Transcript Klövar & Timotej - Atriatuottajat.fi

Klövar & Timotej
ÖSTERBOTTENS KÖTTS INFORMATIONSTIDNING
1•2010
Bilaga i Landsbygdens Folk 7 maj 2010
2
Klövar & Timotej
istockphoto
innehåll
Klövar &
Timotej
Ledare 3
Atria aktuellt: Matti Tikkakoski
4
Aktuellt från köttlinjen: Matti Perälä
5
Vårmarknad vid ÖK
6
Rundfråga
6
Ny ordförande i ÖK:s styrelse
7
Miljövänligt nötkött
8–9
Den ansvarsfulla AtriaSvin-produktionskedjan
10–11
ÖK:s fullmäktigemöte i april
12
Hur trygga inkomstnivån i framtiden?
13
Christansminde Multisite
14–15
Rätt miljö för svinens och mänskornas bästa
16–17
Föder du själv upp dina dikor och hur?
18–19
Anskaffningsöversikt
20–21
Egna foderblandningar ger gott resultat
22–23
Ansvarig utgivare: Andelslaget Österbottens Kött Adress: PB 173, 65101 VASA Besöksadress: Flygfältsvägen 2
Tel: (06) 323 9411 Fax: (06) 312 9449 Internet: www.osterbottenskott.fi Chefredaktör: Stefan Saaristo / Österbottens Kött
Ombrytning: Heidi Hjerpe / Kustmedia Ab Oy Upplaga: ca 9 200 st Tryck: Hufvudstadsbladet , Vanda
Pärmbild: istockphoto
ISSN-L 1798-7539 ISSN 1798-7539
3
Klövar & Timotej
ledare
God mat och
framgångsrikt företagande
E
fter en lång och snörik vinter är
våren äntligen här. Det är även
dags för årets första nummer av
Klövar och Timotej, som för andra
gången utkommer i ett förnyat format. Tack för den positiva respons
som Ni läsare gav i och med den
förnyade layouten. Det är glädjande
att notera att så många med ett så
stort intresse läser vår kundtidning.
Jag hoppas att Ni alla fortsätter med
att ge respons, för det är så vi kan
skapa en ännu bättre och spännande
tidning.
Framgångsrika företag har byggts
upp av framgångsrika idéer, det är
väl ungefär så som man brukar säga.
Men är det verkligen så och hur kan
man då veta att man har en bra idé?
Jag vill nog påstå att alla idéer är
framgångsrika, men i grund och botten är det beroende på människorna
hur bra man lyckas med en idé. Med
andra ord är det människorna, både
kunder och anställda, som gör ett
företag framgångsrikt.
I ett andelslag är det kunderna som
äger företaget och därför borde
grunden till ett framgångsrikt företagande vara säkrat. Den vi-anda som
skapas i ett andelslag av andelsmedlemmarna är svår att hitta i andra företag. Kooperationens möjligheter är
därmed obegränsade. Det är kanske
också därför de kooperativa företagen i Finland är så framgångsrika.
Som kund i ett andelslag är man lite
mera, man är ägarkund.
Personligt välmående och själva attityden till det som man sysslar med
är också viktiga aspekter och har i
slutändan inverkan på hur det går
för ett företag. En god hälsa och
en brinnande passion för arbetet är
viktiga ingredienser i framgång. I
många fall, när det börjar gå dåligt,
är det lätt att skylla på utomstående,
trots att många av problemen i själva
verket ligger inom räckhåll och kan
korrigeras genom egna handlingar.
Det personliga välmåendet beror på
flera saker, där den dagliga kosten
har framförallt en betydande roll.
Atrias mission ”God Mat – Bättre
Humör” beskriver ganska enkelt hur
mycket vårt välmående är beroende
av kosten. Matens inverkan på humöret är stort och en god portion
mat sätter alla sinnen på spänn
emedan en oaptitlig portion gör oss
mera eller mindre sura. Speciellt nu
på våren då grillsäsongen inleds och
doften av nygrillad mat sprider sig,
blir vi fyllda med positiv energi. Jag
vill tillönska alla läsare en trevlig
fortsättning på grillsäsongen.
God Mat - Bättre Humör!
Stefan Saaristo
Verkställande direktör
4
Atria-koncernens
översikt för år 2009
F
ör att trygga sin lönsamma
utveckling ställde Atria
upp två mål för år 2009:
stabilisering av funktionerna
efter de stora företagsinköpen
året innan och förbättring av
lönsamheten. Målen uppnåddes
till huvudsakliga delar. Integreringen av de inköpta företagen
i Atria skred framåt enligt planerna och kostnadseffektiviteten
förbättrades på alla affärsverksamhetsområden. Lönsamheten
blev tillfredsställande med tanke
på det stagnerade marknadsläget tack vare den positiva resultatutvecklingen under slutet
av året.
Målen för den organiska tillväxten uppnåddes inte, och koncernens omsättning minskade.
Detta berodde först och främst
på den ekonomiska recessionen
och den minskade efterfrågan
men också på att ryska rubeln
och svenska kronan försvagades
i förhållande till euron. Fastän
livsmedelsindustrin är mindre
konjunkturkänslig än de flesta
andra industribranscherna,
kunde inte den heller undgå recessionen. Recessionen slog till
mot livsmedelsindustrin senare
än mot de andra branscherna.
Åtstramningen inom nationalekonomin i Östersjöländerna
försvagade i betydande grad
Atrias tillväxtförutsättningar.
Den försämrade köpkraften och
osäkerheten inom ekonomin
fick efterfrågan på livsmedel att
sjunka inom dagligvaruhandeln.
Den sammanlagda efterfrågan
på Food Service-produkter
minskade ännu mer både i fråga
om volym och mätt i värde. Också konsumenternas köpbeteende
ändrades, den relativa andelen
produkter med lågt enhetspris
växte i flera produktgrupper.
Atrias omsättning sjönk med 41
miljoner euro, dvs. 3,0 % jämfört
med året innan.
Trots de kraftiga förändringarna
i vår verksamhetsomgivning och
årliga kostnadsinbesparingen
som genomfördes år 2009 och
som i huvudsak inriktade sig
på personalkostnader blir uppskattningsvis 5 miljoner euro.
Matti Tikkakoski
VD Atria Abp
hårdnande konkurrens utvecklades vår lönsamhet nöjaktigt.
Vår rörelsevinst var 27,5 miljoner euro, och i summan ingår
poster av engångskaraktär på
13,1 miljoner euro. Atria Finland stod för den bästa resultatutvecklingen och rörelsevinsten
växte med mer än en fjärdedel
till ca 43 miljoner euro. Den
positiva utvecklingen påskyndades i synnerhet av att vi fick
en mycket god balans mellan
kostnader och försäljningspris.
I slutet av året återhämtade sig
Atria Finlands försäljningsvolymer efter sommarsvackan och
blev som förväntat.
Kraftiga effektiviseringsåtgärder
Atria anpassade sin verksamhet
till recessionen på marknaden
genom kraftiga effektiviseringsåtgärder på alla affärsverksamhetsområden, vilket ledde till
bättre kostnadseffektivitet för
verksamheten. Åtgärderna inom
affärsverksamheten i Ryssland,
Skandinavien och Baltikum var
också en del av de inköpta bolagens integrationsprocess. Atria
Finland fortsatte och fullbordade det effektiviseringsprogram
som startades året innan, med
vilket företaget kan trygga sin
konkurrenskraft genom att ha
en lättare kostnadsstruktur. Den
Atria Scandinavias förutsättningar för att åstadkomma
resultat förbättrades märkbart
av att vi sålde den förlustbringande affärsverksamheten Lätta
Måltider. Ridderheims-bolaget
som köptes året innan införlivades i Atria Delis affärsverksamhet, vars konkurrenskraft
vi förbättrade med kännbara
omstruktureringar i produktion
och produkter. Atria Rysslands
lönsamhet förbättrades under
året på ett avgörande sätt.
Största förklaringen till detta
var Campomos-bolaget som
köptes året innan inte längre
var förlustbringande efter att
vi gjort en kraftig kostnadsgallring och avslutat olönsamma
kundrelationer. Den årliga
inbesparingen av effektiviseringsprogrammet torde bli fyra
miljoner euro.
Inom Atria Balticum växte
vår verksamhet i och med företagsköp, och Atria blev Estlands
näst största aktör i branschen.
Ett mellanår för
investeringar
Atria har genomfört sin strategi
att åstadkomma internationell
tillväxt i huvudsak med företagsköp. Åren 2007-2008 investerade vi ca 300 miljoner euro
i företagsköp. År 2009 var den
enda betydande investeringen i
tillväxt, som kan jämföras med
företagsköp, ett investeringsbeslut på fem miljoner euro i
primärproduktion i Ryssland
och som ska genomföras under
åren 2010-2013. År 2009 koncentrerade vi oss på att införliva
de köpta bolagen i Atria och att
stabilisera funktionerna på ett
lyckat sätt för att höja lönsamheten till en nivå som vår strategi
förutsätter. Trots de stora investeringarna under de gångna åren
är vår finansieringsställning och
balansstruktur stabil.
