapporter om störningar även under denna
tid. I slutet av varje år hålls ett möte med panelens
medlemmar och det senaste årets resultat presenteras.
9
Miljöarbetet 2011
Produktionstillstånd
I oktober 2010 inlämnade bruket ansökan om tillstånd
enligt miljöbalken för nuvarande och framtida
verksamhet. Bruket ansökte om att bibehålla nuvarande tillståndsgivna produktionsvolym om 470 000
ton slutprodukter. Bruket ansökte också om tillstånd
att bygga en ny indunstning som markant kommer att
förbättra brukets energibalans samt ombyggnad av
sodapannan för att möjliggöra högre kapacitet för
lutförbränning. Förhandlingar om nytt produktionstillstånd med tillhörande villkor hölls i Mark- och
Miljödomstolen den 4-5 oktober. Dom i målet kom
den 29 november. Bruket har i domen fått tillstånd att
bibehålla hittillsvarande produktionsvolym om 470
000 ton samt att bygga en ny indunstning och bygga
om sodapannan enligt vad som beskrevs i ansökan.
Energi
Under året har arbetet med energieffektiviseringar
fortsatt. Ett flertal förändringar har genomförts som
medfört energibesparingar. Bland annat har den
ombyggnation av malningskonceptet på en av
pappersmaskinerna som gjordes under slutet av 2010
resulterat i en betydande elenergibesparing under
2011. Ett övergripande bruksmål för 2011 vara att
minska förbrukningen av energi från el samt inköpta
bränslen exklusive fasta biobränslen. Glädjande nog
visar summeringen av året att förbrukningen var cirka
3% lägre än målet. Delvis är detta ett resultat av en ur
energisynpunkt mer gynnsam produktmix, men även
ett resultat av idogt arbete av medarbetarna på bruket.
Under 2011 genomfördes också flera insatser för att
höja den allmänna energimedvetenheten hos brukets
medarbetare. Bland annat så gjordes veckovisa
uppföljningar av nyckeltal av el- och värmeenergi som
presenterades på veckomöten och brukets intranät.
10
Bruket har i enlighet med kraven inom Program för
energieffektivisering för elintensiv industri, PFE2,
genomfört en energikartläggning samt inlämnat en
2-årsredovisning. I den åtar sig bruket att fram till 30
juni 2014 genomföra elenergibesparingar motsvarande 6 500 MWh/år.
Luft
Bruket har, som en del i tillståndsärendet, låtit en
extern konsult göra spridningsberäkningar för
utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider samt stoft till
luft. Utifrån dessa beräkningar har en bedömning av
effekterna i omgivningen gjorts. Beräkningarna visar
att miljökvalitetsnormen inte i något fall överskrids
för respektive parameter.
Precis som för 2010 gjordes även under 2011 ett byte
av cirka 250 dysor för att bättre kunna styra luften till
sandbädden i barkpannan vilket i sin tur leder till
förbättrade möjligheter att hålla ner utsläppet av NOx.
Resultatet har starkt bidragit till den väsentliga
sänkning för utsläppet av energi-NOx som har
uppnåtts under 2011.
Elektrofilter används för att avskilja stoft från
rökgas­erna. Under 2011 var stoftutsläppen från
sodapannan lägre än närmast tidigare år. Insatser för
att täta läckage i sodapannans elektrofilter är en
bidragande orsak till den lägre nivån. Under de två
närmaste åren kommer ett nytt elektrofilter att byggas
och de två befintliga renoveras vilket bedöms ge
väsentligt sänkta stoftutsläpp från sodapannan.
Energisvavel kommer från bark- respektive oljepannan vars rökgaser renas i skrubber 2. Under 2011 var
utsläppet precis som för 2010 lägre än förut bland
annat tack vare tidigare extra rengöringsinsatser
respektive utbyte av en del dysor i skrubber 2. Även
för utsläppet av processvavel har ett lågt resultat
uppnåtts under 2011. Den främsta orsaken till detta är
en hög verkningsgrad i den skrubber som tvättar
gaserna från sodapannan.
