Transcript en studie av privata vinster i Örebro kommuns välfärd

En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Jakten på den försvunna skatten
- En studie av privata vinster i Örebro kommuns välfärd
Inledning
Denna rapport är framtagen av Vänsterpartiet i Örebro som underlag för den kommunala
politiken. Syftet är att finna utgångspunkter, fakta och argument för att synliggöra
problematiken med privata vinster i välfärden. Syftet är också att ta reda på hur stor
förlusten av skattemedel är inom vård- och omsorgssektorn i Örebro.
Framförallt verksamhet i två välfärdssystem drivs idag till viss del, eller helt, av bolag
med vinstintresse i Örebro kommun. Det gäller verksamheten skola och verksamheten
vård- och omsorg.
Skolans ägandestruktur och den statliga styrningen av dess mål och innehåll gör att
kommunen har mycket litet utrymme att fatta egna beslut som påverkar de privata
bolagen inom området. Det innebär att skolan endast förekommer som föremål för
jämförelser i denna rapport. Det finns större utrymme för kommunen att fatta beslut över
organiseringen av vård och omsorg samt omfattningen av verksamheter som innefattas
av Lag Om Valfrihetssystem (LOV).
Valfrihet enligt LOV finns i dag i Örebro kommun när det handlar om servicetjänster inom
hemvården. Kommunledningen bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och
Kristdemokraterna har dock bestämt sig för att utöka LOV:en när det handlar om
omvårdnadstjänster inom hemvården, daglig verksamhet inom nämnden för
funktionshindrade, familjerådgivning och matleveranser inom hemvården. Skulle
samtliga dessa verksamheter privatiseras fullt ut riskerar cirka 1500 kommunanställdas
att bli av med sina anställningar. Det motsvarar den största privatiseringen i Örebro
kommuns historia.
I Örebro Kommun drivs sedan flera år fyra omsorgsboenden och ett LSS-boende av
privata bolag via entreprenad. I denna rapport har de fyra omsorgsboendena valts ut för
granskning då de är direkt jämförbara med varandra. LSS-boendet som ägs av Carema
Care AB särskiljer sig genom att det upphandlades i första hand via ”det ekonomiskt
mest fördelaktiga anbudet” 1 , det vill säga det lägsta. LSS-boendet ingår inte i resultatet.
Av de boenden som granskas drevs två under 2012 av Attendo Care AB, Attendo
Elgströmska huset och Berggården, och två av Norlandia Care AB, Sirishof och
Skäpplandsgården. Efter maximalt antal förlängningar (två) löpte avtalet för Berggården
ut under 2011. Kontraktet med Attendo Care AB förlängdes tillfälligt under
upphandlingsperioden 2012. Ett nytt bolag Kropp och själ med omtanke i Helsingborg AB
(KOSMO), vann upphandlingen och kommer att ta över verksamheten under 2013.
1
Kommunstyrelsen Örebro, Inbjudan till anbudsgivning för verksamhetsdrift av gruppbostad Landbrotorpsallén
3, 2009-02-04, Ks 6/2009 - Lägsta anbudet accepterades efter säkerställande att grundkrav för omsorg
uppfylldes.
1
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Avtalen för samtliga fyra boenden har tecknats efter så kallad kvalitetsupphandling. Det
betyder att den summa som kommunen betalar bolagen för att driva verksamheten
består av ett fastpris som inte har varit föremål för förhandling. Kommunen har ett
grundkrav för vad som ska ingå i verksamheten, extra poäng har sedan tilldelas
intressenterna för eventuella ”mervärden”.
Omfattningen av Avtalsperioden som följer bestäms vid tillfället för upphandlingen, men
det har varit kutym i Örebro att se till att avtalsperioden är lång, samt att det finns
möjlighet till förlängning i flera steg, i syfte att skapa kontinuitet för de boende. När
avtalet löper ut och en ny upphandling ska ske är det lika omfattande, om inte mindre, att
ta hem verksamheten till kommunal regi igen som att en ny aktör tar över – den
möjligheten finns alltså alltid för kommunen.