Utsikter inför år 2010
Utmaningarna i Atrias verksamhetsmiljö kommer inte att
ändras på något avgörande
sätt år 2010, fastän till exempel
råvaruprisen stabiliserades och
valutor som är viktiga för oss
stärktes redan år 2009. Konsumenternas köpkraft återhämtar
sig mycket långsamt, vilket
bromsar ökad efterfrågan på
livsmedel och ökar priskonkurrensen i branschen. I ett sådant
marknadsläge är det viktigt att
effektiviteten och konkurrenskraften i Atrias verksamhet har
förbättrats på ett avgörande sätt.
Vår förmåga att göra resultat
har blivit bättre i synnerhet i
Ryssland. I Sverige har vi gjort
kostnadsnedskärningar, och
tack vare det kom vår lönsamhet
närmare vårt mål redan under
slutet av 2009.
Den positiva följden av effektiviseringsåtgärderna märktes
också i Atria Finlands resultatutveckling under slutet av
året. Förbättringen i vår priskonkurrensförmåga, vårt kassaflöde och vår lönsamhet är
vårt viktigaste mål år 2010. Vår
kostnadsstruktur som är anpassad till det svåra marknadsläget
stöder följaktligen detta mål.
Vår organiska tillväxt kommer
att få fart av i synnerhet tilläggskapaciteten i Gorelovo-fabriken
samt målmedvetna satsningar
på utveckling och marknadsföring av produkter i olika priskategorier. Lanseringen av Atria
Finlands Fresh, stärkningen
av CampoMos-branden och
utveckling av produktkonceptet
Atria Deli får fortsätta.
Vår verksamhet styrs i allt högre
grad av praxisen ansvarsfull
företagsverksamhet, som är en
av de kritiska framgångsfaktorerna för livsmedelsindustrin.
Vi kommer att satsa i synnerhet
på att djuren behandlas väl i
hela produktionskedjan. Vid
sidan av ansvaret för ekonomin
och närmiljön betonas räckvidden hos det sociala ansvaret i
vår verksamhet i synnerhet ur
konsumenternas och vår egen
personals perspektiv.
5
Våren lyser också upp
kötthandeln – tror vi
D
en mörka, kalla midvintern är förbi. Det
är också de långa,
helgfria oxveckorna. Januari
och februari kallas oxveckor
- och det är inte utan orsak
ens i våra dagar. Efter årets
största högtid, julen, har vi
knegat tre månader utan
avbrott och utan en enda
helg att fira. Vinterns första
riktiga festlighet inföll nu i
månadsskiftet mars-april.
Påsken är inte bara en religiös högtid utan också i
allt högre grad en tid för
samvaro och god mat. Så var
det också i år. Veckan före
påsk gick kötthandeln nästan
enligt förväntan. Värdefulla
delar av nöt, grisens bästa
delar och filéprodukter av
fjäderfä gick åt sig bra, vilket
är som sig bör. Men vi nådde
inte helt och hållet upp till
en sådan efterfrågan som
vi haft som bäst förut om
åren. Recessionen påverkar
tydligen fortfarande den
yttersta efterfrågan. Vi har
dock rätt många arbetslösa
fortfarande och handeln med
restauranger går inte heller
lika bra som förr om åren.
Restaurangerna har ännu
inte tillräckligt många matgäster. Det är främst trögheten inom affärsvärlden och
näringslivet som bromsar
efterfrågan på affärsluncher
och frukostserveringar.
I den inhemska minuthandeln kan vi se att kampanjer
drar. Kampanjer, den ena
mer lockande än den andra
är jämt på gång - ibland
handlar det om kött eller
köttprodukter, ibland om
någon annan matprodukt.
Man lockar kunderna till
butiken och diskarna med
ytterst höga insatser. Vi har
alla fått delta i detta talkoarbete. Tyvärr. Handeln,
industrin och konsumenten
har fått delta. Kedjan får
pengar endast från konsumenterna och tyvärr så är
det endast förmånliga pris
och kampanjer som lockar.
Det som är positivt med
kampanjer är att efterfrågan
och volymerna ökar. Mat är
fortfarande en vara som har
rätt bra priselasticitet. Billig
mat går att sälja, och då priset går ner ökar efterfrågan.
Så är det åtminstone i den
konjunktur vi befinner oss i
just nu. Under en riktig högkonjunktur har priset inte
så stor betydelse men då det
blir lågkonjunktur betonas
betydelsen av låga pris.
Kampanjer märks också
inom kötthandeln och hur
de fördelar sig mellan olika
produkter och produktgrupper. Nu säljs gris- och nötmaletkött förmånligt. Det
märks hos oss genast som
en ökning i produktionen.
Men tyvärr så har den dyrare
stekfärsen ännu ingen stor
efterfrågan.
En ny marknadsstandard
som träder i kraft i början
av maj kommer att stöka till
det på fjäderfämarknaden.
Fruset fjäderfäkött får inte
längre tinas upp och säljas
som färskt i någon form.
Inte ens marinerat, vilket
har varit ett utbrett bruk i
Finland. Detta är ett beslut
av kommissionen och berör
hela EU-området. Syftet är
Matti Perälä
Direktör Kött- och primärproduktion
att skydda den europeiska
produktionen av fjäderfäkött
mot en invasion av amerikanskt fågelkött. Den nya
marknadsstandarden påverkar i synnerhet sommarsäsongen och handeln hos oss.
Vi kan inte längre förbereda
oss för sommaren genom att
frysa in kött på vintern och
tina upp och marinera det till
grillprodukter under sommaren. Nu försöker alla kötthus
som förädlar broilerkött
slippa sina fryslager och det
märks i minuthandeln som
låga pris. Nu säljs det mycket
fjäderfäkött och det går inte
spårlöst förbi för den övriga
kötthandeln. Värst verkar
handeln med griskött lida.
Fjäderfäkött och griskött
verkar vara produkter som
är varandras substitut i stor
utsträckning, och det märks
i bådas avsättning.
På grisköttsmarknaden har
man sedan årsskiftet väntat
att priset ska stiga. Men
inget har egentligen hänt. I
januari sjönk priset på den
internationella marknaden,
liksom alltid, men har sedan
stabiliserats och har inte
under vårens lopp gått åt
något håll.
Den inhemska produktionen fortsätter sjunka,
åtminstone var det så under
början av året. Under slutet
av innevarande år menar man
att produktionen kommer
att normaliseras. Men hela
årsproduktionen kommer
att stanna en aning under
fjolårsnivån. Detta märks
främst inom exporten.
Exporten av griskött kommer att minska hos oss på
Atria och också hos andra
kötthus jämfört med tidigare
år. Detta kommer lyckligtvis
i huvudsak att avspeglas som
ett bättre ekonomiskt resultat, då den förlustbringande
exporten minskar. Men tyvärr
så ser vi också minskningen
i volymen som en stegring
av enhetskostnaderna inom
industrin, då divisorn är
mindre än tidigare.
Om jag skulle vara tvungen
att förutse en recession eller
när den bryts med hjälp av
efterfrågan på nötkött, skulle
jag nu vara redo att påstå
att recessionen småningom
är över. Värdefulla delar
av nötkött och i synnerhet
filéer går åt i nästan lika hög
grad som förut; åtminstone i
minuthandeln. Men tyvärr så
är prisnivån något helt annat
än den vi vant oss vid under
konjunkturuppgången och
då importen från Brasilien i
praktiken var lika med noll.
6
Klövar & Timotej
Spa för
producentdamerna
ÖK och A-foder arrangerade en resa
för producentdamer
till Kalajoki i slutet av
april. Från onsdag vid
lunchtid till torsdag
eftermiddag. Responsen
efteråt var så positiv att
man nu bestämt att en
liknande resa ska arrangeras nästa år igen.
Programvärdinna var
Helén Jåfs och de två
dagarna innehöll både
aktuella föreläsningar
och avkoppling. Vi frågade runt bland några
som var med.
Rosita Mannil, Vörå
– Det var en riktigt bra
resa! Jag blev intresserad
direkt jag fick inbjudan
och när en kamrat sen
också ville åka anmälde
jag oss båda. Roligt med
bara kvinnliga deltagare
någon gång.
– Jag deltar gärna fler
gånger om det ordnas.
Nötproducenterna Håkan Lall och Erik
Nygård från Helsingby dricker kaffe och
resonerar. Sen tog de en titt på försäljningen av ÖK:s förmedlingsvaror.
Marianne och Håkan Dahlin från Vörå
smakar på grillkorven.
Vårmarknad
I början av april inbjöds alla producenter till vårmarknad och aktualitetsdag
vid ÖK. Besökare kom och gick, tog del
av programmet och serverades varm
korv och kaffe med dopp. Dagen arrangerades av ÖK och A-Foder.
Text och foto: Lisbeth
Bäck / Kustmedia Ab
Ett besökarlotteri
fanns med presentkort för två och ett
dygns semester vid
Badhotell Rantasipi i
Vasa. Jonas Östmans
son Joel i Vörå vann.
Gratulerar!
Asta Strandberg,
Nykarleby
– Riktigt bra resa. Jag tror
att vi var nöjda allihop.
Jag kände några i gruppen från tidigare medan
andra var obekanta. Så
det var också trevligt, att
träffa nya människor.
– Programmet var passligt
och tiden gick snabbt.