Vatten
Buller
Under de senaste åren har arbete utförts för att minska
utsläppen till vatten genom att arbeta för att få en
jämnare och högre verkningsgrad i vår reningsanläggning samt att minska flödesbelastningen för densamma. Arbetet har gett ett gott resultat. Utsläppen under
2011 var något högre än 2010 men låg ändå på en
relativt låg nivå.
Bruket har i samarbete med närboende arbetat med att
identifiera ljudkällor som bidrar till tillfälliga ljudstörningar. Utifrån detta arbete pågår sedan sensommaren
2011 ett prov med en pistmaskin på flisstacken för att
se om den kan ersätta den mer ljudliga bandtraktor
som annars används. Några balkstativ till en ledning
för högtrycksånga har klätts in med gummimattor.
Ljudnivåmässigt gav det en klar förbättring.
Skärblacka Bruk är representerat i arbetsgruppen för
Glans vattenråd. Vattenrådens roll är att konkretisera
åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt
samarbete i vattenfrågor utifrån avrinningsområden.
Bruket arbetar också i Motala Ströms Vattenvårds­
förbund.
För att minska bullerstörningar vid lossning av
kemikalier har bruket kommit överens med en del
leverantörer av kemikalier i bulkform att dessa
företrädelsevis skall levereras mellan 06 och 22 om
inte särskilda skäl föreligger.
11
Utsläpp till luft
Skrubbrar ,
där rökgaserna tvättas med vätskor med
högt pH finns också kopplade till pannorna. Därigenom avskiljs cirka 95 % av svaveldioxiden samtidigt
som stoftutsläppen reduceras ytterligare. I skrubbern
för sodapannan återvinns även värmeenergi. En
skrubber finns också i blekeriet för att minska
utsläppen av klordioxid.
Utsläppstyper
Svaveldioxid (SO2) som är försurande bildas vid
förbränning i sodapannan, barkpannan, oljepannan,
mesaugnarna och luktdestruktionsugnarna.
Kväveoxider (NOX),
som är både försurande och
gödande, bildas också vid förbränning i pannor
och ugnar.
som är små partiklar av natriumsalter, barkaska
eller kalk kommer från sodapannan, barkpannan
respektive mesaugnarna.
Stoft
som till stor del orsakas av svavelväte och
organiska svavelföreningar bildas vid kokningen och
kan komma från olika ställen i sulfatfabriken och
halvkemiska fabriken samt från sodapannan och
mesaugnarna.
Lukt
samlas såväl starka som
svaga luktgaser in från många källor i sulfatfabriken.
Gaserna förbränns effektivt i en ugn, som även ger
låga utsläpp av NOX. Som reserv för denna ugn finns
en konventionell förbränningsugn och som ytterligare
reserv finns en lutskrubber. Tack vare detta system
har utsläppen av luktande ämnen minskat betydligt,
men fabriken är inte helt luktfri.
I luktdestruktionssystemet
Utsläpp till luft från transporter
Transporter till och från bruket står för en stor del av
de totala utsläppen till luft från verksamheten.
Transporterna av råvaror in till bruket sker främst via
lastbil. Huvuddelen av produkterna transporteras från
bruket på järnväg.
Luftvårdsåtgärder
Elektrofilter på pannor och mesaugnar avskiljer en
stor del av stoftet i rökgaserna.
Utsläpp av processvavel till luft
Utsläpp av energisvavel till luft
Utsläpp av energi-NOx till luft
ton S/år
ton S/år
ton NO x/år
50
200
250
Villkor
Villkor
Villkor
40
200
30
150
20
100
50
10
50
0
0
150
100
2007
2008
2009
2010
2011
2007
2008
2009
Utsläpp av process-NOx till luft
Utsläpp av stoft till luft
ton NO x/år
mg stoft/nm 3 tg
600
250
Villkor
500
2010
0
2011
2007
2008
2009
2010
2011
Villkor
Villkor
200
400
150
300
100
200
50
100
0
12
2007
2008
2009
2010
2011
0
2007 2008 2009 2010 2011
2007 2008 2009 2010 2011
2007 2008 2009 2010 2011
Barkpanna
Sodapanna
Mesaugnar
Beskrivning av avloppsvattenrening
Försedimentering
Avloppsvattnet från pappersbruket, sulfatfab­riken
(förutom blekeriet), flutingbruket samt renseriet leds
till två bassänger på 1 420 m2 vardera. Här sedimenterar cirka 85 % av partiklarna, huvudsakligen fibrer, till
botten. Det sedimenterade slammet pumpas till en
avvattningsanläggning där det pressas till en torrhalt på
cirka 35–40 %. Slammet blandas med bark och
förbränns sedan slutligen i brukets barkpanna. Det
renade vattnet från försedimenteringen pumpas
tillsammans med blekeriets avloppsvatten i en cirka
1,5 kilometer lång ledning till LAS.