2
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Bolagen
Bolagens ägarstruktur
Samtliga bolag som driver omsorgsboenden i Örebro är internationella aktörer med
dotterbolag i nordiska länder. Samtliga bolag använder en likartad ägarstruktur, med viss
variation. Det är omöjligt att göra kompletta organisationskartor som får plats i ett vanligt
textformat – därför får vi nöja oss med enklare, generella modeller:
Riskkapitalbolaget äger flera bolag som i sin tur äger flera samordnande holdingbolag,
etc. Den avgörande skillnaden mellan dessa är att riskkapitalbolaget kan äga bolag inom
olika branscher, medan holding- och moderbolagen äger mer nischade verksamheter.
Det innebär att även om det tillsynes är som i Örebros fall två bolag som sammanlagt
driver fyra enheter är det fullt möjligt att samtliga ägs av ett och samma riskkapitalbolag
vid någon tidpunkt. Så är för närvarande dock inte fallet.
I jämförelse med en kommun är administrationen för bolagen vida mer omfattande. Det
är längre från de enskilda enheterna till de högsta beslutsfattarna. Den högsta nivån i
bolagsordningen och den lägsta har dessutom mycket olika prioriteringar.
Målet för riskkapitalbolaget är i första hand att ge utdelning på investerade pengar –
huvudsyftet är att förvärva bolag, öka omsättningen och sälja vidare. Enhetens mål är å
andra sidan driften av exempelvis ett boende – det vill säga omsorgen. I en kommunal
verksamhet har alla, från kommunchef och politiker till enhetschefer och
undersköterskor, samma mål - att ge medborgarna i kommunen så bra service som
möjligt.
3
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Norlandia Care AB
Norlandia Care AB driver förskolor, äldreboenden och omsorgsboenden i norden. Varje
land där bolaget är etablerat har egna dotterbolag för de olika verksamheterna samt ett
moderbolag. De nationella moderbolagen ägs i sin tur av ett koncernmoderbolag som i
nästa steg ägs av riskkapitalbolaget Adolfsen group. Bolagsnivåerna har även sina egna
organisationsträd. En något förenklad organisationskarta ser ut om följer:
Adolfsen group är i grunden ett bolag som inriktat sig på fastigheter – där numera
förskoleverksamhet och omsorg drivs vid sidan av hotell, äventyrsturism och
skidanläggningar. Bolaget uttrycker själva att omsorg, förskola och hotellverksamhet är
så snarlika verksamheter att det var ett naturligt steg att utvidga till de tidigare två.
Bolagsägarna är tre och är de som gör den största vinsten vid sidan av aktieägare och
investerare. Det är till det norska riskkapitalbolagets vinstutdelningar och placeringar
som vinsten på skattemedlen från olika länder går.
Norlandia care uttrycker själva att branschens utveckling ger underlag för minus i
resultatet mellan år på kort sikt. Förlusterna på senare år på grund av investeringar, ny
bebyggelse och uppköp ska istället leda till större vinst längre fram. Det innebär att en
stor del av vinsterna är uppbundna i realkapital och fastigheter.
4
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Attendo Care AB
Attendo Care AB driver bland annat vård och omsorgsboenden, halvvägshus, jour- och
familjehem och transitboenden för ensamkommande flyktingbarn. Därutöver har Attendo
en resurstjänst för kommuner på sin webplats med, upphandlingsstöd och argument till
underlag för att driva frågan politiskt. Bolaget är i Sverige organiserat under
moderbolaget Attendo Skandinavien med underlydande geografiska regioner. Därutöver
finns separata enheter för exempelvis kvalitet och marknad. Koncernen ägs av
riskkapitalbolaget IK Investment Partners som köpte bolaget av den tidigare ägaren
Bridgepoint Capital.
IK Investment Partners omfattar ett tjugotal bolag i Europa där bland annat svenska Actic
och EPiServer ingår. Bolaget köper och säljer bolag i en mycket hög takt och har tidigare
hunnit med att köpa, äga och sälja bland annat Ellos, Hemglass och Intrum Justitia i
Sverige. Riskkapitalbolaget styr över bolag inom mycket skilda branscher med mycket
olika verksamhet och behov. IK Investment har huvudkontor i Hamburg, London, Paris
och Stockholm. Bolaget beskriver målet med sin verksamhet att öka profiten i förvärvade
medelstora företag med hög omsättning. Bolaget taxeras i skatteparadiset Jersey 2 .