Erik Skoglund från Vikby bekantar sig
med Ab Backlund Transport Oy och
deras kadavercontainer.
Paula Halkosaari från Naseva instruerar Stefan Östman hur man använder programmet. Sinikka Hassinen
förevisade också AgroSofts WinPig
program.
Lars-Johan Backlund från Backlunds
Transport hjälper Helén Jåfs när hon
bedövar ett svin med bultpistol.
Från vänster Tor-Björn Klemets från
Helsingby, Christer Rönnqvist från
AtriaSvin, Börje Gullman från Malax
och Stefan Saaristo från ÖK.
Lotta Storfors, Malax
– Jätteroligt! Roligt att det
satsas på damer ibland.
Jag tyckte det var intressant att få lite andra intryck och träffa nya människor i samma bransch.
Alla var så trevliga.
– Resans längd var lämplig. Jag kände verkligen att
jag slappnade av.
Lisbeth Bäck
Kustmedia Ab
7
Klövar & Timotej
Arbetet fortsätter
Kjell-Göran Paxal och Runar Lillandt.
Ordförandeskifte
har ägt rum på ÖK.
Runar Lillandt har
lämnat över ordförandeklubban åt
Kjell-Göran Paxal.
Lantbruksrådet Runar Lillandt från Tjöck har på ett
mycket förtjänstfullt sätt
engagerat sig i ÖK:s verksamhet. Producent blev han
redan 1967 och på 1970-talet
blev han förtroendevald.
Sedan 2002 har han axlat
ansvaret som ordförande.
Han har också innehaft styrelsepost inom Atria och varit aktiv inom Metsäliitto.
– Engagemang som dessa
tar mycket – och ger mycket
i gengäld. Jag har haft förmånen att påverka inom bolagen
från goda positioner. Inom
ÖK har den snabba strukturförändringen präglat mina
ordförandeår. Men jag betraktar ÖK som ett framgångsrikt
bolag som klarar av att ta
hand om sina producenter
och som har en bra position
inom Atria.
Runar Lillandt avsäger sig
så gott som alla förtroendeuppdrag nu i vår. En ny
tid väntar med utrymme för
mera tid på hemmaplan.
– Jag har fått uppleva
mycket. Jag är rätt nöjd och
det känns bra.
För medlemmarnas
talan
Kjell-Göran Paxal från Solf
är ny ÖK-ordförande men
inte alls ny inom organisationen. Under studietiden praktiserade han vid ÖK och efter
agrologexamen i början av
1990-talet anställdes han.
– Jag övertog familjens
jordbruk 1994 och tre år
senare valde jag att bli bonde
på heltid, säger han.
Förtroendevald och viceordförande har han varit
sedan början av 2000-talet.
– Det är intressant att
kunna påverka och föra medlemmarnas talan. Och det är
en viktig uppgift.
Uppdraget kräver tid och
engagemang. Möten och
representationstillfällen avlöser varandra. ÖK:s ordförande kallas också till
förvaltningsrådets möten
och till fullmäktige. Enligt
avtal med Atria innehar han
också observatörsplats i deras styrelse.
Aktuella utmaningar för
ÖK är enligt Paxal tre saker:
– Hanteringen av debatten
kring djurens välmående. Att
hålla köttanskaffningen på
en konkurrenskraftig och
kostnadseffektiv nivå inom
Atriagruppen samt att balansera svinproduktion/öka
dikoproduktionen.
– Det primära är att medlemmarna har en lönsam
produktion.
– ÖK mår bra idag och
drivs av duktig personal.
Ett andelslags uppgift är
att förtjäna producenternas förtroende. Att tillföra
medlemmarna mervärde i
stort som smått. Arbetet
fortsätter.
Lisbeth Bäck
Kustmedia Ab
8
Klövar & Timotej
Miljövänligt nötkött
Nötköttsproduktionen, liksom nästan all annan mänsklig verksamhet, påverkar alltid miljön. Nötköttet har lyfts fram i olika
beräkningar om miljöpåverkan. Ibland jämför man nötköttets
koldioxidutsläpp med havregryn, ibland med andra köttsorter.
Hur kan man då försvara nötköttsproduktionen och biffätandet
över huvud taget? Kan man minska miljöpåverkan av nötköttsproduktionen?
Nöten rapar metan och koldioxid – det kan man inte
göra något åt så länge som
nöten är lyckliga idisslare.
Växthusgaser uppstår också
vid foderproduktionen, vid
tillverkningen av konstgödsel, vid gödselhanteringen,
vid uppvärmningen av djurstall och vid djurtransporterna. Men det går att påverka
mängden kolutsläpp från
nötköttsproduktionen. Det
är svårt att ange exakta värden på inverkan från olika åtgärder - om alla värden ens är
uträknade - men branschens
experter verkar vara överens
om riktlinjerna. De viktigaste åtgärderna är god åkerodlings-, gödselhanterings- och
produktionsteknik.
Nöten är återvinnare
80 % av Finlands åkerareal
lämpar sig endast för odling
av vall och andra foderväxter. En väl skött vall ger en
god skörd och vallens förmåga att binda kol är god, till
och med 1000 kg kol/ha/år!
Idisslarna är alltså moderna
återvinnare - de återvinner
det kol som är bundet i vallen. Ett gott kulturtillstånd
hos åkern och god odlingsteknik höjer skördenivån
och minskar miljöpåverkan
från foderproduktionen.
Sätten att bevara ett gott
kulturtillstånd är enkla och
för ett sunt bondförstånd
självklara: jorden får inte
packas, täckdikena ska hållas i skick och markkartering ska göras regelbundet.
Vallodling och växttäcke på
åkrarna håller markstrukturen i gott skick. Öppen träda
och nyröjning av åkrar frigör
dikväveoxid ur jorden. Att
köpa åkermark är alltså ett
ekologiskt bättre alternativ
än att nyröja.
God hantering av
gödsel minskar
utsläppen
Kreatursgödsel är ett värdefullt gödselmedel och dessutom ger det marksubstansen
god struktur. Men gödseln
avger metan och dikväveoxid. Den ammoniak som
avdunstar från gödseln är
ingen växthusgas, men den
ökar indirekt utsläppen då
ammoniaken omvandlas till
dikväveoxid.
Avdunstningen kan minskas med saklig gödselhante-
9
Klövar & Timotej
ring. Välskötta gödsellager,
tömning av lagren i tid, täckning av svämlagren och svämytan minskar gasavgången.
Svämmen borde inte heller
omblandas i onödan. Om
man har torrgödselsystem är
torv ett utmärkt strömedel,
eftersom den binder ammoniak. Gödsel borde spridas
under vegetationsperioden
och myllas ner omedelbart.
Grundläggande uppgifter om växthusgaser
Mindre
metanrapningar
Idisslarna har blivit klimatuppvärmningens syndabockar, eftersom de rapar
metan. FAO har beräknat
att 16 % av världens metanutsläpp härstammar från
boskapsskötsel. Metanbildningen minskar om grovfodret är lättsmält och utfodringen kraftfoderbetonad.
Detta verkar vara effektivt
också med tanke på produktionen!
Man har också försökt
med olika knep för att minska på metanustsläppen. Med
en fettillsats har man fått ner
metanproduktionen med 40
%. Men tyvärr blir vomverksamheten lidande med denna
åtgärd. Också växtextrakt,
fumarsyra, probioter, bearbetning av vommikroberna
har prövats och olika slags
vacciner testats. Men sätten är inte problemfria, de
är kortvariga, dyra och till
och med giftiga för nöten.
En effektiv metod skulle
kunna vara val av genetisk
arvsmassa – skulle man med
gentest kunna utvälja sådana
djur för avel som använder
fodret effektivt och rapar
mindre metan?
Ordning på
kväveslöseriet
Ett annat problem i nötutfodringen är slöseriet med
kväve. En mjölkko använder
endast en fjärdedel av det
kväve som finns i fodret
och i nötköttsproduktionen
är nyttoförhållandet ännu
Växthusgas
Huvudsakliga källor
Detaljer
Koldioxid CO2
Fossila bränslen, stålindustrin,
brytning av åkermark.
Binds till växter vid assimilationen.
Andel av vomgaser ca 65 %.
Metan CH4
Myrar, våtmarker, risåkrar,
avstjälpningsplatser, hantering
av avloppsvatten, förbränning
av biomassa, produktion av
fossila bränslen, idisslare 24 gånger kraftigare växthusgas
än CO2.
1 ko producerar ca 250 liter/dygn,
andel av vomgaserna 25–30 %.
CH4 i atmosfären omvandlas till
koldioxid inom 10–12 år.
Dikväveoxid N2O
Jord, boskapsgödsel
(i synnerhet torrgödsel).
300 gånger kraftigare växthusgas
än CO2.
Boskapsskötseln bidrar med 65 %
av N2O-utsläppen.
sämre. Problemet är att kväve
frigörs mycket snabbt ur
ensilaget i vommen. Syraensilering är att föredra ur den
synvinkeln att sockret i gräset
tas tillvara och kan användas
som energikälla för vommikroberna, men samtidigt
frigörs gräsets snabblösta
kväve.
