Transcript 1. - Speaker.no

Arbeidskravsanalyse i
moderne langrenn
H.-C. Holmberg
© H.-C. HOLMBERG
KRAVANALYS
© H.-C. HOLMBERG
1
Kravanalys
- med internationellt perspektiv
a) beskrivning av egna grenen
b) nyckelfaktorer för framgång
c) internationell omvärldsanalys
d) nationell kapacitetsprofil; lag & individer
e) framtida utveckling; prognos & möjligheter
f) uppföljningsprogram; tester & utvärdering
© H.-C. HOLMBERG
KAPACITETSANALYS
Psyke
Taktik
Socialt
Fysik (styrka/snabbhet/uthållighet)
Teknik
Koordination
© H.-C. HOLMBERG
2
Framgångsvariabler
KÄNNETECKEN
MILJÖER MED POSITIV
PRESTATIONSUTVECKLING
Kravanalys m.
omvärldsanalys
Utvecklingstrappa/idé/
modell
Finns och används
Finns och används
LÄNGDHOPP
3
Hur är det i langrenn?
Unik idrott
© H.-C. HOLMBERG
4
C-c skiing until 1970´s;
The skier disappears into
the forest for 1 or more
hrs for his fight against
the hills and the clock.
The most extreme example
of an endurance/aerobic
sport.
© H.-C. HOLMBERG
Tävlingsdistanser/-former
Working time:
~2min 30s- 4 hr
K/F
© H.-C. HOLMBERG
5
© H.-C. HOLMBERG
Skidåkaren
•
•
•
•
High aerobic capacity
Female: 70+ and Male 85+ ml kg-1 min-1
Medium (to high) anaerobic capacity
Medium strength; strong core
High technical skill
• Large training volumes
• Some differences re. training prio
• High
h semi-specific
f training volume
l
comp. to some other sports
swimmers, runners
© H.-C. HOLMBERG
6
Large speed development
the last 50 years
© H.-C. HOLMBERG
Analys av tävlingen
© H.-C. HOLMBERG
7
Stöggl. 2009
ANALYS av ett
SPRINT-kval
med en
SUPER-”GPS”
© H.-C. HOLMBERG
8
Högsta hastighet: 12.8 m s-1
Lägsta hastighet: 2.9 m s-1
Genomsnittshastighet: Range 6.6-7.9 m s-1
En av deltagarna
E Jönsson
E.
© H.-C. HOLMBERG
Fysiska egenskaper
9
AEROB
Vad vet vi?
10
© H.-C. HOLMBERG
1.
Liljestrand & Stenström.
Stenström
Respirationsversuche beim Gehen, Laufen,
Ski-und Schlittschuhlaufen.
Skand. Arch. Phys. (1920).
2.
Cardiac Output
36 ± 4.7 L
(42.3 L)
Stroke volume
189 ± 18.8 mL
(212 mL)
VO2 max
5.6 L min-1
(6.17 L min-1)
80 mL kg-1 min-1
(85.1 mL kg-1 min-1)
© H.-C. HOLMBERG
11
© H.-C. HOLMBERG
Strömme et al J Appl Physiol 1977
Marginelly higher VO2max today compared to 30-40 yrs ago
80-85 ml kg-1 min-1
© H.-C. HOLMBERG
12
Faktorer som diskuterats ev. ha minskat betydelsen av
aerob kapacitet :
- Sprint jmf med traditionella distanser
- Mindre total stigning på bana
start, möjliggör ”drafting”
drafting
- Gemensam start
-Återkommande möjlighet att ”komma ikapp” i utförskörning
-Högre krav på förmåga att klara av fartförändringar under lopp
samt betydelse av spurt – andra ”typer” av skidåkare premieras
-Utrustning (?), underlag/preparering
MEN…ÄVEN
MEN
ÄVEN OM NYA TÄVLINGSFORMER MEDFÖRT ATT
ANDRA KVALITETER ÖKAT I BETYDELSE
