Transcript Grunddokumentet om patientsäkerhet

Patientsäkerhet 2014
Mitt Hjärta i Bergslagen AB
Detta är bilaga till den mera sammanfattande Patientsäkerhetsberättelsen för år 2013 av
verksamhetschef Lennart Nyman och omfattar verksamheterna vid Fagersta familjeläkarenhet,
Vårdcentralen i Köping och Bergslagssjukhuset
Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är:
· Vi får som vårdgivare en bättre kontroll över verksamhetens
patientsäkerhetsarbete.
· Socialstyrelsen/IVO kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten.
· Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis
allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer.
· Arbetet med en årligen reviderad Patientsäkerhetsberättelse ger alla
medarbetare en konkret anledning till analys, eftertanke och kontroll av hur
säkerhetsarbetet bedrivs och hur det kan förbättras.
· Patientsäkerhetsberättelsen leder fram till en total översyn av hur
vårdverksamheten bedrivs.
· Patientsäkerhetsberättelsen ger upphov till att flera styrdokument vad gäller
policys, rutiner och riktlinjer revideras på basen av de brister och goda exempel
som framkommer.
Som vårdgivare är vi skyldiga att ha ett ledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9):
1
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18389/2011-6-38.pdf
Den 1 januari 2012 började de nya föreskrifterna att gälla och de ersätter tidigare SOSFS
2005:12. Med hjälp av processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete ska
verksamheten uppnå kvalitet. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys,
egenkontroll och hantering av avvikelser. Patientsäkerhetsberättelsen är en del av
ledningssystemet.
Ingen patient ska skadas i vården. Det är en grundprincip för all vårdverksamhet. Trots detta
drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige.
I vården liksom i alla andra verksamheter kan människor göra fel och begå misstag. Därför
måste vården ha väl utvecklade system och rutiner så att mänskliga felhandlingar inte leder
till att patienter utsätts för skador. Socialstyrelsens sidor om patientsäkerhet innehåller
information, verktyg och metoder för dig som vill arbeta med att bygga en säkrare vård. Se
och ta hjälp av verktygen: http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet.
Bakgrund
Mitt Hjärta koncernen genomgick under 2011 en organisatorisk omstrukturering med
anledning av de genomförda upphandlingarna av Bollnäs sjukhus där Mitt Hjärta Primärvård
AB, som drev Bollnäs Hälsocentral, var en av anbudsgivarna. Mitt Hjärta Primärvård AB och
Voxnadalens Hälsocentral såldes till Aleris. Verksamheterna i Bollnäs har under flera år
utgjort stommen i Mitt Hjärtas utvecklings- och kvalitetsarbete inkluderande certifiering av
verksamheten med extern revision. Under 2013 har fokus varit på att utveckla verksamheterna
i Västmanland och på hälsocentralerna i Hälsingland. Under sommaren 2013 inträffade
förändringar i Gävleborgs län genom att landstinget där ensidigt ändrade villkoren för driften
av hälsocentralerna, så företagets beslut blev att dessa såldes och övergick till annan
huvudman 2013-10-01. Senare under hösten såldes även vårdcentralen i Köping till Achima
Care AB, som övertog verksamheten från 2014-01-15.
Verksamheter i Västmanland och Gävleborg
I Västmanland driver Mitt Hjärta Bergslagssjukhuset innefattande medicinmottagning,
specialistverksamhet, rehabilitering och en medicinsk vårdavdelning inriktad på rehabilitering
för norra länsdelen. Dessutom driver Mitt Hjärta vårdcentralen i Fagersta 2013 enligt LOUavtal och från 2014 enligt LOV/Vårdval Västmanland och sedan oktober 2011 har företaget
drivit vårdcentralen som är lokaliserad i Köpings sjukhus, ett övertagande från Carema. (Se
ovan om ny huvudman).
I Gävleborg har verksamheten omfattat Varvet Hälsocentral i Hudiksvall, E-Hälsan i
Söderhamn och Ljusne Hälsocentral. Dessa tre enheter regleras enligt Hälsovalet Gävleborg.
