Transcript Foredrag fra Ecoloop AB sitt 10 års jubileum

2014-11-27
2004
2007
2009
Inspirationsseminarium
Ecoloop 10 år, 2014
GENOMFÖRANDE
PLANERING
STRATEGI
Välkomna
Bo Svedberg Ecoloop/LTU &Mats Johansson, Ecoloop
Resurser, förtroende och planetära gränser
Björn Frostell, Ecoloop/KTH
Kaj Török, Futera
Fredrik Moberg, Stockholm Resilience Centre
Nytta och lärande
Anna Norström, Ecoloop
Kristina Lundberg, Ecoloop/LTU
Simon Magnusson, Ecoloop/LTU
Framtidens hushållning
Föresläsare och deltagare
ECOLOOP 10 år 2014-11-20
Den hållbara stadens resursmetabolism
Från flödesanalys till kretsloppsmodeller
Björn Frostell, Professor Industriell ekologi
KTH – Avdelningen för Industriell ekologi
Institutionen för Hållbar Utveckling, Miljövetenskap och Teknik
Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad
KTH
Ecoloop
1
2014-11-27
ECOLOOP 10 år 2014-11-20
ECOLOOP 10 år 2014-11-20
Sveriges energianvändning i stort och smått
Energibärare
Sektor
Användning, TWh/år
Oljeprodukter
112
Naturgas, stadsgas
7
Kol och kols
Biobränslen, torv
och avfall
16
El
Koldioxidfotavtryck
(CO2-ekvivalenter)
Energianvändning i Sverige 2010 - Uppdelat på
sektorer
Energianvändning i Sverige 2010 - uppdelat på
energibärare
75
Användning, TWh/år
Transporter
91
Industri
148
Bostäder och Service
156
Total användning
395
130
Fjärrvärme
54
Total användning
Källa: STEM
 Den svenska konsumtionens koldioxidfotavtryck har uppskattats till
ca 8,5 ton CO2/pe*år (WWF 2008) respektive 9,5 ton CO2/pe*år (NVV 2010)
 I klimatdiskussionen nämns siffror om 1-2 ton CO2/pe*år som förväntat
nödvändiga att nå för beskrivas som långsiktigt hållbara i ett globalt
perspektiv
 Koldioxidfotavtrycket behöver minska kraftigt
394
Sverige har ca 10 miljoner invånare => Genomsnittlig per capita förbrukning
= 395*109 /10*106 = 39,5*103 = 39500 kWh/år
Källor:
WWF (2010) Sveriges koldioxid-fotavtryck måste minska kraftigt
<www.wwf.se/source.php/1242861/4293_SEI_sammanfattning.pdf>
En vuxen person som arbetar fysiskt behöver ca 3000 kcal/d = 3,49 kWh/d = 1274 kWh/år
En svensk genomsnittsperson förbrukar drygt 30 ggr så mycket energi som en heltidsarbetande person – eller varje svensk har 30 personer som ”hjälpredor”
NVV (2010) Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan
<www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-1284-7.pdf>
ECOLOOP 10 år 2014-11-20
ECOLOOP 10 år 2014-11-20
Övergripande ansats till metaboliskt tänkande
Andra fotavtryck som behöver minska
Hammarby modellen
Vattenfotavtrycket (problem med metoden)
Kvävefotavtrycket
Fosforfotavtrycket
Ett antal metallfotavtryck
Fotavtryck från vissa toxiska ämnen
Fotavtryck: Den del av den metaboliska omsättningen av ett visst
ämne som förloras till omgivningen i ett livscykelperspektiv
ECOLOOP 10
10 år
år 2014-11-20
2014-11-20
ECOLOOP
ECOLOOP 10 år 2014-11-20
Kretsloppsmodell 2.0 för Norra Djurgårdsstaden
Skiss till räkenskaper för energi på stadsdelsnivå
Hammarby modellen dragen ett steg längre
Schematic approach to accountings for energy flows
External energy supply
Global
Regional
Local energy supply
Energy use
Emissions
Local
Electricity
Nuclear power
Urane
Housing*
Offices
Hydropower
Low grade
heat
Wind power
Industry
Local solar/Wind
Fuels
Oil
Transport
Natural gas
Biofuels
Heat
Wood based fuels
Coal
Heat and
power
Service
Sector x
Cooling
Municipal
solid waste
District cooling
Sector y
Abs. cooling
*For every sector, the four types of energy use are accounted for both as total energy use and use per PE/yr
Ulf Ranhagen & Björn Frostell 2014
2
2014-11-27
ECOLOOP 10 år 2014-11-20
Kretsloppsmodell 2.0 för Norra Djurgårdsstaden
Kretsloppsmodeller och samhörande metoder att upprätta
räkenskaper för energi- och materialmetabolism kan utvecklas
till kraftfulla redskap för att stödja (i) bättre samverkan mellan
olika aktörer och (ii) följa upp resultat av miljöarbetet
Kretsloppsmodell 2.0 är en utgångspunkt i ett Ecoloop-förslag
till konsultstöd för hur man kan utforma det nya
Regeringskvarteret i Oslo efter terrordådet den 21 juli 2011
baserat på ett fördjupat kretsloppstänkande
Vinnova beviljar 2014-11-17 500 kkr till Stockholms stad för
att tillsammans med KTH-Skolan för Arkitektur och
Samhällsbyggnad och andra aktörer vidareutveckla
Kretsloppsmodell 2.0
Förtroende och
hållbarhet
Kaj Török, Head of Strategy, Futerra
www.futerra.se
Litar vi på varandra?