ÄR
AEROB FORTFARANDE VIKTIGAST
ATT UTVECKLA TILL EN HÖG
NIVÅ OM MAN SKA PRESTERA I LANGRENN
© H.-C. HOLMBERG
TRIATHLON
OLYMPISK DISTANS
© H.-C. HOLMBERG
KAPACITET
HERR
DAM (%skillnad herr-dam)
Aerob kapacitet (löpning)
>80 ml kg-1 min-1
>70 ml kg-1 min-1 (~13%)
Aerob kapacitet (cykel)
>75 ml kg-11 min-11
>65 ml kg-11 min-11 (~13%)
<17.30 min
<19.00 min (~9%)
5.5 W/kg
5.0 W/kg (~9%)
<30.40 min
<34.00 min (~11%)
PRESTATION
Simning
1500m
Cykel
Längre cykeltest (Padilla)
Löpning
10 km
13
6.4
6.2
6
5.8
56
5.6
VO2max /(L min-1)
5.4
5.2
5
4.8
Diagonal
skiing
Running
© H.-C. HOLMBERG
Double
poling
Work modes for determining VO2 max
in Classic vs. Free Style
Classic
Diagonal
Free
100%
Double Poling w. kick 90-95%
D bl Poling
Double
P lin
~ 90%
V1
95-100%
V2
95-100%
V3
~ 95%
Leg skiing
~85-90%
© H.-C. HOLMBERG
14
STAKNING
75 ⇒85-95%
Ökad träningsgrad arm
– VO2 peak ⇑
Effect of changing relative load between arms and legs
Oxygen upta
ake during arm cranking
plus leg cycling (l/min)
5
”Wi d ”
”Window”
4,5
OXYGEN UPTAKE DURING MAX. RUNNING
4
3,5
50
60
70
80
90
100
110
Fraction of total work rate on legs (%)
© H.-C. HOLMBERG
15
ÖVERKROPPEN
© H.-C. HOLMBERG
HÖG PLASTICITET &
FÖRBÄTTRINGS-POTENTIAL
Scand J Med Sci Sports 2006
20 weeks increased DP-training
Triceps brachii
© H.-C. HOLMBERG
16
DP with locked knee and ankle joints
DPLOCKED vs DPFREE
Accepted
in
April 2006
© H.-C. HOLMBERG
Contribution of the legs to DP performance
5
4.5
*
4
3.5
3
Locked
Free
2.5
2
1.5
VO2peak
+ 8.6%
1
0.5
0
VO2 (l/min)
© H.-C. HOLMBERG
17
© H.-C. HOLMBERG
VO2 peak möjligt att påverka!
(20 veckors specifik träning)
7
NS
6,5
*
6
*
Pre-test
Post-test
5,5
5
4,5
4
Double Poling C
Leg skiing F
Diagonal C
Unpublished data HC Holmberg
Exempel
KANOT
HERR VO2 löp
(kanot % av löp)
l·min-1
ml·kg-1 min-1
200 m ((~35-40s))
>5.1 ((96%)
%)
>65
1000 m (~3.30-3.40)
>6.0 (93%)
>70
DAM VO2 löp
(kanot % av löp)
l·min-1
ml·kg-1 min-1
200 m (~40-45s)
>3.6 (97%)
>55
1000 m (~3.55-4.05)
>4.3 (98%)
>60
OBS ratio K/L
ej
♀<♂
Varför i langrenn?
© H.-C. HOLMBERG
18
Vi vet att VO2max är viktigt
k
f att
för
presetera på längre distanser
i langrenn – hur är det i sprint?
VO2max är viktigt även i sprint
SPRINTERS
WC LEVEL
VO2max (L min-1)
VO2max (ml
kg-1
min-1)
SPRINTERS
NATIONAL LEVEL
5.88 ± 0.40
5.44 ± 0.43
71 ± 3
66 ± 3
© H.-C. HOLMBERG
19
FIS Sprint Seminar
Molde 2003
What is Sprint in XC?
© H.-C. HOLMBERG
Rapport från
Svensk Sprint
HR 120 3 hrs
HR 0-10% from max during the
heats
La > 10 mmol L-1
RPE L-A-L >17 each heat
20
Sveriges sprintmedaljörer HERR på VM och OS
>6 l min-1 och 70-75 ml kg-1 min-1.
© H.-C. HOLMBERG
Vi vet att VO2max har
h betydelse
b
d l för
f
prestation i ett enskilt heat
21
© H.-C. HOLMBERG
1.5 km SPRINT rullskidor
1.
