Transcript SKÄRBLACKA - Billerud AB

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2013
SKÄRBLACKA
Allmänt om Skärblacka Bruk
BillerudKorsnäs i Skärblacka ingår i BillerudKorsnäs­koncernen. Tillverknings­
kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka 400 000 ton slutprodukter
per år, varav huvud­delen går på export.
Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför Norr­
köping. Samhället har omkring 4 000 invånare. Med cirka
625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgiv­
arna i Norrköpings kommun. Bruket är beläget vid Motala
Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Motala Ström
börjar i Vättern och passerar sjöarna Boren, Roxen och Glan
innan den via Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl
huvudfåran som flera tillflöden används som vattentäkt
och recipient för ett stort antal kommuner och industrier.
Gamla anor
Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka
och 1874 papperstillverkningen. Grunden till dagens
moderna fabrik lades i början av 1960-talet. Då byggdes en
helt ny sulfatfabrik och två nya pappers­maskiner. Genom
årens lopp har ytterligare stora investeringar i ny teknik
2
och nya anläggningar vidmakthållit Skärblacka Bruks
position som ett modernt massa- och pappersbruk. De
tekniska framstegen i kombination med produktutveck­
ling har gjort BillerudKorsnäskoncernen till en av Europas
största tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand
med att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts
på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade utsläpp.
Råvaran
Vid bruket används mest barrmassa­ved, vars fibrer är långa
och starka. Detta är en förutsättning för de starka säckoch kraftpapper som tillverkas. Bruket använder också
lövved, mest björk, men även en del asp. Dessa har korta
fibrer som lämpar sig för till­verkning av ett styvt papper.
Därför används lövved till fluting, som är det vågiga
skiktet i wellpapp.
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Skärblacka har skruvat upp miljö- och energiambitionerna. Under 2013 avslutades den ombyggnad som
inletts 2012 för att minimera utsläpp till luft och öka energieffektivitet samt produktionskapacitet till toppnivå.
Hela projektet har kostat cirka MSEK 900. Investeringen har inneburit att sodapanna och rökgasreningen har
uppgraderats till bästa tillgängliga teknik. Dessutom har en ny energieffektivare indunstningsanläggning
byggts som halverat förbrukningen av externa biobränslen och minskat användningen av olja. Även
el- och automationsdelen har förnyats och gett operatörerna effektivare styrmedel och bättre arbetsmiljö.
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
3
Brunt säckpapper, en huvudprodukt med unika egenskaper vad gäller styrka
och porositet vilket demonstreras i produktserien QuickFill®.
4
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Förpackningspapper
Huvuddelen av den totala produktionen på cirka 400 000 ton
per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner, och
återstående del säljs som torkad massa.
Här behärskas konsten att tillverka förpackningspapper för allt från cement till
kirurgiska instrument med höga krav på kvalitet, hållbarhet, renhet och design.
Papperstillverkningen är inriktad på brunt säck­papper,
fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka Bruk är
specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är
förpack­ningstillverkare över hela världen. De arbetar
ständigt med att utveckla sina produkter och ställer därför
hela tiden nya och högre krav på papperet.
Många användnings­områden
Brukets papper används i en mängd dagliga produkter,
både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet
kombinerats med andra material vid skapandet av en
förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka
Bruks papper dyka upp som margarinomslag, inner­lock i
smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller kanske som
påse runt småfrallorna. Andra så vitt skilda ting som
TV-apparater, möbler, bildelar, kemi­kalier, cement och
djurfoder förpackas också i vårt papper. Även inom
sjukvården finns brukets papper. Där används en special­
produkt som omslag till engångsartiklar och kirurgiska
instrument som ska steriliseras. Alla dessa olika typer av
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste
helt enkelt fungera perfekt även när kundens stora och
breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryck­pressar
går med högsta hastighet. Detsamma gäller i de maskiner
som tillverkar och fyller den slutgiltiga förpackningen.
Pappret, förpackningen ska vara så smart som möjligt.
Den är till för att skydda innehållet, spara kostnader,
stärka kundens varumärke, bidra till en smidigare
logistik och en renare miljö.
Papper i ett kretslopp
Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att återvinnas
och användas som returfiber för nya pappersprodukter. En
vedfiber kan användas 6-7 gånger. När fibern inte längre
kan återanvändas ger den ett bra energitillskott om den
förbränns. Vid förbränning eller om papperet får förmultna
bildas koldioxid som den växande skogen tar upp i
fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar
råvara och passar därför väl in i kretsloppssamhället.
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
5
Tillverkningsprocessen
Produktionen vid bruket pågår dygnet runt – året om – med endast ett
större fabriksstopp för underhållsarbeten. De skiftgående operatörerna
övervakar och styr de olika processavsnitten via processdatorsystem.
I uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för övervakning av utsläpp
till den yttre miljön.