Attendo gör själva en poäng av att vara bland de ledande och största bolagen inom vård
och omsorg och har som mål att driva sin verksamhet i vad de kallar egen regi. Det
innebär att Attendo driver hela kedjan för boendet, även själva fastigheterna. Attendo
arbetar alltså aktivt för att äga och driva allt från matlagning, leveranser, boendet etc. –
mycket likt ett kommunalt system.
Hela bolaget redovisar en vinst de senaste åren på cirka en halv miljard årligen.
Samtidigt är Attendo ett av de bolag 3 som har kritiserats hårdast för brister i sin
2
3
Även allmänt känt som Treasure Island internationellt.
Tillsammans med Carema Care AB, som driver det LSS boende som är utlagt på entreprenad i Örebro.
5
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
verksamhet i from av vanvård och konflikter med personal. Det är som regel
personalkostnader som har minskat till förmån för vinst som har ansetts vara
anledningen. Attendo införde 2008 meddelarfrihet för sina anställda bland annat som ett
svar på kritiken. Samtidigt skriver Attendo, i sin egen information, att den
anmärkningsvärt höga andelen Lex Sarah 4 anmälningar på de egna boendena i
förhållanden till resten av branschen är på grund av att de har bättre kontrollsystem.
Snarare än att det är skulle vara en antydan till bristande kvalitet.
4
Enligt Socialtjänstlagen (SoL), rapport från de anställda om missförhållanden i verksamheten.
6
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Kvalitet och valfrihet
Det är rimligt att anta att grundkraven som Örebro kommun utgår från vid
kvalitetsupphandling är samma grundkrav som ska vara gällande för kommunens egna
boenden. Kraven bör därför ses som ett minimum på förväntningar utifrån ett
verksamhetsperspektiv. Vid anbudsgivningen är mervärdet då den verksamhet som
utlovas utöver grundkraven. Mervärde kan därmed jämföras med det partierna vill göra i
verksamheten utöver det som måste göras enligt lag eller vilar på tidigare fattade beslut.
I Örebro Kommun har Skäpplandsgården och Sirishof, de omsorgsboenden som ägs av
Norlandia Care, samt Attendo Elgströmska huset, ägt av Attendo Care, fått sina avtal
förkortade eller har fått kortare förlängning än planerat. I tillhörande handlingar till dessa
beslut beskriver konsekvensanalysen att en förlängning av avtalet skulle ”signalera att
utförare inte behöver uppfylla de krav på kvalitet som utlovas” och att ”modellen med
kvalitetsupphandling skulle kunna ifrågasättas”. Det är framförallt i arbetsmiljö,
bemanning och andra personalspecifika frågor omsorgsverksamheten inte lever upp till
de utlovade mervärdena. 5
Då byte av ”utförare” antas innebära negativa konsekvenser för de boende föreslås en
kompromiss om nya kortare avtal vilket den politiska majoriteten i Örebro (S, KD och C)
röstade igenom. I debatten kring besluten har även den kortare förlängningen setts som
ett sätt att ge bolagen tid till att uppfylla kraven för att på så sätt skydda
kvalitetsupphandlingsmodellen.
Samtidigt som att förlängningarna har skett har negativa konsekvenser vid byte av ägare
inte förekommit som ett motiv till att inte göra en ny upphandling av Berggården, som
ägs av Attendo Care, när de förlängda avtalstiderna för boendet löpte ut 6 . Avbrott i
kontinuiteten för de boende som en negativ konsekvens förekommer inte i
problemanalysen inför en privatisering eller vid byte till annan privat utförare.
Sammanfattningsvis så har modellen med kvalitetsupphandling inte lyckats eftersom
bolagen inte kunnat säkra den kvaliteten som utlovats utöver grundkraven. Uppfylls inte
mervärdena får kommunen ingen vinst, varken ekonomiskt eller kvalitetsmässigt av
konkurrenssättningen. Huruvida det skett någon förändring från hur verksamheten drevs
innan privatiseringen är irrelevant när den kvalitet som uppnåtts är den som förväntas av
kommunens egna boenden. Det är en nivå som kommunen och den politiska ledningen
har ett ansvar att uppfylla redan från början i sin roll som arbetsgivare.
I Örebro Kommun finns det för närvarande två vinstdrivande bolag som alternativ till den
kommunala omsorgen – under 2013 kommer detta utökas till med ett tredje.
