Transcript Uppsats om Klarälvsdeltat
Göteborgs universitet Geovetenskapliga institutionen GE2120 Geografi: Fortsättningskurs Självständigt arbete (7,5 hp)
Stadsutveckling i ett deltaområde
– En fallstudie av Karlstad och Klarälvsdeltat
Foto: Ida Jonsson. Sandgrundsudden, Karlstad, där Klarälven förgrenar sig i östra och västra älvfåran.
Hanna Jonsson Ida Jonsson Linnea Lindmark VT 2014
SAMMANFATTNING
Den här uppsatsen syftar till att ge en ökad förståelse för samspelet mellan mänskliga aktiviteter och naturens processer. Studien har genomförts i form av en fallstudie av Klarälvsdeltat och Karlstad stad i Värmland, som ligger på den plats där Klarälven mynnar ut i Vänern. Tack vare alla de fördelar som finns med att leva och bo vid och nära vatten har många människor bosatt sig, och många städer vuxit fram, där det finns vatten. Vatten kan agera transportled, leverera energi, samt ge utrymme och trivsel för de människor som bor nära. Vatten innebär också risker och problem i stads-och samhällsplanering. Strömmande vatten är en kraftig erosionsagent och formar och omformar hela tiden landskapet runt omkring sig. Klarälvsdeltat är ett typexempel på detta fenomen och i Karlstad sker ett kontinuerligt arbete med att hålla Klarälvsdeltats älvarmar i schack för att staden ska kunna fortsätta att växa, och för att undvika katastrofer som översvämningar. Vallar och skydd anläggs för att stå emot höjda vattennivåer och hus byggs med bättre planering och ny teknik för att klara av eventuella översvämningar. Karlstad och Klarälvsdeltat lever i ett samspel, eller en ”kompromiss”, men som är till stadens fördel. Samspelet innebär att Karlstad kan dra nytta av de fördelar som finns i och med lokaliseringen på Klarälvsdeltat, samtidigt som de naturliga processerna och utbredning av deltat kontrolleras för att staden ska kunna växa. Det finns dock en vilja att bevara deltats naturområden. Ett naturreservat är planerat på delar av deltat som fortfarande är orört i syfte att bevara deltats naturvärde och de ekosystemtjänster som finns, samtidigt som en plats för rekreation skapas. De huvudsakliga metoder som har använts i studien är semistrukturerade informantintervjuer med olika aktörer från Karlstad samt kartografi av två ortofotografier över deltaområdet från årtalen 1959 och 2012. Materialet har behandlats efter studiens frågeställningar och därefter analyserats med ett teoretiskt ramverk som stöd. Teorierna som tagits upp behandlar fluviala processer, översvämningsrisker, effekter av städer i deltaområden och resilenstänkande.
Innehållsförteckning
6.4 Går det att avgöra om staden eller deltat har tvingats att anpassa sig efter den andra? . 22
Figurförteckning
Karta 1. Vattenarealen i Klarälvsdeltat 1959 och 2012 Diagram 1. Landskapsförändring 1959-2012 Karta 2. Sandgrundsudden, Gubbholmen och nytillkommet bostadsområde Karta 3. Igenfylld älvfåra Karta 4. Bebyggelse Karlstad 1959 Karta 5. Bebyggelse Karlstad 2012 Karta 6. Klarälvsdeltat, förändring i bebyggelse Karta 7. Klarälvsdeltat, landförändring 11 12 13 13 14 14 15 15
1. INLEDNING
1.1 Problemformulering
Människor, och allt annat liv på jorden, är beroende av vatten för att överleva. Som ett resultat av detta bor de flesta människorna nära hav, sjöar eller längs med floder (Knox & Marston 2013: 69). Men floder är naturliga system som styrs av vattnets kretslopp och pågående naturliga processer som hela tiden formar och omformar landskapet (De Blij m fl 2004: 504f). Fram till industrialiseringen har människan i stor utsträckning fått anpassa sig efter naturen och dess krafter. Enligt Rockström med flera på Stockholm Resilience Centre har vi sedan 1950-talet, då industrialiseringen i världen accelererade kraftigt, befunnit oss i en ny geologisk tidsålder som kallas antropocen. De som argumenterar för intåget i den nya tidsåldern menar att den kännetecknas av att människan har blivit den största geologiska kraften som skapar förändring på jorden (se till exempel Rockström & Klum 2012). Utifrån det komplexa förhållandet mellan människa och natur går det att ana en motsättning dem emellan, som väcker frågan om vem som tvingas att anpassa sig efter vem – naturen eller människan? Sådana ”motsättningar” går att se överallt i världen eftersom att människor lever sida vid sida av de stora systemen i naturen. Ett exempel på detta är staden Karlstad i Värmland som är byggd ovanpå Klarälvsdeltat där Klarälven rinner ut i Vänern. Om ett delta lämnas orört omformas det hela tiden av flodens krafter och av vågorna och strömmarna i vattendraget. Det faktum att det står en stad på deltat gör detta till ett intressant undersökningsobjekt. Därför vill vi undersöka hur man i Karlstad har valt att hantera situationen där mänskliga intressen och verksamheter möter naturens processer på älvsdeltat, och vilka effekter detta får både för människa och natur. Samtidigt som människan med sina aktiviteter hotar planetens naturliga system växer också insikten om att dessa system är avgörande för vårt fortsatta välstånd och välbefinnande på jorden. Skogar, sjöar och våtmarker utgör grunden för vår välfärd och skyddar oss samtidigt mot de påfrestningar som jorden ställs inför när vi fortsätter att utnyttja dess resurser (Rockström & Klum 2012: 29). Den tidigare nämnda motsättningen mellan människa och natur kan därför ifrågasättas. En ökad kunskap om att naturen inte längre kan förstöras utan att mänskligheten som är beroende av den också hotas, har lett till att ett nytt förhållningssätt till naturen har växt fram. Det går ut på att samarbeta med naturen istället för att försöka erövra och kontrollera den, något som länge ansågs nödvändigt för människans omedelbara överlevnad. Nu är det inte längre den direkta överlevnaden som står på spel, utan fokus har flyttats till en långsiktig överlevnad och välfärd. Att samarbeta med naturen innebär en förståelse av de naturligt förekommande interaktionerna inom ekosystemen, och hur dessa kan användas för att bäst tillgodose de mänskliga behoven på lång sikt (Jordan 1998: 28ff).
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse av samspelet mellan mänskliga aktiviteter och naturens processer, genom att undersöka Klarälvsdeltats utformning i förhållande till Karlstad stad. 1
1.3 Frågeställningar
1. Hur har Klarälvsdeltats ytstorlek och älvarmar förändrats över tid? 2. Hur har Karlstads bebyggelse förändrats över tid, sett till bebyggelsens utbredning, närheten till vatten och byggnadskonstruktion? 3. Vilka möjligheter, begränsningar och risker innebär förändringarna för människor och natur i deltaområdet? 4. Går det att avgöra om staden eller deltat har tvingats att anpassa sig efter den andra?
1.4 Definition av centrala begrepp
Ordet samspel syftar i den här studien på hur olika parter samverkar med, och påverkar varandra. Begreppen möjligheter, begränsningar och risker används i den tredje frågeställningen. Med möjligheter menas möjligheter för människor i staden att dra nytta av de ekosystemtjänster som deltat gett upphov till. Ekosystemtjänster definieras i teorikapitlet längre ned, under rubriken ”Resilensteori”. Med möjligheter menas även de möjligheter som stadsutvecklingen har bidragit till för människan. För naturen innebär möjligheterna att få utvecklas under naturliga förhållanden utan skador och hämningar på grund av mänsklig påverkan. Begränsningar i sin tur, definieras som de restriktioner som uppstått genom förändringarna som hämmar stad och natur från att utvecklas. Med risker menas slutligen de hot som kan uppstå i och med de förändringar som skett i staden och deltat. Termerna flodfåror, flodarmar, älvfåror samt älvarmar förekommer som synonymer i uppsatsen och är alla delar av ett större rinnande vattendrag som en älv eller en flod.
1.5 Avgränsningar
Denna undersökning är geografiskt avgränsad till Klarälvens nuvarande deltaområde. Vi kommer därför bara att behandla effekter av förändringar i deltaområdet. Det innebär att vi inte har undersökt eventuella förändringar längre upp i Klarälvens dräneringssystem. Effekter som skulle kunna inträffa längre ner i dräneringssystemet som exempelvis förändrade vattennivåer i Göta älv och Göta älvdal, som vattnet från Vänern passerar på sin väg till havet, ryms inte heller inom ramarna för denna studie. Vår empiriska undersökning av Karlstads och Klarälvsdeltats förändring omfattar tidsperioden från 1959 till 2012 då det är då ortofotografierna är tagna. Som en bakgrundskontext till vår studie använder vi oss dock av tidigare forskning från Heijkenskjöld (1981) som har gjort en kartläggning av deltats historiska framväxt från 6000 år tillbaka i tiden. Vad gäller resultaten som vi fick från våra informantintervjuer behandlar också de förändringar på deltat som sträcker sig längre tillbaka i tiden än 1959. Ett exempel på detta är stenbron som byggdes i den östra kanalen och orsakade tillkomsten av ön Gubbholmen (se kapitel 5.1). Huvudfokuset för denna studie ligger dock på den tidsperiod som ortofotografierna omfattar och som har analyserats med GIS. 2
2. TEORETISKT RAMVERK
Det här kapitlet innehåller uppsatsens teoretiska referensram som analysen av det insamlade materialet kommer att utgå från, och som kommer att användas som ett verktyg för att besvara uppsatsens frågeställningar. Inledningsvis kommer en genomgång av de naturgeografiska förutsättningarna för att få en grundläggande förståelse för de naturliga processerna som styr hur floder rör sig och hur deltan bildas. Därefter följer en genomgång av möjligheter och risker som uppstår då mänsklig verksamhet och städer sammanfaller med deltans naturliga processer. Möjliga effekter av mänsklig verksamhet på floddeltan presenteras också. Avslutningsvis presenteras kortfattat grunderna inom resilensteorin för att utifrån den bättre kunna förstå och analysera samspelet mellan människa och natur.