2.
WC SPRINTBEITOSTÖLEN 2009
Sandback et al.
(unpublished 2010)
ST
T
© H.-C. HOLMBERG
22
…att betydelsen ökar med antal heat
Inomhus + Platt +
Rel. högt rullmotstånd
“sprint skiers should develop their
neuromuscular system to produce power and
anaerobic metabolism at a level that ensures
qualifying for the quarterfinals. Aerobic
characteristics become more important the
longer the XC skiing sprint competition went
on”
1.
“high anaerobic capacity may be associated
with good performance in the first heats,
and aerobic power with good performance in
the last heats, of cross-country skiing sprint
competition”
© H.-C. HOLMBERG
23
Idag
d k
kan vi t.o.m. studera
d
var i ett lopp
l
aerob är av betydelse…
Andersson et al. (unpublished 2010)
m. d-GNSS
Samband
S
b d mellan
ll VO2max (mL·kg
( L k -11·min
i -11) och
h minskning
i k i av
åkhastighet i uppförsbackarna på 2:a, jmf med 1:a varvet på en
sprintbana (2x750m) (r = -0.78).
1.
© H.-C. HOLMBERG
24
Vi studerar
d
även en d
dell andra
d saker
k i ett
VO2max-test, som visat sig ha smb med
UTH-prestation
WC Sprint skidåkare
- 8% högre VO2peak G3
- 2x längre platå-tid
1.
© H.-C. HOLMBERG
25
2. VO2 kinetik
1. VO2 max
VO2
V
3. % utnyttjande av VO2
Tid
4. Prestations VO2
© H.-C. HOLMBERG
COURSE
SIMULATOR
På
å Swedish
h Winter
Sports Research Centre,
Mittuniversitetet
i Östersund
INNOVATIVT
© H.-C. HOLMBERG
26
© H.-C. HOLMBERG
Vi har hittills enbart pratat om VO2 max/peak
Hur är det med syrekonsumtionen och blodflödet
i olika kroppsdelar under skidåkning?
Skillnad i olika deltekniker?
© H.-C. HOLMBERG
27
Ante-cubital vein
Subclavian vein
[1-13C]lactate infusion
blood sampling
Femoral vein
saline infusion + thermistor for
blood flow measurement
blood sampling (distal)
Right atrium
blood sampling
F
Femoral
l artery
blood sampling +
Blood pressure
Femoral vein
saline infusion + thermistor
for blood flow measurement
© H.-C. HOLMBERG
‡ Jmf med BEN
§ Jmf med DP
Cardiac output
2-Femoralis venous flow
6
2-Subclavian venous flow
-----------Submax -------------- -Max-
VO2 (l.min-1)
V
5
4
3
‡
§
‡
§
§
2
1
0
‡
§
‡
§
§
Vila
Diagonal Stakning
Diagonal Diagonal
Diagonal
Resting
Arm+Leg
Arms Arm+leg
Legs
Max
u. stavar
© H.-C. HOLMBERG
28
Cardiac output
‡ Jmf med BEN
§ Jmf med DP
2-Femoralis venous flow
2-Subclavian venous flow
30
-----------Submax --------------
--Max--
-1
Bloo
od flow (l.min
n )
35
25
20
15
‡
§
10
§
‡
§
‡
§
‡
§
§
5
0
Vila
Diagonal
Resting
Arm
+Leg
Stakning
Arm s
Diagonal
Arm
+leg
Diagonal
Legs
u. stavar
Diagonal
Max
© H.-C. HOLMBERG
Continous
regulation
Crtical task:
Maintain the blood pressure
Vaso-dilation
vs.
© H.-C. HOLMBERG
Vaso-constriction
29
Är blodflödet tillräckligt
vid maximalt helkroppsarbete
(diagonalskidåkning)?
-1
Blo
ood flow (L·min )
40
+ 4 l/min
35
30
Torso + Head
Torso + Head
25
Arms
20
Arms
15
10
Legs
Legs
5
0
DIAmax
Teoretiskt
maximalt
blodflöde
© H.-C. HOLMBERG
Vad tror vi om 4
4-8
8 år?
