Transcript Höftplastik- operation - Suomen Nivelyhdistys ry

Höftplastikoperation
Sjukhuset ORTON
Patientguide
S A I R A A L A
ORTON
Patientguide för Er som kommer
för höftplastikoperation
Arbetsgrupp
Harle Sirpa
Janhunen Marjo
Korhonen Pirkko
Somerkoski Leena
Sukki Tarja
Ylinen Pekka
hygienist
fysioterapeut
endoprotesskötare
marknadsplanerare
fysioterapeut
ortoped
© Sjukhuset ORTON, 2007
Foto: Pärm Kuvakori.com/Barbro Wickström
Kimmo Westberg, Rami Salle
Patientguide för Er som kommer för höftplastikoperation
Välkommen
till Sjukhuset ORTON
Syftet med denna guide är att stödja Er
inför en höftledsoperation (höftleds­
plastik) och informera om rehabilitering
efter operationen.
Innehållet i denna guide:
Höftplastikoperation
Bra att veta
Förberedelser inför operationen
Välkommen till Sjukhuset ORTON
Operationsdagen
På avdelningen efter operationen
Lägesbehandling
Motionsterapi och gångövningar
Stavgång
Hemma efter operationen
Hemgymnastikprogram
Uppföljning
Anteckningar
4
5
6
9
9
10
11
12
13
15
17
19
19
Ta denna guide med Er när Ni kommer
till Sjukhuset ORTON.
Höftplastikoperation
Höftplastikoperation
Förslitning eller artros av höftleden upp­
kommer oftast till följd av åldrande av
orsaker som är okända.
Höftledsförslitning kan också upp­
stå efter medfödda sjukdomar eller sjuk­
domar under uppväxten, av höftskador
och av reumatiska sjukdomar. I dessa
fall kan operativ behandling bli aktuell
redan hos medelålders eller t.o.m. ännu
yngre patienter.
Det vanligaste symtomet på höft­
ledsslitage är värk. Värken känns i sä­
tet, ljumsken och strålar ofta mot knäet.
Tidigt under sjukdomsprocessen känns
värken när den som drabbats börjar gå,
och med tiden övergår värken i belast­
ningssmärta. Vilovärk kan förekomma.
Ett annat viktigt symtom är ledstyvhet,
vilket börjar som begränsade ledrörelser,
svårigheter vid inåtrotation i höften och
begränsad förmåga att föra benet i sid­
led.
Symtomen kan lindras med medici­
ner, fysioterapi och minskad ledbelast­
ning med hjälp av gångkäpp eller kryck­
käpp. Det är dock viktigt att Ni rör på
Er och upprätthåller rörligheten i den
mån symtomen tillåter.
Operation för insättning av en
konstgjord höftled, dvs. höftledsplas­
tik, övervägs när värken och ledstyv­
heten inverkar på det dagliga livet och
nattsömnen. Operationen syftar till att
få bort värken samt återställa arbets- och
funktionsförmågan, alltså förbättra livs­
kvaliteten.
Vid operationen ersätts de skadade
ledytorna med en protes. Metalldelarna
i ledprotesen är antingen av kromkobolt
eller av titan. Protesen kan fixeras an­
tingen med eller utan bencement. Or­
topeden väljer materialet för ledytan en­
ligt patientens individuella behov; ytan
kan vara av metall eller polyeten eller av
ett keramiskt material.
Valet av lämplig ledprotes påverkas
bl.a. av benstommens kvalitet och höf­
tens strukturella och anatomiska egen­
skaper. Om det behövs, kan ledprote­
tik utföras på båda höftlederna under en
och samma operation.
Höftledsproteser
Bra att veta
Bild 1: Röntgenbilden visar
långt framskriden ledförslitning
i vänster höft.
Bild 2: Ocementerad
höftledsprotes inopererad.
Bild 3: Cementerad höftleds­protes efter operationen.