www.futerra.se
Övning
Allmänt sett, tycker du att man kan lita på de flesta människor, eller
att man inte kan vara nog försiktig i kontakten med andra?
%
100
Man kan lita på de flesta människor
66
66
67
68
66
64
63
64
65
68
67
67
68
Tänk på en situation när du skulle
samarbete med någon du inte riktigt hade
förtroende för – hur kändes det?
50
0
34
34
33
32
34
36
37
36
35
32
33
33
32
50
Man kan inte vara nog försiktig i kon takten med andra människor
100
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
/ FSI
www.futerra.se
www.futerra.se
3
2014-11-27
Avkastning på förtroende
Du kan aldrig kräva förtroende av någon
annan. Det du däremot kan göra är att
jobba på din egen trovärdighet.
Förtroende = Energi + Glädje
• Är du värd att lita på?
• Litar du på dig själv?
www.futerra.se
Fyra delar för trovärdighet
www.futerra.se
Human needs
vs.
Trust
Subsistence
Protection
Make social life
predictable
Affection
- Har du åstadkommit något?
- Har du relevanta kunskaper?
Leisure
Creates a sense of
community
Creation
Identity
Understanding
Makes it easier to
cooperate
Freedom
- Ser du till allas bästa?
- Lever du som du lär?
Participation
/Manfred Max-Neef
/Barbara Misztal
/FranklinCovey
www.futerra.se
www.futerra.se
”Ledarskap är att åstadkomma resultat
på ett sätt som inspirerar till förtroende”
/Stephen M. R. Covey
”Ledarskap är att inspirera till förtroende
på ett sätt som åstadkommer resultat”
/Johan Ununger, VD Saltå Kvarn
www.futerra.se
www.futerra.se
4
2014-11-27
Trendspaning apropå planetens gränser
@FredrikMoberg från @albaeco och @sthlmresilience
5 trender att hålla koll på…
1. Peak everything
2. Planetens gränser 2.0
3. The ”Doughnut“
1. Peak everything
4. Ekosystemtjänster
5. Biomimetik + cirkulär ekonomi
+ Bubblare
Allt fler resurser börjar ”ta slut”
5
2014-11-27
2. Planetens gränser 2.0
Planetens hållbara gränser
Kemiska
föroreningar
Luftpartiklar
“Planetary Boundaries”
Nature 461: 472 – 475,
Sept 24 - 2009
Klimat
Havsförsurning
Ozonskiktet
?
?
Kväve och
fosfor
Biologisk
mångfald
Markanvändning
Färskvatten
Illustration: Erik Rosin
”The Doughnut”: Miljösmart och rättvis utveckling
3. ”The Doughnut”
www.oxfam.org
6
2014-11-27
Allt fler tar på sig ekosystemtjänstglasögonen
4. Ekosystemtjänster
HELBILD
Rapporter, utredningar, verktyg för
företag, FN-panel
HELBILD
Regeringens etappmål om biologisk
mångfald och ekosystemtjänster
”Senast år 2018 ska betydelsen av
biologisk mångfald och värdet av
ekosystemtjänster vara allmänt kända och
integreras i ekonomiska ställningstaganden,
politiska avväganden och andra beslut i
samhället där så är relevant och skäligt.”
7
2014-11-27
Design inspirerad av naturen
5. Biomimetik och
cirkulär ekonomi
Cirkulär Ekonomi
Nya ekonomiska modeller på väg…
Från linjära flöden till…… 2 x kretsloppstänkande
5 trender att hålla koll på…
1. Peak everything – inte bara oljan…
2. Planetens gränser 2.0 – planeten tål
inte hur mycket som helst!
3. The ”Doughnut” – dags för utveckling
som är både rättvis och miljösmart
Bubblare: ”exponential
technologies”
4. Ekosystemtjänster – jobba med
naturen istället för emot!
5. Biomimetik + cirkulär ekonomi –
med inspiration av naturen
8
2014-11-27
Twitter-sammanfattning
Håll koll på:
#Peakeverything #Planetensgränser
#Oxfamdoughnut #Ekosystemtjänster
#Biomimicry #Cirkulärekonomi
#Exponentials
@FredrikMoberg #ecoloop10
Tack!