XXXX 2018
30
VO2max fortsatt av STOR betydelse
Ökad VO2 peak i olika deltekniker – bättre identifiering av
”weak links” – förutsättning = mer specifik testning
Individanpassad utveckling – specialanpassad träning mot
mästerskap
Öka vVO2 peak i olika deltekniker
Ökad kunskap om ”utilization” av VO2 peak & Performance
VO2
Betydelsen av VO2 kinetik ex. i sprint?
Mer information om den tävlingsspecifika situationen
© H.-C. HOLMBERG
ANAEROB
31
Vad vet vi?
Höga laktatnivåer tidigt
under ett distanslopp
© H.-C. HOLMBERG
32
RUSKO 2002
(g:a tävlingsformerna)
Aerobic/Anaerobic
(%)
Sprint
?
5 km
90/10
10 km
95/5
9-15 mmol L-1
>98%
<10 mmol L-1
30-50 km
10-20 mmol L-1
G
OBS - Norman et al., 1989
Calgary 1988; under en 3-mil estimerades arbetet motsvara upp
till 100-120 ml O2
© H.-C. HOLMBERG
Vad kostar det?
Dubbeldans i motbacke
Lutning 5%
(opubl. data fr. pilotstudie)
Hastighet
Sprint
VO2
AE
AN
21 km/h
75 ml
(ca 120)
100%
60%
18 km/h
75 ml
(100 ml)
100%
20-30%
14-15 km/h
60 ml
80-90%
10 km/h
40 ml
70%
Z5/15K
3%
Z3
<0.5%
Z1
© H.-C. HOLMBERG
33
Hur är det i sprint?
© H.-C. HOLMBERG
34
© H.-C. HOLMBERG
Subclavian vein
blood sampling
saline infusion + thermistor for
blood flow measurement
Ante-cubital vein
[1-13C]lactate infusion
Femoral vein
blood sampling (distal)
Right atrium
blood sampling
Femoral vein
F
Femoral
l artery
blood sampling +
Blood pressure
saline infusion + thermistor
for blood flow measurement
© H.-C. HOLMBERG
35
Dynamisk situation mellan olika delar av kroppen
Net lactate uptake
mmol.min
10
8
-1
Leg
Arm
6
4
**
2
Ne
et lactate release
0
-2
#
-4
#
#
-6
#
-8
Continuous Arm+Leg
Rest
0
12
24
36 40
Arm
46
Arm+Leg
54
Exercise time (min)
Arteriell blodlaktatkoncentration
”Release” vs. Upptag
© H.-C. HOLMBERG
Anaerobt – ”ett aerobt
misslyckande” (citat känd
professor)
Synen på ”laktat” har modifierats –
”an anaerobic ”end product and an
aerobic substrate” - inte
nte bara ngt
negativt.
Begreppet centralt vs.
perifer/lokalt har förändrats
Både Aerob och Anaerob behövs
för att prestera.
Aerob träning kräver mer tid - hur
mkt AE-AN; individuellt resp.
beroende av distans
Nya mer tidseffektiva modeller
för anaerob träning
© H.-C. HOLMBERG
36
Skelettmuskulaturen är det viktigaste organet i kroppen
för att ta upp laktat
Snabba fibrer producerar laktat – långsamma tar upp
- Produktion och ”release” av laktat tilll
cirkulation/blod
(anaerob ”end-product”)
- Användning/oxidation av laktat (aerobt substrat)
© H.-C. HOLMBERG
Armarma producerar laktat…
© H.-C. HOLMBERG
37
© H.-C. HOLMBERG
Mer överkroppsarbete –
koncentrationen av blodlaktat ⇑
© H.-C. HOLMBERG
38
© H.-C. HOLMBERG
Vad bör man tänka på vid testning
av laktat-tröskel vid löpning?
© H.-C. HOLMBERG
39
Thomas Wassberg
Längdskidåkare
Hypotetisk fråga:
Vem hade bäst
l kt tt k l i löpning?
laktattröskel
l
i ?
K-E Ståhl el. T. Wassberg?