2.1 Fluviala processer och flodsystem
De geomorfologiska processerna som sker i samband med strömmande vatten och som förvandlar och omskapar landskap och landmassor kallas fluviala processer. Strömmande vatten är en mycket kraftig erosionsagent och det har haft den största påverkan på hur landformerna och landmassorna som finns på jorden har skapats och ständigt förändras (De Blij m fl 2004: 504f) . Meandring är en typ av rörelsemönster som en flod kan ha då den strömmar fram genom ett landskap. Det karakteristiska draget är att floden ser ut som att den slingrar sig fram. Oftast sker meandring då vattendraget har en mycket svag lutning och vatten och sediment transporteras med låga energiförluster (NE 2014a). Ett flodsystem består av en huvudflod med tillhörande bifloder som i sin tur har mindre bifloder och strömmar. Det nätverk som bildas av huvudfloden med sina biflöden benämns som regionens avrinningsområde eller dräneringssystem (De Blij m fl 2004: 506ff). Ett vattendrags dräneringssystem kan se mycket varierande ut beroende på den underliggande geologins struktur. För att ta reda på hur ett flodsystem har utvecklats och hur det framskrider i ett speciellt område brukar man i första hand undersöka ursprunget av det regionala landskapet (De Blij m fl 2004: 522f). En flod är ständigt under förändring och i takt med att den utvecklas så förändras de karaktäristiska dragen hos dess floddal. Den väg som en flod strömmar blir med tiden längre på grund av att floddalen eroderas uppströms, samt genom att floden för med sig och deponerar sediment i ett delta då den möter en sjö- eller havskust. När sediment deponeras i ett delta måste vattnet strömma igenom sitt eget avlagrade material vilket förlänger dess väg till mynningen. De aktiviteter som bidrar till att ett vattendrag ständigt förändras kan delas upp i tre huvudkategorier, erosion, transport och deposition av material. Erosion benämns den process då sediment och material från till exempel botten eller sidorna av ett vattendrag lösgörs. Transporten är den förflyttning som sker av det frigjorda materialet och deposition kallas det när materialet slutligen avsätts på en ny plats. Hur mycket erosion och transport som sker i ett vattendrag avgörs av vattenströmmens hastighet samt vattendragets volym. För att undersöka erosionsaktiviteten i ett flodsystem mäts mängden sediment som passerar genom ett tvärsnitt av vattenströmmen (De Blij m fl 2004: 506ff). 3
2.2 Floddeltan
Delta kallas det landområde som bildas där ett vattendrag mynnar ut i en sjö eller i ett hav. Ett delta utgörs av två delar, ett flackt terrängområde som kallas deltaplan och en undervattenssluttning vid mynningen som benämns deltafront. (NE 2014b).
När en flod når sitt deltaplan och närmar sig sin mynning brukar hastigheten på strömmen sakta ned och floden når vad som kallas dess basnivå, det vill säga den nivå då den inte längre kan transportera sediment utan materialet avsätts. När materialet deponeras blir utflödet vid mynningen igentäppt och vattenströmmen börjar förgrena sig (De Blij m fl 2004: 536ff). Först brukar floden dela sig i två armar då majoriteten av materialet som avlagras ansamlas i mitten av flodfåran, eftersom det är i flodfårans mitt som majoriteten av materialtransporten sker. Samma avlagringsprocess upprepas sedan ett antal gånger och fler och fler flodarmar bildas innan de tillslut når mynningen (Swantesson & Andersson 2011: 14f). Det är olika faktorer som avgör vilken profil ett delta får och inga deltan formas på exakt samma sätt. Det är bland annat vattenströmmens volym och den mängd sediment som den kan transportera med sig som påverkar ett deltas utformning. Två andra viktiga faktorer är kontinentalsockelns utseende där floden mynnar ut i havet eller sjön, samt hur starka strömmarna och vågorna är där (De Blij m fl 2004: 536ff).
2.3 Människor och städer i deltaområden
De flesta människorna på jorden är bosatta i kustområden. Av världens 20 största megastäder är 13 av dem lokaliserade alldeles vid kusten, och många av dem i deltaområden. Deltan besitter flera fördelar för att samhällen ska kunna utvecklas. De har flack topografi, tillgängliga vattenresurser, goda transportmöjligheter via vattenvägar, bördiga jordar, och ofta rik biologisk mångfald och rekreationella värden i form av olika ekosystem och stränder. Deltan är landformer som har blivit naturligt formade av krafter från floder och vågor i områden där floder rinner ut i sjöar eller hav. Genom naturlig självreglering av vattenflödet i flodfåror och flodmynningar sker kontinuerliga processer som normalt gör att systemen i deltaområden blir motståndskraftiga och förmår att anpassa sig efter risker. Genom en ökad mänsklig inblandning har dock både naturresurser och människor som är bosatta i och omkring deltan blivit mycket sårbara (Kuenzer & Renaud 2012: 8ff). Människor trivs att bo vid och nära vatten. I städer skapar vatten utrymmen och levererar energi, samt gör det behagligt och trivsamt att vistas (Deltares 2012). Men vatten innebär också risker, och för att minska den sårbarhet som finns i städer i samband med översvämningar behöver det finnas kapacitet att hantera de påfrestningar och konsekvenser som kan bli till följd. Städer belägna vid floddeltan kan bland annat minska sin sårbarhet genom att bygga höga vallar, använda stora vattenpumpar, samt att konstruera vattentåliga hus och byggnader (Deltares 2009).
2.4 Översvämningar och risker
Deltats fåror, eller flodarmar, kan snabbt ändra position under en översvämning eller från en översvämning till en annan, vilket skapar en fara som kan vara svår att förutse. (Keller m fl 2012: 169). Utöver detta har översvämningar i deltaområden samma karaktärsdrag som är typiska för översvämningar som sker nedströms i ett dräneringsområde. Där sker en 4
fördröjning innan nederbörden orsakar översvämning, och flödet både ökar och avklingar långsamt. Översvämningarna blir således långvariga och täcker stora områden. (Keller m fl 2012: 181). Risken för översvämning är särskilt stor i städer där markytan har täckts med hårda material såsom asfalt, betong och byggnader. Hårdgjorda ytor leder undan ytvattnet och gör att det inte kan tränga ner i marken. Detta ger en kortare fördröjning från nederbördstillfället till översvämningen eftersom att vattnet som egentligen skulle ha sjunkit undan inte längre gör det (Keller m fl 2012: 185). Översvämningar är dock positiva i flera hänseenden och bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster. Sedimentavlagringarna skapar bördig odlingsmark och påfyllnad av sedimentavlagringar från översvämningar kan vara avgörande för att deltan inte ska sjunka tillbaka och marken försvinna. Dessutom hjälper översvämningar till att rensa flodfåror som har blivit igentäppta av exempelvis trädgrenar och grus, vilket får positiva effekter för akvatiska ekosystem (Keller m fl 2012: 183f). Urbaninsering och mänskliga aktiviteter i deltaområden kan få flera negativa konsekvenser. Kuenzers och Renauds artikel (2012) omfattar städer i deltaområden där flod möter hav, men mycket av problematiken går att tillämpa även på sötvattensdeltan. De hårdgjorda ytorna i städer, och den ökade ytavrinngen och översvämningsrisken kopplat till detta, har redan nämnts. Förutom minskad infiltration kan tunga byggnader som byggs på fuktiga och svaga marker även resultera i landsänkningar. Andra effekter av mänskliga aktiviteter är minskad sedimentdeponering och förändrade översvämningsmönster på grund av dammbyggen längre uppströms, förlust av naturliga deltaområden och våtmarker, och en försämrad återhämtningsförmåga i de naturliga ekosystemen. Många dammar som byggs uppströms samlar upp sediment, och även vatten, och förhindrar detta från att nå deltat. Den minskade sedimentpåfyllnaden kan leda till ökad kusterosion som påverkar våtmarker, skyddande skogar och städernas översvämningsskydd. Förändrad vattenkvalitet och kvantitet riskerar att förändra flodens ekologi och biodiversitet, vilket bland annat får konsekvenser för fiskemöjligheterna. Kuenzer och Renaud (2012) avslutar sin artikel med att varna för att situationen i städer i kust- och deltaområden riskerar att förvärras ytterligare om den inte hanteras med hjälp av enhetlig och långsiktigt hållbar planering. På grund av de särskilda förhållanden som råder i städer som är belägna vid floddeltan finns det många utmaningar i stadsplaneringen. Infrastruktur, mark, vatten och bebyggelse måste integreras för att kunna skapa ett samhälle med hög levnadskvalitet (Deltares 2012).
