Transcript Helen Dahlman, Slow Art, broderi

Helen Dahlman
Helen Dahlman
LINJEBRODERI OCH RUM AV TID
Helen Dahlman
– en av 29 på utställningen Slow Art
Nationalmuseum Stockholm
10.5 2012–3.2 2013
Helen Dahlman skapar textil
rumslighet – broderi med tunna
linjer och stygntäta ytor. ­Hennes
djursymboler anspelar mer på
en personlig sensibilitet än på
en ­ekologisk-politisk protest.
­Långsamhet genomsyrar arbets­
processen. Vem har makten i
­naturen och över ­välbefinnandet?
Den laddade utsattheten har
­undan för undan bytts ut mot
det egna rummet.
L
ångsamt växer Helen Dahlmans broderier
fram. Tätt, tätt sys stygn med mjukt glän­
sande silke. Hon har inte helt lämnat djur­
motiven, men är nu inne på en serie som
hon kallar Sanitära möbler. Den första
bilden i den serien är ett badkar, modell
Ä, djupt, svängt och med lejontassar, bro­
derade i guld. Den bilden är inlånad till Natio­
nalmusei utställning Slow Art.
Helen talar om sina idéer bakom konceptet:
– Berättelsen handlar om människans intimitet
och vårt nära förhållande till vatten livet ige­
nom. Under arbetet vägleder jag mig själv med
hjälp av begrepp som: det egna rummet, renhet,
värdighet, intimitet. Vatten följer oss från födsel
till död. Karet är en bärare, en behållare. Det
varma vattnet omsluter och ger avslappning.
Helens badkar är en estetisk elegant framställning,
laddad med en viss mystik. Den vita marmorn, i
verkligheten hård och kall, har fått en vänligt om­
slutande form och en mjuk yta, täckt av täta silke­
glänsande stygn, som ger associationer till Helens
tidigare arbeten med djurpälsar. Även underredet
med lejontassar har en raffinerad utformning,
broderade med japansk guldtråd. Motsatser, kon­
traster har tidigare förekommit i Helen Dahlmans
konst. Mjukt står mot hårt, en lätt schvungfull kon­
turlinje mot tätt fyllda ytor, makt framstår kontra
underkastelse eller rädsla i motsats till mod.
Varför djur?
– De är mer direkta, tydliga i sina uttryck, och
­antyder en viss distans, menar Helen.
De förekommer i hennes verk alltsedan debuten
1994. Rumsligheten, att låta textilerna inta rum­
met och inte begränsa det till hängning platt efter
väggen, är också ett karaktäristiskt drag i hennes
bildskapande.
I den aktuella serien Sanitära möbler tycks
­Helen gått utanför sig själv. Badkaret kan vara
hennes, men också någon annans. Det kan be­
traktas som ett rum för tankar och känslor.
Hon förefaller ha lämnat relationsdramat,
mellanrummet mellan människa och djur, som
i flera år sysselsatt henne. Visst finns ännu de
pälsliknande ytorna kvar och de mjuka, men klo­
försedda tassarna.
Sanitära möbler 1,
broderi, 100x180 cm
samt detaljbild
Foto: Hans Olof T­ horwid,
Nationalmuseum
I projektet Spår bearbetar hon det inre rummet,
kroppsorganen. Det är en omfattande serie, som
hon utförde omkring 2004. Våra kroppar, som
boningar för fysiska system, liknar djurens. ­Några
äcklas över avbildningar av inre organ, hår och
blod, men här finns också en skönhet och själva
livskraften. Ett fascinerande mönster utgörs av
våra lungor och blodomloppets linjenät. I serien
Spår representerades kroppen av en djurgestalt
– en korsning mellan sköldpadda och bäver.
– Det textila materialet begränsar sig ofta till
ytskiktet, här gick jag innanför skinnet och blot­
tade organen i en transparens och hudlöshet.
Alla ­djuren har någon sorts sår eller ärr, hjärtat
är borta eller en åder har brustit.
>>>
Lena Rydén i ateljén
14
www.zenitkultur.com
www.zenitkultur.com
15
Helen Dahlman
Helen Dahlman
Dahlman-bild17 (2).pdf 2012-10-31 21:41:01
Den fysiska smärtan in­
går en symbios med den
psykiska. Helen experi­
menterade med flera ­olika
material: plast, plexiglas,
vax och fiberväv i kombi­
nation med broderi och
måleri. Inte nog med det –
hon klistrade, tejpade och
plåstrade om för att läka
defekterna.
Mellanrummet, makt­
sfären, förekommer också
i den laddade installatio­
nen Flickan och Björnen,
där spänningen uppstår i
­mötet ­mellan en liten flicka
i linjebroderi – lätta kon­
turer – och en stor björn
med tätt broderad päls.
Betraktaren kan associera
till sagornas värld – Guld­
lock och en av björnarna,
­Rödluvan och vargen.
I konceptet ingick flera
­delar: bl.a. också en röd
veckad skolflicksaktig kjol,
hängande i en röd ring.