K-E Ståhl
Marathonlöpare
’When using heart rate to estimate blood lactate
concentration it is important to be aware of that
different modes of exercise elicit different blood
lactate concentration at a given heart rate
depending on exercise mode used”
Tröskel bör testas specifikt
© H.-C. HOLMBERG
Zones
% av HRmax
Lactate
5
92–97%
6.0-10.0
4
87–92%
3.5-6.0
3
82–87%
2.0-3.5
2
72–82%
1.5-2.0
1
55-72%
< 1.5
Varierar mellan olika arbetsformer
(löp, cykel, s-gång, kajak, olika deltekniker K/F snö/RS)
© H.-C. HOLMBERG
40
RECOVERY
WC
Sprint skiers
National
Sprint skiers
Submax
2.7 ± 0.7
3.9 ± 1.0
Max
12.3 ± 1.5
12.0 ± 1.9
G3/”Dubbeldans”
G3/
Dubbeldans
5% lutning & 14 km h-1
© H.-C. HOLMBERG
OBS - Skillnad i ”lactate recovery”
41
Vanligtvis talar man om “recovery”
efter ett träningspass el. tävling
Träningsnivå
Träningsimpuls
Super-kompensation
Återgång
Recovery/
återhämtning
Respons
Tid
Korttids
“overreaching”
© H.-C. HOLMBERG
© H.-C. HOLMBERG
12
Skillnad i “recovery” vid kontinuerligt
arbete med varierad intensitet
[La] (mmol·L-1)
10
E
FWT
8
*
*
*
6
*
*
*
*
*
Landslagsåkare
jmf med tränade
4
2
0
90%
70%
Björklund et al 2010 (unpublished)
Repetitivt
90 vs. 70%
of VO2max
42
Hur påverkar olika lång tid för
RECOVERY mellan sprint-heat?
© H.-C. HOLMBERG
Kaliumbalansen restitueras relativt snabbt
Intracellulärt pH faller beroende på hur fort
laktat kan transporteras ut ur muskelcellen.
Arm- och benmuskellaktat kan vara 30-35 (40?)
mmol l-1 H2O efter ett hårt sprintheat (muskel
pH cirka 6.5 (6.4?)
p
(
) , i vila 7.05).
)
Normaliseringen till vilovärden är exponentiell
både för laktat och pH.
Skillnad i vila mellan semifinal och
final i team-sprint; ex. 10 resp. 20
min.
© H.-C. HOLMBERG
VILA
Muskellaktat
pH
0 min
36
6.5
5 min
18
67
6.7
10 min
9
6.82
15 min
5
6.95
20 min
3
7.02
30 min
2
7.05
”Half-time” lite drygt 5 min (pH
ngt snabbare <1 min snabbare).
43
© H.-C. HOLMBERG
STYRKA/KRAFT/
POWER/SNABBHET
44
• Swe 1992 – första gång på gym
• Träningslära SWE; 20 sidor 1996
• Bok om kombinationsträning
STY-UTH 1997• Golden 4 (chins, dips, brutalbänk,
raka benlyft)
• 2001 Sprint-laget pionjärer
• Idag Olympiska lyft
• Fokus
F k = Styrkeoptimering
S k
i
i
• STY – året runt
• OBS Inte mkt tid men tränas
2-3 ggr/w
© H.-C. HOLMBERG
Vilka tester används?
45
Allmän styrka
1RM
• Frivändning –1-1.2 x kroppsvikt
• Benböj – 1-1.5 x kroppsvikt
• Bänkpress – 1.0 x kroppsvikt
• Bänkdrag - 0.8
0 8-11.0
0 x kroppsvikt
UTH-styrka
Chins (H: 15; D: 10)
Dips (H: 25; D: 15)
Brutalbänken (H: 25; D: 25)
Raka benlyft: (H: 10; D: 10)
Golden 4: (H75; D: 60)
Specifik styrka (ex. stakergo)
OBS – vissa elitlängdåkare
g värden
har högre
än angivna ”gränsvärden”
Peakeffekt 30s (H: >400W; D: >250W)
Snitteffekt 6 min (H: >250W & >3.0W/kg; >150W & 2.3W/kg)
© H.-C. HOLMBERG
Längdåkare lägre styrkekrav i tester än ex. kajakpaddling
HERR
DAM
Bänkpress
1.4 x KV (L: >1.0)
>1.1-1.2 x KV (L: 0.8-0.9)
Bänkdrag
1.2-1.4 x KV (L: 0.8-1.0)
1.0-1.2 x KV (L: 0.8-1.0)
Frivändning
>1.2 x KV (L: 1.0-1.2)
>1.1 x KV (L: 0.8-0.9)
Knäböj
>1.2 x KV (L: 1.1-1.5)
>1.2 x KV (L: 1-1.5)
Chins
>30 (L: 15)
>25 (L: 10)
Dips
>45 (L: 25)
>35 (L: 15)
Brutalbänk
>35 (L: 25)
>35 (L: 25)
Raka benlyft
>25 (L: 10)
>25 (L: 10)
Golden 4
>135 (L: >75)
>120 (L: >60)
STYRKENIVÅER
KANOT vs LÄNGD
© H.-C. HOLMBERG
46
Vad vet vi?