2.5 Resilensteori
Begreppet resilens är ett vetenskapligt förhållningssätt som används för att studera och analysera sammanvävda sociala och ekologiska system. Resilens är kapaciteten hos ett social ekologiskt system att hantera förändringar och samtidigt fortsätta att utvecklas. Det handlar om systemets förmåga att absorbera störningar och omorganiseras när det möts av förändringar så att det fortfarande bibehåller samma funktion, struktur och identitet. Exempel på social-ekologiska system kan vara ett hushåll, en skog, en stad, en ekonomi, våtmark eller det globala klimatet (Rockström & Klum 2012 och Walker m fl 2004). 5
Resilensteorin har vuxit fram som en kritik mot att miljö och utveckling länge har betraktats som två separata enheter. Istället kopplar resilenstänkandet ihop människor och samhälle med jordens klimat- och ekosystem till en integrerad helhet, eftersom att alla samhällen är beroende av biosfären. Planeten med dess väl fungerande biofysiska system utgör grunden för ekonomisk utveckling och mänskligt välbefinnande. Därför är det viktigt att vi bygger våra samhällen inom ramarna för vad som inom resilensteorin kallas för ”planetens säkra manöverutrymme” och att vi använder oss av en hållbar resursanvändning. Minskad resilens kan leda till att systemen passerar sådana brytpunkter eller trösklar som gör att vi rör oss in i ett osäkert manöverutrymme, vilket medför oönskade och fundamentala förändringar. Det kan handla om savanner som förvandlas till öknar, korallrev som förvandlas till algtäckta grushögar och sjöar som blir övergödda. Resultatet blir ekosystem med låg biologisk mångfald som är känsliga för förändringar (har låg resilens) och genererar färre ekosystemtjänster som människorna är beroende av (Moberg & Simonsen odaterad och Rockström & Klum 2012: 69ff). Mober och Simonsen (odaterad) definierar ekosystemtjänster som ”den nytta människor får av ekosystem, till exempel tillhandahållande av rent vatten, reglering av klimat, pollinering av grödor och uppfyllande av människors kulturella behov” (s 18). Genom att skydda viktiga naturresurser ökar chanserna att klara av förändringar och chocker som systemen utsätts för. Detta anses särskilt viktigt idag, i en alltmer komplex och turbulent värld (Rockström & Klum 2012).
3. METOD OCH MATERIAL
För att uppfylla vårt syfte och bidra till ökad förståelse av samspelet mellan mänskliga aktiviteter och naturens processer har vi valt att göra en fallstudie av Klarälvsdeltat. Som framgick i problemformuleringen i inledningskapitlet är Klarälvsdeltat ett fall av där mänsklig aktivitet, och i det här fallet en stad, sammanfaller med det strömmande vattnets naturliga processer. Då strömmande vatten är en mycket kraftig erosionsagent (se kapitel 2.1) är det intressant att undersöka ett deltaområde, där det strömmande vattnet saktar ner och erosionsmaterialet avsätts, som sammanfaller med en stad. Detta för att undersöka samspelet mellan natur och människa och om det är något som tvingas att anpassa sig efter det andra. Detta är särskilt intressant då flertalet städer är byggda i just deltaområden (se kapitel 2.3). Valet av Karlstad och Klarälvsdeltat beror på att Klarälvsdeltat är Sveriges största aktiva sötvattensdelta nedanför fjällkedjan (Karlstads kommun odaterad). Det är den plats där Sveriges längsta älv möter Vänern, som är Norra Europas största insjö (Visit Karlstad 2014). Tillgängligheten var också av betydelse vid val av fall då vi hade möjlighet att göra en fältstudie och besöka olika delar av deltat och staden och prata med inblandade aktörer. De metoder som har använts för att uppfylla syftet och besvara uppsatsens frågeställningar är i huvudsak kartografi och samtalsintervjuer. En utförligare beskrivning av genomförandet av dessa metoder återfinns längre ned. Litteraturstudier har använts för att skapa en bakgrundskontext och introducera läsaren till den rådande situationen i Karlstad och deltaområdet. Vi hade kunnat använda mer litteraturstudier även i resultatdelen, men valde istället att använda oss av våra förstahandskällor. I många fall bidrog informanterna med information som vi redan hade läst oss till. Det hände också att de tre informanterna bidrog 6
med samma faktauppgifter. På så sätt har datainsamlingen präglats av en sorts triangulering (Bryman 2012: 354). Då vi värderar våra informanter som mycket kompetenta och trovärdiga källor, och då vi genom intervjuerna fick svar på våra forskningsfrågor, ansåg vi det inte nödvändigt att komplettera det empiriska materialet med ytterligare litteratur.
3.1 Kartografi
Vad gäller kartografin har vi använt oss av programmet ArcGIS och jämfört ortofoton över Klarälvsdeltat från åren 1959 och 2012 för att besvara de två första frågeställningarna, och analysera om och hur området har förändrats utseendemässigt över tid. Vi karterade vattendrag, den totala landmassan och bebyggelsen från de båda årtalen för att lättare kunna jämföra och urskilja markförändringen. I diagram 1 benämns obebyggd mark, vilket är den del av den totala markytan där det knappt eller inte alls finns bebyggelse. Den obebyggda marken har inte karterats i undersökningen och består av allt från skog, jordburk till träskmarker. Den totala ytarealen för varje kategori sammanställdes och därmed kunde vi utläsa med hur många kvadratkilometer den totala landytan, obebyggd mark, bebyggd mark och vattenytan hade ökat eller minskat med under tidsperioden. Vi har tittat på förändringar i älvmönstret, hur områden för erosion och deposition förflyttats, var nya landformer har uppkommit i samband med deltats processer, samt var bebyggelsen har förändrats och spridit ut sig. I samband med karteingen i ArcGIS genomfördes mätningar på hur bredden i deltats älvfåror har förändrats på några olika platser, för att få några exempel och perspektiv på hur stora eller små förändringarna i deltat kan vara. Slutligen visualiserade vi vårt resultat i ett antal kartor och diagram som visar markförändringen mellan de båda årtalen. Alla kartor och siffror från mätningar som förekommer i uppsatsens resultatdel är således vårt eget material och är framtagna i ArcGIS med ortofotografierna från Lantmäteriet. Kritik kan riktas mot de flygbilder som vi använt oss av för att jämföra deltats utveckling. I och med att bilderna enbart representerar hur deltat såg ut just vid fototillfället kan vi inte helt förlita oss på att de skillnader som går att utläsa är helt korrekta. De kan ge en vriden bild av till exempel vattenläge och vegetation som skiftar under årets gång.
3.1.1 Validitet och reliabilitet
Validitet kan definieras som relevansen på det data man samlat in för den problemställning man arbetar med, alltså hur väl det teoretiska i arbetet stämmer överens med den empiriska insamlingen av data (Halvorsen 1992: 41). Validiteten på karteringarna av ortofotografierna är mycket hög när det kommer till att besvara våra två första frågeställningar (hur Klarälvsdeltats ytstorlek och flodmönster har förändrats över tid och hur Karlstads bebyggelse har förändrats över tid, sett till dess utbredning och närheten till vatten). När det gäller de två andra frågeställningarna (om förändringarna innebär några möjligheter, begränsningar och risker för människa och natur, och om det är deltat eller staden som har tvingats att anpassa sig efter den andra) går det inte att mäta eller besvara dem utifrån GIS-analysen. Därför har vi använt oss av material från intervjuerna för att besvara dessa. 7
Tillförlitligheten hos de mätningar och den datainsamling som utförs i en undersökning benämns reliabilitet. De olika stegen i en mätning bör vara noggrant utförda för att av varandra oberoende mätningar ska kunna ge identiska resultat (Halvorsen 1992: 42). De två ortofotografierna över Klarälvsdeltat som karterades och jämfördes i ArcGIS var båda georefererade av Lantmäteriet innan vi påbörjade karteringenen. Mätningarna och resultatet kan därför antas ha högre reliabilitet än om vi själva hade utfört georefereringen. I karteringen av flygfotona i ArcGIS kan man dock utgå ifrån att liten felmarginal finns då det gjorts med varierande noggrannhet och definitioner av landskapet.
3.2 Intervjuer
De intervjuer som har gjorts är med en representant från Centrum för Klimat och Säkerhet på Karlstads universitet, en representant från Stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun, samt en representant från avdelningen för naturvård på Länsstyrelsen i Värmland. Samtliga informanter godkände att deras namn används som referenser i uppsatsen. Vi valde de här informanterna med tanke på att deras olika arbetsfält och bakgrund skulle ge oss ett brett perspektiv på den utveckling som sker i Karlstad och i och kring Klarälvsdeltat. Informanterna representerar olika aktörer i samhället som direkt eller indirekt arbetar med, eller påverkas av de processer som sker i Klarälvsdeltat. Vi ansåg det nödvändigt att inhämta åsikter och perspektiv från olika parter för att kunna återge en helhetsbild av platsen och de händelseförlopp som sker där. Frågorna som ställdes till de olika informanterna var utformade efter deras arbets- och kunskapsområden och var upplagda som semistrukturerade intervjuer (Bryman 2012: 415) där vi varvade våra förberedda frågor med utrymme för följdfrågor, samt hade tid för dem att presentera information som de ville dela med sig av. De personer som intervjuades har alla varit kunniga och insatta inom sina respektive ämnesområden. Likväl kan det alltid ifrågasättas ifall det skulle funnits andra personer med större kunskap inom de olika områdena som eventuellt skulle haft möjlighet att besvara våra frågeställningar mer utförligt. Det hade även varit intressant att intervjua fler personer inom de olika fälten. I slutet av de två första intervjuerna blev vi hänvisade vidare till andra yrkesverksamma inom området som skulle kunna ge oss ytterligare information om Klarälvsdeltat. På grund av tidsbegränsningen har vi dock inte haft möjlighet att följa upp dessa kontakter. Det hade även varit intressant att intervjua privatpersoner som bor nära deltat för att ta del av deras erfarenheter och vilka möjligheter och begränsningar som de upplever av att leva på ett älvsdelta. Intervjun med Andreas Pettersson, utredare på centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet, gjordes den 14:e maj 2014 i samband med en översvämningsvandring som Karlstads universitet anordnar. Pettersson bidrog med kunskap om sårbarhet och risker som samhället utsätts för kopplat till stadsutvecklingen i deltaområdet, samt vad som kan göras för att bemöta dessa risker. Intervjun med Anita Andersson som arbetar med naturvård på länsstyrelsen i Värmland gjordes den 15:e maj för att ta reda på hur Klarälvsdeltat har förändrats över tid och om det görs något för att aktivt skydda deltat mot antropogen påverkan. Vi ville också ta reda på hur de ser på skyddsvärdet av deltats ekosystem. Andersson arbetar för tillfället med ett reservatbildande i Klarälvsdeltats västra gren och hade 8
därför det som utgångspunkt för intervjusamtalet. Motivet bakom intervjun den 15:e maj med Jonas Zetterberg, som arbetar som stadsbyggnadsarkitekt på stadsbyggnadsnämnden på Karlstad kommun, var att få en bild av huruvida man tar hänsyn till Klarälvsdeltat i den fysiska planeringen av Karlstad. Vi var både intresserade av hur staden påverkar deltat och hur deltat påverkar staden.