Twitter: @FredrikMoberg
•
•
•
•
Fig tv: SLU, Anders Kiessling
4 grundpelare
Matsäkerhet
Kvalité och spårbarhet
Effektivt resursutnyttjande
Etik och välbefinnande
Anna Norström: Urban Food Supply
9
2014-11-27
Upphandling och energi
– ett Trafikverks val
Det finns stor potential att
minska transportsektorns
energianvändning och
klimatpåverkan och samtidigt
sänka kostnaderna
Kristina Lundberg
Miljarder kronor på rull i Stockholm
Koordinerad hantering av jord- och bergmaterial
mellan exploateringsområden och projekt
Nyttan för Botkyrka:
Stadsbyggnadsförvaltningen: 10 Mkr /år
Masstransporter: - 25 %,
Klimat: - 25 % CO2
Nyttan för Stockholms län:
Alla kommuner: >100 Mkr /år
Simon Magnusson
10
2014-11-27
Framtidens hushållning med resurser
Vilka är utmaningarna?
Vad krävs av oss?
Vad gör du om 10 år?
Vad gör Ecoloop om 10 år?
Fiskförsörjning till stora städer
Spaning - Vatten:
Fisken på väg ta slut
- En av 100 fiskar från regionen
- Överfiske ger ökad efterfrågan
Närfisk
- Utveckla hållbara system för landbaserad odling
- Skapa marknadsförutsättningar
- Dagens inköp ca 60-80 kr/kg
- Lokalt odlad fisk ca 100 -150 kr/kg.
Vi etablerar
- Fysisk(a) testbädd(ar) för fiskodling
- Virtuell(a) testbädd(ar) för marknadsutveckling
Anna Norström
Björn Frostell / Simon Magnusson
Bild: Mistra Urban Water
Mälaren – en sjö för miljoner:
Åtgärdsinriktat nätverkande och lärande
Nätverk
Projektutveckling
Projektansökningar
Erfarenhetsutbyten
Målbilder
Åtgärder
Pilotprojekt
Samverkan
Innovation
Hög
God
LBP
LIFE IP
MER etapp 1
2013-2014
Uppskalning/implementering
Långsiktig förvaltning
Vinnova
ERUF
ÖMS
M
å
t
t
l
i
g
Om vi inte gör något
Mats Johansson
11
2014-11-27
Energirika alger – ett rymdäventyr?
95 % materialåtervinning
Bildkällor: wikipedia.org,
nasa.gov, forbes.com, slu.se,
techalive.mtu.edu,
academic.reed.edu, cmsp.com
Maria Johansson
VA-rådgivning till fastighetsägare
Å ena sidan:
Liten kunskap
Lite pengar
Liten motivation
Å andra sidan:
Ska välja teknik
Ansvarig för drift
Ansvarig för funktion
Åsa Erlandsson
Toilettes
sans
frontiere
Baños
sin
fronteras
Toilette
s
without
borders
Anna Norström
12
2014-11-27
Spaning Material
PLAN
MKB
Förbättrad
resurshantering
vår utmaning,
bidrag och affär
Miljöbedömning – igår, idag
och i framtiden?
praktik
lagstiftning
normer
makt
god sed
Kristina Lundberg
Bo Svedberg
Environmental Law and
Development Centre
Flytta jord- och bergmaterial
med GIS
• Linda Morén, UU/SLU
Mig hittar ni på LinkedIn!
• Exjobbare
• Optimass
Linda Morén
13
2014-11-27
Efterbehandling i världsklass - Massor med möjligheter
Transportavstånd
< 0,1 mil
140
Tät morän
Transportavstånd
> 4 mil
Josef Mácsik
Guldplanen – fotbollsanläggningar utifrån
prestanda, hälsa och miljö
Uppvärmning av fotbollsplan:
Ca 500 000 kr/år, 40 ton CO2 / år.
Tillgänglighet vs kostnader,
klimatpåverkan och funktion
Effektivare konstruktion och
energisystem har potential att:
- Förlänga säsongen
- Behålla planens svikt
- Sänka kostnader med 15 %
Simon Magnusson
Bygglogistikcenter i Norra Djurgårdsstaden
• Transportflöden; lossa, lagra, lasta och köra gods; avfallshantering
• CO2, NOx, SO2, partiklar och energianvändning
• Jämföra två scenarion
• Beräkningsverktyg
• Datakategorier
• Olika transporttyper
• Svårigheter
• Förslag
Anna Fröjd
14
2014-11-27
Hållbar bruk av sedimentär?
Förutsättningar
Planläggning
Projektering
Genomföring
Bruk
Strategisk bistånd
Utveckling,
Demonstration
Vägledare
Implementering
Myndighetskontakt
Provtagning
Riskbedömning
Planer
Efterkontroll
Arnt-Olav Håøya/Josef Macsik
15