På gruppnivå skiljer sig ej styrkenivåerna
mellan de bästa och de näst bästa i sprint
© H.-C. HOLMBERG
47
© H.-C. HOLMBERG
Vi vet att vi kan förbättra
skidprestation med styrketräning
© H.-C. HOLMBERG
48
Effekt av ”skidliknande”
styrketräning på
stakprestation
p
49
© H.-C. HOLMBERG
STAKERGOMETERTRÄNING
20 s INT
3 min INT
Arbetsekonomi ⇑
VO2 peak stakning ⇑
Laktattröskel h-förskjutnng
© H.-C. HOLMBERG
50
Vi vet även förmågan att utveckla power har
samband med idrottares ”form”
© H.-C. HOLMBERG
STRENGTH/
POWER
SMB MED FORM !
© H.-C. HOLMBERG
51
Men vilket samband har några av de basala
styrkeövningar/-testerna som används
av längdskidåkare avseende prestation & teknik?
© H.-C. HOLMBERG
c
52
Stöggl et al. 2010
© H.-C. HOLMBERG
53
Brutalbänk – smb med DP
Power ÖK = viktigt i K
Squat Jump – explo ben IMP
Stöggl.…Holmberg et al. 2010
© H.-C. HOLMBERG
Cykellängd =
ESSENTIELLT
12
Cycle lengtth [m]
10
A
10 m
*†‡
8
6
*†‡
40
60
80
F(4,28)
(4 28) = 1658
P < 0.001
pη2 = 1.00
Power = 1.00
*†‡
4
2.5 m
2
0
G3/”Dubbeldans”
12
18
24
Dubbelstakning med olika frekvenser 40-80
Lindinger & Holmberg 2010 (unpublished)
54
Kunskap om vilken styrka som ”räntar” och hur och när den ska
integreras i träningen
• IMPULSSTYRKA RS/snö – nära smb med prestation
• Additiv styrketräning på gym = TOOL; load som är svår att nå
skidspecifikt
• BASIS-övningar (träna ”weak links”)
Styrka behöver ej MKT men RÄTT träning
rdination
Transfer till teknik – koo
Individuell anpassad träning; ANALYS-
ÅTGÄRD- FOKUS
STYRKEOPTIMERING
© H.-C. HOLMBERG
Grundsyn
Tillräcklig – ”ribba”
Allmän styrka
Specifik ”skidStyrka”
General strength - ”tool”
tool” for the development of
specific XC strength
© H.-C. HOLMBERG
55
Styrka en neuromuskulär egenskap
© H.-C. HOLMBERG
STABILITET/
FLEXIBILITET
© H.-C. HOLMBERG
56
Idrott är rörelse
Involverar…
– överföring av kraft till någon eller något
– överföring av energi från ben
till överkropp el. motsatt
© H.-C. HOLMBERG
Samspelet mellan ledrörlighet & muskulär kontroll
STABILITET
Balans
Omedveten/medveten
muskulär kontroll
Intern/extern belastning
Skydd mot överbelastning
MOBILITET
Fysiologiskt
g
rörelseomfång
Kompensation
© H.-C. HOLMBERG
57
MOBILITET/STABILITET/POWER
Skuldror
Bål
Höfter
Skuldror/
Mage
Knä
Mage/
Höfter
Skuldror/
Mage/
Höfter
Ankel/Fot
Höfter/Knä/
Ankel/Fot
Mage/Höft/
Knä/
Ankel/Fot
Skuldror/Mage
Höft/Knä
Ankel/Fot
© H.-C. HOLMBERG
Muskelbalans
© H.-C. HOLMBERG
Främre vs. bakre
Vänster vs. höger
Överkropp vs. ben
58
TEKNIK
© H.-C. HOLMBERG
59
Vad är teknik i langrenn?