Valmöjligheten mellan olika aktörer är dock i lång utsträckning semantisk. Samma
innehåll erbjuds med en trivial variation och ägaren är samma eller i förlängningen
likartad.
5
Programnämnd Social Välfärd Örebro Kommun, Uppföljning och eventuell förlängning av avtal Elgströmska
huset, 2012-11-26, Sov 241/2012, Programnämnd Social Välfärd Örebro Kommun, Uppföljning och eventuell
förlängning av avtal Sirishof, 2012-08-06, Sov 127/2012, Programnämnd Social Välfärd Örebro Kommun,
Uppföljning och eventuell förlängning av avtal Skäpplandsgården, 2012-08-06, Sov 128/2012.
6
Programnämnd Social Välfärd Örebro Kommun, Upphandling av verksamhetsdrift på Berggården, 2009-0204, Sov 167/2011.
7
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Den enda avgörande skillnaden står mellan privat och offentlig eller mellan vinstintresse
och återinvestering i verksamheten. Det behöver däri inte heller vara negativt att den
kommunala omsorgen har en högre ekonomisk kostnad, som kritiker brukar påpeka, om
kostnaden ligger i bättre bemanning och bättre arbetsmiljö som är de facto det gällande
förhållandet.
Skillnaden på själva verksamheten kan egentligen jämföras och anses likvärdig med
skillnaden kommunala boenden emellan – framförallt med tanke på att uppfyllandet av
kvalitetskraven brister, det som skulle utgöra själva motivet för konkurrens och
privatiseringar.
Exemplet Örebro Kommun har visat att finns det mycket liten anledning till
kvalitetsupphandling och privatisering förutom av strikt ideologiska skäl. De privata
bolagen bekostar verksamheten mer och erbjuder inget som kommunal verksamhet inte
kan erbjuda – utom möjligen sämre arbetsvillkor. 7
7
Samma slutsats, att konkurrenssättning inte kan visa på några kausala samband med effektivisering eller ökad
kvalitet, fast i det fallet för hela riket, gjordes redan 2011 i studien ”Konkurrensens konsekvenser – Vad händer
med svensk Välfärd”, Hartman, Laura (2011) SNS förlag – beställd av Svenskt Näringsliv.
8
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Vinster
Bolagens organisering gör det svårt att göra analyser av resultat och vinster. Då bolagen
inte omfattas av offentlighetsprincipen är det även svårt att ange exakt hur stor vinsten är
eller var vinsten görs. Både medborgare och beställaren, det vill säga kommunen,
saknar den insyn som vi kan begära från kommunala verksamheter och dess
demokratiska organisation. Vi kan dock skönja ett par övergripande mönster.
Det är vanligt att enheterna längst ned i kedjan går med vinst eller gör nollresultat medan
dotterbolagen och portföljbolagen varje år går med förlust. Det negativa resultatet skapas
i första hand genom koncerninterna lån, där dotterbolagen lånar av riskkapitalbolaget till
hög ränta. Riskkapitalbolaget placerar pengarna utomlands. De pengar man har lånat av
sig själv för att skuldsätta dotterbolagen överförs sedan tillbaka efter att beskattning har
skett – därmed kan man betala lägre skatt eller till och med nolltaxera.
Det är detta som kallas skatteplanering och som är anledningen till att dotterbolagen
tillsynes ständigt gör ett negativt resultat efter skatter och lån. Det skapar helt enkelt
underlag för skatteavdrag, samt att pengarna ger bättre ränta på exempelvis Jersey där
det är känt att Attendo Cares ägare placerar sina pengar. Förfarandet medför att
företaget inte betalar någon skatt i Sverige.
Det råder en konflikt mellan riskkapitalbolagets syfte med verksamheten och enheternas
syfte med verksamheten. Målet för ägaren är att göra vinst, medan målet för enheten är
vård och omsorg. Eftersom den summa som går in i enheten alltid är det pris som
avtalades vid kvalitetsupphandlingen är det kostnaden för verksamheten – i förhållande
till i den kostnad som var gällande när enheten var i kommunal regi – som måste bli
lägre för att generera vinst. De största kostnaderna för dotterbolaget är personal och
skatter – här sker i regel nedskärningarna.