Motivet andades makt
kontra utsatthet, förövare –
­offer, beskyddare – ­rädsla,
frihet och fångenskap. Det
utstrålar dubbelhet, ett
motsatsförhållande natur
– kultur. Verket turnerade
2006–2009 på flera håll
i landet och ingick i en
samlingsutställning i Italien
under titeln Animae – själ,
livskraft, som behandlade
psykologiska insikter, inre
känslor och kommunika­
tion. Det ligger också nära
tillhands att tänka på ani­
mal – djur-isk.
Rädsla och bedrövelse
har också fått ta gestalt i
en hare i Fyra veckor ur
Cirkulation/hjärtan, broderi på infärgad fiberväv och plast, monterade på plexiglas, 14x14 cm. Ingick i utställningen Spår.
Flickan och björnen, broderi, 200 x100 cm. Foto: Johan Wingborg
>>>
Respiration, broderi och måleri på infärgad fiberväv, monterad på plexiglas. Foto: Christer Hallgren.
16
www.zenitkultur.com
www.zenitkultur.com
17
Helen Dahlman
Bild från utställningen Fyra veckor ur en hares liv
en hares liv på ­Galleri Thomassen i Göteborg
2004. Där hade det lilla djuret iklätts symbo­
liska byxor: arbetsbyxan, lamé­byxan, sorge­
byxan, mensbyxan, lurv­byxan. Allegorierna
var inte övertydliga och hade spår av humor.
Sympati uppstod omedelbart mellan bild och
betraktare.
Maktsfären illustreras vidare med Makt­
byxan, en textilskulptur i naturlig mansstorlek
med silverbroderade kritstrecksränder, som
broderats under två månaders vistelse i Paris.
Verket ståtade först på utställningen I det andra
rummet – Fiber Art Swedens manifestation i
Hallwylska Palatset, Stockholm, vidare i utställ­
ningen Hommage à Textilia 2011 på Röhsska
museet, varefter det införlivades med museets
samlingar.
Jag kan ha fel, är en liten ”brunnalle”, i höjd
med en björnunges storlek, där ovanstående
påstående broderats och applicerats i pälsen
som en ödmjuk reflektion över tillvaron. Den
stod i samlingsutställningen vid Konstepidemins
25-års jubileum i september och inköptes direkt
av en privatperson.
Helen Dahlman började sin textilkonstutbild­
ning vid HDK 1987. Dessförinnan hade hon
bott i Frankrike i fem år. Där designade och
sydde hon konstkläder till en modeboutique.
Hemma i Göteborg igen gick hon en konst­
närlig grundutbildning och lärde sig tillskär­
ning vid Tillskärarakademin på kvällstid. Efter
­master-examen från HDK gick hon också ett
­extra år för professor Hans Krondahl 1993.
Vid sidan av sitt konstnärskap har Helen haft
en rad olika uppdrag. I flera år arbetade hon
med Torsten och Wanja Söderbergs Pris, som
varje år delas ut till en nordisk formgivare/
konsthantverkare på Röhsska museet. Hon är
också mycket engagerad i föreningen Konst­
epidemin, där hon har sin ateljé och har suttit i
flera styrelser med konstnärlig inriktning under
årens gång. Just nu har hon ett uppdrag att
inventera konst och möbler i Higabsgruppens
fastighetsbestånd.
Det fortsatta arbetet med serien Sanitära ­möbler
kommer att innehålla rör, kranar, ventiler och
avsikten är att återskapa det intima rummet i
textil. Det blir rinnande kranar, möjligheter att
sänka sig ner i vattnet, att hålla samman tan­
karna. Hon hoppas att motivkategorin skall ge
utrymme för diskussion och fördjupning kring
innebörden av att ha tillgång eller inte till så­
dana bekvämligheter.
– Samhället har ett uppskruvat tempo, men
jag tänker aldrig att här sitter jag och tar tid.
Den krävande arbetsprocessen känns rätt för
henne. Den är ett led i verkets tillblivelse och
har ingenting med protest eller trender att göra.
Det lång­samma arbetet ger upphov till reflek­
tioner, en koncentration som känns meningsfull.
Erfarenheterna bearbetas och trådarna binds
samman.
I utställningen Slow Art deltar 29 konsthant­
verkare, av dem flera framstående västsvenskar,
verksamma inom olika material. Hela katalogen
ligger på Nationalmusei hemsida som pdf-fil.
När utställningen är slut den 3 februari 2013
stänger museet för renovering.
-
MARIANNE ERIKSON
FAKTA
Helen Dahlman f. 1958 i Göteborg
Bor i Göteborg och har ateljé vid Konstepidemin
Master of Art vid HDK, textil konst 1987–1992
Mottog 2007 Stena Stipendiet
Har ställt ut nationellt och internationellt, bl.a. på:
Textiltriennalen i Tournai, Belgien 1997,
2nd European Triennial of Textile and Fiber Art,
Riga, 2004, Göteborgs Internationella Konst­
biennal , Satellit, 2009.
Representerad bl.a. i: Röhsska museet,
­Nationalmuseum, Västerås Konstmuseum
www.zenitkultur.com
19