Kväve utsöndras ur organismen som urea i urinen,
som avdunstar snabbt, och
som kväve i gödseln, som kan
rymma iväg som ammoniak
och dikväveoxid. Det är ett
smart drag med tanke på mil-
Koldioxidekvivalent vad är det?
Till växthusgaserna hör
koldioxid, metan och
dikväveoxid. Dessa gaser
binder värme i olika grad.
Då man vill jämföra olika
produkters utsläpp av
växthusgaser räknar man
ut ett värde med hjälp
av koefficienter från
de växthusgaser som
uppstår i produktionen.
Värdet är produktens
koldioxidekvivalent.
CO2-ekvivalent/
kg av produkten
Nötkött
Ost
Broiler
Havregryn 20
13
4
0,85
jön att utfodringen justeras
så att man inte ger för mycket
protein. Men det går tyvärr
ofta så att produktionen blir
lidande om proteinnivån
sänks. Ute i världen forskar
man kring användningen av
skyddade aminosyror, till
exempel skyddat metionin,
i synnerhet i utfodringen av
mjölkkor, och då skulle man
kunna sänka nivån för totala
mängden kväve.
Integrerad produktion
är miljövänlig
En tumregel är att ju effektivare produktionen och
foderanvändningen är, desto
miljövänligare är produktionen. En kombinerad mjölkoch köttproduktion är bättre
med tanke på utsläppen av
växthusgaser än en produktion som enbart är inriktad
på köttproduktion, eftersom
en stor del av kolutsläppen
måste läggas på mjölkens
konto. Köttproduktion vid
sidan av mjölkproduktion
kan göras effektivare, om
man ser till att mjölkkorna
inte blir enbart juverbärande
ställningar. Användningen av
köttrastjurar till kor som inte
har så stort avelsvärde skulle
för sin del göra köttproduktionen effektivare och föra
avelsarbetet vidare.
Om köttrasnöten är av
gott djurmaterial och uppfödningen effektiv, minskas
andelen underhållsenergi och
utsläppen av växthusgaser
per producerat köttkilo. Men
det går att göra uppfödningsmetoderna och utfodringen
ännu mer effektiva. Om t.ex.
kalvdödligheten minskar
skulle det ge positiva effekter
också för miljön.
Nötköttet hör hemma
på tallriken
Idisslarna har intagit en
viktig plats i matproduktionen för jodens befolkning.
Idisslare kan användas för
matproduktion på sådana
områden och med sådant
foder som inte lämpar sig för
andra djur. Idisslare kan äta
biprodukter från livsmedelsindustrin och omvandla
dem till värdefull näring för
mänskor.
Men ingen av oss äter ju enbart biffar. Köttets andel på
tallriken är rätt liten, men det
har ändå stor näringsmässig
betydelse. Numera beräknas
kolutsläppet per producerat
kilo, men hur skulle det bli
om det beräknades per kilo
protein eller per essentiella
aminosyror för mänskor.
Åtminstone skulle avståndet
till havregrynen minska i
betydande grad.
Maarit Ilola
AtriaNöt
10
Klövar & Timotej
Den ansvarsfulla AtriaSvinproduktionskedjan
Den finländska svinnäringen har beslutsamt tagit itu med den aktuella ansvarsfrågan. Ärendet
har behandlats i snabb takt i AtriaSvin-kedjan inom ramarna för både Sikava och Suomen
Lihateollisuusyhdistys. Ändringar som kommer att göras i Sikavas datahanteringsprogram
och i hälsovårdsbesöken, utbildning av veterinärer och producenter, auditering av gårdar och
hälsovårdsbesök och kriterier som mäter djurens välmående och som man följer inom industrins köttanskaffning kommer att bli arbetsredskap för ledarskapet och ansvarsstyrningen.
AtriaSvin förutsätter att alla producenter i kedjan hör till Sikavas nationella nivå. Med de kommande åtgärderna vill vi också säkerställa att de av våra producenter som har yrkesskicklighet och är ansvarsfulla inte anklagas och stämplas utan orsak.
Utveckling av välmående i AtriaSvinkedjan
AtriaSvin utvecklar målmedvetet sin verksamhet i
en mera ansvarsfull riktning.
Vi förutsätter att alla våra
producenter hör till Sikavas
nationella nivå och uppfyller gemensamma nationella
krav för välmående. Kraven
kommer att ändras och preciseras i en nära framtid,
men vi i Atria-kedjan agerar
redan nu.
Vid sidan av de nationella
programmen för djurens välmående har AtriaSvin startat
ett eget program för kvalitet
och välmående, som kommer
att fullföljas i full utsträckning under innevarande
år. Via uppgifter som
kommer in från kedjeinformationen,
djurförmed-
lingen, dödlighetsrapporterna och köttbesiktningen följer vi med
hur djuren mår. Vi
kommer att fastställa
mätbara alarmgränser för dessa variabler.
Gårdar som överskrider alarmgränsen får
en uppmaning om att
göra korrigeringar. Betydande överskridningar
av alarmgränsen leder till
åtgärder.
AtriaSvin-servicen har under januari och februari ringt
upp alla producenter i vår
kedja. Samtalen har handlat
om användningen av strömedel i svin-
mer att ingå vård av sjuka
djur, avlivning av djur och
hantering av kadaver, medicinanvändning, behandling
och registrering av vård samt
hur man bemöter djur, djurs
beteende och allmänna välmående. En del av kursprogrammet tas upp under
hälsovårdsbesöket på gården
och en del på gemensamma
kurser.
stallet, om vård av sjuka djur,
om avlivning och om kadaverhantering. Samtalen har
visat att AtriaSvin-producenterna anser att alla dessa
moment är viktiga och tar
plikttroget hand om dem. Ett
stort tack går till våra producenter för det. Men det
finns rum för förbättringar. I synnerhet
registreringen av
medicineringar i
Sikavas system
borde göras
mera samvetsgrant.
AtriaSvin
ko m m e r at t
hålla kurser för
sina producenter
i frågor om välmående i samarbete med
Sikava. I kurserna kom-
Sikava får fler parametrar för välmående
Sikavas hälsovårdsbesök finslipas så att de bättre mäter
djurens välmående. Observationer om djurens välmående
görs i huvudsak enligt EU:s
program Welfare Quality,
där själva djuret och dess
beteende iakttas snarare än
enbart djurets produktionsmiljö (www.welfarequality.
net). Hälsovårdsbesöken ska
mera koncentrera sig på att
kritiskt observera förhållandena på avdelningar och i
åldersgrupper.
Observationer om välmående registreras som
mätbara värden i Sikava.
Detta gör det möjligt att
använda tydliga gårdsvisa
alarmgränser och att rap-
11
Klövar & Timotej
portera dem och i förlängningen att vidta korrigerande
åtgärder då alarmgränserna
överskrids. Om det nationella ansvarsprogrammet
ska vara trovärdigt måste
en oberoende utomstående
myndighet utvärdera programmet. Därför har vi som
mål att skapa en riskbaserad
extern utvärdering i systemet
där riskgårdar som sållats
ut granskas och dessutom
slumpmässigt utvalda gårdar och hälsovårdsbesöken
på dessa. Just nu förs en
diskussion om hur och var
utvärderingen ska ske i praktiken och vem den oberoende
myndigheten är, eftersom en
utvärdering som finansieras
och utförs av näringen själv
inte skulle vara trovärdig.
Det nya verksamhetssättet
förutsätter också en omfattande ändring i Sikavas datasystem och utbildning av
veterinärer och producenter.
Hälsovårdsbesök enligt det
nya sättet kan i praktiken
inledas i början av år 2011.
Köttanskaffningens
gemensamma spelregler och parametrar
för välmående
Näringen utarbetar gemensamma spelregler som baseras på kvalitet och ansvar.
Sikavas nationella nivå höjs.
Dessutom sätter branschen
igång gemensamt överenskomna parametrar för välmående som baserar sig på
slakt-, anskaffnings- och
djurförmedlingsuppgifter. I
praktiken betyder detta en
enhetlig och anskaffningsneutral uppföljning och enhetliga alarmgränser för deloch helkroppskasseringar,
dödlighet, sjukdomsfall och
medicineringar. Vi bearbe-
tar som bäst uppgifter från
köttbesiktningen i finländska slakterier för att kunna
fastställa alarmgränserna.
Alarmgränserna för del- och
helkroppskasseringar fastställs så att slaktpartier och
gårdar som är klart sämre än
medeltalet fastnar i alarmnätet. Uppföljning av rapportering om medicineringar
förutsätter i praktiken att
alla karensbelagda mediciner
utan undantag skrivs in i
Sikavas medicineringsbokföring. Övervakningsprogram
som baseras på kasseringar
och dödlighet och kriterierna
för dessa fastställs mera exakt i under vården. Man kan
fastställa alarmgränser för
sjukdomsfall och medicineringar först då registret har
tagit emot tillräckligt många
uppgifter om medicineringar
som grund för beslutsfattandet. Detta kan uppskatt-
Näringen
utarbetar
gemensamma
spelregler som
baseras på
kvalitet och
ansvar.
ningsvis ske först i början av
år 2011. Vi kan ytterligare
tillägga att en absolut förutsättning för åtgärder som
baseras på köttbesiktningen
är att köttbesiktningen och
köttbesiktningskoden är fullständigt enhetliga för hela
landet, oberoende av slakteri.
