Transcript Marin bioteknik - Göteborgs universitet

Jämfört med landytan är havet en relativt outforskad miljö, som troligen
innehåller många av framtidens läkemedel, material och energikällor. Den senare
tidens utveckling inom molekylärbiologiska tekniker har gett området marin
bioteknik en kraftigt ökad potential för att lösa framtidens globala utmaningar
och marin bioteknik är ett viktigt fokusområde inom Horizon2020, EU:s
kommande ramprogram för forskning och innovation.
På Swedish Maritime Day den 9 april i Göteborg, samlades kompetens från
Sverige, Norge och Danmark för att visa upp var vi står idag och för att diskutera
hur vi bäst går framåt tillsammans för att se till att forskningen som sker inom
området kommer till bäst nytta i samhället.
Den marina miljön domineras av mikroorganismer såsom mikroalger och marina
bakterier. Det är också bakterierna som, till skillnad mot vad man tidigare trott, har visat
sig vara de som oftast producerar de bioaktiva och därför de för t.ex. mat- kosmetikaoch läkemedelsindustrin, de mest intressanta ämnena. Den första sessionen i Marin
bioteknik-spåret, ett av konferensens åtta spår, hade titeln Medicin och hälsa från havet.
Ett relevant exempel på en ny teknik som revolutionerat marin bioteknisk potential är
metagenomics, som ger tidigare okänd information om mikroorganismerna i havet och
vad de producerar genom att studera genuttrycket i blandade prover som består av allt
som lever inom en viss miljö. Tidigare har man bara kunnat arbeta med de bakterier
som går att odla som rena kloner i lab, vilket är mindre än 1 procent av de som lever i
havet, vilket är orsaken till ett gigantiskt kunskapshål.
Detta förklaras av Johan Svenson, från bioprospekteringsprojektet MabCent SFI i
Trömsö som är ett samarbete mellan universitetet i Tromsö och fyra företag med
intressen i olika typer av läkemedel. Genom den norska marina biobanken Marbank,
som åker på expeditioner till bl.a. Arktis har de tillgång till närmare 1000 arter, varav de
har tittat närmare på bara några hundra. Idag fokuserar MabCent på de områden som de
fyra samarbetetsföretagen har intressen i, vilket gör att mycket av det som de samlar in
får vänta till senare med att analyseras. Läs mer om Johans föredrag på SMD 2013!
En övergripande beskrivning av utvecklingen inom området marin bioteknik gavs av
Torger Börresen, som är forskningschef på Danmarks Tekniske Universitet och en av
författarna till det mycket tongivande position paper Marine Biotechnology: A new vision
and strategy for Europe från the European Science Foundation 1. Han arbetar även med
att formera ett ERA-NET inom marin bioteknik 2 för att samordna finansiering,
forskningsinitiativ, strategier och kommunikation för marin bioteknik inom Europa.
Torger säger att flera farmaceutiska firmor är på gång, och att flera större företag köper
upp mindre företag inom t.ex. functional foods och cosmoceutical-industrin – ett
exempel är kemijätten BASF:s uppköp av Pronova. I Formas riktade utlysning om en
biobaserad samhällsekonomi i år nämns marin biomassa som ett alternativ till fossila
och terrestra råvaror. Tre ämnen från den marina miljön som Torger framhåller för
deras stora potential inom flera olika användningsområden är kitosan från räkskal, samt
olika ämnen från makroalger och mikroalger.
Eva Albers, forskare i industriell bioteknik på Chalmers, presenterade under den
efterföljande sessionen Från marin idé till produkt just ett sådant projekt. Tillsammans
med forskare på Göteborgs universitet och KTH startar hon och hennes kollegor i maj i
år upp ett stort projekt kring svensk odling och raffinering av makroalger (tång). Från
tången kan man få ut en mängd olika ämnen t.ex. antioxidanter, omega-3, färgämnen,
biogas och plast, och eftersom det är ganska unika förhållanden i svenska vatten kanske
de kan få fram unika produkter.
Eva är även aktiv inom att använda mikroalger som råvara för t.ex. biobränsle och andra
produkter, vilket var ett fokusområde för projektet Blue Biotechnology for sustainable
innovations, eller Blue Bio, som presenterades i dagens sista session Projekt för hållbart
nyttjande av marina resurser. Under de senaste två åren har Blue Bio arbetat för att
stötta och lyfta fram goda exempel på innovationsprojekt med sitt ursprung i marin
bioteknik-forskning som löser problem inom områdena hälsa, energi, mat och foder,
miljö och industriella produkter och processer. Parallellt med detta har olika verktyg för
marin innovation tagits fram, som t.ex. en grundlig analys av marknad och potential för
att bygga en mikroalgsindustri i Norden och en handbok i marin innovation 3.
Där Blue Bio, med sina partners i Västsverige och Sydnorge har haft fokus på
Västerhavet, har projektet Submariner haft fokus på användningen av marina råvaror i
Östersjön och hur man kan räkna på dem. Submariner har blivit utvalt som ett
flagskepps-projekt inom området Innovation i EU:s strategi för Östersjöregionen och
kommer därigenom att fungera som ett paraply och nätverk för olika projekt inom blå
tillväxt. I Sverige kommer kontaktpunkten att ligga på Havs- och Vattenmyndigheten.
Panelen, med representanter från projekt som presenterats under dagen, leddes av
Anders Ådahl, föreståndare för Chalmers styrkeområde energi, som tidigare var
forskningschef på Göteborg energi.
En av de saker som lyftes fram var att samhället måste välja att stötta utvecklingen vissa
produkter, så att det blir något av dem. Ett annat alternativ är att man får flera företag
och investorer att se olika, och inte konkurrerande, möjligheter för sina respektive
sektorer utifrån samma råvara eller pilotanläggning. Detta skulle man kunna uppnå
genom att se till vad man kan få ut av en och samma råvara i olika delar av värdekedjan,
t.ex. genom att använda mikroalger för att utvinna först dyra kemikalier och biobränsle
och därefter gödningsmedel, eller genom att kombinera olika produktionslinjer i samma
”park”, som t.ex. odling av tång mellan vindkraftspelare i havet.
Det pekades även på att Sverige och länderna runt Östersjön både kommer att kunna
och behöva gå i bräschen för innovationsutvecklingen inom till exempel detta område –
eftersom vi är några av de få som kommer att ha möjligheter och råd för det.
- Ett Hansa 2.0, som Anders uttryckte det.
Fler beskrivningar om nya intressanta marina bioteknik-projekt om till exempel
bekämpningsmedel från räkskal, biobränsle från mikroalger och blodtryckssänkare från
tång, finns att hitta på Blue Bios webbplats www.bluebio.org.
Därigenom kan man även nå vår iBook Marine biotechnology innovation for sustainable
development som ger en introduktion till marin bioteknik och till hållbar marin
utveckling, samt innehåller råd och uppmaningar till forskare och beslutsfattare om hur
man ska främja marin innovationskraft i regionen.
Presentationerna som hölls på SMD 2013 kan ses och laddas ner från
http://www.smd2013.se/marin-bioteknologi/
CAMILLA PETTERSSON
http://www.marine.ie/NR/rdonlyres/C076682C-2B32-437C-A781B2EACBAA6B62/0/ESFMBmarine_biotechnology_paper15LR.pdf
2 http://www.marinebiotech.eu/
3 www.bluebio.org
1