1) Utföra en teknik bra under en begränsad tidsperiod – ex. när
en aktiv videofilmas i x sek?
2) Att välja rätt teknik i olika terräng o hastigheter?
3) Att snabbt hitta rytm efter teknikbyte / växel-byte
4)) Att välja
j den teknik som är ”billigast”/kostar
g
minst?
5) Att välja den teknik som går fortast, även om den ”kostar”
mer?
Könsskillnader?
Aktiva tränar mindre tid per delteknik idag jmf med tidigare
(p.g.a. K+F)
FOK
FOKUS
på
å att f
förbättra
b
””the
h weak
k gears”;
” ökad
k d betydelse
b
d l i
modern skidåkning ex. PURSUIT
TRANSITIONS
© H.-C. HOLMBERG
Identifiera de viktigaste delteknikerna & UTVECKLA
Träna i olika lutning och hastigheter
Smb mellan utrustning & teknik? Val av skidor påverkar utförandet!
Utvidgat fartspektra i modern langrenn
UTVILAD: acceleration, peak speed
ÖKANDE TRÖTTHET: tävlingsspeed
TRÖTT: spurt
Optimera STY + rörlighet utanför skidspåret – Skidteknik ⇑
Optimera ”fysiologi” för att kunna bibehålla bra teknik – Skidteknik ⇑
Träna spec
spec. delar på band; ”NVC-modellen”
”NVC modellen”
Öka teknisk kompetens att kunna följa andras rytm - ex. frekvens
Växlingar/val av deltekniker samt ”spectra” inom dessa
AUTOMATLÅDAN….
© H.-C. HOLMBERG
60
Vad vet vi?
FORSKNING
Start: position, acceleration, maximal hastighet, olika deltekniker
+/- med olika stavlängd
KLASSISKT
”Katapult”-”Känguru”-stakning
Diagonal traditionellt vs. Springdiagonal
Stakning m frånskjut (första studie publ. HT 2010)
Diagonalskidåkning (2 nya artiklar ute; 2010)
FRI TEKNIK
Double-push (variant av kontroll-steg?)
Analys av frånskjutet (ny avancerad metodologi –kunskapsvinster)
kunskapsvinster)
UTFÖRSKÖRNING/KURVTEKNIK
NYA MODELLER FÖR TEKNIKTRÄNING – NVC-modellen
© H.-C. HOLMBERG
61
Forskningsläget (1-5)
Användning under tävling
KLASSISK TEKNIK
Stakning
4-5
5
Stakning m frånskjut
1:a studie publ.
publ HT 2010
34
3-4
Diagonalskidåkning
3.5
5
1:a studie 2010/2011
1-2
Vx2
3
5
Vx3
3
5
Vx4
2
4
Vx5
1
4
1:a studie 2010/2011
4-5 (olika krav beroende på
bana/före)
Saxning
FRI TEKNIK
UTFÖRSTEKNIK
© H.-C. HOLMBERG
Diagonal skiing
Classic style/technique
”Catheter study” –
Lactate kinetics
”Catheter-study”
Conductance
Double poling
Catheter-study
Arm Extraction
Catheter study –
Ventilation, SaO2
VO2max + Ventilation
Biomech
Training DP
Variable
Intensity
Training DP
Biomech
Contribution
legs
Adaptation
speed
Frequency
© H.-C. HOLMBERG
Submax
and max
62
Biomechanichal Analysis of Double Poling
Nya dubbelstakningen
¾Explosive, shorter poling phase
¾More abduction in the shoulder joint
¾L extension
¾Less
t i iin th
the elbow
lb jjoint
i t att pole
l plant
l t
¾Higher angular velocity of elbow flexion
¾More distinct flexion in the elbow-, hip and knee joint
(“attacking” – more offensive)
¾ More dynamic technique
© H.-C. HOLMBERG
© H.-C. HOLMBERG
50
POLE FORCE VARIABLES
DP STRATEGIES
TPPFrel A PPFrel A
A (faster) + B
Pole Force [%BW]
40
TPPFrel B
30
Example on kinetics/dynamics
20
PPFrel B
10
0
0.00
Time [s]
0.05
Variable
Variable
TPPF
[s]
IPF
PPF [%BW·s]
[% BW]
relrel
0.11
DP
DP-- Str.