Vård och omsorg omsätter minst och har fortfarande relativt sätt lägst resultat efter
avskrivningar i en jämförelse mellan vinster i skolan och omsorgen för hela riket. 8 Dock
är det viktigt att påpeka att vård och omsorg är det välfärdssystem där behoven kommer
att växa mest inom den omedelbara framtiden. Andelen personer i arbetsför ålder
kommer att bli allt lägre i förhållande till andelen äldre. Det innebär att vinsterna som idag
görs kommer att kunna mångdubblas framöver.
Flera av vård- och omsorgsbolagen är även öppna inför ägarna att resultatet kommer att
vara svagare i en övergångsperiod då stora investeringar nu görs för att förbereda inför
detta förhållande. På marknadskapitalistiskt vis är det billigare att investera när
efterfrågan fortfarande är låg vilket på lång sikt ger än högre avkastning. Den
argumentationen följer väl beskrivningen av riskkapitalbolagens affärsidé – köpa
etablerade bolag och sälja dem vidare med vinst. Innehållet i verksamheten är
ointressant så länge riskkapitalbolaget får avkastning vid försäljningen.
När den styrande majoriteten i Örebro med S, KD och C nu även vill öppna upp för När
den styrande majoriteten i Örebro med S, KD och C nu även vill öppna upp för
utvidgning av LOV kommer givetvis antalet skattekronor som inte tillkommer
8
Sveriges officiella statistik – statistiska meddelanden. Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg
2010, Leonardsson, Monica (2012) Statistiska Centralbyrån.
9
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
medborgarna att öka för varje ny upphandling. Skattepengar som betalats in för att de
ska betala för samma medborgares skola, vård och omsorg.
Kostnaden för byråkrati och administration på båda sidor om avtalet innebär även det
skattekronor som går medborgarna förlorade. Bolagen behöver å sin sida sköta
administration inom koncernen, göra egna kvalitetskontroller och utvärderingar –
samtidigt som kommunen gör kvalitetskontroller och utvärderingar av samma
verksamhet. Kostnaderna för båda betalas återigen med skattemedel.
10
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Resultat
Antaganden och begränsningar i materialet
För att räkna ut hur mycket av de skattepengar som Örebro Kommun betalar privata
bolag som går till vinst behövs tre variabler:
1. Summan som betalas till bolaget.
2. Bolagets variation av omsättningen granskat och föregående år.
3. Bolagets rörelseresultat.
Norlandia Care AB:s offentliga årsredovisning är mycket summerande vilket leder till
svårigheter att utläsa relevanta data. Attendo Care AB:s årsredovisning är klarare vilket
innebär att summan kan göras mer exakt.
Det är dock fortfarande omöjligt att få fram en helt exakt siffra då pengar går mellan
koncernens olika bolag som redogjordes för ovan. Eftersom bolagen inte innefattas av
offentlighetsprincipen är det helt enkelt omöjligt att säga exakt var ett dotterbolags vinst
tas ut utan att det redovisas av koncernen självt. De uppgifterna har inget av bolagen
dock velat lämna ut vid förfrågan.
Det vi kan svara på är hur mycket vinst bolagen gör på de pengar som Örebro kommun
betalar ut. Samtidigt går det inte direkt att svara på om vinsten återinvesteras i
verksamheten. Dock är det rimligt att anta att så inte är fallet eftersom båda bolagen
ständigt köper upp och säljer nya verksamheter och bolag – samt med tanke på den
omfattande organisationsstrukturen.
1. Summan som betalas till bolaget
2011 betalade Örebro Kommun sammanlagt 90 775 169 kronor till entreprenadernas
enheter. Av dessa gick 50 902 451 kronor till Attendo Care AB och 39 872 718 kronor till
Norlandia Care AB.
Entreprenader vård och omsorg utfall 2011
Berggården
hemtjänst
1 038 996 Attendo
17 774
628 Attendo
25 317
131 Norlandia
32 088
827 Attendo
14 555
587 Norlandia
Berggården
Sirishof
Elgströmska huset
Skäpplandsgården
90 775
169
Summa
11
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
2012 betalade Örebro Kommun sammanlagt 93 406 238 kronor till entreprenadernas
enheter. Av dessa gick 52 577 268 kronor till Attendo Care AB och 40 828 970 kronor till
Norlandia Care AB.