3.2.1 Validitet och reliabilitet
Intervjuerna med Petterson och Andersson var båda utformade som samtal då de hade förberett presentationer utifrån sina arbetsområden. Intervjun med Pettersson gjordes i samband med en översvämningsvandring och huvudfokuset låg därför på översvämningsrisken i Karlstad. Andersson hade förberett en presentation som handlade om naturvårdsarbetet och bildandet av ett naturreservat i deltaområdet. Även om all information inte var helt relevant för studien berörde den ändå delvis våra frågeställningar. Med hjälp av våra intervjufrågor kunde vi styra samtalet i en riktning så att vi kunde få ut relevant data och därmed öka validiteten. För att öka reliabiliteten av vår datainsamling valde vi att vara tre personer närvarande vid genomförandet av intervjuerna. Valet berodde på att vi eftersträvade att tolkningen av svaren på våra frågor, samt informationen som presenterades, skulle bli mer diversifierad. Intervjusamtalen spelades även in för att vi efteråt vid den skriftliga sammanställningen av informationen, skulle kunna avlyssna och kontrollera att den överensstämde med vad som verkligen sagts. Intervjuerna (se bilaga 2) finns i ljudfiler och kan tillgås på begäran.
3.3 Analysmetod
Enligt Yin (2009) är fallstudien inte bara en design utan också en forskningsmetod vars analys styrs av teoretiska antaganden (s 17). Forskningsfrågorna och det teoretiska ramverket styr vilken information som är relevant att samla in och ser till att studien stannar inom rimliga gränser. Förutom detta underlättar forskningsfrågorna och teorin även analysen av materialet (Yin 2009: 29ff). Materialet som samlades in via intervjuerna spelades in och skrevs ned under intervjutillfället i form av våra egna anteckningar. Vid sammanställningen av resultatet strukturerade vi upp materialet efter våra frågeställningar, samt valde ut den information som var relevant för vår studie. Därefter gjorde vi en analys av resultatet med stöd från det teoretiska ramverket. 9
4. KLARÄLVSDELTAT OCH KARLSTAD
Klarälvsdeltat har inte alltid sett ut som det gör idag. Heijkenskjöld (1981) har undersökt hur deltat har utvecklats historiskt, ända sedan 6000 år tillbaka i tiden. När inlandsisen smälte avsattes stora mängder sand- och siltpartiklar i övre Klarälvsdalen, det som numera tillhör Härjedalsfjällen. Genom erosion och transport fördes materialet nedströms och deponerades vid älvens dåvarande mynningsområde. För omkring 6000 år sedan fanns älvmynningen i Forshaga (Heijkenskjöld 1981: 70). Forshaga ligger ca 16 km norr om Karlstad centrum (kartor.eniro.se). Därefter har mynningsområdet förflyttats allt längre söderut genom en kombination av landhöjningen och deltaavlagringar. Det var först 1600 år före Kristus som utbyggnaden av Karlstadsdeltat påbörjades. Vid den tiden fanns det flera små öar i Vänerns skärgård som uppkommit då den kuperade berggrunden höjdes över vattenytan, som ett resultat av landhöjningen. Karlstadsdeltats utveckling har i stor utsträckning styrts av de uppstickande berggrundsknallarna som delvis har låst fast älvarmarnas lägen (Heijkenskjöld 1981: 75f). På 1700- och 1800-talet var deltat fortfarande mindre och såg helt annorlunda ut än vad vi är vana vid nu. Om Klarälven inte hade avlagrat sitt delta på just denna plats hade Karlstad inte kunnat byggas där, då en stor del av staden är byggd just på de flacka deltaytorna. Och Karlstadsdeltat fortsätter hela tiden att växa. På vintern transporterar Klarälven omkring 10-20 ton suspenderat material varje dygn. Under flödestopparna på våren beräknas materialtranporten uppgå till 5000 ton per dygn, och vid extrema högvatten ännu mera (Heijkenskjöld 1981: 81f). Karlstad har varit en viktig handels- och marknadsplats ända sedan 1200-talet (Visit Karlstad 2014). Grundandet av staden gjordes av Karl IX år 1584. Det centrala läget vid Klarälvens utlopp i Vänern har bidragit till att Karlstad haft en långsiktig ekonomisk tillväxt med bland annat exporter av värmländskt trä och järn via vattnet ner till Göteborg. I samband med byggnationen av en ny hamnkonstruktion samt öppnandet av Trollhätte kanal utvecklades Karlstad till en av landet största insjöhamnar på mitten av 1800-talet. Staden har sedan den tiden haft ett mångsidigt näringsliv med betydande fabriksverksamhet, samt haft en viktig funktion som ett regionalt centrum med residens, domkyrka och senare högskola. 2011 hade Karlstad drygt 60 000 invånare (NE 2014c). Karlstad stad är till största delen uppbyggd på Klarälvens delta som omger och formar naturen i och omkring staden. Klarälvsdeltat är Sveriges största aktiva delta nedanför fjällkedjan och mittemellan tätorterna Karlstad och Hammarö ligger en stor oexploaterad del av deltat. Den delen av deltat är under ständig förändring och där pågår fortfarande stor materialtransport och omformning av deltat genom naturliga processer. Där finns flera geologiska formationer i form av mittbankar, levéer och restsjöar. De olika landformerna utgör basen för flera sällsynta naturtyper som lövskogar, strandängar, kärr, vassar och näringsrika vikar och sjöar, som i sin tur utgör hem för skyddsvärda, hotade arter. Området har klassats som riksintresse för naturvården och är med i EU:s nätverk för värdefulla naturområden, Natura 2000. Just nu pågår en process som går ut på att bilda ett naturreservat i området för att skydda den värdefulla naturen (Karlstads kommun odaterad och Andersson & Stöberg 2013). 10
5. RESULTAT
I det här kapitlet presenteras resultaten från den genomförda kartografin och intervjuerna. Kapitlet innehåller både hur Klarälvsdeltat och Karlstad har utvecklats och förändrats i förhållande till varandra, samt vilka effekter dessa förändringar får för människa och natur i form av möjligheter, begränsningar och risker. Därefter, i nästkommande kapitel, besvaras uppsatsens frågeställningar och resultatet analyseras utifrån det teoretiska ramverket.
5.1 Klarälvsdeltats förändring
Andersson (2014) och Petterson (2014) berättade, i enlighet med Heijkenskjölds återgivning av älvsdeltats framväxt i föregående kapitel, att Klarälvsdeltat bildades i Klarälvens mynning till Vänern och byggdes upp genom deponering av sediment från älvens avrinningsområde vid öar och bergrundsknallar. Där älvvattnet möter sjövattnet saktar vattnets hastighet ned och materialet avsätts, vilket kan ske på olika ställen i deltat beroende på den rådande vattennivån i Vänern (Pettersson 2014). Sedimenteringen har proppat igen och skapat restsjöar och laguner på flera platser i området (Andersson 2014). Restsjöar är sjöar som bildas där älven tidigare mynnat ut i den ursprungliga sjön, men som i samband med deltabildningen inte fyllts upp helt med sediment (Swantesson & Andersson 2011: 22f). Laguner är små sjöar som har ett gemensamt in- och utlopp (Andersson 2014).
Karta 1. Vattenarealen i Klarälvsdeltat 1959 och 2012.
11
Karta 1 visar skillnaden i arealen av älvfårorna i Klarälvsdeltat mellan 1959 och 2012. På kartan går det att utläsa att de största delarna av förändringen i vattenytans area har skett där Klarälven möter Vänern, samt i restsjöar och laguner. Mätvärdena som går att utläsa från den kartering som utförts på ortofotografierna från år 1959 samt år 2012 över Klarälvsdeltat, visar att arealen av vattenytan i Klarälvsdeltats flodarmar och utlopp i Vänern har minskat med 3,1 km 2 , från 18,4 km 2 till 15,3 km 2 . Det är en minskning med ca 10 procent. Under samma tidsperiod har den totala landarealen ökat (se diagram 1). År 1959 utgjorde vattenarean 29 procent och landarealen 71 procent av det totala karteringsområdet. År 2012 uppgick vattenarean till 25 procent av det karterade området och landarealen till 75 procent (se bilaga 1). Vid några platser nära Karlstad centrum hade älvfårornas bredd minskat med allt mellan 6 till 30 meter under tidsperioden. Närmare deltats mynning i Vänern hade älvfårornas bredd minskat med nästan 60 meter på en del platser.