Höftplastikoperationer ger sällan kom­
plikationer. Multicenterstudier har vi­
sat att bakterieinfektioner förekommer
i ledproteserna hos c. 1 procent av de
opererade patienterna. För att förhin­
dra bakterieinfektion får alla patienter
som opereras en kortvarig antibiotika­
kur under operationen för att skydda
mot bakterier. Även blodpropp i benen
kan förekomma men är också en rätt
sällsynt komplikation.
För varje patient bedömer specialis­
ter i anestesi och invärtes medicin hur
eventuella hjärt- och kärlsjukdomar, di­
abetes samt ledgångsreumatism kan in­
verka på operationen och på vården ef­
ter operationen.
Med åren slits protesmaterialet
långsamt, och då kan protesen lossna.
Om detta sker, kan protesen eller en
del av den ersättas med nya delar. Ris­
ken för sena komplikationer växer med
tiden, men risken för en ny operation
är enligt rådande uppfattning mindre
än 10 procent ännu 15 år efter den ur­
sprungliga operationen.
Hemma före operationen
Förberedelser inför operationen
Ni ska förbereda Er väl för operationen, eftersom operationen belastar
kroppen och förutsätter så gott hälsotillstånd som möjligt. Före operationen ska eventuella långvariga sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjuk­
domar samt diabetes, behandlas så att de är i optimal balans. Ta vid
behov kontakt med Er egen läkare eller med hälsocentralläkaren.
Behandling av infektioner
Inflammationshärdarna kan vara
dolda och då kan de identifieras endast
med hjälp av röntgen. Därför bör tänder
och käkar röntgenundersökas (ortopan­
tomografi och vid behov lokala bilder)
före ledprotesoperationen.
Också personer som saknar tänder
ska undersökas med röntgen för iden­
tifiering av eventuella dolda infektions­
härdar eller tandrotsrester i käkbenet.
Tandundersökning
och -behandling
Näring
Eventuella infektioner måste behandlas
i god tid före operationen, eftersom alla
infektioner kan öka risken för ledprote­
sinfektion efter operationen.n lisätä te­
konivelen infektioriskiä.
Patienter med infektion i urinvägar­
na, luftvägarna eller tänderna eller med
nagelbandsinfektion, infekterade eksem
eller sår kan inte alltid opereras.
Man vet att infektionshärdar i tänder­
na tidvis leder till bakterieutsådd i blod­
banan. Infektionshärdarna kan finnas i
munslemhinnan, tandköttet, tänderna
och käkbenet. De kan också förekomma
i käkar utan tänder. Därför ska Ni sköta
Era tänder i god tid före höftledsopera­
tionen.
Tandläkaren måste veta att Ni ska
genomgå höftledsoperation för att kun­
na åtgärda alla inflammationshärdar.
Om tänder måste dras ut, tar det två
veckor för kaviteten i käken att läka.
Sårläkningen och vävnadernas mot­
ståndskraft mot infektioner främjas av
mångsidig kost (proteiner, vitaminer
och mineraler) samt av ett tillräckligt
vätskeintag.
Betydande övervikt kan göra ope­
rationen tekniskt svårare samt öka ris­
ken för infektioner och liggsår. Vid be­
hov finns bantnings- och kostråd att få
på hälsocentralen på Er hemort.
Mediciner
Ha med Er till sjukhuset alla Era recept
och de mediciner Ni använder dagligen,
inklusive ögondroppar.
Hudvård
När Ni blir intagen för Er höftplastiko­
peration är det viktigt att huden i ope­
rationsområdet är hel. Ni ska också skö­
ta skavsår, sårnader och hudinfektioner
i tåmellanrummen, ljumskarna och hu­
den under brösten före operationen.
Om Ni inte själv kan kontrollera
och sköta Era fötter, rekommenderas
fotvård cirka 1 månad före den plane­
rade höftplastikoperationen. Undvik att
skrapa och gnida huden, och avlägsna
inte håret på benen eller någon annan­
stans på huden.