Entreprenader vård och omsorg utfall 2012
Berggården
hemtjänst
817 446 Attendo
18 334
238 Attendo
25 853
393 Norlandia
33 425
584 Attendo
14 975
577 Norlandia
Berggården
Sirishof
Elgströmska huset
Skäpplandsgården
93 406
238
Summa
2. Bolagets variation av omsättningen detta och tidigare år
Om omsättningen ökar och bolagets totala värde ökar kan vi lite förenklat säga att det
går, om inte bolaget så åtminstone koncernen, som helhet med vinst. Det kan ytterligare
styrkas med kostnaden för eventuella nya förvärv i förhållande till långsiktiga lån. Är
lånen lägre än kostnaden för förvärven har investeringen inte gjorts med förlust. I både
Norlandias och Attendos fall förhåller det sig på det sättet – omsättningen har ökat. Detta
förhållande är viktigt då en minskande omsättning ökar sannolikheten för återinvestering
i verksamheten på kort sikt via riskkapitalbolaget för eventuell vinst vid försäljning på
lång sikt.
3. Bolagets rörelseresultat
Rörelseresultatet visar hur mycket pengar som går till ägare, privata investerare, samt till
lån och skatter efter kostnader för löpande verksamhet och avskrivningskostnader för
investeringar. Alltså pengar som går ut ur verksamheten på olika sätt. För att kunna
använda summan i uträkningen kan vi omsätta den i rörelsemarginal, vilket är
rörelseresultatet i procent. Attendo redovisar sin rörelsemarginal i sin årsredovisning,
medan Norlandia, där årsredovisningen är mer summerande för koncernen, inte
redovisar sin rörelsemarginal för omsorgen specifikt. Koncernen har dock ett jämförbart
resultat med branschen som helhet.
Där vi saknar en exakt siffra för den ena parten får vi utgå från den enda allomfattande
undersökning som gjorts av branschen 2010, av Statistiska Centralbyrån (SCB).
Sammanställningen redovisar en genomsnittlig rörelsemarginal i Sverige på 7,5% för
privata utförare av omsorg. Siffran kan jämföras med Attendos siffra för finanskrisåret
2011 på 7,6% – branschens medelvärde förefaller därmed vara ett sannolikt lågt räknat,
men representativt värde för undersökningsperioden.
12
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Resultaträkning
Den möjliga vinsten på de lokala skattemedlen räknas ut genom att multiplicera
rörelsemarginalen med de skattemedel som betalas till bolaget av kommunen. Resultatet
styrks genom kontrollvärdet – omsättningens positiva variation. Summorna är avrundade
till hela kronor. Vi måste återigen erinra att resultatet blir en generell summa för möjlig
vinst och inte ett säkerställt värde.
2011
Attendo: 0,075 * 50 902 451 = 3 817 684 kronor
Norlandia: 0,075 * 39 872 718 = 2 990 454 kronor
Summa: Attendo + Norlandia = 6 808 138 kronor
2012
Attendo: 0,075 * 52 577 268 = 3 943 295 kronor
Norlandia: 0,075 * 40 828 970 = 3 062 173 kronor
Summa: Attendo + Norlandia = 7 005 468 kronor
Strax över 7 miljoner av Örebroarnas skattepengar försvann alltså ur kommunen 2012
och strax över 6,8 miljoner 2011. Sammanlagt 13 813 606 kronor för den undersökta
perioden. Eftersom resultatet inte tar hänsyn till OH-kostnader, realkapital, investeringar
och riskkapitalbolagets vinst vid försäljning, som nämnts tidigare är det sannolikt att
siffran egentligen är högre. Därtill tillkommer administration, kontrollsystem och
kostnader för nya upphandlingar från kommunens sida. Resultatet visar heller inte
fördelningen av pengarna, men det är en definitiv summa som inte går tillbaka in i
verksamheten när bolagen är vinstdrivande. Skattepengar som inte går till det de var
ämnade för.
13
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Retoriken om vinster i välfärden
Problemet med debatten om vinster i välfärden är att den utmynnar i ett samtal om två
olika saker – vinst som fenomen eller kraft å förespråkarnas sida och vinst gjord på
skattemedel å andra sidan. Alltså ett abstrakt värde kontra ett konkret skeende.
Motståndare till vinster i välfärden pekar ut just problemet med skattefinansierad vinst
eller förlust. Många har inget emot vinst i sig som en ekonomisk drivkraft - men om vinst
ska drivas in tycks gemene man anse att då ska företagen själva stå för pengarna och
inte skattebetalarna. Framförallt inte när de vinster som kommer ur skattemedlen ofta går
till helt andra länder via riskkapitalbolag och till enskilda bolagsägare.