Landskapsförändring 1959-2012
Area km 2 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1959 2012 Vatten 18,4 15,3 Totala landarea 44,5 46,7 Obebyggd mark 35,2 28 Bebyggelse 9,4 18,7 1959 2012
Diagram 1 .
Deltat växer och förändras fortfarande men i samband med Karlstads utbredning har Klarälvsdeltats utformning kraftigt påverkats av mänskliga aktiviteter. Genom byggnation som ramar in deltats armar, muddring av älvfåror och erosionsskydd för att motverka älvens meandrande, blir deltat mer och mer kontrollerat (Andersson 2014). Som en följd av detta förändras deltats utformning inte speciellt mycket längre. De förändringar man kan se idag har att göra med tillkomna sandbankar och förändringar som görs synliga av en förändrad vattennivå. Pettersson från centrum för klimat och säkerhet vid Karlstad universitet berättade att byggnationer i staden kan påverka hur deltat förändras. Ett exempel på detta är byggnationen av Östra bron (även känd som ”stenbron”) under slutet av 1700-talet. När bron byggdes hindrades vattenflödet i och med de smala genomrinningsutymmena under bron, vattenhastigheten saktades ned och sediment började deponeras nedströms. Den sandbank 12
som bildades bakom bron växte och idag står där Gubbholmen som en ö mitt i älvfåran, se karta 2, b (Pettersson 2014). Karteringen av ortofotografierna i ArcGIS visar även en udde öster om gubbholmen som 1959 genomströmmades av en 20 till 40 meter bred älvfåra som 2012 var helt igentäppt med sediment (se karta 3).
Karta 2 a) Sandgrundsudden har vuxit mellan 8-17 meter på bredden och nästan 40 meter på längden. b) Gubbholmen hade mellan 1959 till 2012 vuxit av sedimentavlagringarna med mer än 15m på längden. c) Nytt landområde för bostadshus. Karta 3. Älvfåra som fyllts igen mellan åren 1959 till 2012.
13
5.2 Karlstads förändring
5.2.1 Stadens utbredning och närheten till vatten
På karta 4 över Klarälvsdeltat år 1959 går det se att den mesta bebyggelsen är belägen i början av deltaområdet nära förgreningen där Klarälven delar sig i de två största älvfårorna. Bebyggelsen är främst lokaliserad söder om älvfårorna, men en stor del återfinns även norr om den stora östra älvfåran. Karta 5 från 2012 visar hur bebyggelsen har ökat kraftigt och spridit sig ut mot mynningen i Vänern samt nordväst om Klarälvens västra älvfåra.
Karta 4. Bebyggelse i Karlstad 1959.
Karta 5. Bebyggelse i Karlstad 2012.
14
På karta 6 går att se en jämförelse över hur bebyggelsen såg ut 1959 i förhållande till 2012. Den totala landarealen har ökat från 44,5 km 2 till 46,7 km 2 , en ökning med ca 2 procent (se Karta 7). Av den totala landarealen år 1959 fanns det bebyggelse på ungefär 21 procent av marken, År 2012 var ca 40 procent av den totala markytan bebyggd. Den totala bebyggda markytan har från år 1959 till år 2012 ökat med ca 50 procent, från 9,4 km 2 till 18,7 km 2 (se diagram 1).
Karta 6. Visar hur bebyggelsen såg ut vid Klarälvsdeltat 2012 samt 1959. Karta 7. De tillkomna landområdena är mörkgröna.
15
Zetterberg på stadsbyggnadsnämnden i Karlstad kommun, menar att man “måste hålla deltat i ordning” (Zetterberg 2014), eftersom att om man inte skulle tillämpa sådana åtgärder som muddring skulle älvfårorna som går genom staden inom kort täppas igen helt av sediment. Som exempel på detta tar han Sandgrundsudden som bara under de senaste 150 åren byggts upp av sediment från älven (se karta 2a). Sedimentet som muddras bort används sedan för att fylla upp våtmarksområden i deltat och på så sätt skapa flacka ytor för nybyggnation och vägar (Zetterberg 2014). Genom att bygga upp och förstärka tidigare obebyggda deltadelar i staden med nytt sedimentmaterial från andra delar av deltat har man på en del platser i Karlstad skapat nya vattennära och mycket attraktiva bostadsområden. Pettersson visade ett exempel där ett nytt landområde vid hamnen hade skapats med hjälp av antropogena krafter (se karta 2c.). Nu står bostadshus på den nyskapade marken som trots översvämningsrisken är mycket attraktiva (Pettersson 2014). Eftersom att Karlstad ligger på ett delta består marken av löst material med mycket sand vilket gör att vatten lätt tar sig igenom. Områden som ligger i nivå med, eller under, grundvattennivån svämmas därför ofta över då grundvatten tränger upp. På grund av översvämningsrisken har det tidigare undvikits att placera bostadsområden så nära vattnet som det görs idag. Istället placerades industrier närmast vattnet. Idag flyttar människorna i Karlstad dock allt närmare vattnet, och de gamla industriområdena görs om till exklusiva bostadsområden trots att områdena riskerar att översvämmas. Att det dessutom kan finnas kvar föroreningar i marken från industrierna som vid översvämning riskerar att tränga in i grundvattnet är en annan risk som inte tas speciellt mycket hänsyn till (Pettersson 2014).
5.2.2 Byggnadskonstruktioner i staden
Översvämningsrisken gör att man blir tvungen att ta hänsyn till Klarälvens 200-årsflöden vid stadsplaneringen, vilket stadsbyggnadsarkitekt Zetterberg menar krånglar till det. Då blir även mindre projekt stora, såsom byggnationer av bostadshus, eftersom att man samtidigt måste se till så att det finns säkra räddningsvägar. Detta menar Zetterberg hämmar bebyggelseutvecklingen i Karlstad (Zetterberg 2014). Ny kunskap om risker i kombination med teknisk utveckling förändrar också hur nya hus byggs i Karlstad idag. I de nyaste husen har man flyttat upp bostäderna och byggt garage längst ned. Elcentraler och andra viktiga delar av huset har också flyttats upp så att de inte ska drabbas vid eventuella översvämningar (Pettersson 2014). Pettersson (2014) tog upp tre olika strategier som används för att bemöta översvämningsrisker, nämligen tillbakadragande, försvar och attack. Den tillbakadragande metoden innebär att man avstår från att bygga för nära vatten och att man bygger parker och förlägger grönområden nära vatten för att minska risken översvämningar. Försvar innebär att man skyddar sig från vattnet genom att anlägga översvämningsskydd, bygga vallar och blockera vattnet vid översvämningar. Byggnationen sker nära vattnet men man anpassar byggnader genom att placera elcentraler och andra känsliga installationer på våningar högre upp. Den tredje och mest offensiva metoden är ”attack” som innebär att man bygger nära vatten men med anpassad konstruktion som bemästrar vattnets effekter, till exempel i form av flytande hus som följer med om vattennivån skulle höjas (Pettersson 2014). 16
Oftast används en kombination av alla tre metoder, men den vanligast förekommande strategin som man har använt sig av under de senaste åren i Karlstad är försvar. Trots översvämningsrisken väljer man att stå kvar och fortsätta att försvara sig mot vattnet genom åtgärder såsom muddring av älvfåror, för att bibehålla ett högt genomströmningsflöde, och bortförsel av vatten från lågt liggande landområden genom till exempel pumpning. En annan åtgärd som används är byggnationer av barriärer i marken som används för att kontrollera så att grundvattnet inte tränger upp och på så vis ytterligare förvärrar översvämningen. I Karlstad anläggs även grönområden för att sakta ned vattnets infiltration i marken och därmed minska översvämningsrisken. Petterson berättade att man kan se att inslag av attack-strategin börjar dyka upp i nybyggnationer. Som exempel tar han upp de flytande husen vid Sjögången i centrala Karlstad som i och med att de flyter inte påverkas av ökade vattennivåer (Pettersson 2014).