Arbetet med att skapa en enhetlig köttbesiktning pågår i
samarbete med EVIRA.
Taneli Tirkkonen
Kvalitetschef AtriaSvin
12
Klövar & Timotej
Samuel Ingves i samspråk med Joakim Smeds.
Johan Snickars avnjuter kaffe efter maten.
ÖK växer som bolag
Andelslaget
Österbottens Kötts
fullmäktige höll
ordinarie möte den
6 april 2010 vid
Silveria i Vasa. Till
mötet kallas även
förvaltningsrådets
medlemmar och
styrelsen.
Dagen inleddes med lunch.
Sedan tog mötet och stadgeenliga ärenden vid. Förvaltningsrådets ordförande Henrik Holm hälsade
välkommen. Årsberättelse,
bokslut, förvaltningsrådets
utlåtande och revisionsberättelsen föredrogs och godkändes. Därefter beviljades styrelsen och förvaltningsrådet
ansvarsfrihet.
Förvaltningsrådet
De medlemmar som var i tur
att avgå i förvaltningsrådet
återvaldes. Tomas Långgård,
som valts in i styrelsen, ersattes av Mikael Vidlund efter
omröstning. Förvaltningsrådet har således följande sammansättning: Henrik Holm,
Henrik Strandberg, Kenneth
Påhls, Olavi Högnäsbacka,
Johan Snickars, Markus
Strömsnäs, Ola Sandberg,
Mikael Vidlund, Ulf Svartbäck, Kenneth Lindén, Peter
Hellström och Hans-Erik
Sten.
Marknadsläget
Vd Stefan Saaristos verksamhetsöversikt innehöll
information om marknadsläget, konkurrensen inom
branschen och en kritisk
diskussion fördes kring de
aktiviteter som djurrättsaktivister bedriver.
Markus Skullbacka informerade om anskaffningen
nu i början av året. Han konstaterade att årets tre första
månader har en anskaffning
som klart överstiger fjolårets
mängder.
Vid mötet pratade även
husdjursombudsmannen från
Bryssel, Jonas Laxåback, och
Tomas Långgård delade med
sig av de diskussioner som
förs på ministernivå om nya
välmåendedirektiv för hur
svinhus får byggas.
Ränta till
ägarmedlemmarna
Allmänt sett stärker ÖK sin
position. Då marknaden
i Finland visar på en produktionsminskning om 4
procent under fjolåret har
ÖK en tillväxt på 9,3 procent
på köttanskaffning. Tilltron
är stark i Österbotten och
anskaffningen uppgick till
hela 15,69 miljoner kilogram
rött kött.
Av räkenskapsperiodens
vinst betalar ÖK ut ränta om
15 procent på andelskapitalet
till ägarmedlemmarna.
Längst till vänster
mötesordförande Johan
Backlund. Som sekreterare
fungerade Bengt Höstman.
Lisbeth Bäck
Kustmedia Ab
13
Klövar & Timotej
Hur trygga inkomstnivån
i framtiden?
O
m jordbrukssektorn
har man många
gånger sagt att den
inte lika mycket berörs av
den globala finansiella krisen
som andra företagssektorer.
Jag kan inte hålla med om
detta. Ekonomiska förändringar betyder alltid att det
sker förändringar i konsumenternas köpbeteende och
detta påverkar även jordbruksproduktionen. Detta
kan man tydligt se inom
mjölksektorn då mjölkprodukter ersätts med andra billigare produkter och genom
att användningen av kött
minskar per konsument.
Inom mjölksektorn har man
mycket synligt sett följderna
av finanskrisen i och med
att producentpriserna föll
mycket drastiskt. Liknande
effekter hittar vi även inom
köttsektorn. Då det gäller prisfluktuationerna på
livsmedel finns det dock
delade åsikter. Jordbruksexperter understryker att vi
i framtiden kommer att ha
betydligt skarpare svängningar i producentpriserna
än hittills. Andra påstår
att de fluktuationer som
sektorn berördes av inte får
överdimensioneras och ligga
som grund för någon onödig
diskussion. Det finns dock
signaler som understryker
att fluktuationerna kommer
att bli större. Prisfluktuationer uppstår bl.a. då EU:s
livsmedelsmarknad öppnas
ytterligare, effekterna av
klimatförändringen blir mer
påtagliga inom växtproduktionen men även inom
husdjursproduktionen samt
då matvanorna förändras
globalt.
Det som för tillfället diskuteras i Bryssel är en reform av nuvarande EU:s
jordbrukspolitik, det vill
säga CAP-stödet. Reformen
skulle träda i kraft från och
med år 2014. Ser man på
tidigare gjorda beslut på EUnivå, har dessa inneburit att
EU:s delaktighet i stabiliseringen av marknaderna och
marknadspriserna för jordbruksprodukter har minskat.
Jag tror att EU:s involvering
i jordbruksproduktsmarknaden även i fortsättningen
kommer att minska. Detta
är inte den politiska linje som
producenterna står för utan
den politiska linje som kan
skönjas ur tidigare gjorda
politiska beslut.
Hur kan då en producent i
framtiden trygga sitt företag
från de negativa effekterna av
prisfluktuationerna?
Inom detta område diskuteras en utveckling av
försäkringssystemen inom
jordbrukssektorn genom
att skapa möjligheter för att
grunda försäkringar som
ger jordbrukaren en viss
inkomstnivå. Som jämförelse kan tas det finländska
skördeskadesystemet som
till vissa delar garanterar
jordbrukaren en viss inkomst
vid skördeskada men som
inte tryggar jordbrukaren
mot prisfluktuationer.
Ett liknande system skulle
utvecklas för inkomstnivån.
Om försäkringarna kan sä-
Jonas Laxåback
Husdjursombudsman
MTK:s, SLC:s och
Pellervos Brysselkontor
gas, att de inte är så ekonomiskt effektiva i och med att
största delen av intäkterna
går till administrationen av
systemet och en mindre del
till ersättningarna. I och med
att detta kan man påstå att
nuvarande marknadsinstrument inom CAP:en, som
bl.a. omfattar exportstöd och
intervention, är de mest kostnadseffektiva. Andra möjliga
instrument som diskuteras
politiskt är futurer.
Andelslagens roll
Det finns dock även andra
sätt att minska effekterna av
prisfluktuationerna. I detta
sammanhang vill jag lyfta
fram andelsföretagens roll.
Jag anser att andelslagen redan hittills dämpat prisfluktuationerna, men andelslagen
kommer i framtiden att be-
tydligt mera balansera prisfluktuationerna än de hittills
gjort. Mina argument för
detta är bl.a. ägarstyrningen
i företaget, d.v.s. att det är
producenter som själva tar
beslut i företaget och att
man i andelslagen byggt upp
ekonomiska buffertar för att
kunna balansera priset på
lång sikt.
Då det gäller andelslagen,
så finns det även alltid en
tydlig transparens i hur företagets ekonomiska resultat
byggts upp. Då prisfluktuationerna är kraftiga och en
rättvis fördelning av inkomsterna eftersträvas mellan
leden i livsmedelskedjan är
detta en klar fördel. Sett ur
ett jordbrukarperspektiv så
är en stärkning av kontakten
till det egna andelslaget ett
av de mest kostnadseffektiva
sätten att minska effekten av
prisfluktuationer på gårdsnivå.
Även ur ett EU-jordbrukspolitiskt perspektiv, kan man
säga att det torde ligga i de
jordbrukspolitiska beslutsfattarnas intresse på EU-nivå
att stärka andelslagens roll i
samband med reformen av
CAP.
Då det gäller konsumenternas inverkan på prisfluktuationer bör man understryka
att dessa bör informeras om
vilka effekter deras förändrade köpbetende kan ha på den
finländska produktionen.
Kortsiktiga förändringar
kan, då de slår hårt ut, ha
långsiktiga effekter på den
finländska jordbruksproduktionen.
14
Klövar & Timotej
Tillväxtavdelning med torrutfodring.
Christansminde Multisite
32,8 avvanda smågrisar per årssugga det senaste kvartalet
Under februari och mars månad har jag fått hålla till i Danmark och lära mig mera om
främst smågrisproduktion samt slaktsvinsproduktion ur ett danskt perspektiv. Besökt
olika granngårdar samt varit ut med en veterinär för en dag är några saker jag även
hunnit med.
Christiansminde Multisite,
gården jag höll till på, ligger i
norra Danmark, Ålborg och
har i dagsläget 1150 suggor
med produktion av 7 kgs
smågrisar.
Tillväxtavdelningarna är
belägna 10 km från smågrisstallet och den största delen
av produktionen säljs som
30 kgs smågris. En liten del
av smågrisarna föds även
upp till slaktsvin i ett inhyrt
slaktsvinstall.
Arbetet på gården
Under min vistelse på Christiansminde fick jag följa med
arbetet på gården samt även
själv aktivt delta i de olika
arbetsuppgifterna.
Gården har fyra anställda
med eget ansvarsområde,
grisningsavdelningarna, semineringsavdelningen, dräktighetsstallet samt tillväxtavdelningarna.