Rökning
Tobaksrökning försämrar blodcirkula­
tionen också inom operationsområdet,
vilket kan fördröja förbeningen efter
operationen och öka risken för infek­
tioner i operationsområdet. Sluta röka i
god tid före operationen, senast en må­
nad innan – då drar Ni nytta av att vara
rökfri. Vid behov kan Ni ta kontakt med
någon rökavvänjningsgrupp eller använ­
da nikotinplåster eller -tuggummi för att
stödja tobaksavvänjningen.
Alkohol
Riklig och kontinuerlig alkoholkonsum­
tion kräver vård i god tid före en plane­
rad operation.
Motion
En del av förberedelserna inför höftplas­
tikoperationen är att se till att muskler­na
och lederna är i så gott skick som möj­
ligt. God allmän kondition och goda
muskelkrafter främjar en snabb åter­
hämtning efter operationen och förbätt­
rar den fysiska funktionsförmågan.
Denna guide innehåller informa­
tion om lämpliga gymnastiska rörelser
före operationen.
Hjälpmedel
Innan Ni kommer till sjukhuset för ope­
rationen ska Ni låna följande hjälpme­
del som finns på hjälpmedelsutlåningen
vid Er hälsocentral:
kryckkäppar
sittkudde
stolförhöjning (för båda höfterna)
toalettstolsförhöjning
griptänger
förhöjningsklossar under sängbenen
strumppådragare
långt skohorn
Ta med Er kryckkäpparna när Ni kom­
mer till sjukhuset. Det är klokt att öva
användningen av alla ovan nämnda
hjälpmedel innan Ni kommer för Er
operation.
Som en del av Era förberedelser för
operationen är det bra att fundera ett
tag på hur Ni klarar Er hemma efter ope­
rationen (t.ex. hur det blir med matlag­
ning, att handla, att städa). Det skulle
underlätta Er rörlighet hemma om Ni
t.ex. lät avlägsna mindre mattor.
Ankomst till sjukhuset, operationsdagen
Välkommen till Sjukhuset ORTON
Vid ankomsten till vårdavdelningen
möts Ni av en av avdelningens sjuksköta­
re som visar avdelningen för Er, intervju­
ar Er och berättar om den förestående
operationen. Kirurgen, anestesiläkaren
och vid behov en specialist i invärtes
medicin undersöker Er före operatio­
nen. Laboratorieprover och röntgenbil­
der tas.
En fysioterapeut kommer också att
undersöka Er och berättar om innehål­
let i rehabiliteringsprogrammet och
dess tidtabell. Om Ni har behov av råd
och diskussioner med en socialarbetare,
finns denna möjlighet också.
Operations­dagen
På operationsdagen får Ni de mediciner
som anestesiläkaren har ordinerat samt
premedicinering. Före operationen an­
läggs en kateter i Er urinblåsa.
I allmänhet utförs operationen un­
der ryggbedövning, vilket betyder att är
Ni vaken under operationen. Om Ni fö­
redrar det, kan Ni sövas lätt. Operatio­
nen tar cirka 2–3 timmar.
Efter operationen överflyttas Ni till
övervakningsenheten och därefter till
vårdavdelningen.
Efter operationen
På avdelningen efter operationen
Smärta
Efter operationen förekommer smärta i
varierande grad. Under den första tiden
ges smärtlindring med en pump (en s.k.
PCA-pump) med smärtstillande medel
antingen till en ven eller till ryggmär­
gen och med mediciner som tas genom
munnen. Regelbunden och tillräcklig
smärtmedicinering behövs för att kon­
valescensen ska förlöpa planenligt.