5.3 Möjligheter, begränsningar och risker för människa och natur
5.3.1 Risker för människor och naturen
Den största risken kopplat till stadsutvecklingen på deltaplanet är risken för översvämningar. I Karlstad finns det tre olika faktorer som kan orsaka översvämningar, nämligen höjd vattennivå i älven, höjd vattennivå i sjön och kraftiga nederbörd. Översvämningar orsakade av nederbörd och höjda nivåer i älven går snabbt över, jämfört med de översvämningar som orsakas av höjda nivåer i Vänern som kan bli mer utdragna. I och med att man har byggt broar över älvfårorna så har översvämningsrisken ökat ytterligare. Bland annat ökar risken för isdämningar som uppstår när isflak fastnar och täpper igen under broarna, vilket kan leda till snabb vattennivåhöjning. Att staden har delats upp i ö-liknande formationer av deltats älvfåror innebär dessutom att eventuella översvämningar riskerar att skära av transportmöjligheterna till många områden, något som kan försvåra för räddningstjänsten att verka (Pettersson 2014). Något som Pettersson (2014) anser problematiskt är att det är villaägarna själva som är ansvariga för att skydda sin egendom från översvämning, något som många villaägare är omedvetna om. Ofta är inte ens mäklarna i Karlstad medvetna om översvämningsriskerna, och enligt Zetterberg (2014) finns det ännu inga planer på att öka medvetenheten kring ämnet. Just medvetenheten om risker är något som Pettersson (2014) anser är viktigt, och man bör berätta konstruktivt för allmänheten om riskerna för att på bästa sätt bemöta dem. När man har älven under kontroll och “håller naturen på plats” (Pettersson 2014) kan man lätt vaggas in i en falsk trygghet. Därför kan det vara nyttigt att översvämningar inträffar då och då, eftersom att de fungerar som en påminnelse, då det oftast är de katastrofer som vi inte är beredda på som orsakar störst skada. Pettersson (2014) anser fortsatt att det nog vore bättre om man började bygga längre bort från vattnet, och på så sätt också göra strandområden tillgängliga för alla och inte bara för de som har råd att bo i de bostadsområden som byggs i de vattennära områdena. Zetterberg (2014) menar dock att vattnet är alldeles för attraktivt och att det överväger översvämningsriskerna. Ytterligare en risk i samband med deltats utveckling är meandring i älvfårorna, då erosionen i älvens ytterkurvor hotar stabiliteten hos gamla hus som är placerade för nära kanten. Detta är 17
dock ett problem som man kan kontrollera rätt väl med hjälp av erosionsskydd, bland annat i form av träpålar (Pettersson 2014). Översvämningar utgör inte bara ett hot mot staden utan kan också skada deltat. Andersson, som jobbar med naturvård på Länsstyrelsen i Värmland, problematiserade kring vad en stor översvämningskatastrof skulle innebära och vilka konsekvenser en sådan skulle kunna få för deltat. För att hantera en sådan katastrof skulle man exempelvis kunna vara tvungen att göra ingrepp, som att pumpa i det blivande naturreservatet, och därmed göra avsteg från föreskrifterna som går ut på att lämna reservatet orört. Andersson berättade även att dagens kontrollerade vattenflöden i Klarälven med kraftverk och fördämningar gör att de naturliga fluktuationerna i vattennivån, som sprider de fina sedimenten från älven, minskar. På så sätt hotas viktiga ekosystem i deltat som är beroende av finsedimentet (Andersson 2014).
5.3.2 Möjligheter för naturen
För att bevara och skydda det som finns kvar av det aktiva deltat håller man på att inrätta ett naturreservat i den obebyggda, västra delen av Klarälvsdeltat. Reservatet är ett sätt att lösa ersättningsfrågan en gång för alla. Innan ett naturreservat skapas krävs ofta att verksamhetsutövare eller markägare söker tillstånd hos myndigheterna för sin planerade verksamhet i ett område. Får tillståndsansökan avslag kan det medföra att verksamhetsutövare eller markägare har rätt till ersättning. Reservatet bildas för att skydda området från exploatering och när reservatsbildningen är färdig kommer markägarna att ha fått ersättning för de verksamheter som i föreskrifterna för reservatet kommer att förbjudas. Naturreservatet beräknas vara klart år 2016 och kommer förhoppningsvis att innebära en möjlighet för deltat att utvecklas under mer skyddade omständigheter (Andersson 2014). På grund av stadens påverkan på Klarälvsdeltat kan man inte säga så mycket av det naturliga deltat finns kvar längre. Det finns dock flera geologiska bildningar kvar som är pedagogiskt intressanta och som är värda att bevara bland annat av den anledningen. Reservatbildningen innebär också föreskrifter för hur området får utnyttjas för att det inte ska bli slitage av mänsklig aktivitet. Då får organiserad verksamhet endast ske i begränsad och reglerad omfattning (Andersson 2014).
5.3.3 Begränsningar och möjligheter för människor
Trots att ett naturreservat skulle innebära ett skydd för deltat och dess biologiska mångfald innebär det en del restriktioner för Karlstad som stad. Zetterberg menar att det hämmar stadsutvecklingen då man “låser markanvändningen väldigt hårt” (Zetterberg 2014) på ett sätt som begränsar utbyggnaden av Karlstad. Det har också börjat pratas om framtida reservatbildningar på andra platser kring Karlstad, något som Zetterberg menar riskerar att begränsa staden ännu mer. Naturreservatet i deltaområdet skulle dock kunna ge rekreationella värden till staden, men enligt Zetterberg förutsätter det att området görs mer lättillgängligt. Som det ser ut idag består stora delar av vad som planeras bli naturreservat av blöt sumpmark som nås bäst med båt. För att öka attraktionen av området skulle man exempelvis kunna anlägga gångstigar, föreslår Zetterberg (2014). 18
5.3.4 Begränsningar för naturen
Olika intressen står mot varandra vid reservatsbildandet och Andersson berättade att det planerade reservatets gränser har förändrats. Ett exempel på detta är att reservatet till en början var tänkt att omfatta en hel sjö med dess strandkant. Hammarö kommun som sjön ligger inom ville dock inte det. De ville ha kvar äganderätten över området för att till exempel kunna anlägga bryggor och hålla undan vass för att tillgodose önskemål om en trivsam strandmiljö för de boende i området. Det gick Länsstyrelsen Värmland med på, reservatsgränsen flyttades och endast halva sjön kommer därför att tillhöra reservatet. (Andersson 2014). Med naturreservatet vill man låta deltat utvecklas på ett mer naturligt sätt som också innebär att området kommer att förändras. Ett problem är att människorna i området vill upprätthålla deltat statiskt. Man håller sjöar öppna genom muddring, som egentligen skulle växa igen, och försöker att bevara naturen som den ser ut idag istället för att låta den utvecklas fritt. Samhället försöker på så sätt upprätthålla en ”ögonblicksbild” så som deltat och staden ser ut idag medan naturvården gärna vill se den pågående processen av deltats utveckling. Inom naturvården diskuteras det om att man vill låta deltat utvecklas naturligt åtminstone någonstans, men var och på vilket sätt är inte klart än utan diskuteras fortfarande (Andersson 2014).
5.4 Samspelet mellan deltat och staden
Både staden och deltat påverkas av varandra och har gjort det ända sedan Karlstad grundades. Det man kan se är att det dock numera är deltat som anpassas och kraftigt kontrolleras efter stadens utformning. Älvfårorna muddras för att de inte ska slamma igen, vilket vore en naturlig process om deltat inte låg i kontakt med staden. Erosionsskydd har byggts upp för att motverka meandring i deltats armar. Deltat har inte heller längre samma handlingsfrihet då stora delar av det är inrutat av bebyggelse (Zetterberg, Andersson och Pettersson 2014). Pettersson berättade om en gammal sägen som går ut på att när Klarälvens och Vänerns vatten möts på Stora torget i Karlstad kommer staden att gå under. Han tror dock inte att detta kommer att inträffa. Utifrån det värsta tänkbara scenariot, med en dammbristning längre uppströms i Klarälven, skulle det fortfarande vara möjligt att bygga upp staden trots de skador som vattnet kan tänkas bidra till. Ett troligare scenario är att deltat kommer att bli ännu mer exploaterat genom att man bygger allt närmare vattnet (Petterson 2014). Även på de platser där klarälvsdeltat inte är i direkt kontakt med bebyggelsen styrs dess utformning av antropogen påverkan. Andersson berättade om den ovanliga svämlövskogen (även kallad alluvial lövskog), som förekommer i områden som översvämmas regelbundet. Svämlövskogen uppstår som ett resultat av att lövträd till skillnad från granskott inte drunknar vid översvämningarna och därmed får utrymme att växa fritt. Svämlövskogarna vid Klarälvsdeltat börjar dock minska i och med att de naturliga fluktuationerna i området minskar och därmed också de regelbundna översvämningarna. Mycket av de barrträd som växer upp i dessa områden får man idag istället ta bort manuellt för att bevara denna typ av skog (Andersson 2014). 19
6. ANALYS
6.1 Hur har Klarälvsdeltats ytstorlek och älvarmar förändrats över tid?
Som beskrivs i det teoretiska kapitlet är floder ständigt under utveckling och när de strömmar fram genom landskap påverkar de landmassor och landformer samt formar och omformar sin floddal och sitt delta genom erosion, transport och deponering av sediment. Klarälvsdeltat med sina älvfåror har därför inte alltid sett ut som det gör idag eller haft den geografiska position som det har idag. För ca 6000 år sedan låg Klarälvsdeltat 1,6 kilometer norr om Karlstad där vi idag återfinner samhället Forshaga. Under tidsperioden från 1959 till 2012 hade ytarealen hos Klarälvsdeltats älvfåror reducerats med 3,1 km2, vilket motsvarar ca 10 procent. Deposition av sediment från älvens avrinningsområde har förändrat utformningen på deltat genom igentäppta älvfåror och nya sandbankar. Normalt sett sker det en naturlig självreglering av vattennivån i flodfåror och flodmynningar, det bidrar till att det kontinuerligt sker processer som bidrar till att systemet blir motståndskraftigt. Mänskliga aktiviteter och urbanisering i deltaområden kan få konsekvenser på deltans naturliga processer. I Klarälvsdeltat pågår en ständig muddring av älvfårorna för att de inte ska slammas igen. Igenslamning skulle ha varit en naturlig process om inte Karlstad stad hade varit beläget på deltat. Klarälvsdeltat transporterar nämligen stora mängder suspenderat material varje dygn, på vintern omkring 10 till 20 ton och på våren kan det vara så mycket som upp till 5000 ton material per dygn. Skydd har även sats upp längs älvfårornas sidor för att motverka erosion. Bebyggelsen rutar in Klarälvsdeltat och kontrolleringen gör att deltat och älvfårorna inte längre har samma handlingsutrymme som tidigare.