En intressant sak att nämna är belöningssystemet som
Christiansminde använder
sig av åt sina anställda. Från
varje eget ansvarsområde
gör arbetarna själva upp
nyckeltal som de strävar efter att uppnå, levande födda
smågrisar, dödlighetsprocent fram till avvänjning,
De dagliga uppgifterna i
stallet kryssas av före man
utför dem, man glömmer
inga uppgifter och så vet
de andra hur långt man
har kommit för dagen när
de passerar tavlan som är
centralt placerad i stallet
semineringar per vecka, avvänjningar per vecka osv.
Systemet ger de anställda
mera motivation att prestera
sitt allra bästa inom sitt eget
ansvarsområde.
Om alla lyckats och man
uppnått de förbestämda resultaten bjuds alla arbetare
på en utflykt eller temadag.
Under min vistelse hade vi
en vecka som alla lyckades
med sina mål och vi blev
bjudna på go-kart samt
mat. Gemenskapen mellan
arbetarna stärks också i
samband med utflykter och
man kunde se att arbetarna
trivdes.
15
Klövar & Timotej
Tips på framgång
Grisningsavdelningen
Framgångarna att år efter
år producera över 30 smågrisar per sugga ligger enligt
Henrik Jensen, delägare av
gården, i:
• Individuell manuell utfodring
åt suggorna och gyltorna.
• Hålla gyltor med 13–14
smågrisar samt 30–35 digivningsdagar.
• Låta suggorna/gyltorna stå
i grisningsboxen 1 dygn efter
avvänjning av smågrisarna.
• Kullutjämning första dygnet efter grisning.
1. En bra ledare/management
(Ett fungerande system i stallet helt enkelt).
2. Bra medarbetare (Det skall
vara roligt att komma på
arbete varje dag).
3. Foder och sundhet (Välj en
leverantör du kan lita på, var
noga med sundheten i stallet).
4. Vid nybyggning (Kom ihåg
att bygga efter det du vet
fungerar!)
5. Spela dina kort rätt (I en
kasse med äpplen behövs det
bara ett ruttet för att smitta
resten).
Avdelningarna
Nedan tänkte jag berätta lite
om de olika avdelningarna
hos Christiansminde och vad
de speciellt jobbar aktivt med
för att komma upp till sina
goda resultat inom dessa
avdelningar.
Gyltavdelningen
• Ingen galtkontakt
• Märkning av gyltorna
med veckovis färg vid första
brunst, Grön, Blå, Röd.
• Ålder på gyltorna vid första
seminering 8–9 månader!
Semineringsavdelningen
• Flushing
• Överraskningseffekt med
galten före seminering.
• Tillräcklig stimulering av
suggan vid seminering!
• Hög fodergiva från seminering fram till dag 28, 3,5
FE.
Dräktighetsstallet
• Håller efter benproblem.
• Gyltorna hålls separerade
från suggorna.
• Ökad fodergiva 4 veckor
före planerad grisning.
Tillväxtavdelningen
De allra minsta grisarna med sin lya samt råmjölken från
ko.
• Tillräckligt torra och varma
utrymmen.
• Indelning av storleksordning
på smågrisarna vid ankomst
till tillväxtavdelningen.
• Zink i fodret första veckan
minimerar avvänjningsdiarré.
• Hygien!
• Alltid en box tom från start
som används som sjukbox.
Slaktsvinstallet
• Könsindelning av grisarna.
• Avlägsning av svansbitna
svin till sjukbox.
• Vägning av alla svin före
slakt.
Alla hjälps åt vid seminering, märk att suggorna har bra
tillgång till två galtar under seminering.
Kunskap och goda
råd inför framtiden
Två månader är en kort tid
konstaterade jag efter att jag
anlände hem till Finland i
slutet av mars. Lärdomen
samt alla goda råd man fick
under resan kommer att vara
till stor hjälp i framtiden och
jag delar mer än gärna med
mig av mina erfarenheter till
Österbottens Kötts avtalsproducenter.
Danmarks grisproducenter
har visat att via engagemang
samt management kan de
hålla en likviditet i smågrisproduktion fastän smågrispriset idag ligger betydligt
under det finska priset. Det
handlar om att tro på näringen och vara intresserad
av det man jobbar med.
Vid funderingar kontakta
undertecknad.
Daniel Klockars
Anskaffningens
utvecklingsassistent
Ett prydligt kafferum ger energi för nästa arbetspass.
Resultattavla kvartalsvis. Från vänster: Levandefödda/
vecka, Dödfödda/kull, dödlighets %, avvanda/ kull,
grisningar/vecka, semineringar/vecka, flyttade
smågrisar till tillväxtavdelning/vecka, vikt på flyttade.
16
Klövar & Timotej
Rätt miljö för svinens
och mänskornas bästa
Svinstallet är en
arbetsplats och en
produktionsbyggnad. Därför lönar
det sig alltid att
satsa på utfodring,
vård och på att
styra miljön. Om
boxarna och djuren
är rena och ligger
nöjda på sidan i
boxarna nära varandra, är allt i skick.
Då mår också djurskötaren bra och
orkar arbeta.
Grisen är av naturen ett renligt djur. I boxar som fungerar väl kan och vill grisen uträtta sina behov på området
som är avsett för detta och
väljer att sova på den torra
liggytan. Om grisen börjar
använda dessa områden på
ett avvikande sätt, finns det
problem av något slag, t.ex.
olämplig temperatur, bristande ventilation, felaktig
beläggning eller utfodring.
Grisarna blir dyngiga och
ett störningsbeteende börjar
framträda, t.ex. svansbitning. Man måste ta itu med
problemen genast.
Det lönar sig alltid att
satsa på skötsel och på att
hålla koll på miljön. Det får
omedelbar verkan på svinplatsens produktivitet genom
att tillväxt och foderutnyttjande förbättras. Boxarna
hålls rena, vilket minskar det
dagliga rengöringsarbetet.
Det blir lättare att tvätta boxarna mellan omgångarna.
Djuren är friskare, det blir
färre medicinerade djur och
slaktkasseringar.
För en fungerande och bra
miljö behövs en tillräcklig
frånluftskapacitet, jämn fördelning av tilluften, fast uppvärmning och en noggrann
miljöreglering. Dessutom
behövs det en samvetsgrann
djurskötare som gör finjusteringarna.
Minimiventilation och
uppvärmning
Största delen av året är
ventilationen på en låg nivå
eller nära minimiventilationen. Nivån beror på beläggningen, utetemperaturen
och önskad luftkvalitet.
Tilluftströmmen leds mot
spalten vid minimiventilationen.
Det behövs värme för att
binda fukt och för att hålla
en god luftkvalitet. Värmerören monteras på väggen eller
under tilluftsventilerna. Styrningen av uppvärmningen
görs bäst via styrcentralen.
Golvvärmen under liggytan
är avsedd för att torka och
värma upp liggytan efter tvätt
och för att styra grisarnas
liggbeteende. Golvvärmen är
till för att vara trivselvärme
och inte för uppvärmning av
avdelningen.
Maximiventilation
behövs då det är
varmt
Maximiventilation används
på sin höjd 20 % av årets
timmar. Tilluften leds till
liggytan vid maximiventilation. Om det finns behov av
att hålla dörrar och fönster
öppna, har ventilationen
17
Klövar & Timotej
funktionsfel eller brister i
kapaciteten.
Alarm
Det är bra att ha alarm
kopplat till ventilationssystemet, eftersom följderna kan
vara katastrofala då det blir
fel. Systemet ger alarm, om
temperaturen går under eller
över en viss gräns. Det enklaste sättet är att koppla alarmet till en GSM-robottelefon
från styrcentralen.
Ventilationsprinciper
och styrcentraler
Det vanligaste systemet i
Finland är undertryckssystem. Eftersom utetemperaturen varierar mycket, måste
övergången från minimi- till
maximiventilation ske steglöst. Därför borde justeringarna fungera automatiskt.
Moderna styrcentraler
styr fläktar, frånluftsspjäll,
tilluftsventiler, uppvärmning
och dimning. I styrcentralen
skall det vara möjligt göra
olika kurvdiagram och då
fungerar allt i en helhet enligt
behov och önskemål. I äldre
svinhus är det lönsamt att
byta ut den gamla styrcentralen till en ny modern dito!
Frånluften
Frånluftsfläktarna ska placeras i taket. De ska förses med automatiskt styrda
frånluftsspjäll, som hindrar
luften att komma in igen
”Det lönar sig
alltid att satsa
på skötsel och
på att hålla koll
på miljön.”
bakvägen och som reglerar
undertrycket.
Tilluften
Om man har undertrycksventilation är det viktigt att
fönster och dörrar är täta.
Annars strömmar tilluften
in ojämnt. Tilluftsventiler i
taket brukar fungera bäst i
vårt klimat.
Tilluftsventilerna, som bör
vara minst en per box, justeras automatiskt med hjälp av
en dragmotor som manövreras från styrcentralen.
Kartläggning av
miljön och justeringar
Om det är dålig luft i svinstallet, boxarna är smutsiga,
dagstillväxten är låg, dödligheten hög eller om det förekommer mycket svansbitning
eller kasseringar, lönar det
sig att se över miljön.