Smärta upplevs individuellt och
vårdpersonalen kan inte alltid veta hur
svåra smärtor en patient har. Därför är
det viktigt att Ni berättar om Era smärt­
förnimmelser och meddelar om Ni öns­
kar mer smärtlindrande medicin. Man
kan mäta smärtintensiteten på en ska­
la från 0 till 10 (0 betyder ingen smärta
och 10 betyder svåraste tänkbara smär­
ta). Målet är att smärtintensiteten i vila
är 3 eller mindre.
Förebyggande av
blodpropp i benet
I syfte att förebygga blodpropp i benen
får Ni på sjukhuset dagligen en injek­
tion under huden kring naveln enligt lä­
karordination. Injektionerna ges under
hela Er sjukhustid och fortsätter hemma
i ytterligare cirka 3 veckor. På vårdavdel­
ningen får Ni lära Er hur Ni själv ska in­
jicera medicinen.
Det är viktigt att Ni rör på Er och
går uppe – det håller blodcirkulationen
i gång.
Näringsintag
Det är meningen att Ni ska börja äta
normalt så fort som möjligt efter opera­
tionen.
Sårvård
Under operationen läggs en slang (drä­
nage) i operationssåret för att avlägsna
och kontrollera vätska från såret samt
minska på svullnaden. I allmänhet av­
lägsnas dränaget andra dagen efter ope­
rationen. Operationssåret får duschas
när det inte längre utsöndrar blodblan­
dat sekret.
Agrafferna som tillsluter såret av­
lägsnas cirka 2 veckor efter operationen.
Hjälpmedel
Hjälpmedlen finns till för att underlätta
det dagliga livet i hemmet. Med att an­
vända hjälpmedel, kan Ni undvika så­
dana ställningar och rörelser som inte är
tillåtna på cirka 2 månader efter opera­
tionen.
Lägesbehandling
Undvik följande ända till tvåmånadersgranskningen
efter operationen:
• att böja höften mer än i rät vinkel (90°)
• att vrida på höften
• att lägga benen i kors genom att föra det opererade benet över
det andra benet
OBS! Höften böjs alltför mycket när Ni böjer Er framåt och nedåt, t.ex.
då Ni tar på Er strumporna eller då Ni plockar upp saker från golvet om
Ni inte använder Er av lämpliga hjälpmedel.
Lägesbehandling
Under det första dygnet efter operatio­
nen ska Ni ligga på rygg. Nedre extremi­
teterna hålls lätt isär med hjälp av en kil­
formad kudde mellan benen.
Pumpa med vristerna för att för­
bättra blodcirkulationen och minska
på svullnaden i benen. Rör energiskt på
vristerna många gånger under dagen,
minst en gång i timmen.
Lokal nedkylning kan tillämpas för
att förebygga och lindra värk och svull­
nad.
Om Ni så önskar får Ni efter några
dagar vända Er på den friska sidan med
vårdpersonalens hjälp. Då är det viktigt
10
att kuddar läggs mellan benen för att
förhindra att det opererade benet inte
kommer att ligga över den icke-opere­
rade extremiteten. Ni kan vända Er på
den opererade sidan när ömheten i så­
ret minskat. Om Ni har opererats i båda
höfterna, ger avdelningspersonalen Er
anvisningar för hur Ni ska ligga på sida.
Några dagar efter operationen får
Ni sitta på ett högt underlag under mål­
tiderna. Ni kan sitta allt längre på det­
ta sätt i enlighet med hur Ni orkar och
mår, men Ni ska undvika långvarigt sit­
tande.
Motionsterapi och gångövningar
Motionsterapi och
gångövningar
Dagen efter operationen får Ni hjälp av
en fysioterapeut och en sjukskötare så
att Ni kan stå med stöd av en gåställ­
ning. Det opererade benet får Ni belas­
ta i enlighet med läkarens instruktioner
(partiell belastning / full belastning dik­
terat av graden av smärta).
Dagen efter operationen får Ni
hjälp av en fysioterapeut som instruerar
Er i lätta motions- och muskelövningar.