1
Vedhantering
2
3
4
Diskont. kokeri
Tvätteri
Sileri
5
6
Syrgasblekning Tvätt
Blekeri
8
Massatork
6
Pappersmaskiner
VITL
UT
Tvätteri
T
TLU
AR
SV
Kont. kokeri
Utlastning
Sileri/
tvätteri
Avloppsvatten
MESA
KLU
Sedimentering
Processånga
Elkraft
Mellansedimentering
TJ
OC
Kausticering
Mesafilter
Sodapanna
T
Indunstning
7
Mesaugn
KA
LK
Ångturbin
GR
ÖNLU
T
Rökgasrening
Ånga
Eftersedimentering
Generator
Långtidsluftad
Aktiv
Slamanläggning
(LAS)
Till Motala Ström
Tillverkningsprocessen från ved till slutprodukt. Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja
råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden.
6
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Råvaror
Ständiga aktiviteter pågår för att
utnyttja råvaror och andra resurser på
bästa sätt. Den viktigaste råvaran är
veden. Att minimera förbrukningen
av ved och samtidigt få ut en produkt
som kunderna vill ha är en vital del i
det dagliga arbetet. Eftersom Bille­
rudKorsnäs inte har något eget
skogs­innehav köps all vedråvara. Vid
Skärblacka Bruk sker anskaffningen
via större aktörer i närområdet. Alla
lokala ved­leverantörer har spårbar­
hetscertifikat enligt FSC ® och/eller
PEFC. Detta borgar för att all rå­vara
är kontrollerad och följer en godtag­
bar standard vad gäller miljöhänsyn,
då ett uthålligt skogsbruk är avgö­
rande för brukets framtid. En viss
import till bruket förekommer.
BillerudKorsnäs ställer samma krav
på dessa leverantörer som på de
lokala.
Vedråvaran utgörs av rundved i form
av löv- och barrved samt barrvedsflis
från sågverken inom vårt upptag­
ningsområde.
Andra betydelsefulla råvaror är olika
typer av kemikalier. Bulkkemikalier i
form av standardkemikalier används
mest. Tillsatskemikalier används för
att ge produkterna vissa egenskaper
eller för att underlätta produktionen
och undvika olika typer av störning­
ar. Alla kemikalier som används
måste före användning godkännas av
brukets kemikaliegrupp som gran­
skar deras inverkan på yttre miljö,
arbetsmiljö samt produkt­säkerhet.
Utbyte till mer miljöanpassade
kemikalier görs när så är möjligt.
Från ved till slutprodukt
I vedhanteringen (1) barkas stockarna
i en roterande barktrumma och
därefter huggs de till flis. Barken
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
används i barkpannan för framställ­
ning av energi till bruket. Flisen
transporteras till de två kokerilinjerna
(2) där cellulosafibrerna friläggs ur
veden genom kokning med en
kokvätska som kallas vitlut. Cirka
hälften av veden blir massa. Massan
tvättas (3) för att avlägsna resterna av
kokvätskan som nu kallas svartlut.
Därefter silas (4) massan för att bli
ren från fasta föroreningar.
Svartluten utgörs av förbrukade
kokningskemikalier, utlöst vedsub­
stans samt lignin som också är en
beståndsdel i vedråvaran. Svartluten
indunstas till hög torrhalt och bränns
i sodapannan (7). Kemikalierna bildar
en smälta som löses i vatten till
grönlut. Grönluten behandlas med
kalk och omvandlas till ny kokvätska,
vitlut. Kalken blir samtidigt mesa,
som i en annan cirkulation bränns om
till ny kalk.
Vi har två massalinjer. Massalinje 1
utgörs av sex satsvisa kokare och
massalinje 2 utgörs av en kontinuerlig
kokare. Massa från den kontinuerliga
linjen används vid den oblekta
säckpapperstillverkningen. Massan,
som tillverkas i det satsvisa kokeriet,
är både kortfibrig lövmassa samt
långfibrig barrmassa och görs vit
genom blekning (5) med kemika­li­
erna syrgas, klordioxid samt väte­
peroxid. Den blekta massan går
vidare till våra pappers­maskiner för
blekta produkter samt till vår tork­
maskin (6).
Papperet tillverkas efter kundernas
specifikationer och levereras i rullar
om cirka ett ton. Massan från
massatorken arkas och levereras i
balform. Utlastning (8) och leverans
till kund sker via tåg, bil eller båt.
Cirka 80 % av våra produkter
exporteras.
Vid bruket tillverkas även fluting,
som framställs ur så kallad halv­
kemisk massa (NSSC-massa) samt
inköpta returfibrer. Friläggningen av
fibrerna vid halvkemisk massatillverk­
ning sker med kemikalier samt med
mekanisk energi i raffinörer. Cirka
80 % av veden blir massa och reste­
rande del går till avluten, som efter
indunstning bränns i sodapannan.
Ångvärmen för processen fås vid
eldning av bark och svartlut. Ångan
från våra pannor passerar en ångtur­
bin innan den går ut till de olika
avdelningarna. I ångturbinen
framställs elkraft i en generator.
I tillverkningsprocessen används
stora mängder vatten, som efter
användning renas i sedimenterings­
bassänger och genom biologisk
rening, innan det går ut till Motala
Ström. Från processen erhålls även en
del illaluktande gaser. Dessa samlas
ihop och förbränns i separata ugnar.
Inom bruket finns specialistfunktioner
som stödjer produktionsavdelning­
arna i frågor som process- och
produktutveckling samt miljö. Ett
kontinuerligt arbete pågår för att
trimma våra anläggningar och vår
personal för att säkerställa och möta
ökade krav på produktkvalitet och
miljö.
