Transcript D weak och varianter

D weak och varianter
Anne-Christine Schmidt-Melbye
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Labmedicin Skåne
1
Rh Blood Group System
Incidence
#
Name
Variable
10
D, C, E, c, f, Ce, G, c-like, cE,
Rh41
High
15
e, Hr0, hrS, Hr, Rh29, hrB,
HrB, Rh39, Rh42, Crawford,
Nou, Rh46, Dav, MAR, CEST
Low
25
CW, CX, V, EW, VS, CG, CE,
DW, hrH, Goa, Rh32, Rh33,
Rh35, Bea, Evans, Tar, Riv, JAL,
STEM, FPTT, BARC, JAHK, DAK,
LOCR, CENR
2
Rh proteins interact with RhAG
in the RBC membrane
RhCE
RhD
outside
Lipid bilayer
RhAG
3
Rh system antigen
• 8 haplotyper
DCe (R1)
Ce (r’)
DcE (R2)
cE (r’’)
Dce (R0)
ce (r)
DCE (Rz)
CE (ry)
4
D antigen
•
-
Det viktigaste antigen i Rh systemet
Kaukasier upp til 88 %
Afrikaner omtrent 95 %
Kineser, Japaner > 99 %
5
Relativ immunogenisitet
•
•
•
•
•
•
•
•
D 80.0 %
c
4.0 %
E
3.3 %
e
1.1 %
C
0.2 %
K 10.0 %
Fy(a) 0.5 %
Jk(a) 0.1 %
6
D antigen
• D negativa har inte D genen och uppfattar
D antigen som fullständigt ”okänd”
• CE gen finns hos de flesta, så et
antikroppssvar är inriktat mot en
punktmutation och inte ett totalt
”främmande” protein
• D antigen är komplext och har många
epitoper
7
Structure of the RH gene locus and Rh
protein, Flegel & Wagner(Clin. Lab. 2002)
8
D antigen
• En mosaik av mera än 30 epitoper
• Dessa regleras av ett antal nukleotider på
RHD genen
• Har konformationsepitoper längs med hela
D proteinet
9
Vad är en epitop?
• 5 – 8 aminosyror som är viktiga för
antigenuttrycket
• Andra aminosyror, upp till 10, kan
interagere vid bindning av antikroppen
• Kan ha aminosyror från olika områden
som kommer nära varandra i en tertiär
struktur = konformationsepitop
• Monoklonalt anti-D binds till olika epitoper
10
Structure of the RH gene locus and Rh
protein, Flegel & Wagner(Clin. Lab. 2002)
11
D typning
• D +: 10.000 till 200.000 antigen sites per
cell
• Partiell D
• D weak (Du)
D varianter
• Weak partial D
• D–
• D weak: 200 – 10.000 antigen sites per
cell
12
D weak och varianter
• Termen ”Du” används icke längre: har icke
en separat gen; ingen klar definition
• D weak tidigare definierat som ett litet
antal antigen sites per cell på grund av
ändringar i proteinet i membranen eller
intracellulärt
• Partiell D, DIII, DIV, DVI, Ro(Har) etc:
ändringar i proteinet extracellulärt
13
D weak och varianter
• Kan ha D weak på grund av C i trans dCe eller
dCE(sällan): ex DcE/dCe
• Serologisk RhD typning svaga/negativa
reaktioner; behov för IAT
• D weak kan ha konformationsändringar
extracellulärt; produktion av antikroppar vid
transfusion med RhD pos blod
• D partiell kan produsera antikroppar vid
transfusion med RhD pos blod men icke alla
som är D partiell gör det
14
Aberrant RHD alleles with single missense
mutations, Flegel & Wagner(Clin. Lab. 2002)
15
D weak och varianter
• Minst 70 olika D weak
• Frekvens hos kaukasiere 0.2 – 1 %
- 93 % i kategorien Type 1 – 3
Type 1 Val270Gly 70 %
Type 2 Gly385Ala 18 %
Type 3 Ser3Cys
5%
16
Transfusion Vol. 45, 10 Pages: 1568-1573
Fig. 2. Schematic representation of the RhD proteins observed in the weak D
type 1 and type 1.1. Both weak D alleles share a V270G substitution (black disk),
which is located in the 9th transmembraneous protein segment. Weak D type 1.1
has an additional L18V substitution (hatched disk), which is located in the first
transmembraneous protein segment.
17
Examples for RHD-CE-D hybrid alleles
Exon 1
RHD
2
3
4
5
6
7
8
9
10
DV type 2
DVI type 1
type 2
type 3
RHCE
Slide from WA Flegel
18
The D-negative Phenotypes: Nucleotide
Additions Causes RHDΨ
RHDΨ
3 missense mutations in exon 5
M218I, F223V, S225F
37 bp insertion
at intron 3/exon 4
junction
Premature stop
codon at 269
Frame shift
No transcript detected; No RhD on the red cell surface
Slide courtesy of WA Flegel (modified)
19
D weak och varianter
Partiell D DAR & D weak type 4.2
DAR Partiell D med anti-D
exon 4
exon 5
exon 7
602C>G
667T>G
1025T>C
Thr201Arg Phe223Val Ile342Thr
D weak type 4.2 några har anti-D
602C>G
667T>G
1025T>C
Thr201Arg Phe223Val Ile342Thr
957G>A
Stum
20
D weak och varianter
Epitop profiler för några partiella D
antigener
Reaktioner med monoklonale anti-D
epD1 epD2 epD3 epD4 epD5 epD6/7 epD8 epD9
DII +
+/0
+
0
+
+
+
0
DIIIa +
+
+
+
+
+
+
+
DIVa 0
0
0
+
+
+
+
0
DIVb 0
0
0
0
+
+
+
0
DVa 0
+
+
+
0
+
+
+
DVI 0
0
+
+
0
0
0
+
DVII +
+
+
+
+
+
0
+
21
D weak och varianter
Ten years Rh immunization registry, WA Flegel et al,
ISBT konf. 2010
• 1998 – 2008 hittade 74 partiella D bland
123 RhD positiva med anti-D
• DIII är mest frekvent hos afrikaner
• DVI och DIV patienter bör få transfusion
med RhD negativt blod och gravida bör få
Rh profylax
• Oftast immunisering hos DVI og DIV
22
D varianter
• Bör ha D weak och partiell D under
samma ”paraply” som D varianter
• Förenklar testning och tolkning
• Pasienter och gravida med serologisk RhD
typning ≤ 3+ behandlas som RhD negativa
• Blodgivare utredes; Flegel rekommenderar
att serologisk RhD typning kombineras
med genomisk utredning
23
RHD genes that encode some RhD variant
phenotypes
Westhoff CM. Semin Hematol. 2007;44:42-50..
24