Andra dagen efter operationen in­
leds gångövningarna och de utökas i
takt med Era krafter. I början behö­
ver Ni gångstöd som sedan utbyts mot
kryckkäppar. Målet är att Ni ska kunna
röra Er tryggt på egen hand med hjälp
av kryckkäppar/rollator innan Ni åker
hem och att Ni hemma ska kunna följa
hemgymnastikprogrammet som finns i
slutet av denna guide. Behovet av fort­
satt fysioterapi bedöms individuellt inn­
an Ni skrivs ut från sjukhuset.
11
Gång med hjälp av stavar
Stavgång
Vid gång får Ni belasta den/de opererade nedre
extremiteten/extremiteterna ___________________.
Efter en höftoperation ska Ni gå med kryckkäppar antingen så att Ni tar stöd med tre
punkter eller går diagonalgång med kryckkäpparna. Om Ni har opererats i båda höf­
terna ska Ni gå diagonalgång med kryckorna.
Trepunktsgång
För fram kryckorna och
stig så, att den opererade
extremitetens häl kom­
mer framför kryckorna.
Överför kroppsvikten på
kryckorna och på det ope­
rerande benet. Med stöd
av kryckorna tar Ni ett
steg framåt med det ickeopererade benet framför
kryckorna och det opere­
rade benet.
12
Diagonalgång
med kryckorna
För fram höger krycka
och vänster ben– sedan
vänster krycka och höger
ben. Fortsätt växelvis på
det här sättet. Håll ryggen
rak och ta normala steg.
Med en krycka
Vid gång med en krycka
stöder kryckan på den
friska sidan.
Trappgång
Trappgång uppåt
Efter operation av ena höften:
Stig på det första trappsteget
uppåt med det friska benet. Flyt­
ta kryckorna och det opererade
benet till samma trappsteg bred­
vid det friska benet.
Efter operation av båda
höfterna:
Stig på det första trappsteget
uppåt med det ”starkare/bättre”
benet. Flytta kryckorna och det
andra benet till samma trappsteg
bredvid det första benet.
Trappgång nedåt
Efter operation av ena höften:
Flytta kryckorna och det opere­
rade benet på trappsteget ned­
anför Er och stig sedan ned på
samma trappsteg med det friska
benet bredvid det opererade be­
net.
Efter operation av båda
höfterna:
Flytta kryckorna och det ”sva­
gare/sjukare” benet till trappste­
get nedanför Er och stig sedan
ned till samma trappsteg med det
andra benet bredvid det första
benet.
När Ni rör Er i trap­
por kan Ni vid behov
stödja Er på ledstång­
en eller räcket.
När Ni klarar Er utan kryckor, kan Ni gå i trappor med
normala växelsteg. Överansträng Er inte.
13
Hemma efter operationen
Hemma efter operationen
När Ni skrivs ut från sjukhuset återvänder Ni hem eller ges
fortsatt vård på annat håll. Det sker i regel 5–6 dygn efter
operationen då det gäller ena höften och 8–10 dygn efter
operationen då det gäller båda höfterna. Ett villkor för
utskrivning är att Ni kan röra Er på egen hand och klarar
av Era dagliga sysslor.
Kontroll av operations­
området och förebyggande
av infektioner
Vid utskrivningen får Ni med Er en
mapp med information om höftplastik­
operationen. Ta med Er mappen när Ni
uppsöker läkare.
Det är viktigt att Ni hemma föl­
jer de angivna sårvårdsinstruktioner­
na. Om höften börjar värka, blir röd el­
ler om såret utsöndrar vätska, ska Ni ta
kontakt med vårdavdelningen vid Sjuk­
huset ORTON. Om infektion konstate­
ras, ber vi Er returnera blanketten för in­
fektionsuppföljning till sjukhuset.