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
7
Produktions­kapacitet
är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de största i sitt
slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka 160 000
ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas 800 meter papper med
en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka
och porositet. Papperet används till säckar för till exempel kemikalier, cement
och djurfoder.
PM 9
är så kallade Yankee­maskiner vilket innebär att de är försedda
med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet blankt på ena
sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper. Både PM 7 och PM 8
producerar starkt, vitt MG-papper och har en årskapacitet på sammanlagt
drygt 90 000 ton. Papperet används till livsmedelsförpackningar och medi­
cinska förpackningar. Dess­utom används papperet som baspapper för olika
sorter av beläggning såsom aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7
meter och en hastighet på 600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data
5,0 meter respek­tive 800 meter/minut.
PM 7 och PM 8
PM 4 är en mångcylindermaskin och års­produktionen uppgår till cirka
90 000 ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4
tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter.
TM 1 har en årskapacitet på 150 000 ton blekt avsalumassa. Det årliga produk­
tionsutfallet idag är runt 60 000 ton som arkas och buntas till balar. Massan
säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används för tillverkning av
olika skriv- och tryckpapperskvaliteter.
Produktion av massa och papper 2009 - 2013
MASSA
2009
2010
2011
2012
2013
Oblekt sulfatmassa
ton/år
338 000
333 000
337 000
338 000
305 000
(varav blekt)
ton/år
160 000
160 000
162 000
157 000
143 000
Halvkemisk massa
ton/år
58 000
60 000
57 500
58 000
53 000
Papper och avsalumassa ton/år
398 000
394 000
398 000
397 000
356 000
Slutprodukter
Råvaruanvändning 2009 - 2013
2009
2010
2011
2012
2013
m3/d
83 800
81 700
85 700
85 500
71 800
Barrved
m3 fub/år 1 244 100
1 261 100
1 287 500
1 284 200
1 160 300
Lövved
m3 fub/år
298 900
259 400
248 700
246 300
223 200
Wellretur
ton/år
23 900
24 000
18 000
17 000
12 000
Bulkkemikalier
ton/år
40 200
39 100
35 600
33 700
32 700
Tillsatskemikalier
ton/år
8 700
8 300
8 300
7 900
8 600
Råvatten
8
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Energi­användning
Energi är en nyckelkomponent vid all tillverk­ning av massa
och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi.
Ångenergi
Vattenånga är vår viktigaste energibärare som transportör
av över 70 % av brukets totala energi. Ångenergi används
bland annat vid torkning av papperet och för uppvärmning
av olika processflöden. Ånga produceras främst i vår
sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till
över 95% på biobränsle.
Elenergi
El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill
säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinderdrifter på
pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets
mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av
all den el vi förbrukar.
Direktvärme
I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs
höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt låga
genom förbränning av talloljebeck eller olja. Direktvärme
genom förbränning av gasol används vid PM 7 och PM 8
för torkning av papperet.
Energieffektiviseringar
Att hushålla med energin och minska förbrukningen är
en mycket viktig fråga för bruket och det pågår ständigt
aktiviteter för att effektivisera energianvänd­ningen.
En del i att hushålla med energi och resurser är brukets
leverans av spillvärme till fjärr­värmenätet i Skärblacka och
Kimstad. Spillvärmen har för lågt energivärde för att
kunna användas vid bruket, men energiinnehållet är
tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet.
På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och resurser
sparas.
Inköpt energi 2009 - 2013
2009
2010
2011
2012
2013
368
411
564
326
1 000
Eldningsolja 1 m3/år
9 350
6 670
7 540
5 820
5 550
Eldningsolja 6 m3/år
Talloljebeck
ton/år 11 400 16 790 14 250 15 820 12 860
Gasol
ton/år
3 110
2 930
2 910
3 030
2 570
Träbränsle
ton/år 128 100 118 500 114 800 127 900 103 300
El köptGWh/år
254
255
229
242
270
FAKTA
Svartlut Internt bränsle som bildas vid kok­ning av vedflis
till pappers­massa. Drygt 70 % av den energi vi behöver för
ångproduktion kommer från svartluten.
Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från
svartluten.
Träbränsle Träbränsle är dels bark från den ved vi köper
till massa­framställningen samt inköpt flis, energiskog mm.
Över 20 % av ång­energin kommer från träbränslen.
Talloljebeck Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi
sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer talloljan vidare till
företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest
som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket
och använder som biobränsle i vår tillverkning.
Olja Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från
biobränsle. För att täcka hela vårt energibehov behöver vi
komplettera biobränslen med en del olja i pannor och
mesaugnar.
Gasol Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av
papperet vid PM 7 och PM 8. Gasol utgör ungefär 2% av
brukets energi­behov.
Bruket deltar i Program för energi­effektivisering (PFE).
Programmet fokuserar på elbesparingar. Det har lett till
ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under
hela dess livslängd.
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
9
Grunderna för miljöarbetet
Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika sätt.
Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft samt även buller
och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar om att i möjligaste mån
begränsa påverkan på miljön.