Konkurrens om utförande av offentliga tjänster kan bidra till en effektivisering och
rationalisering av verksamheten. Detta kan även lika gärna ske utan konkurrens. En
kommun som tar ansvar för sina anställda och utvecklar den egna verksamheten har
egentligen alltid en ekonomisk fördel eftersom kommunal verksamhet inte kräver
avkastning. Eftersom den kommunala omsorgen dock inte har samma mål som den
privata framkommer det inte alltid när diskussionen istället leds mot att handla om
positiva abstrakta värden med stort tolkningsutrymme: valfrihet, trygghet, kvalitet, etc.
Internationell forskning har visat att det finns ett avgörande krav som måste uppfyllas vid
privatisering av offentliga tjänster som skiljer sig från ramarna för annan privat
verksamhet – precisering av kontraktet. Om det inte är möjligt att i tillräckligt hög grad
precisera kontrakten och vad som ska mätas vid utvärderingen av det kommer kvaliteten
att bli lidande. Det skapar en konflikt mellan bolagets syn på kärnverksamhets innehåll
och förväntningarna från kommunen.
Det går exempelvis lätt att precisera och mäta utförandet av sophämtning, byggande,
trafik, etc. där det som produceras är lätt att definiera. Däremot är det i princip omöjligt
att precisera målen för en verksamhet som sker med respekt för den enskildes integritet
– dvs. när det handlar om att ta hand om andra människor. Så länge soporna blir
omhändertagna uppfylls målen, men hur preciserar man hur äldre vårdas och hur barn
undervisas? Risken är överhängande att vinsten skapas genom att skära ned på det
som inte preciseras av kontraktet.
Eftersom skola, vård och omsorg inte arbetar med något som är direkt jämförbart med
övriga näringslivet och som är omöjligt att mäta på ett likvärdigt sätt går det inte att
applicera samma antaganden som i andra fall.
14
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
Avslutning
Det finns inget ändamål som gynnas av vinster i välfärden som inte går att uppnå utan
vinster i välfärden – förutom ändamålet att skapa höga vinster till privata företag av våra
gemensamma skattepengar, sämre arbetsvillkor för personal och möjligen ändamålet att
låta ansvariga politiker (i Örebros fall S, C och KD) slippa ta ansvar för kommunens
välfärd.
Det är också därför de största förespråkarna för vinster i välfärden ofta är de som själva
gör vinsterna – det förekommer en hög grad av jävighet. Självklart kommer de som
personligen tjänar på privata vinster av skattemedel och de som gynnas av privatisering
vilja utöka detta.
Ett tydligt exempel på att förespråkarna själva gör vinsterna i Örebro är att det inte är
ovanligt att de som talar för en utökning av verksamheter som innefattas av LOV själva
driver företag eller har vänner och familj som driver företag som kommer att kunna dra
fördel av en utökning.
De röster som istället behöver höras är de sjukas, de gamlas, de anställdas och
skattebetalarnas – det är de som upplever konsekvenserna och som betalar vinsten till
bolagsägarna genom sämre arbetsvillkor och den skatt de betalar på sin inkomst.
Det största problemet när det kommer till att dra slutsatser om vinster i välfärden är
förlusten av insyn och information, i synnerhet när det gäller det lokala planet, i och med
privatisering. Det krävs att bolagen redovisar för sin verksamhet på samma sätt som
kommunal verksamhet gör i enlighet med offentlighetsprincipen eller att begränsningar
sätts för hur skattemedlen får användas – med lagstiftning eller upphandlingspolicy etc.
för att kunna dra säkrare slutsatser. Tydligt är ändå när man skrapar på ytan att det sker
förluster för medborgarna.
En begränsning av möjligheten för bolag att delta i upphandling om de är registrerade i
skatteparadis är förslag som Vänsterpartiet har drivit under flera år. Ett förslag som till
och med OECD driver på den internationella politiska arenan. Socialdemokraterna och
(LO) har även följt efter under 2012 och redovisat liknande förslag. I Örebro följer dock
inte socialdemokraterna sin egen partilinje i frågan.