6.2 Hur har Karlstads bebyggelse förändrats över tid, sett till bebyggelsens utbredning, närheten till vatten och byggnadskonstruktion?
Karlstads bebyggelse var år 1959 relativt koncentrerad runt den plats där Klarälven delar sig i två stora älvfåror. En större del av byggnaderna var belägna söder om de två största älvfårorna mot mynningen i Vänern, men det fanns även bebyggelse norr om älvfårorna. Som beskrivs i teorikapitlet tidigare bor de flesta människor på jorden nära kustområden och vatten. Vatten skapar en gemytlig levnadsmiljö och deltaområden har många positiva egenskaper som bidrar till att samhällen kan växa och utvecklas. Deltastäder har generellt sett goda transportmöjligheter via vattnet och det centrala läget på Klarälvsdeltats utlopp i Vänern har gjort att Karlstads tidiga utveckling som hamnstad har bidragit till en god ekonomisk utveckling. Från år1959 fram till år 2012 har den bebyggda marken i staden fördubblats, bebyggelsen har främst tillkommit norr om den västra älvfåran samt en stor del söder ut mot mynningen i Vänern. Städer som är belägna vid floddeltan har många utmaningar med stadsplanering och stadsutveckling. Människor vill bo nära vatten, men vatten innebär också stora risker som bland annat översvämningar. För att minska den sårbarhet som finns i städer som ligger nära vatten behöver det finnas resurser att handskas med de problem som kan uppstå vid till exempel förhöjda vattennivåer. Vattentåliga byggnader kan konstrueras, höga vallar inrättas och användning av stora vattenpumpar. I Karlstad har ny teknisk utveckling och kunskap tagits i beaktning vid konstruerandet av nya byggnader och bostadshus. Byggnader anläggs 20
fortfarande vid vattnet men bostäder tillsammans med elcentraler och andra tekniska installationer placeras ofta på en högre höjd i själva byggnaderna för att vara mer skyddade, och garage placeras längst ned. Den här byggnadsstrategin benämns försvarsstrategi. Förberedelser för eventuella översvämningar görs även genom inrättande av översvämningsskydd, byggnationer av vallar samt blockering av vatten vid en översvämning.
6.3 Vilka möjligheter, begränsningar och risker innebär förändringarna för människa och natur i deltaområdet?
Närheten till Klarälvsdeltat innebär en stor risk för översvämning i Karlstad. Som beskrivs i teorikapitlet om översvämningar och risker är risken för översvämningar extra stor i urbana miljöer där markytan är täckt med hårda material så som betong och asfalt, då avrinningen ökar och vattnet koncentreras i älvfårorna. Eftersom att Karlstad ligger vid ett delta är det inte bara älvens vattennivåer som kan orsaka översvämningar, utan också Vänerns nivåer spelar in. Till skillnad från de plötsligare översvämningarna som älven och nederbörd kan ge upphov till, så kan ett ökat vattenstånd i Vänern ge långvariga översvämningar som kan bestå en längre tid. Dessa långvariga översvämningar kan ofta vara de som ger störst skador, just för att de varar längre. Som tidigare nämnts i teorikapitlet om översvämningar och risker har deltans älvarmar en förmåga att vid översvämning snabbt kunna byta position och på så sätt skapa en risk som kan vara svår att förutse. I och med att deltaområdet i Karlstad är så pass inramat med bebyggelse har man dock begränsat denna risk som annars kan ge stor skada. Översvämningar innebär inte bara risker utan är på flera sätt nödvändig för deltats välmående. Liksom beskrivet i teoriavsnittet skapas det vid regelbundna översvämningar näringsrika sedimentavlagringar som är viktiga för att deltan inte ska dras tillbaka och sjunka in, vilket gäller också för Klarälvsdeltat. De minskade fluktuationer i samband med reglerade vattennivåer i Klarälven och Vänern kan därför hämma naturen i deltaområdet, och inte minst utgör det ett hot mot svämlövskogarna. Att ha staden Karlstad på Klarälvsdeltat innebär som sagt en del risker och komplikationer, men närheten till vattnet är också en resurs för staden. Generellt trivs människor bra nära vatten, och floddeltan besitter många positiva kvaliteter för att en stad ska kunna utvecklas. Det finns transportmöjligheter via vattenvägen och jorden är ofta näringsrik. Stor biologisk mångfald är vanligt samt att det finns stränder och andra natursköna platser som ger möjlighet till rekreation och välmående. Karlstad har just tack vare sin position som hamnstad haft en långsiktigt god ekonomisk utveckling, och de olika landformerna som finns i Klarälvsdeltat är hem åt flera sällsynta naturtyper, bland annat lövskogar, kärr, näringsrika vassar och vikar som i sin tur är trivsamma miljöer för många hotade och skyddsvärda arter. Naturreservatbildningen innebär en möjlighet för Klarälvsdeltats ekosystem att utvecklas på ett så naturligt sätt som möjligt. Som beskrivet i teorikapitlet påverkas deltaområden på många sätt negativt av närhet till urban miljö, genom minskad sedimentdeponering, skador på ekosystemen i deltat och försämrad återhämtningsförmåga. Naturreservatet i Klarälvsdeltat, som har för syfte att skydda deltaområdet från urban påverkan, skulle därför innebära att till 21
exempel vattendrag, som idag aktivt hålls öppna genom muddring och dylika aktiviteter skulle växa igen. Minskad antropogen påverkan gör dock också att effekter så som ökad kusterosion på grund av minskad deposition reduceras, vilket i sin tur också skulle vara till stadens fördel. Att bilda ett naturreservat och därmed skydda stora delar av deltaområdet från bebyggelse skapar samtidigt en restriktion för människorna genom att stadsutvecklingen hämmas. Yta som skulle kunna användas till en expansion av Karlstad blir låst till den naturfrämjande markanvändningen. Klarälvsdeltat har dock, som beskrivet i den teoretiska bakgrunden, liksom andra deltaområden många fördelar för staden och människorna. Med rekreationella värdena så som de olika ekosystemen och stränderna finns det potential för ömsesidiga möjligheter. Problematiken är dock att den naturmiljö som människan ofta ser som attraktiv inte alltid stämmer överens med hur naturen skulle se ut utan mänsklig påverkan. Att öka tillgängligheten och därmed locka till sig allt för mycket mänsklig aktivitet till reservatet kan samtidigt vara skadligt för deltaområdet.
6.4 Går det att avgöra om staden eller deltat har tvingats att anpassa sig efter den andra?
Som framgick av intervjuerna med representanterna från Karlstads universitet, Länsstyrelsen och Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad är det numera deltat som anpassas efter stadens framväxt, och inte tvärtom. Det har dock inte alltid har varit på det viset men nu har staden byggt fast deltat som har blivit inrutat av bebyggelse och människorna arbetar aktivt för att begränsa de naturliga processerna och hålla naturen på plats. Fallet Karlstad och Klarälvsdeltat stödjer teorin om att vi har gått in i den tidsålder som kallas antropocen, som nämndes i uppsatsens inledning, där människan är den största geologiska kraften som skapar förändring på jorden. Det är människan som bland annat genom kontrollering av vattennivåer och muddring i stor utsträckning styr landskapets omformning. Förhållandet är dock mer komplext än så och det finns situationer då staden tvingas att anpassa sig efter deltat. Så är fallet inom stadsplaneringen i Karlstad där man måste ta hänsyn till eventuella höga vattennivåer och anpassa stadsbyggnaden efter älvens 200-årsflöden. Men man anpassar sig inte till den grad att man drar tillbaka bebyggelsen och låter deltat styra genom att sluta upp med att bygga nära vattnet. Istället utgör försvar den vanligast förekommande strategin för att bemöta de höga vattennivåerna som de naturliga processerna kan ge upphov till. I och med detta sker det en fortsatt exploatering trots översvämningsrisken eftersom att det är populärt och bo nära vatten. Ytterligare ett exempel på att det är deltat som tvingas att anpassa sig efter staden är det faktumet, som Andersson uttryckte, att människorna försöker bevara en ögonblicksbild i deltats historia. Genom muddring och anläggning av erosionsskydd avbryts den pågående processen och deltat hindras från att utvecklas naturligt. Enligt resilensteorin är det inte möjligt att särskilja natur och samhälle, eftersom att vi människor är beroende av naturens ekosystem och ekosystemtjänster som utgör grunden till vår välfärd. Vi ingår i social-ekologiska system vars motståndskraft och förmåga att hantera förändringar är beroende av den biologiska mångfalden och jordens naturliga klimat- och ekosystem. I teoriavsnittet som behandlar människor och städer i deltaområden tas det upp att 22
deltaområden håller sig motståndskraftiga genom naturliga processer och självreglering av vattennivån i dess flodarmar och flodmynningar. Men det tas också upp att människor och naturresurser som befinners sig i deltaområden har blivit mer sårbara, som ett resultat av den ökade mänskliga aktiviteten. I Karlstad är det ännu svårt att avgöra vilka effekter som hämmandet av deltats naturliga processer kommer att få i framtiden. Med sina drygt 60 000 invånare är den mänsklig påverkan i Karlstad inte lika stor som i megastäderna, som Kuenzers och Renauds artikel syftar på. Utifrån denna studies resultat framgår dessutom att man i Karlstad ser ett värde i att bevara naturområden. Inom naturvården arbetas det för att bevara deltats ekosystem och även inom stadsbyggnaden naturområden värdefulla för staden, framför allt ur rekreationssynpunkt. Grönområden är dessutom viktiga för att fördröja vatteninfiltrationen i marken och på så sätt minska översvämningsrisken. Detta är ett exempel på hur bevarandet av naturresurser och ekosystem ger ökad resilens och därmed ökar chanserna att hantera överraskningar och risker som det social-ekologiska systemet utsätts för. Resilensteorin, som ser natur och samhälle som en integrerad helhet, stämmer väl överens med konceptet att samarbeta med naturen som nämndes i uppsatsens inledning. Utifrån dessa utgångspunkter borde egentligen ingen del behöva anpassas efter den andra. Människan ska inte längre försöka erövra naturen, utan det bör ske ett samarbete så att båda kan existera tillsammans. I fallet Karlstad kan bildandet av naturreservatet uppfattas som en sådan lösning. I och med detta kan både stad och delta existera sida vid sida, då en del har lämnats åt deltat att utvecklas fritt på i utkanten av staden. Denna samexistens sker dock inte på lika villkor. Även om det kommande naturreservatet kommer att skyddas från direkt mänsklig påverkan så kommer dess ekosystem fortfarande att påverkas indirekt av mänsklig verksamhet, bland annat genom kontrollerade vattennivåer. Och om klarälvsdeltat skulle drabbas av en stor översvämning är risken stor att naturreservatets skyddsföreskrifter skulle upphävas i syfte att skydda staden.