Lagar och andra krav
Grunden för allt miljöarbete som
görs vid Skärblacka Bruk är de krav
som samhället och brukets kunder
ställer samt brukets och koncernens
policys. Samhällets krav ges av lagar
och regler som finns inom miljöom­
rådet och av villkor som hänger sam­
man med tillståndet som bruket har
för att få driva verksamheten.
Miljöledningssystem
Skärblacka Bruk har ett certifierat
miljöledningssystem som bygger på
kraven i ISO14001, vilket interna­
tionellt är en av de mest tillämpade
standarderna för miljöledning. Mil­
10
jöledningssystemet medför att hela
verksamheten inom företaget har
givna spelregler för arbetet inom mil­
jöområdet. Några av grundpelarna
i miljöledningssystemet är brukets
policy, miljöaspekter, utbildning av
entreprenörer och anställda, leveran­
törsbedömning samt uppföljning.
Brukets miljöaspekter är allt som
härrör från verksamhetens aktivi­
teter, processer, varor eller tjänster
och som har eller kan ha inverkan
på miljön. Miljöaspekterna värderas
årligen och målen på miljöområdet
sätts utifrån dessa för att undan för
undan minska verksamhetens miljö­
påverkan.
I princip alla som arbetar på bruket
har någon form av miljöutbildning.
Som nyanställd får man information
om brukets miljöarbete och miljö­
ledningssystem. Miljöutbildningar
för anställda hålls efter behov vid till
exempel avdelningsmöten, skiftlags­
träffar eller i andra forum. Entrepre­
nörer som kommer till bruket får i
samband med säkerhetsutbildningen
information om brukets regler inom
miljöområdet.
Förutom miljöledningssystem har
bruket certifierade ledningssystem
för kvalitet och energi samt spår­
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Flödesschema energi
För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och
hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi och nyttjade bränslen. Vid förbränning
av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen.
Höger del illustrerar förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el.
barhets­certifikat för ved enligt
FSC® och PEFC. Brukets olika
ledningssystem plus regelverket för
arbetsmiljö­arbetet har slagits sam­
man till ett verksamhetssystem.
Brukets verksamhetssystem revideras
årligen av såväl egen personal som
extern part.
Utsläppskontroll
Utsläppen från bruket måste själv­
fallet kontrolleras. De följs kontinu­
erligt genom daglig kontroll via ett
stort antal mätningar och analyser
som sker i enlighet med det omfat­
tande kontrollprogram som fast­
ställts av länsstyrelsen. Läns­styrelsen
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
är den myndighet som ansvarar för
miljötillsynen av verksamheten. Rap­
porter om brukets miljöprestanda
sammanställs varje månad och skick­
as till olika miljömyndigheter. För
att vi själva på ett trovärdigt sätt skall
kunna utföra egna miljöanalyser är
laboratoriet godkänt av den stat­
liga myndigheten SWEDAC. Varje
år kommer det också utomstående
specialister till bruket för att granska
verksamheten på miljö­området.
blacka. Medlemmarnas uppgift är att
rapportera olika former av störningar
som är knutna till brukets verksam­
het. I panelen ingår en relativt stor
andel pensionärer. Fördelen med
detta är att dessa personer ofta är
hemma under dagtid på vardagar.
Därmed kan bruket få in rapporter
om störningar även under denna tid.
I slutet av varje år hålls ett möte med
panelens medlemmar och det senaste
årets resultat presenteras.
Miljöobservatörer
I början av 1990-talet bildades en
miljöpanel bestående av ett 25-tal
medlemmar boende runt om i Skär­
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
11
Miljöarbetet 2013
Hela brukets verksamhet påverkades
under 2013 av det planerade drift­
stoppet på cirka 40 dagar som varade
från slutet av augusti till början av
oktober. Driftstoppet innebar att
den totala årsproduktionen var cirka
40 000 ton lägre än närmast före­
gående år. Detta påverkar i sin tur
såväl råvaru- som energiförbrukning.
Lägre produktion medför generellt
lägre förbrukning. Undantaget är
oljeförbrukningen av EO1som stiger
eftersom denna typ av olja används
vid förvärmning och uppstart och ett
långt stopp med avancerade ombygg­
nationer innebär fler uppvärmnings­
faser och teststarter än ett reguljärt
underhållsstopp.
nytta av den ökade brännlutstorrhalt
som den nya indunstningen möjliggör.
Energi
Luft
Under de senaste åren har arbete
utförts för att minska utsläppen till
vatten genom att arbeta för att få
en jämnare och högre verknings­
grad i vår reningsanläggning samt
att minska flödesbelastningen för
densamma. Arbetet har gett ett gott
resultat. Utsläppen har under senare
år och så även 2013 legat stabilt på
en låg nivå med god marginal till
gällande villkor.
Elektrofilter används för att avskilja
stoft från rökgaserna. Ett nytt elek­
trofilter för sodapannan togs i drift
vid årsskiftet 2012/2013. Under
2013 moderniserades dessutom de
två befintliga filtren vilket tillsam­
mans med det nya filtret har gett
väsentligt sänkta stoftutsläpp från
sodapannan.
Skärblacka Bruk är representerat i
arbetsgruppen för Glans vattenråd.