Jag utför mätningar av
miljön och kan justera inställningarna i styrcentralen. Jag
konstruerar också nödvändiga kurvdiagram och justerar
undertrycket. Ta kontakt!
Christer
Rönnqvist
Kundutvecklingschef AtriaSvin
18
Klövar & Timotej
Föder du själv upp dina dikor
och hur?
Dikogårdar har av tradition själva fött upp
sina rekryteringskvigor. Gårdarna kan
köpa någon kviga för att komplettera besättningen, men det är endast få gårdar
som vågat skaffa alla sina kvigor från en
annan gård på ett systematiskt sätt. Men
jag tror att i en nära framtid kommer uppfödningen av kvigor att externaliseras på
ett eller annat sätt. Detta håller redan på
att ske på mjölkgårdar.
korsningskvigor. Men det
finns inga producenter som
systematiskt producerar
korsningskor. Just nu korsas
kor systematiskt främst för
eget behov. Vi hoppas ni tar
kontakt i ärendet!
Vad rekommenderar
bifftriangeln?
En biffkalvsproducent slipper mycket ruljans genom
att sälja alla avvanda kalvar.
Inga andra val än dikoval
behöver göras. Vilken diko
har kalvar som växer bra
och som ser bra ut? Vilken
diko borde utmönstras? Arbetet med att avskilja kalvar
i boxarna för olika syften
I AtriaNöt-servicens modell
”bifftriangeln” har man föreslagit korsningsdikoproduktion som en möjlighet
att producera dikomaterial
(www.atrianauta.fi). I produktionen kan man dra nytta
både av goda raser beträffande modersegenskaper,
förmånliga underhållskostnader och av korsningseffekt.
En korsningsko i bifftriangeln är antingen en korsning
av angus och simmental
eller hereford och simmental. Det finns efterfrågan
också på angus-hereford-
Hur skulle det vara
att utlokalisera
kviguppfödningen?
minskar och inget uppfödningsutrymme för kokalvar
behöver reserveras. Ensilage
behöver tillverkas endast för
dikornas behov och kraftfoder behövs inte i så stor
utsträckning. Ingen tjur
behöver skaffas till kvigorna.
Kvigorna behöver inte heller någon egen betesgrupp.
Avelstjurarna kan stanna på
gården så länge som de har
arbetsförmåga. Tjurarna
blir aldrig släkt med någon
av dikorna. Indelningen av
betäckningsgrupperna blir
mycket flexibel. Om det finns
bra dräktiga rekryteringskvigor, skulle det vara enkelt
att skaffa nödvändig mängd
för att ersätta utmönstrade
dikor.
19
Klövar & Timotej
Hur föds en kokalv
upp för rekrytering?
Val av kalvar för rekrytering
börjar långt före avvänjningen. En uppfödare som
följt med kalvningen bildar
sig snabbt en uppfattning på
basis av anteckningar och
produktionsuppgifter om
vilka dikors avkommor han/
hon inte vill se som blivande
dikor. Men att dela in kokalvar i medelmåttiga och goda
är redan mycket svårare. En
vanlig rekryteringsprocent är
10–15 %. Det kan hända att
det finns så få goda kokalvar
att de inte räcker till för rekryteringsbehovet. Då måste
man rekrytera också medelmåttiga. Eller kanske de bra
kalvarna har ett mycket brett
åldersspann. Processen med
att producera dikor börjar
egentligen redan då man fastställer fertilitet och inseminerings-/betäckningstidpunkt,
för att man ska få de blivande
rekryteringskvigornas mödrar att kalva inom ett kort
tidsintervall. Man behöver
också en utmärkt faderstjur,
som avlar kalvar med gott
lynne, som är lättskötta och
växer bra. Faderstjurens
modersindex borde vara så
högt som möjligt. En god
juverexteriör krävs på en
kokalvs moderssida och farmoderssida och också många
andra exteriördetaljer.
När kan man
seminera/betäcka en
rekryteringskviga?
För det mesta sker seminering/betäckning vid samma
årstid som individen är född.
Rekryteringskvigor semineras/betäcks således vanligen
vid ett års ålder, men vikten
och storleken är viktigare
än åldern. En kviga som
vuxit dåligt borde inte tas
med i avelsbesättningen. De
flesta kvigorna uppnår inte
könsmognad förrän de har
en levande vikt som är 65
% av den vuxna individens
vikt. Då kon kalvar borde
hennes vikt vara 85 % av den
Tabell 1. Levande vikten hos dikor av olika raser samt kvigors
rekommenderade lägsta vikt vid betäckning och kalvning (kg).
Dessa mål borde rasföreningar ta tydligare ställning till än vad som varit fallet hittills för att
avels- och uppfödningsmålen skulle bli klarare. betäckningsvikt
kalvningsvikt (85%)
vuxen (100%)
Angus
360–420
470–600
550–700
Hereford
360–420
470–600
550–700
Charolais
460–500
600–810
700–950
Limousin
450–
550–720
650–850
600–810
700–950
Simmental 460–500
Tabell 2. Ju högre avvänjningsvikt, desto mindre behöver kvigan
växa för att nå betäckningsvikt. Förväntad vuxenvikt, kg
650
x 0,65
650
x 0,65
650
x 0,65
Målvikt för betäckning,kg
423
423
423
Avvänjningsvikt,kg
290
260
240*
Nödvändig viktökning, kg
133
163
183
Tid mellan avvänjning och betäckning, dagar
240
240
240
Nödvändig dagstillväxt kg/dag
0.554
0.680
0.760
* Försäljningsvikt i medeltal för de biffkvigor som AtriaNöt-servicen förmedlar till slaktuppfödning
vuxna kons vikt. Det finns
stora skillnader mellan olika
köttraser och släktlinjer beträffande hur mycket vuxna
individer väger. Franska
raser blir könsmogna senare
än t.ex. angus och hereford.
(Tabell 1)
Hur får man
kvigor att växa till
könsmognad?
Avvänjningsvikten hos en
blivande rekryteringskviga
borde vara ca hälften av moderns vikt. Man rekommenderar åtminstone inte något
stort tillskott av kraftfoder till
kokalvar före avvänjningen,
eftersom fettbildning runt
mjölkkörtlarna kan börja redan efter tre månaders ålder,
om tillväxten är för snabb.
Det är önskvärt att en god
tillväxt beror på god mjölkproduktion hos kon och på
goda tillväxtegenskaper.
En kviga som ska semineras/betäckas borde ha en
vikt som är 60–65 % av den
vuxna individens. Om kokalven inte har vuxit tillräckligt
före avvänjningen, måste
den knappa in målvikten för
seminering/betäckning snabbare. (Tabell 2) Om grovfodret har tillverkats med tanke
på dikorna, är det nödvändigt att ge växande rekryteringskvigor ett tillräckligt
proteinhaltigt kraftfodertillskott. Kraftig utfodring av
en dräktig kviga påverkar
inte längre mjölkkörtlarna,
men en kraftig utfodring
nära kalvningstidpunkten
kan leda till fettbildning runt
förlossningsvägarna och får
fostret att växa alltför stort.
Hur väljer man rätt
kvigtjur?
Kvigorna kan ha samma
tjur som dikorna, om tju-
ren inte är för nära släkt
med kvigorna. Men tjurens
födelsevikt borde vara så
låg som möjligt och födelseviktsindexet för tjurens båda
förälderssidor vara omkring
hundra eller helst under
hundra. Tjuren borde vara
spänstig till sin byggnad med
tanke på kalvningen. Men
om tjurens tillväxtegenskaper, dvs. avvänjnings- och
årsviktindex är något låga,
lönar det sig inte att använda
tjuren för andra än för kvigor. Avkomman av sådana
här tjurar ska inte heller tas
ut till avel. Nedre gränsen
för låg födelsevikt är också
mycket flytande. Kalvar med
alltför låg födelsevikt brukar
inte växa tillräckligt väl. Då
man skaffar en egen tjur för
kvigorna måste man väga en
lyckad första kalvning mot
kalvens försäljningspris.
Susanna Vehkaoja
Kundutvecklingschef
AtriaNöt
20
Klövar & Timotej
anskaffningsöversikt
Anskaffningsöversikt
Andelslaget
Österbottens anskaffning av svin
och nöt fortsatte
för andra året i rad
att öka. Ökad produktivitet, högre
medelvikter och
framför allt satsande gårdar har varit
bidragande orsaker
till den ökande anskaffningen.
Andelslaget Österbottens
Kötts marknadsandel på
området av anskaffat svin
och nöt ökade också under
2009. Året präglades av ett
tidvis svårt landsomfattande
smågrisöverskott, detta till
trots förmedlade andelslaget
över 27% mera smågris under
år 2009 än året innan.
Det nya året har anskaffningsmässigt fortsatt där
det gamla slutade. En liten
slaktkö på nötsidan har förekommit under årets två
första månader till följd av
marknadsmässiga orsaker,
som efter mars månad visar
så gott som balans. Atrias
samarbete på den ekologiska
nötköttssidan har visat positiva tecken och det finns
utrymme för större ekologisk
produktion för tillfället. På
svinsidan har efterfrågan på
smågris ökat men efterfrågan
och utbudet har balanserats
upp genom höjd medelvikt
på slaktsvin. Under mars
månad slaktades det historiskt sett en rekord stor
mängd svin och nöt från anskaffningsområdet. Efter det
första kvartalet visar således
anskaffningen en volymässig
ökning med nästan 9 % från
föregående år.