7. SLUTSATSER OCH DISKUSSION
Sammanfattningsvis kan sägas att samspelet och utvecklingen hos Karlstad och Klarälvsdeltat präglas av en kompromiss, en kompromiss som gynnar Karlstad men inte Klarälvsdeltat. Karlstad och Klarälvsdeltat påverkar och påverkas av varandra och på olika platser tvingas staden respektive deltat att anpassa sig. På de flesta platser tillåts stadsutveckling medan deltat och dess naturliga ekosystem endast ges utrymme att utvecklas fritt på ett fåtal platser. Både Karlstad och Klarälvsdeltat har förändrats under den undersökta tidsperioden, Karlstads bebyggelse har ökat och brett ut sig samtidigt som Klarälvsdeltats vattenareal har minskat. Klarälvsdeltat har bidragit positivt till Karlstads stadsutveckling, som tack vare närheten till vattnet har varit en viktig hamnstad och ett regionalt centrum med god ekonomisk utveckling. Deltat har även gett tillgång till unika naturvärden i form av olika ekosystem och djurarter, men också rekreationsvärden som vackra stränder och strövområden. Däremot är det svårt att finna ett exempel på hur Karlstad som stad skulle ha bidragit till en positiv utveckling av Klarälvsdeltat. Det finns ett samspel mellan de båda i den mån att människorna i Karlstad försöker hålla deltats naturliga processer i schack, men de naturliga processer som sker, med till exempel vattennivåerna i Klarälvsdeltat går inte alltid att kontrollera. Därigenom skapas 23
en sårbarhet hos staden och människorna som bor där och man tvingas att anpassa sig och lära sig att hantera de risker som föreligger i samband med deltats processer. På så vis kan man säga att Klarälvsdeltat till viss del även håller Karlstad i schack, men utifrån vad denna studies resultat visar sker den pågående utvecklingen i deltaområdet främst på Karlstads villkor. Man kan av detta fråga sig hur Klarälvsdeltat skulle ha sett ut om inte Karlstad stad, med all den mänskliga påverkan som det innebär, skulle ligga beläget på det. Enligt Heijkenskjöld är Klarälvsdeltats älvarmar till stor del fastlåsta av den kuperade berggrunden. Därmed skulle man kunna tänka sig att deltat även utan Karlstads närvaro skulle ha ett liknande utseende idag, åtminstone sett till älvarmarnas mönster. Däremot bör det ha tillkommit mer sediment i deltaområdet om det inte var för den mänskliga påverkan. Vattenarealen skulle mest troligt ha minskat ännu mer mellan 1959 och 2012 om Karlstad inte var beläget på deltat eftersom att de befintliga vattendragen upprätthålls genom muddring. Deltaområdet som biotop för djur och växter skulle antagligen se mycket annorlunda ut jämfört med idag på grund av de effekter som mänskliga verksamheter har, bland annat genom byggnationer och kemikalieutsläpp från fabriker. Trots den uppenbart negativa effekten som stadsutvecklingen har på deltaområdets ekosystem och de risker som det innebär att bygga på deltat, tycks dock fördelarna med att fortsätta bygga ut Karlstad stad mot vattnet väga tyngre. Man motsätter sig därmed resilenstanken genom ett fortsatt exploaterande av deltats resurser. Trots detta går det att se att Karlstad stad ändå väljer att bevara naturområden, både för dess naturvärde men också för dess rekreationsvärde och ekosystemtjänster. Kompromissen som präglar samspelet mellan de mänskliga aktiviteterna och naturens processer på Klarälvsdeltat är, som tidigare nämnts, på stadens villkor. Men viljan att bevara en del av deltats naturområden är ändå ett steg mot ett bättre samarbete mellan samhälle och natur. För att få ännu bättre förståelse för samspelet mellan mänskliga aktiviteter och naturens processer skulle det vara intressant att göra fler liknande studier och jämföra med hur människor hanterar situationen där städer sammanfaller med floddeltan på andra platser i världen. Även andra exempel på social-ekologiska system där mänsklig verksamhet sammanfaller med naturliga processer utgör föremål för framtida forskning. Genom att sammanställa och jämföra olika forskningsresultat kan fler generella lärdomar dras. Människor är beroende av vatten och kommer att fortsätta att bosätta sig nära vattendrag. Därför är det viktigt att vi människor lär oss att samarbeta med och dra nytta av de naturligt förekommande processer och ekosystem som rinnande vatten ger upphov till, för att kunna säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. 24
8. KÄLLFÖRTECKNING
Andersson, Anita & Stöberg, Lina (2013) ”Därför bildar vi Klarälvsdeltat”,
Klarälvsdeltat
, http://klaralvsdeltat.se/darfor-bildas-klaralvsdeltat/ , hämtad 2014-05-12. Bryman, Alan (2012)
Samhällsvetenskapliga metoder
, Liber: Malmö. De Blij, H. J m fl (2004)
Physical Geography: The Global Environment,
Oxford University Press: New York. Deltares (2012) “ Urban Land and Water Managemen
t
”
Deltares
http://www.deltares.nl/en/expertise/101145/urban-land-and-water-management hämtad 2014 05-22. Deltares(2009) “Land & water management in the urban environment”
Deltares
http://www.deltares.nl/en/expertise/101145/urban-land-and-water-managemen hämtad 2014 05-22. Halvorsen, Knut (1989)
Samhällvetenskaplig metod
, Studentlitteratur: Lund. Heijkenskjöld, Richard (1981)
Naturlandskapets utveckling i Karlstadstrakten,
Karlstads Kommun. Jordan, Carl F (1998)
Working with Nature: Resource Management for Sustainability,
Harwood Academic Publishers. Karlstads kommun (odaterad) “Klarälvsdeltat”, http://karlstad.se/jamfor/enhet/?unit=59dec0e06a9e48509e4e44709811a92b , hämtad 2014-05-11. Keller, Edward A mfl (2012)
Natural Hazards
, Pearson Prentice Hall. Knox & Marston (2013)
Human Geography – Places and Regions in Global Context.
Pearson: New Jearsey. Kuenzer, Claudia & Renaud, Fabrice G (2012) “Climate and Environmental Change in River Deltas Globally: Expected Impacts, Resilience, and Adaption” i Kuenzer & Renaud,
The Mekong Delta System: Interdisciplinary Analyses of a River Delta,
Springer Environmental Science and Engineering. Moberg, Fredrik & Simonsen, Sturle Hauge (odaterad) “Vad är resilens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system”,
Stockholm Resilience Center,
tillgänglig på http://stockholmresilience.org/download/18.10119fc11455d3c557d6d20/1398172489421/SU_SRC_vadarresilien s_sidaApril2014.pdf
. NE (2014a) ”meandrande flod”,
Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/meandrande-flod , hämtad 2014-05-26 NE (2014b) “Delta”,
Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/delta/151980 , hämtad 2014-05-09. 25
NE (2014c) “Karlstad”,
Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/karlstad/222244?i_whole_article=true , hämtad 2014-05-21. Rockström, Johan & Klum, Mattias (2012)
Vår tid på jorden – välfärd inom planetens hållbara gränser,
Bokförlaget Nordenskiöld: Stockholm. Swantesson, Jan O. H. & Andersson, Jan-Olov (2011) “Älvens betydelse för landskapet och människan” i Ibsen m fl (red)
Klarälven
, Karlstad University Press: Karlstad. Walker, Brian m fl (2004) “Resilience, Adaptability and Transformability in Social Ecological Systems”,
Ecology and Society,
vol. 9, no. 2. Yin, Robert K. (2009) Case Study Research: Design and Methods, Thousand Oaks: Sage Publications. 26
BILAGOR
Bilaga 1
29% 15%
1959
56% Obebyggdmark Bebyggelse 1959 Vatten 1959
2012
25% 30% 45% obebyggdmark 2012 Bebyggelse 2012 vatten2012 27
Bilaga 2
Ljudfiler, intervjuer Andreas Petterson, Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet, 2014-05-14. Längd: 01:43:01. Anita Andersson, Naturvård, Länsstyrelsen Värmland, 2014-05-15. Längd: 00:52:53. Jonas Zetterberg, Stadsbyggnadsnämnden, Karlstads kommun, 2014-05-15. Längd: 00:29:47. 28