Vattenrådens roll är att konkretisera
åtgärdsarbetet och underlätta ett
regionalt och lokalt samarbete i
vattenfrågor utifrån avrinningsområden. Bruket arbetar också i Motala
Ströms Vattenvårdsförbund.
Arbetet med att minska elenergian­
vändningen har fortsatt och under
stoppet i september genomfördes
ett antal åtgärder kopplade till det.
Bland annat sattes nya mindre motorer
för omrörning av massa in i två av
den blekta massalinjens lagringstorn
och fläkthjulen i rökgasfläktarna på
sodapannan byttes.
Även om de genomförda åtgärderna
både vad gäller värme och el endast
var i bruk under årets sista kvartal
går det att se att åtgärderna har en
tydlig positiv effekt
De senaste åren har byte av dysor
gjorts för att bättre kunna styra
luften till sandbädden i barkpannan
vilket i sin tur leder till förbättrade
möjligheter att hålla ner utsläppet av
NOx. Dessa åtgärder tillsammans
med låg förbrukning av eldningsolja
har starkt bidragit till att den låga
nivån för utsläppet av energi-NOx
under 2012 kunde behållas även
under 2013.
Svavelutsläppen fortsätter att ligga
på en låg nivå främst tack vare hög
verkningsgrad i respektive skrubber
men även den låga oljeförbrukningen
har bidragit.
Vatten
Under 2013 har flera stora insatser
gjorts för att minska energiförbruk­
ningen på bruket. I månadsskiftet
maj/juni togs den nya indunstningen
om sju effekter i drift och ersatte en
gammal som till stora delar bestod av
utrustning från 1962 då bruket togs
i drift. Den nya indunstningen inne­
bär både att indunstningskapaciteten
ökar och att värmeförbrukningen för
att indunsta minskar. Den medför
också att torrhalten på brännluten in
till sodapannan kan öka vilket gör
det möjligt att generera mer värme­
energi i sodapannan. Som en följd
av detta sjunker behovet av fossila
bränslen och externa biobränslen.
Under september byggdes brukets
sodapanna om för ökad kapacitet
och för att göra det möjligt att dra
12
Bruket har, som en del i tillståndsärendet, låtit en extern konsult göra
spridningsberäkningar för utsläp­
pen av svaveldioxid, kväveoxider
samt stoft till luft. Utifrån dessa
beräkningar har en bedömning av
effekterna i omgivningen gjorts.
Beräkningarna visar att miljökvalitets­
normen inte i något fall överskrids
för respektive parameter.
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
UTBILDNING
Under det långa produktionsstoppet
från slutet av augusti till början av
oktober genomfördes en halvdags­
utbildning av i stort sett samtliga
anställda vid bruket. Utbildningen var
inriktad mot hur brukets verksam­
het påverkar omgivningen och vad
vi som anställda i vårt dagliga arbete
kan göra för att hålla denna påverkan
på en godtagbar nivå.
Buller
Bruket lämnade i juni 2012 in en
plan för bullerdämpande åtgärder
till länsstyrelsen. Utifrån denna plan
pågår arbete med att sänka den ekvi­
valenta ljudnivån i bebyggelsen runt
bruket.
Ljudet från ledningen med högtryck­
sånga från soda- och barkpannan
påverkar ljudnivån i flera mätpunkter
runt bruket. Under hösten 2013 byttes
större delen av utomhussträckan på
denna ledning. I utformningen av
ledningsinstallationen har ljudfrågorna haft hög prioritet.
Behovet av fossila bränslen
och externa biobränslen
har minskat väsentligt i och
med driftsättningen av nya
indunstningen.
Under stoppet 2013 byttes även en
kokarevakueringsfläkt ut samt för­
seddes med en ljuddämpare. Detta är
den källa som beräkningsmässigt har
störst betydelse i en mätpunkt söder
om bruket men den har även en inte
försumbar betydelse i flera andra
punkter.
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
13
Utsläpp till luft
Utsläppstyper
som är försurande
bildas vid förbränning i sodapannan,
barkpannan, oljepannan, mesaug­
narna och luktdestruktionsugnarna.
Svaveldioxid (SO2)
Kväveoxider (NOX),
som är både
försurande och gödande, bildas
också vid förbränning i pannor och
ugnar.
som är små partiklar av
natriumsalter, barkaska eller kalk
kommer från sodapannan, bark­
pannan respektive mesaugnarna.
Stoft
som till stor del orsakas av
svavelväte och organiska svavel­
föreningar bildas vid kokningen ­
och kan komma från olika ställen i
sulfat­fabriken och halvkemiska
Lukt
fabriken samt från sodapannan
och mesaugnarna.
Luftvårdsåtgärder
på pannor och
mesaugnar avskiljer en stor del av
stoftet i rökgaserna.
Elektrofilter
Skrubbrar ,
där rökgaserna tvättas
med vätskor med högt pH finns
också kopplade till pannorna.
Därigenom avskiljs mer än 95 % av
svaveldioxiden samtidigt som
stoftutsläppen reduceras ytterligare. I
skrubbern för sodapannan återvinns
även värmeenergi. En skrubber finns
också i blekeriet för att minska
utsläppen av klordioxid.
samlas
såväl starka som svaga luktgaser in
I luktdestruktionssystemet
från många källor i sulfatfabriken.