(Se ovan om ny huvudman).
Utveckling av kvalitetsarbetet
Inom Mitt Hjärta har det bedrivits ett utvecklings och kvalitetsarbete med fokus på ”Mötet
med patienten”. Det startade inom ramen för Bollnäs Hälsocentral och Hjärtmottagningen för
öppenvårdskardiologi (2004-2012). En övergripande matrisorganisation, MKU, Medicinsk
Kompetens och Utveckling skapades som motor i kvalitetsarbetet. Både Bollnäs HC och
Hjärtmottagningen genomgick årliga externa kvalitetsrevisioner enligt Kvalpraks KIV,
Kvalitet i Vården, och ledde fram till Certifieringar. Revisor var docent Gunnar Sundström.
Med försäljning och omstrukturering av verksamheterna har styrelsen under 2012 beslutat att
införa ett nytt system, www.addsystems.com/ för dokumenthantering, avvikelserapportering
2
och ledningssystem. Implementering har genomförts under våren 2013 med början i
Västmanland. Systemet är nu i full drift i företaget Mitt Hjärta i Bergslagen AB som driver
verksamheterna i Västmanland.
Organsation Bergslagssjukhuset Fagersta
Från 2013-01-01 är organisationen entydig i den meningen att Mitt Hjärta i Bergslagen AB är
direkt underställt koncernen och VD Anna Hammarström och med Lennart Nyman som
ansvarig chef för alla i bolaget ingående verksamheter, Bergslagssjukhusets vårdavdelning 1
och medicinmottagningen med tillhörande specialistmottagningar och övriga verksamheter.
Organsation Familjeläkarmottagningen i Fagersta
Familjeläkarmottagningens chef är enhetschef Monica Burman och vårdcentralen ingår i
samma bolag som ovan med Lennart Nyman som verksamhetschef.
.
Organisation Mitt Hjärta Vårdcentral i Köping
Mitt Hjärta Vårdcentral i Köping har haft Annelie Pihlgren som enhetschef och denna enhet
ingår även i bolaget med Lennart Nyman som chef. Under hösten 2013 har Kjell Enderborn
varit vikarierande enhetschef då Annelie Pihlgren varit sjukskriven.
Gemensamt för Västmanland
Både vårdcentralen i Fagersta och vårdcentralen i Köping drivs enligt Vårdval Västmanland
med dess inneboende ekonomiska och kvalitetsmässiga krav på verksamheterna. (Dock ingår
under 2013 VC Fagersta i samma LOU-avtal som sjukhuset). Fokus i utvecklingen är ett
aktivt förbättringsarbete kring patienterna (Mötet med Patienten,
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=43 ) för att säkerställa bra vård och god
patientsäkerhet genom att följa övergripande lagar och förordningar, landstingets
kvalitetsparametrar och fastställda rutiner, policys och riktlinjer utifrån detta.
I det sammanhanget vill Mitt Hjärta betona det medicinska innehållet i vården och att den
skall följa den evidensbaserade vetenskapen. Se http://www.sbu.se/sv/Evidensbaserad-vard/.
Det är viktigt att primärvården och specialistvården har tydligt avgränsade ansvarsområden så
att patienter i vårdkedjan inte hamnar i ett ingenmansland. Därför har vi arbetat med att göra
de Samverkansdokument som finns inom Västmanland lätt tillgängliga i ADD-systemets
kvalitetsdatabas, men det finns även en hänvisning på Hemsidan:
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=18&c=287.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Vårdprogram
Grundläggande för arbetet med olika vårdprogram är att deras innehåll följer den medicinska
vetenskapen och den evidensbaserade medicinen. Ett övergripande ansvar för detta vilar inom
Mitt Hjärta på MKU, Medicinsk Kompetens och Utveckling,
(http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=32) och de medicinskt ansvariga läkarna som
har ett ansvar för att följa den medicinska utvecklingen och tillsammans med operativa chefer
och medarbetarna samt vårdens aktörer i övrigt implementera vetenskapen i den dagliga
medicinska verksamheten.