Det är viktigt att infektioner före­
byggs och sköts effektivt. Sköt alla bak­
terieinfektioner omsorgsfullt, eftersom
en infektion kan sprida sig till ledprote­
sen via blodbanan. Ni ska tala om för Er
läkare eller tandläkare om man planerar
något tandingrepp eller polikliniska en­
doskopier (tittrörsundersökningar) eller
andra ingrepp för Er.
14
Mobilisering
Under de första veckorna efter operatio­
nen rekommenderas promenader och
gymnastiska rörelser enligt de instruk­
tioner Ni får.
När Ni inte längre behöver kryck­
käpparna är följande motionsformer att
rekommendera: stavgång, träning i bas­
säng, (motions)cykling, skidåkning och
gymnastik. Målet är att öka/upprätthål­
la rörelseomfånget i lederna och att stär­
ka muskelkraften.
En viktig del inom egenvården är
att Ni sköter Er allmänna kondition och
muskelkondition, och att Ni iakttar god
viktkontroll.
Plötslig belastning på höfterna, t.ex.
löpning, hopp, kampsport och bollspel,
kan utsätta protesen för avlossning och
rekommenderas således inte. Diskutera
dessa motionsformer med Er läkare, om
Ni vill utöva dem.
Vid vinterhalka rekommende­
ras halkskydd på skorna och isdubb på
kryckkäpparna.
Sitta och stå
När Ni sitter på ett lågt
underlag behöver Ni en
sitt­kudde/stolsförhöjning
i cirka 2 månader efter
operationen. På detta sätt
undviks alltför kraftig
krökning av höften och
tänjning av operations­
såret.
Påklädning och
avklädning
När Ni klär på nedre de­
len av kroppen, är det
tryggast att göra det i sittande ställ­
ning och på upphöjt underlag. Undvik
framåtböjning av överkroppen. Använd
grepptänger, hjälpmedel för strumppå­
dragning och långskaftat skohorn vid
behov.
Toalettbesök och
kroppshygien
Använd toalettstolsförhöjning ända till
efterkontrollen. Sitt på toalettstolsför­
höjningen eller på en hög duschpall när
Ni tvättar Er för att minska risken för
att halka. Badkar rekommenderas inte.
Lyfta och bära
Undvik att lyfta och bära på något tungt
ända till efterkontrollen.
Bilkörning
Efter operationen kan Ni åka personbil.
Höftopererade personer lyckas vanligen
sätta sig i bil utan att vrida höfterna i yt­
terlägena. Innan Ni sätter Er ska bilsätet
vara maximalt bakåtskjutet, stolsförhöj­
ningen ska vara på plats och ryggstödet
justerat i bakåtläge. Bilkörning rekom­
menderas först efter tvåmånaderskon­
trollen.
Sexliv
Efter höftledsoperation ska ytterlägen
av den opererade höften undvikas under
samlag. Var särskilt försiktig i två måna­
der efter operationen när det gäller sam­
lagsställningar.
15
Hemgymnastikprogram
Hemgymnastikprogram
Träning av rörlighet och muskelkraft
Er egen aktiva insats är viktig för ett gott operationsresultat. Kom ihåg att träna höf­
tens rörlighet och muskelkraft. Träna enligt hur Ni orkar, dock minst två gånger
dagligen.
Antalet upprepningar varierar individuellt. Upprepa rörelserna först 10 gånger
och öka sedan antalet repetitioner så småningom. Om båda höfterna opererats,
ska Ni träna båda benen. Det är bra att börja göra dessa övningar hemma redan före
operationen.
1. Ligg ner och böj och sträck vristerna
kraftigt för att sätta fart på blodcirkula­
tionen.
2. Lägg t.ex. en hoprullad
handduk under knäveck­
et. Håll rullen under knä­
vecket och sträck knäet
så att hälen lyfts från un­
derlaget. Låt hälen sjunka
långsamt tillbaka.
3. Spänn sätesmusklerna
genom att klämma ihop
skinkorna, håll spänning­
en en stund och slappna
av.