LAS – långtidsluftad aktiv slamanläggning
Anläggningen består av ett maskinhus med tillhörande
värmeväxlarsystem för nedkylning av inkommande
avloppsvatten, tre dammar samt en mellansedimenteringsbassäng.
har en volym om
20 000 m3 och är en anoxisk (syrefattig) zon. Tre
stycken omrörare håller vattnet väl omblandat. Den
anoxiska zonens viktigaste uppgifter är att reducera
kloratjoner samt gynna de mikro­organismer som
behövs för en effektiv rening.
Anoxisk zon – första dammen
är betydligt större,
86 000 m3, och är en luftad zon. Ytluftare och omrörare ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. I den
luftade zonen bryter mikroorganismer ner syreförbrukande ämnen. I samband med detta tar de upp fosfor
Luftad zon – andra dammen
och kväve. Från luftade zonen leds vattnet till en
mellan­sedimenteringsbassäng.
är en rund bassäng med
en diameter på 46 meter. Här skiljs mikroorganismerna åt genom att de sjunker till botten av bassängen.
Huvud­delen av det avskilda bioslammet återförs till
anoxisk och luftad zon, så kallat returslam. Det äldsta
bioslammet tas ut från anläggningen, avvattnas,
blandas med bark och förbränns i brukets barkpanna.
Det renade vattnet återgår till fabriksområdet för slutsedimentering.
Mellansedimenteringenen
Kyldammen – tredje dammen Inom
LAS-anläggningen finns en kyldamm med volymen 150 000 m3. Den
här dammen används om ytterligare kylbehov
föreligger av inkommande avloppsvatten till LAS.
Normalt sett är dammen inte i drift. Om den tas i
drift, åstadkommer den en sänkning av temperaturen
via vattnets passage genom kyldammen. Tempera­
turen för inkommande avloppsvatten till LAS bör
vara cirka 40° C, eftersom det är då bakterierna
verkar bäst.
Slutsedimentering – det sista reningssteget
Vattnet från mellansedimenteringen eller kyl­­dammen
leds till två slutsedimenteringsbassänger lokaliserade
på bruksområdet. Här sjunker mindre mängder av
bioslam, som tidigare inte har sedimenterat i LASanläggningen. Detta slam pumpas åter till försedimenteringen och det renade vattnet leds slutligen ut till
Motala Ström.
13
Utsläpp till vatten
Utsläppen till vatten består huvudsakligen av beståndsdelar från veden
som används i produktionen. Vid barkning och tvättning av veden i
renseriet hamnar till exempel olika vedkomponenter i tvättvattnet.
Under kokning och blekning bryts beståndsdelar i veden (lignin,
kolhydrater, hartsämnen etc.) ner och tvättas bort för att få fram de rena
cellulosa­fibrerna. De komponenter som tvättats bort går vidare för
fortsatt behandling i sodapannan respektive avloppsvattenreningen.
Utsläpp av COD till vatten
ton COD/dygn
20
Villkor
15
10
5
0
Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps ut och bryts ner i vattendraget.
Denna syreförbrukning mäts som BOD och COD. Sådana utsläpp
kommer från de flesta produktionsavdelningarna, men framför allt från
tillverkningen av massa samt från flutingbruket.
2007
2008
Vattenvårdsåtgärder
Omfattande miljöåtgärder har satts in vid Skärblacka Bruk under årens
lopp. De flesta åtgärderna har vidtagits internt i fabriken genom
förbättringar av processerna.
Villkor
15
10
5
0
2007
2008
2009
2010
2011
Utsläpp av SÄ till vatten
ton SÄ/dygn
3
Villkor
2
1
0
Massatvättningen efter kokning och syrgasblekning har undan för
undan förbättrats och allt mer av den utlösta vedsubstansen har kunnat
återföras till förbränning.