3
Verksamhetschefen är operativt ansvarig för kvalitetsfrågorna och tillkallar kompetenser i en
stabsfunktion för att leda olika processer i syfte att förbättra patientsäkerheten. Vidare finns
tre medicinskt ansvariga i verksamheten i Västmanland, Mirostawa Doliwa-Kwiatkowska för
vårdavdelning 1 och medicinmottagningen, Kristian Wallner för familjeläkarenheten i
Fagersta och Saeid Babavand för Vårdcentralen i Köping.
Ansvarig
Vårdval
Västmanland
Tydliggörande
Se lista över Samverkansdokument,
http://www.ltv.se/LTVTemplates4/LTV_Listing____3042
7.aspx
.
Mitt Hjärta följer de vårdprogram som är beslutade av Landstinget
Västmanland. Programmen finns lätt tillgängliga via vår egen
hemsida som all personal och även patienter/allmänhet har åtkomst
till. Samverkansdokumenten finns i den interna Dokumentdatabasen
och har överförts under våren 2013 till Add-systemet med tillgänglighet för alla medarbetare i behov av detta.
SBU-rapporter, nationella riktlinjer och kvalitetsregister
SBU-rapporter och nationella riktlinjer hålls levande inom verksamheterna genom att de är
lätt tillgängliga för alla i ADD, ofta som länkar. Vi beskriver på Hemsidan ett exempel på
kunskapsinhämtning från en SBU-rapport om Måttligt förhöjt blodtryck, se
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=44
Det finns nationella och internationella riktlinjer samt olika konsensusutlåtanden för olika
medicinska områden som är lätt tillgängliga i daglig verksamhet genom länkar på t ex
hemsidan (http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=225) och i Dokumentbiblioteket.
Lokala vårdprogram och PM
Varje enhet i verksamheten har ofta behov av lokalt utformade Vårdprogram eller PM på
grund av t ex olika förutsättningar att organisera verksamheten inom ett område. Ofta handlar
det då om att formulera en logistik för den del av vårdkedjan som det handlar om, exempelvis
finns rutiner, riktlinjer och policys för hur vi behandlar patienter med hypertoni, diabetes och
andra vanligt förekommande diagnoser inom primärvården. Under 2011 gjordes det t ex ett
arbete på att upprätta en Astma/KOL-mottagning på Bergslagssjukhuset efter ett
fördjupningsarbete av en av våra sjuksköterskor.
Inom Landstinget finns regler, rutiner, riktlinjer och policys inom olika områden i form av
Samverkansdokument som klargör vårdkedjan för hela länet och ansvaret i denna för
specialistvården och för primärvården.
Ansvarig
Verksamhetschef
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
SBU rapporterna används kontinuerligt i verksamheten som grund
för praktisk hantering av sjukdomar hos patienterna.
Exempel är t ex de riktlinjer som bygger på en genomlysning av hur
vi behandlar ett måttligt förhöjt blodtryck hos våra patienter:
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Mattligt-forhojt-blodtryckuppdatering-2007/
Lokal rutin upprättad utifrån nationella riktlinjer finns för demens,
4
depression, ångest, diabetes, hjärtsjukvård, stroke, missbruk,
blodpropp, bröst och prostata cancer, astma/KOL samt
rörelseorganens sjukdomar.
Vi följer Västmanlandsmodellen för tidig upptäckt av demens enligt:
http://www.ltv.se/Omlandstinget/Stimulansmedel/Demens/Vastmanlandsmodellen/
Antibiotika förskrivning – utifrån Stramas rekommendationer och
Läkemedelskommitténs arbete:
http://www.ltv.se/Halsa_och_vard/Lakemedel/Om_Lakemedelskom
mitten/
Läkemedels förskrivning – utifrån läkemedelskommitténs
rekommendationer samt via ”BAS läkemedelslistan”. Verksamheten
har besökts av Läkemedelskommitténs läkare för genomgångar med
våra läkare och sjuksköterskor
Vi deltar i NDR, Nationella Diabetes Registret, Senior Alert,
Swedem och Palliativa registret.