Gaserna förbränns effektivt i en ugn,
som även ger låga utsläpp av NOX.
Som reserv för denna ugn finns en
konventionell förbränningsugn och
som ytterligare reserv finns en
lutskrubber. Tack vare detta system
har utsläppen av luktande ämnen
minskat betydligt, men fabriken är
inte helt luktfri.
Utsläpp till luft från
transporter
Transporter till och från bruket står
för en stor del av de totala utsläppen
till luft från verksamheten. Trans­
porterna av råvaror in till bruket sker
främst via lastbil. Huvuddelen av
produkterna transporteras från
bruket på järnväg.
Utsläpp av processvavel till luft
Utsläpp av process-NOx till luft
ton S/år
ton NO x /år
ton NO x /år
200
600
240
Utsläpp av energi-NOx till luft
VILLKOR
VILLKOR
VILLKOR
150
450
180
100
300
120
50
150
60
0
2009
2010
2011
2012
2013
Utsläpp av stoft till luft
2009
2010
2011
2012
2013
Utsläpp av stoft till luft
BARKPANNA
mg stoft/m3
0
300
240
225
300
180
150
200
75
100
VILLKOR
14
2009
2010
2010
2011
2012
2013
2012
2013
MESAUGNAR
mg stoft/m3
400
0
2009
Utsläpp av stoft till luft
SODAPANNA
mg stoft/m3
0
VILLKOR
2011
2012
2013
0
120
VILLKOR
60
2009
2010
2011
2012
2013
0
2009
2010
2011
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Beskrivning av avloppsvattenrening
Försedimentering
Avloppsvattnet från pappersbruket,
sulfatfab­riken (förutom blekeriet),
flutingbruket samt renseriet leds till
två bassänger på 1 420 m2 vardera.
Här sedimenterar cirka 85 % av
partiklarna, huvudsakligen fibrer, till
botten. Det sedimenterade slammet
pumpas till en avvattningsanlägg­
ning där det pressas till en torrhalt på
cirka 35 %. Slammet blandas med
bark och förbränns sedan slutligen i
brukets barkpanna. Det renade
vattnet från försedimenteringen
pumpas tillsammans med blekeriets
avloppsvatten i en cirka
1,5 kilometer lång ledning till LAS.
LAS – långtidsluftad aktiv
slamanläggning
Anläggningen består av ett maskin­
hus med tillhörande värmeväxlarsys­
tem för nedkylning av inkommande
avloppsvatten, tre dammar samt en
mellansedimenteringsbassäng.
Anoxisk zon – första dammen har
en volym om 20 000 m3 och är en
anoxisk (syrefattig) zon. Tre stycken
omrörare håller vattnet väl omblandat.
Den anoxiska zonens viktigaste
uppgifter är att reducera kloratjoner
samt gynna de mikro­organismer som
behövs för en effektiv rening.
Luftad zon – andra dammen är
betydligt större, 86 000 m3, och är en
luftad zon. Ytluftare och omrörare ser
till att vattnet är syrerikt samt att
mikroorganismerna (bioslammet)
inte sjunker till botten. I den luftade
zonen bryter mikroorganismer ner
syreförbrukande ämnen. I samband
med detta tar de upp fosfor och
kväve. Från luftade zonen leds vattnet
till en mellan­sedimenteringsbassäng.
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
är en
rund bassäng med en diameter på 46
meter. Här skiljs mikroorganismerna
åt genom att de sjunker till botten av
bassängen. Huvud­delen av det avskil­
da bioslammet återförs till anoxisk
och luftad zon, så kallat returslam.
Det äldsta bioslammet tas ut från an­
läggningen, avvattnas, blandas med
bark och förbränns i brukets bark­
panna. Det renade vattnet återgår till
fabriksområdet för slutsedimentering.
Mellansedimenteringenen
Kyldammen – tredje dammen Inom
LAS-anläggningen finns en kyl­
damm med volymen 150 000 m3.
Den här dammen används om
ytterligare kylbehov föreligger av
inkommande avloppsvatten till LAS.
Normalt sett är dammen inte i drift.
Om den tas i drift, åstadkommer
den en sänkning av temperaturen
via vattnets passage genom kyldam­
men. Tempera­turen för inkommande
avloppsvatten till LAS bör vara cirka
40° C, eftersom det är då bakterierna
verkar bäst.
Slutsedimentering – det sista
reningssteget
Vattnet från mellansedimenteringen
eller kyl­­dammen leds till två slutsedi­
menteringsbassänger lokaliserade på
bruksområdet. Här sjunker mindre
mängder av bioslam, som tidigare
inte har sedimenterat i LAS-anlägg­
ningen. Detta slam pumpas åter till
försedimenteringen och det renade
vattnet leds slutligen ut till Motala
Ström.
Vattenprovtagning
samt analys.
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
15
Utsläpp till vatten
Utsläppen till vatten består huvudsak­
ligen av beståndsdelar från veden som
används i produktionen. Vid barkning
och tvättning av veden i renseriet
hamnar till exempel olika vedkompo­
nenter i tvättvattnet. Under kokning
och blekning bryts bestånds­delar
i veden (lignin, kolhydrater, harts­
ämnen etc.) ner och tvättas bort för
att få fram de rena cellulosa­fibrerna.