2011
kg fosfor/dygn
Fasta partiklar kan bestå av fiberrester från de olika produktionsavdelningarna och slam från den biologiska reningen. Dessa utsläpp mäts via
filtrering och kallas SÄ (suspenderade ämnen).
Fosfor (P) och kväve (N) är växt­näringsämnen som främst finns i veden
och råvattnet. Utsläppen av de olika ämnena minskas genom åtgärder
både i själva processerna och med speciella reningsmetoder.
2010
Utsläpp av fosfor till vatten
20
I blekeriet bildas även små mängder klorerade ämnen, vilka mäts
som AOX.
2009
2007
2008
2009
2010
2011
Utsläpp av AOX till vatten
kg AOX/ton blekt massa
Processlutning har inneburit att olika processvatten i allt högre grad
cirkuleras och återanvänds. Tack vare detta reduceras utsläppen.
De interna åtgärderna i olika fabriks­avdelningar har kompletterats med
för­bättrad extern rening av brukets samlade process­avloppsvatten.
0,20
0,15
0,10
0,05
0,00
14
Villkor
2007
2008
2009
2010
2011
Fotograf; Monica Englund. Vinnare i
brukets fototävling “bästa energibild”.
Bilden illustrerar vår beskrivning av
utsläpp till vatten på ett fyndigt sätt.
15
Ordförklaringar
AOX (ADsorbable Organic
halogens)
En samlingsterm för den mängd klor
som är bunden till organisk substans.
Bildas vid blekning av pappersmassa
med klorhaltiga kemikalier men bildas
också naturligt.
Deponi
Avfallsupplag som sköts under
kontrollerade former.
ECF-blekning
(Elementary Chlorine Free)
Barkpanna
En metod där pappersmassa bleks
med bland annat klordioxid och
peroxid.
Panna som eldas med främst bark och
andra biobränslen för ångproduktion.
Emission
Barrved
Tall- eller granved. Har längre
och starkare fibrer än lövved.
Den viktigaste råvaran för starkt
papper.
Biobränslen
Förnyelsebara bränslen som kommer
från växt­riket. Exempel är bark,
svartlut och talloljebeck.
Blekning
Kemisk process för att få en ren, ljus
(vit) och åldersbeständig massa. Vid
Skärblacka Bruk används klorgasfri
ECF-blekning.
BOD (Biochemical
Oxygen Demand)
Biokemisk syreförbrukning är ett mått
på den mängd syre som under sju
dygns nedbrytning av utsläppet hinner
förbrukas av mikroorganismer.
COD (Chemical Oxygen
Demand)
Kemisk syreförbrukning är ett mått
på den mängd syre som krävs för
fullständig nedbrytning av organiskt
material i vatten.
16
Utsläpp av ett ämne till luft, mark
eller vatten.
Fluting
Det vågformade mellanskiktet i
wellpapp. Till­verkas av ny- eller
returfiber.
Fosfor (P)
Ett grundämne som ingår i veden. För
mycket fosfor i avloppsvattnet kan
orsaka övergödning (eutrofiering) i
sjöar, vilket i sin tur kan ge upphov till
syrebrist vid nedbrytning av växter.
Fossila bränslen
Bränslen baserade på organiska
kol- och väte­föreningar från sediment
eller sedimenterad berggrund främst
kol, olja och naturgas.
Halvkemisk massa
(NSSC-massa)
Massa där fibrerna frilagts genom en
kombination av kemisk och mekanisk
bearbetning (raffinering).
Indunstning
Med hjälp av värme drivs vatten och
andra flyktiga ämnen av från exempel­
vis svartlut, varigenom torrhalten höjs.
ISO 14001
Internationella standardiserings­
organisationen ISO:s standard för
uppbyggnad av miljöledningssystem.
Kondensat
Ämnen som vid kylning övergått från
gasform till flytande form, till exempel
ånga som har övergått till vatten.
Kontrollprogram
Dokument som beskriver vilken egen
kontroll en verksamhetsutövare ska
utföra för att följa upp att utsläpps­
villkor och andra lagkrav klaras.
Kväve (N)
Ett grundämne som ingår i veden.