Vi deltar i nationella patientenkäten varje år det sker på samtliga
avdelningar.
Vi använder så kallade SITHS kort samt att vi finns i HSA-katalogen
för ökad säkerhet.
Mitt Hjärta har tillgång till en koncernövergripande IT-avdelning
med datatekniker i syfte att fortlöpande kunna skapa verktyg för
verksamhetsuppföljning och förbättringsarbete, med statistik och
rapporter som sen kan användas ute i verksamheterna.
Individuella utvecklings-/utbildningsplaner
Utvecklingssamtalet tillsammans med målstyrning är ett verktyg för chefen att leda
verksamheten och samtidigt ett möte där medarbetaren får möjligheter att påverka sin egen
utveckling i organisationen. Chef och medarbetare ska samtala om verksamheten och sätta
mål som bidrar till att verksamheten når sina mål. För att skapa förståelse bör samtalet börja
utifrån ett organisationsperspektiv och avslutas med individens perspektiv på deltagande,
utveckling, lön och incitament och behov av utbildning. En individuell utvecklingsplan tas
fram, dokumenteras och följs upp.
Mitt Hjärta strävar efter att få medarbetare som är aktiva i utvecklingen (Engagemang) och
som själva tar ett ansvar. Syftet är ett engagerat medarbetarperspektiv till skillnad mot den
attityd som det är lätt att falla in i och som symboliseras av den uppgivne medarbetarens
kommentar: Vad tänker ledningen göra åt detta?
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
All personal har ett utvecklingssamtal per år där individuella mål och
utbildningsplaner fastställs. Uppföljning sker i samband med
lönesamtal.
Personalen får kontinuerligt gå på utbildningar inom sina
specialistområden.
Interna utbildningstillfällen är schemalagda exempelvis veckovisa
5
träffar med alla läkare på Bergslagssjukhuset för information,
uppföljning och åtgärder.
Medverkar i samordnade utbildningar som arrangeras av Landstinget
Västmanland exempelvis för barnmorskor, barnsköterskor,
distriktssköterskor och administrativ personal.
Ett av målen är att utgående från avvikelserapporter se
utbildningsbehov på arbetsplats samt individnivå.
Det finns en personalhandbok, mall för utvecklingssamtal.
FoU-kompetens inom patientsäkerhetsområdet
Ansvarig
Medicinskt
ansvarig
MKU
Utvecklingsansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
MKU - Medicinsk Kompetens och Utveckling är den organisation
inom Mitt Hjärta som har hand om dessa frågor och som leds av
koncernens medicinskt ansvarige. Se länk till Hemsidan:
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=32
På verksamhetsnivå är verksamhetschefen operativt ansvarig och tar
de initiativ som behövs tillsammans med stabsresurser för att
utvecklingen av verksamheten ska vara så i fas med senaste rön som
möjligt.
Mitt Hjärta fäster stor vikt vid forsknings- och kvalitetsarbete och att
medarbetare kan utvecklas i sitt arbete inom verksamheterna. Av
största vikt är att arbetet vilar på den medicinska vetenskapen. Vi har
ett system för att följa den evidensbaserade vetenskapens
landvinningar och för implementering av dessa i det praktiska
vårdarbetet. Arbete pågår ständigt med att utforma rutindokument för
det dagliga arbetet och revidera de som redan finns.
En viktig uppgift för MKU är att följa med i den vetenskapliga
litteraturen och känna till aktuella Guidelines på de olika medicinska
fälten. Men det räcker inte med det, det gäller för oss att kunna
tillämpa vetenskapens landvinningar till patienter och till
befolkningen där vi verkar. Och fram för allt bedömer vi det som
viktigt att med vetenskapens hjälp forma vårdprogram som får
betydelse för hälsan och som kan minska insjuknande och död och
då särskilt i de stora folksjukdomarna.