April månad har i sin tur
börjat med arbetspolitiska
oroligheter, som medför
korta slaktveckor med små
slaktmängder. Detta kommer
att ha en lång effekt framöver
vad gäller att få slaktmängderna i balans och framför
allt att få förmedlingsdjuren
förmedlade. Vi hoppas att
producenterna har överseende och tålamod medan vi
reder upp situationen och så
hoppas vi att situationen är
löst och att vi övergått till
normal dagordning när producenterna läser detta.
Elektroniskt
leveransschema för
svin och nöt via A-net
Leveransschemat för nöt
till slakt har redan under
ett antal år varit möjlig att
sända in elektroniskt via
A-net till slakteriet. Slaktplanen uppgörs för tjurar och
kvigor på ett år framöver,
veckovis och specificerat om
det gäller biff- eller mjölkras.
I schemat kan också gårdens
uppfödningsplatser för ko,
diko och ungnöt uppdateras.
På svin sidan är leveranssche-
Atrias samarbete på den ekolog
nötköttssidan har visat positiva
finns utrymme för större ekolog
för tillfället.
21
Klövar & Timotej
giska
tecken och det
gisk produktion
mat något som inte använts
tidigare. Också här finns
det uppdateringsmöjlighet
för antalet suggplatser och
slaktsvinsplatser på gården.
I det egentliga leveransschemat fyller slaktsvinsproducenten på veckobasis i
antalet smågrisar som köps
in. Producent med integrerad
produktion fyller i tidpunkt
och antal vid försäljning
av smågris och slaktsvin.
Leveransschemat för svin
kan uppdateras för ett år åt
gången men för minst fyra
månader framåt måste det
finns uppdateringar.
En korrekt prognos för
djurströmmen skapar bättre
förutsättningar för att sköta
producentkompanjonskapet
så väl som möjligt. Förhandsuppgifter har ett oersättligt
värde då man ska dimensionera produktionskapaciteten
och marknadsföra köttet
i slutändan av köttkedjan.
Konkurrenskraften i hela
kedjan kommer till av dessa
faktorer. Produktionsprogram som fylls i via A-Net
kan uppdateras under hela
året och producenter som
håller leveransschemat uppdaterat erhåller ett tillägg på
slaktnöt och slaktsvin.
istockphoto
Produktionsuppföljning ger
tillägg för slaktsvin
Produktionsförbättringar
är svåra att utföra om man
inte känner till var man står
med den egna produktionen. Smågrisproduktionen
i suggstallet och tillväxten i
tillväxtavdelningen samt tillväxten och dödligheten hos
slaktsvinen i integrerad produktion är viktiga del- områden som bör ha uppföljning.
För slaktsvinstallens del är
det viktigt att producenten
har koll på tillväxt och dödlighet. En ytterligare faktor
av stor vikt i svinproduktionen är foderförbrukningen
och foderutnyttjandet eftersom fodret är en stor kostnad
i slaktsvinsuppfödningen.
Producenterna uppmuntras till produktionsuppföljning genom att man erhåller
ett tillägg för informationsbytet. Detta kan enkelt ske
genom att antingen AtriaSvin-servicen beräknar
dagstillväxten för rapporten
eller producenten själv gör
det med sitt WinPig- slaktsvinsprogram.
Utförligare tillvägagångssätt angående produktionsuppföljningen hittar du på
Österbottens Kötts hemsida
www.osterbottenskott.fi - leverantörsnätet - blanketter.
Möt upp vid
sommarens
Grillfester!
Som traditionen
påbjuder inbjuder
ÖK, A-foder och
Atria till Grillfest i
juli. Evenemanget
arrangeras på två
alternativa platser:
vid Carpella i
Karperö tisdagen
den 6 juli och
vid Forsby (på
toppen) i Forsby
torsdagen den 8 juli.
Från halv åtta till
elva båda kvällarna.
Programmet består
bland annat av
mat från grillen
hela kvällen,
kaffeservering,
program och
aktiviteter för barnen.
Välkommen!
Marcus
Skullbacka
Anskaffningschef
22
Klövar & Timotej
Egna foderblandningar
ger gott resultat
En gång per dygn utfodras djuren. Kjell anser att djuren
får ut mer näringsämnen ur kross än ur mjöl.
Anna och Kjell Alm tycker båda om jordbrukarlivet.
Kjell Alm i Rejpelt, Vörå, trivs bra med
bondelivet. Precis som sin farfar och far.
Gården är omgiven av produktionsanläggningen och det är städat kring knutarna. Föräldrarna hade mjölkkor men
övergick till slaktdjur på 1970-talet. Kjell
följer samma inriktning.
I tre, fyra månaders ålder
flyttar djuren ut i kallhallen och där livnär de
sig på fullfoder som Kjell
tillverkar.
När djuren är omkring 19
månader förs de till slakt.
Medelslaktvikten är just nu
390 kilogram.
– Jag är nöjd. Sedan jag
byggde ny anläggning, 2007,
och utvecklade produktionen har slutuppfödningen
förkortats med två månader
och medelslaktvikten har
ökat med 40 kilogram.
Alm föder för närvarande
upp 130 djur åt gången men
har en kapacitet för 176 djur
plus 40 i kalvstationen.
Ett tjugotal kalvar anländer
varannan månad, främst
från mjölkgårdar i norra
Österbotten, till Alms i
Rejpelt.
Då är kalvarna två till fyra
veckor och placeras i ”tuttavdelningen” där mjölkutfodringen sker. Där har de
också fri tillgång till Vasikkarehu, ett första allfoder
för kalvar som kompletterar
dricksutfodringen samt förtorkad ensillage.
– Vi förbrukar mellan två
och tre ton Vasikkarehu i
månaden, som vi köper färdigt från A-foder.
– Tillväxten sker i sakta
mak, säger han.
Föregångare vid
Foremix
Generationsväxlingen ägde
rum 2003, då föräldrarna
Inga-Britt och Sören överlät
jordbruket åt Kjell.
Yrkesvalet var givet och
han berättar att egnahemshuset har bebotts av två generationer samtidigt ända sedan
det byggdes på 1940-talet.
Kjells familj består av fru
Magdalena och barnen Tobias, 8 år och Anna, 5 år.
Sören Alm bidrog förresten till att Foremix började
23
Klövar & Timotej
Vårens stora investering, en balmaskin.
– Åtgången är ungefär 1500 stora balar per år.
Utrustningen har stor betydelse för hur arbetet löper.
Den aderton kubik stora fullfodervagnen var en bra
investering med tanke på vilket handarbete det är att
blanda foder manuellt.
satsa på foderblandningar
på nötsidan.
– Från början var inriktningen mera på svin men
pappa tog kontakt med Lind
och uttryckte behovet av fodertjänster på nötsidan.
– Jag började med potatisfodret i maj 2009. Sedan
dess har medelslaktvikten
ökat och djuren har fin och
blank päls.
– Potatisfoder är inte så
vanligt här på svenskt håll,
fortsätter han. Lasse Åberg
tipsade mig om det. Erkänner att jag var lite skeptisk
i början men idag är jag
mycket nöjd.
Använder
potatisfoder
Familjen odlar spannmål,
ensillage och korn, för eget
bruk och så köper de in ungefär 70 ton havre per år.
Fullfodervagnen var en
bra investering och numera
blandar Kjell djurens mat
i den.
– 2300 kg ensilage, 350-400
kg kross av jämna delar korn
och havre, 100 kg rybskross,
1000 kg potatisfoder, en
säck närsalt och cirka 2,5 kg
koksalt, räknar han upp. I
vagnen blir det en homogen
massa på 20 minuter.
Avfall från potatisskalerier
blir alltså en del av djurmaten. Två gånger per månad
anländer en tankbil med 25
ton potatisfoder.
– Det är skal och vatten
som mest liknar en gröt,
förklarar han.
För det betalar Alm under
20 euro/ton, med moms och
färdigt hemkörd.
Tror på nöt
Kjell Alm är ÖK-producent,
precis som sin far och farfar.
– När det gäller foder
och rådgivning anlitar jag
A-foder. Det har jag alltid
gjort.
Han erkänner att han har
intresse för foderblandningar
och experiment. Inte minst
att undersöka möjligheter
och testa sig fram till hur
man genom ändamålsenlig
utfodring kan till och med
kan sänka kostnaderna och
ändå få bättre klassificering
på köttet.
– Jag tror ju annars på nöt,
avslutar han.
Lisbeth Bäck
Kustmedia Ab
Anläggningen har byggts ut i
tre etapper. Längst till vänster
den nya kallhallen med
sluttande ströbädd för djuren.
Till höger bostadshuset.
24
Klövar & Timotej
Tillsammans är vi starka
F ö r
f r a m t i d e n s
g å r d
PB 173, 65101 VASA
Besöksadress: Flygfältsvägen 2
Tfn (06) 323 9411
Fax
F ö (06)
r f 312
r a 9449
m t i d e n s g å r
www.osterbottenskott.fi
d
Tu l e v a i s u u d e n
t i l a l l e