16
4. Spänn magmusklerna
genom att pressa naveln
mot ryggraden, håll spän­
ningen och andas nor­
malt. Böj den opererade
extremiteten genom att
låta fotsulan glida uppåt
längs underlaget. Höftens
vinkel får inte överstiga en
rät vinkel (90°).
5. Spänn magmuskler­
na genom att pressa na­
veln mot ryggraden, håll
spänningen och andas
normalt. Lyft upp bäck­
enet från underlaget.
6. Spänn lårmuskeln ge­
nom att pressa knäveck­
et mot underlaget, böj
samtidigt vristen. Låt
den opererade extremi­
teten glida i sidled. Obs:
Tårna ska peka uppåt
under denna rörelse.
7. Sitt på en stol och sträck och
böj knäet i den opererade extremiteten
i ett lugnt tempo.
→
17
Hemgymnastikprogram
Med att spänna magmusklerna ser Ni till att hållningen är god
när Ni utför rörelserna i stående läge.
8. För den opererade extre­
miteten i sidled så att tårna
pekar rakt fram under hela
rörelsen.
)
at
v
u
!k
ään
t
ä
syv
t
us
a
t
=
(
10. Håll knäna bredvid
varandra. Böj knäet på
den opererade sidan och
för hälen mot baken.
Sänk sedan foten lång­
samt.
M
O
HU
ks
e
v
at
9. För den opererade extre­
miteten bakåt och sträck på
höften.
11. Lyft den operera­
de extremiteten fram­
åt från höften.
______ månader
efter operationen:
12. Ligg på sidan och håll det undre
knäet böjt. Lyft den opererade extremi­
teten rakt uppåt med hälen först. Spänn
samtidigt magmusklerna.
ää
veks)
t
a
t
s
u
n (=ta
18
HUO
syvät
t
a
v
u
k
M!
Efterkontroll, information
Uppföljning
Anteckningar
Regelbunden kontroll är nödvändigt för
att protesen ska fungera klanderfritt och
länge. Syftet med uppföljningen är att i
god tid observera eventuella förändring­
ar med eller utan symtom i höftledspro­
tesen. I regel sker den första efterkon­
trollen 2–3 månader efter operationen
och den andra 1 år efter operationen.
Därefter rekommenderas röntgenun­
dersökning och läkarkontroll av höften
med 2–3 års intervaller.
Råd och information för
operationspatienter
Om Ni eller Er läkare har något att frå­
ga, kan Ni ta kontakt direkt med Er av­
delning på Sjukhuset ORTON.
Avdelning 3 tfn (09) 4748 2244
Avdelning 4 tfn (09) 4748 2245
Ni betjänas också av Sjukhuset
ORTONs endoprotesskötare som
ger råd i ledprotesfrågor på telefon
(09) 4748 6799.
Suomen Nivelyhdistys är en registrerad
förening som ger information och anvis­
ningar om ledförslitning och ledprote­
ser på webbplatsen www.niveltieto.net .
19
Så här hittar Ni till Sjukhuset ORTON
ORTON Invalidstiftelsen finns i Brunakärr, på cirka 5 km
avstånd från Helsingfors centrum.
• Buss 23 från Järnvägstorget via Böle station till Brunakärr.
Ändhållplatsen är precis utanför ORTON.
•Spårvagn 10 från centrum. Avståndet till fots från hållplatsen
Korpasbackavägen är cirka 400 meter.
•Närmaste järnvägsstationer finns i Böle och Helsingfors
centrum.
• Det tar cirka 30–40 minuter med taxi från Helsingfors-Vanda
flygfält till ORTON eller med flygbussen till Helsingfors
centrum.
Lääketieteellinen käännöstoimisto Oy. Valoa Ikkunassa Oy. Kirjapaino Keili Oy, 2007.
ORTON Invalidstiftelsen
Tenalavägen 10
00280 Helsingfors
tfn (09) 47 481
www.orton.fi