Säker hälso- och sjukvård
En säker hälso- och sjukvård handlar om att vi i verksamheterna arbetar efter
ledningssystemet så att vi uppfyller lagar och förordningar. I (SOSFS 2011:9):
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18389/2011-6-38.pdf definieras
begreppen riskhantering och avvikelsehantering.
Riskhantering
Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att
6
1. identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten,
2. åtgärda orsakerna till riskerna, och
3. göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar i verksamheten.
Avvikelsehantering
Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att
1. anmäla till myndigheter i enlighet med gällande författningar,
2. identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa
och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt,
3. sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från
avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och andra berörda,
4. använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande
riskhanteringsarbetet, och
5. ta till vara förslag och klagomål från patienter, närstående och personal.
Det vilar på Verksamhetschefen att i den dagliga driften ansvara för patientsäkerhetsarbetet
och att upprätta och revidera olika styrande dokument för detta arbete. Insamling av
dokumentation av en händelse är inom Mitt Hjärta delegerat till enhetschef eller samordnare
som sen rapporterar till ledningsgruppen där analysen och konsekvensbeskrivning görs. Syftet
med analys och dokumentation är att den skall leda vidare till förbättringar inom vården och
därför är det viktigt att följa upp med god rapportering till alla inblandade i t ex en vårdkedja
och att viktiga avvikelser diskuteras på arbetsplatsträffar.
Systematisk journalgranskning
Ansvarig
Medicinsk
ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Vi har hittills inte på något mera eget systematisk sätt arbetat med
journalgranskning i kliniskt arbete. Stickprov förekommer.
Har ingått som en del av den medicinska revision som gjordes av
landstinget: http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=408
Koncernens medicinskt ansvarige har i samråd med enstaka läkare
gjort genomgångar och det har förekommit ett arbete med att
förbättra registrering av diagnoser i journalsystemet. Nyanställda
och tillfälliga läkare och får genomgång med enhetschef och
sekreterare avseende journalskrivning, kontaktregistrering och
diagnossättning.
Interna kvalitetsrevisioner/motsvarande
Ansvarig
Verksamhetschef
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
Kvalitetsrevision har tidigare skett årligen för Hjärtmottagningen
och för Bollnäs Hälsocentral. Inför varje revision har det gjorts en
intern genomgång av ledningssystem och dokumentation. Detta
revisionsförfarande kommer att bytas ut mot ett nytt system och
med utnyttjande av vår egen interna Kvalitetssamordnare
organiserad inom ekonomi- och administrativa avdelningen.
Målsättningen är en årligen återkommande extern kvalitetsrevision.
7
För den externa revisionen anlitas en auktoriserad revisor.
En medicinsk revision av verksamheten på vårdcentralen i Fagersta
genomfördes december 2011 på uppdrag av Vårdvalet:
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=408
Avvikelsehantering och förebyggande arbete
Avvikelsehantering handlar i grunden om att på ett systematiskt sätt följa upp vår verksamhet
och jobba med förbättringar av vårt arbetssätt. Mitt Hjärtas rutin syftar till att beskriva hur vi
arbetar med avvikelsehantering och riskhantering.
Beskrivning - Vad är en avvikelse?
En avvikelse är en händelse som medfört eller skulle ha kunnat medföra någon typ av skada
för en patient, och som inte är förväntad utifrån patientens tillstånd och eller vårdens karaktär.
En avvikelse kan vara:
·
·
·
·
ett tillbud, där en risksituation uppstått som skulle kunna lett till en vårdskada
en negativ händelse, dvs. en situation där en vårdskada verkligen uppkommit
vårdskada, lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som
orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av
patientens tillstånd
Exempel på avvikelser som ska dokumenteras, rapporteras och följas upp av verksamheten är:
·
·
·
·
Negativ händelse eller tillbud där patient är drabbad t.ex. feldoserade läkemedel,
förväxlingar, felaktig vård, undersökning och behandling etc.