I Örebro Kommun har samtliga boenden som drivs av privata bolag inte kunnat uppvisa
några mätbara positiva kvalitetsskillnader i sin verksamhet i jämförelse med likvärdiga
kommunala boenden. Entreprenaderna har därutöver varit oförmögna att leva upp till alla
mervärden som utlovats i samband upphandlingen. Krav som baserades på vad den
kommunala verksamheten förväntas åstadkomma.
Örebro kommun är ett konkret exempel på att kvalitet och effektivitet inte blir bättre med
privata vinstdrivande bolag i välfärden. Det bekräftar även slutsatserna i de få studier
som gjorts om kvalitetsförändringar som följd av privatisering av den svenska välfärden.
15
En studie från Vänsterpartiet i Örebro
Oppositionskansliet, 2013
En ökad privatisering och en kommunal organisation anpassad för att underlätta för
privatisering med hjälp av utökad LOV, kundvalsmodeller och utökning av privata
alternativ i Örebros välfärd är kontraproduktivt eftersom den förväntade positiva effekten
har visat sig vara motsatt. Det är sannolikt utifrån tidigare exempel att ett utökande
snarare skulle urholka kvaliteten än bidra med förändring, eller åtminstone inte göra
någon skillnad för innehållet.
Det finns även ett stort mörkertal för kostnaderna i den dubbla administration som måste
organiseras för uppföljning och utvärdering, både från kommunens sida och från
bolagens sida. Dolda kostnader för arbetstid för både politiker och tjänstemän i
upphandlingsprocessen. Dolda kostnader för förlorade samverkansmöjligheter. Dolda
kostnader för omställning av personal.
De positiva effekterna för enskilda boenden eller bolag används alltid som exempel i
debatten. Flera bieffekter som kan vara positiva för ett enskilt bolag kan dock innebära
stora negativa konsekvenser för andra bolag och för offentlig verksamhet, eftersom de
tillsammans ingår i en större helhet. Helheten lyfts sällan upp eftersom den pekar på att
det generellt kommer gå sämre för en del och bra för andra.
En utökning av privata aktörer i omsorgen leder även i förlängningen sannolikt till stora
kvalitetsproblem likt de som uppstått med tillval och frånval efter friskolereformen.
Toppar med högt elev antal skapas för vissa skolor under perioder vilket samtidigt
innebär ett lägre antal elever i andra skolor. De skolor som har färre elever får då stora
ekonomiska underskott och tvingas i förlängningen att lägga ned verksamheten. Det
drabbar både den kommunala skolan men även privata utförare. De som gör den största
förlusten är givetvis de elever som blir drabbade. Ett problem som det i dagsläget inte
finns någon lösning på – trots att det varit gällande i över ett decennium.
Argumenten som framhävs tar utgångspunkt från ett enskilt bolag eller en ideell aktör
istället för det som en kommun ska syssla med, det vill säga helheten, konsekvenser för
hela lokalsamhället och dess medborgare i ett vidare tidsperspektiv. Tunnelseendet gör
att bara det bästa exemplet tas upp till jämförelse snarare än den rådande situationen –
helhetsperspektivet går förlorat.
Förlusten av helhetsperspektivet ger resultatet att omsorgen (i detta fall) ständigt får
mindre resurser för att anpassas till de privata bolagens sämre arbetsvillkor till följd av
vinstuttaget. Samtidigt lyfts det enskilda goda alltruistiska privata eller ideella
idealalternativet upp som ett exempel av förespråkare för vinstdrivande aktörer. Det
skapar i sin tur ett dåligt underlag för beslut om både privatisering och den egna
kommunala verksamheten eftersom det bygger på falska förväntningar av rådande
förhållanden. Kort sagt det blir kortsiktigt och kortsynt. Sedan vinner riskkapitalbolaget,
som strävar efter maximal profit, upphandlingen, eller köper upp det bolag som gjorde
det.
Som avslutande kommentar är den mest relevanta frågan: Varför betalar vi egentligen
skatt och vad är dess funktion? Det är mycket få som skulle svara att de är till för att
enskilda bolagsägare ska öka sin egen förmögenhet – det är trots allt ändamålet för
bolagen som gör vinster på välfärden, oavsett vad politikens ändamål än må vara.
Vinster i det här fallet blir en förlust för kommunen och dess medborgare – en förlust som
både du och jag betalar för ur egen ficka.
16