De komponenter som tvättats bort
går vidare för fortsatt behandling i
sodapannan respektive avloppsvatten­
reningen.
Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps
ut och bryts ner i vattendraget. Denna
syreförbrukning mäts som TOC eller
COD. Sådana utsläpp kommer från
de flesta produktions­avdelningarna,
men framför allt från tillverkningen av
massa samt från flutingbruket.
I blekeriet bildas även små mängder
klorerade ämnen, vilka mäts som
AOX.
Fasta partiklar kan bestå av fiberres­
ter från de olika produktionsavdel­
ningarna och slam från den biolo­
giska reningen. Dessa utsläpp mäts
via filtrering och kallas SÄ (suspen­
derade ämnen).
Fosfor (P) och kväve (N) är växt­
näringsämnen som främst finns i
veden och råvattnet. Utsläppen av de
olika ämnena minskas genom åtgär­
der både i själva processerna och med
speciella reningsmetoder.
lopp. De flesta åtgärderna har vidta­
gits internt i fabriken genom förbätt­
ringar av processerna.
Massatvättningen efter kokning
och syrgasblekning har undan för
undan förbättrats och allt mer av den
utlösta vedsubstansen har kunnat
återföras till förbränning.
Processlutning har inneburit att
olika processvatten i allt högre grad
cirkuleras och återanvänds. Tack vare
detta reduceras utsläppen.
Vattenvårdsåtgärder
De interna åtgärderna i olika fabriks­
avdelningar har kompletterats med
förbättrad extern rening av brukets
samlade processavloppsvatten.
Utsläpp av TOC till vatten
Utsläpp av suspenderade ämnen (SÄ) till vatten
Utsläpp av totalfosfor till vatten
ton TOC/dygn
ton SÄ/dygn
kg fosfor/dygn
Omfattande miljöåtgärder har satts
in vid Skärblacka Bruk under årens
4
8
24
VILLKOR
VILLKOR
6
3
4
2
12
2
1
6
0
2009
2010
2011
2012
2013
Utsläpp av AOX till vatten
0
2009
2010
2011
2012
2013
0
2009
2010
2011
2012
2013
Utsläpp av totalkväve till vatten
kg AOX/ton blekt massa
0.20
18
VILLKOR
kg kväve/dygn
240
VILLKOR
VILLKOR
0.15
180
0.10
120
0.05
60
0.00
16
2009
2010
2011
2012
2013
0
2009
2010
2011
2012
2013
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Ytluftare i den luftade zonen i LAS ser till att vattnet är syrerikt samt
att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten.
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
17
Ordförklaringar
AOX (ADsorbable Organic
halogens)
En samlingsterm för den mängd klor
som är bunden till organisk substans.
Bildas vid blekning av pappersmassa
med klorhaltiga kemikalier men bil­
das också naturligt.
Barkpanna
Panna som eldas med främst bark
och andra biobränslen för ångpro­
duktion.
Barrved
Tall- eller granved. Har längre och
starkare fibrer än lövved. Den vikti­
gaste råvaran för starkt papper.
Biobränslen
Förnyelsebara bränslen som kom­
mer från växt­riket. Exempel är bark,
svartlut och talloljebeck.
Blekning
Kemisk process för att få en ren, ljus
(vit) och åldersbeständig massa. Vid
Skärblacka Bruk används klorgasfri
ECF-blekning.
COD (Chemical Oxygen
Demand)
Kemisk syreförbrukning är ett mått
på den mängd syre som krävs för
fullständig nedbrytning av organiskt
material i vatten.
Deponi
Avfallsupplag som sköts under
kontrollerade former.
ECF-blekning
(Elementary Chlorine Free)
En metod där pappersmassa bleks
med bland annat klordioxid och
peroxid.
18
Emission
Utsläpp av ett ämne till luft, mark
eller vatten.
Fluting
Det vågformade mellanskiktet i
wellpapp. Till­verkas av ny- eller
returfiber.
Fosfor (P)
Ett grundämne som ingår i veden.
För mycket fosfor i avloppsvattnet
kan orsaka övergödning (eutro­
fiering) i sjöar, vilket i sin tur kan ge
upphov till syrebrist vid nedbrytning
av växter.
Fossila bränslen
Kondensat
Ämnen som vid kylning övergått från
gasform till flytande form, till exem­
pel ånga som har övergått till vatten.
Kontrollprogram
Dokument som beskriver vilken egen
kontroll en verksamhetsutövare ska
utföra för att följa upp att utsläpps­
villkor och andra lagkrav klaras.
Kväve (N)
Ett grundämne som ingår i veden.
För mycket kväve i vattnet kan orsaka
övergödning (eutrofi­ering), som i sin
tur kan ge upphov till syrebrist vid
nedbrytning av växter.
Bränslen baserade på organiska koloch väte­föreningar från sediment
eller sedimenterad berggrund främst
kol, olja och naturgas.
Lakvatten
Halvkemisk massa
(NSSC-massa)
Lignin
Massa där fibrerna frilagts genom en
kombination av kemisk och mekanisk
bearbetning (raffinering).