Str.AA (n
(n == 6)
6)
0.08
±
0.01
5.3
36 ± 70.4
0.16
0.22
DP
DP-- Str.
Str. BB (n
(n == 5)
5)
0.11
±
0.02
4.7
27 ± 40.4
0.27
0.32
P
PP
<<< 0.05
0.05
0.05
63
Utförsteknik
© H.-C. HOLMBERG
K vs. F
Sladd- vs. trampsväng
Olika fören
Utvilad vs. trött
Könsskillnader
TRANSITIONS
© H.-C. HOLMBERG
Classical Technique
DP 43 sec
DP with kick 4 sec
Diagonal deep uphill 23 sec
Curve right
Downhill 2,5 sec
Diagonal uphill 3,02 min
Herringbone 4,5 sec
Downhill 12 sec
Curve left
100-150
100
150
during 10K Cl
During the sprint time trial the
skiers performed 29.1 ± 4.0 (2134) gear transitions.
64
S
© H.-C. HOLMBERG
K
A
T
I
N
G
G3 ↔ G2
G2 G3 G4 G5 ”G6”
G2/V1
2.4
1.3
G3/V2
3.1
2.0 2.7
G4/V2A
0.2
1.1
G5/L skate
G5/Leg
k t
3 7 0.8
3.7
08
09
0.9
”G6”/Curve
0.1 2.2 0.6 1.4
”G7”/downhill
0.3 2.6 0.1
G5/G6 ↔ G3
Andersson et al. 2010
1. Train and develop technique
2. Improve ”when” to change technique
3. Specifically train transitions
© H.-C. HOLMBERG
65
© H.-C. HOLMBERG
Ny spännande
studie
di om
DIA-skidåkning
Olika mönster avseende stavarbetet
© H.-C. HOLMBERG
High Peak Force
250
Peak pole force 2x higher in DP
PF-double poling
PF-diagonal
Diagonal
150
Duration: ~0.50 s
100
50
0.58
0.55
0.52
0.5
0.47
0.41
0.44
0.39
0.36
0.3
0.33
0.28
0.25
0.22
0.19
0.17
0.14
0.11
0.08
0.06
0.03
0
0
Force (N)
200
Time (s)
Short Time to Peak Force
Holmberg, Lindinger et al.
Med Sci Sports Exerc 2005
66
FREKVENS
© H.-C. HOLMBERG
Zon 1 (d.v.s.) samma HF: 40-60-80 frekvens
Zon 3: 40-60-80 frekvens
Zon 3-intervaller; 3x (2x(1 min 40, 1 min 60, 1 min 80))/2 min vila
60-frekvens (40 tunga/20 lätta)
200 m spurt m. 50-frekvens
200 spurt med sista 150 m (100 frekvens)
200-spurt
© H.-C. HOLMBERG
67
COURSE
SIMULATOR
”NVC”-modellen
© H.-C. HOLMBERG
The Idea
1.
2.
3.
4
4.
5.
Train on the track - CAN
Create a memory - CAN
Video recording from a ski-doo and a skier - CAN
Visualisation - SWE
Course simulator - SWE
Train the weak links – ”specific”
Repeat special sections of the track
Use different types of feedback
© H.-C. HOLMBERG
68
K + F
© H.-C. HOLMBERG
Avslutningsvis…
69
Langrenn är en komplex idrott som innehåller
flera olika komponenter
KRAVANALYS ger riktning åt verksamheten
KAPACITETSANALYS = A och O för individuell
utveckling
Forskning i en nära dialog med tränare & aktiva
ger förutsättningar för……
PRESTATIONSOPTIMERING
© H.-C. HOLMBERG
Tack för er uppmärksamhet
© H.-C. HOLMBERG
70