För mycket kväve i vattnet kan orsaka
övergödning (eutrofi­ering), som i sin
tur kan ge upphov till syrebrist vid
nedbrytning av växter.
Lakvatten
Det vatten (huvudsakligen regnvatten)
som lakar ut från till exempel en
deponi.
Lignin
Vedämne som utgör cirka 30 % av det
totala vedinnehållet. Huvuddelen av
ligninet löses ut i kokningsprocessen
vid massatillverkning och ingår
tillsammans med utlösta kolhydrater i
svartlut.
Luftad damm
Biologisk reningsmetod som minskar
halterna av bland annat COD, BOD
och AOX i avloppsvattnet.
Lövved
Recipient
Sulfatmassa
Vanligen björk. Har kortare fibrer än
barrved. Viktigaste råvaran vid
framställning av fluting samt skrivoch tryckpapper.
Den del av en anläggnings närmiljö,
till exempel luft och vatten, som tar
emot utsläpp.
Kemisk massa som tillverkas genom
att ved kokas under högt tryck och vid
hög temperatur med så kallad vitlut.
Mesaugn
Den anläggning i massa- och
pappersbruket där inkommande ved
barkas och flisas innan kokning.
Viktig del i sulfatfabrikens
kemikalieåter­vinning. I denna ugn
bränns mesan (kalciumkarbonat) om
till kalk (kalciumoxid).
MG-papper (monoglättat)
Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir
blankt på ena sidan. Används bland
annat till förpackningar med höga
renhetskrav.
Miljöaspekter
De utsläpp och den resursförbrukning
som verksamheten förorsakar.
Miljökonsekvensbeskrivning
Utredning av vilka konsekvenser en
viss verksamhet får för miljön.
NOX (Kväveoxider)
En grupp gaser bestående av kväve
och syre som bildas vid förbränning. I
fuktig luft omvandlas kväveoxider till
salpetersyra, som faller ner som surt
regn. Har även en gödande effekt.
PEFC och FSC®
Två olika internationella system för
certifiering av skogsbruk.
Renseri
Rödlut
Namn på den förbrukade kokvätskan
vid tillverkning av halvkemisk massa.
Skrubber
Anordning för tvättning av gas. Ett
vätskeflöde tar upp partiklar och lösta
ämnen, exempelvis svaveldioxid, från
gasen.
SO2 (Svaveldioxid)
En gas bestående av svavel och syre
som bildas vid förbränning av
svavelhaltiga bränslen som svartlut
och olja. I kontakt med fuktig luft
omvandlas svaveldioxid till svavelsyra
och faller ner som surt regn.
Sodapanna
En ångpanna med en kemisk reaktor i
botten. Det organiska materialet i
luten (vedresterna) bränns vid mycket
hög temperatur. Ånga genereras
medan det oorganiska materialet
bildar en smälta på botten av pannan.
Smältan omvandlas sedan till
kokkemikalier igen.
Svartlut
Namn på den förbrukade kokvätskan
vid sulfatmassatillverkning. Svartluten
förbränns i sodapannan varvid de
utlösta vedämnena (främst lignin) ger
energi till ång- och elproduktion. De
förbrukade kemikalierna i svartluten
återskapas i sulfatfabriken till nya
kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi.
SÄ
Suspenderade ämnen i vatten,
bestående av fibrer och andra
partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering.
Säckpapper
Papper med hög hållfasthet framställt
av barrvedssulfatmassa.
Vitlut
Namn på den kokvätska som används
vid sulfat­massatillverkning. Vitlut
innehåller natrium­hydroxid och
natriumsulfid.
Wellpapp
Wellpapp tillverkas genom hoplimning
av vanligtvis två plana skikt (liner)
med ett vågformigt skikt (fluting)
emellan.
17
Verksamhets- och miljö­beskrivningen
kan beställas från:
Billerud Skärblacka AB
Monica Lundgren, Informatör
Tfn 011 24 53 01
E-post [email protected]
Kontaktpersoner:
Eva-Lena Strömberg,
Processutvecklings- och miljöchef
TFN 011
24 57 87
E-POST [email protected]
Lars Johansson, Miljöingenjör
Tfn
011 24 55 49
[email protected]
E-post
www.billerud.se