Indunstning
Med hjälp av värme drivs vatten
och andra flyktiga ämnen av från
exempelvis svartlut, varigenom
torrhalten höjs.
ISO 14001
Internationella standardiserings­
organisationen ISO:s standard
för uppbyggnad av miljölednings­
system.
Det vatten (huvudsakligen regn­
vatten) som lakar ut från till exempel
en deponi.
Vedämne som utgör cirka 30 % av
det totala vedinnehållet. Huvuddelen
av ligninet löses ut i kokningsproces­
sen vid massatillverkning och ingår
tillsammans med utlösta kolhydrater
i svartlut.
Luftad damm
Biologisk reningsmetod som minskar
halterna av bland annat COD, BOD
och AOX i avloppsvattnet.
Lövved
Vanligen björk. Har kortare fibrer än
barrved. Viktigaste råvaran vid fram­
ställning av fluting samt skriv- och
tryckpapper.
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013 B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Mesaugn
Renseri
Viktig del i sulfatfabrikens
kemikalieåter­vinning. I denna ugn
bränns mesan (kalciumkarbonat)
om till kalk (kalciumoxid).
Den anläggning i massa- och pap­
persbruket där inkommande ved
barkas och flisas innan kokning.
MG-papper (monoglättat)
Namn på den förbrukade kokvätskan
vid tillverkning av halvkemisk massa.
Papper som torkas på stor hög­
glanspolerad Yankeecylinder och blir
blankt på ena sidan. Används bland
annat till förpackningar med höga
renhetskrav.
Miljöaspekter
De utsläpp och den resursförbruk­
ning som verksamheten förorsakar.
Miljökonsekvens­beskrivning
Utredning av vilka konsekvenser en
viss verksamhet får för miljön.
NOX (Kväveoxider)
En grupp gaser bestående av kväve
och syre som bildas vid förbränning.
I fuktig luft omvandlas kväveoxider
till salpetersyra, som faller ner som
surt regn. Har även en gödande
effekt.
Rödlut
Skrubber
Anordning för tvättning av gas. Ett
vätskeflöde tar upp partiklar och
lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid,
från gasen.
SO2 (Svaveldioxid)
En gas bestående av svavel och syre
som bildas vid förbränning av svavel­
haltiga bränslen som svartlut och olja.
I kontakt med fuktig luft omvandlas
svaveldioxid till svavelsyra och faller
ner som surt regn.
Sodapanna
Två olika internationella system för
certifiering av skogsbruk.
En ångpanna med en kemisk reaktor
i botten. Det organiska materialet i
luten (vedresterna) bränns vid mycket
hög temperatur. Ånga genereras
medan det oorganiska materialet
bildar en smälta på botten av pannan.
Smältan omvandlas sedan till kok­
kemikalier igen.
Recipient
Sulfatmassa
PEFC och FSC®
Den del av en anläggnings närmiljö,
till exempel luft och vatten, som tar
emot utsläpp.
B i l l e r u d ko r s n ä s SKÄRBLACKA
Kemisk massa som tillverkas genom
att ved kokas under högt tryck och
vid hög temperatur med så kallad
vitlut.
Svartlut
Namn på den förbrukade kokvätskan
vid sulfatmassatillverkning. Svart­
luten förbränns i sodapannan varvid
de utlösta vedämnena (främst lignin)
ger energi till ång- och elproduktion.
De förbrukade kemikalierna i svart­
luten återskapas i sulfatfabriken till
nya kokkemikalier vilket är en förut­
sättning för både miljö och ekonomi.
SÄ
Suspenderade ämnen i vatten, bestå­
ende av fibrer och andra partiklar
som till stor del kan avlägsnas genom
filtrering.
Säckpapper
Papper med hög hållfasthet framställt
av barrvedssulfatmassa.
TOC (Total Organic Carbon)
Ett mått på mängden kol i organiska
föreningar. Analys av TOC görs
bland annat för att få ett mått på
mängden syreförbrukande ämnen i
avlopssvatten.
Vitlut
Namn på den kokvätska som används
vid sulfat­massa­tillverkning. Vitlut
innehåller natrium­hydroxid och
natrium­sulfid.
Wellpapp
Wellpapp tillverkas genom hoplim­
ning av vanligtvis två plana skikt
(liner) med ett vågformigt skikt
(fluting) emellan.
V e r ks a m h e t s - o c h m i l j ö b e s k r i v n i n g 2 013
19
Verksamhets- och miljöbeskrivningen kan laddas ned som pdf från
www.billerudkorsnas/Hallbarhet/Rapporter/Miljorapporter.
Vid frågor kontaktas:
BillerudKorsnäs Skärblacka
Monica Lundgren
Informatör
Telefon +46 11 24 53 01
[email protected]
Eva-Lena Strömberg
Processutvecklings- och miljöchef
Telefon +46 11 24 57 87
[email protected]
Lars Johansson
Miljöingenjör
Telefon +46 11 24 55 49
[email protected]
BillerudKorsnäs Sweden AB, Skärblacka Bruk, 617 10 Skärblacka. Telefon: 011 24 53 00 www.billerudkorsnas.se