Händelser som avviker från rutiner och metoder internt inom den egna enheten eller
inom primärvården, externt mot kommuner och sjukhus inom och utanför länet
När en patient, närstående eller personal framför klagomål/synpunkter på grund av
t.ex. brister i bemötande, kommunikation, tillgänglighet etc.
Felaktigheter vid användning och underhåll av medicintekniska produkter.
Vad är en risk?
En risk är möjligheten att en negativ händelse eller tillbud ska inträffa. Det kan t.ex. vara
risker i miljön eller teknisk utrustning som gör att det finns risk för att en negativ händelse
kan inträffa.
Ansvaret gäller för alla medarbetare
All personal inom koncernen har ett ansvar att identifiera, dokumentera och rapportera negativa
händelser, tillbud och risker.
8
Enhetschef
Ansvarar för att fastställa och åtgärda orsaker till avvikelser samt för att följa upp vidtagna
åtgärders effekt. Ansvarar för att återföra negativa och positiva erfarenheter till enheternas
personal. Rådgör med medicinsk chef och chefsläkare i rent medicinska avvikelser.
Tar emot förslag och klagomål från patienter, närstående och personal samt hanterar dessa,
hänvisar vid behov till patientnämnden eller patientombudsmannen. Analyser kontinuerligt
inkomna avvikelser i syfte att upptäcka systemfel. Sammanställer årligen avvikelser på
uppdrag från verksamhetschef.
Medicinskt ansvarig
Utreder avvikelser som rör specifika medicinska frågeställningar. Medicinskt ansvariga står
också för direkt feedback till enskild vårdgivare, läkargruppen på enheterna vad gäller
medicinska frågeställningar. Vid frågor som även berör enhetschef eller verksamhetschef sker
diskussion om ärendets handläggning gemensamt. I alla frågor informeras operativt ansvariga
chefer.
Verksamhetschef
Har det yttersta ansvaret för att det finns rutiner för avvikelsehantering inom sitt
verksamhetsområde. Analyserar den årliga sammanställningen av avvikelser tillsammans med
ledningsgruppen. Därefter tar verksamhetschefen beslut om åtgärder av systemfel, nya rutiner
och metoder. Har tillsammans med medicinskt ansvarig yttersta ansvaret för bedömning av
avvikelser som kan vara fall för anmälan enligt Lex Maria och att anmäla detta till
Socialstyrelsen och Landstinget.
Hantering av samtliga avvikelser
1. Negativ händelse, tillbud eller risk identifieras av personalen. Klagomål från patient,
närstående eller personal mottas. Avvikelsen dokumenteras på Mitt Hjärtas blankett
för avvikelserapportering.
Direkt åtgärdande - vid avvikelser där medicintekniska produkter är inblandade, ska
produkten omedelbart tas ur bruk, aktuella inställningar bevaras och MTA kontaktas
för åtgärdande.
2. Avvikelsen lämnas till enhetschef som förser avvikelsen med diarienummer och
lämnar avvikelsen för scanning. Enhetschef alternativt medicinsk chef utreder,
fastställer och åtgärdar orsakerna till avvikelsen eller risken och utser ansvarig för
uppföljning. Dokumentation sker på blankett för utredning och uppföljning av
avvikelseanmälan. Avvikelser som berör andra enheter skickas vidare till
kvalitetssamordnare för Landstinget eller MAS i kommunen. Svar på avvikelser till
externa enheter dokumenteras.
3. Uppföljning och utvärdering av genomförd åtgärd görs av utsedd ansvarig. När
åtgärden inte haft avsedd effekt tas beslut om ny åtgärd. Uppföljning och utvärdering
av avvikelser och risker sker kontinuerligt i ledningsgrupp och på enheternas
arbetsplatsträffar.
4. Återföring av erfarenheterna från avvikelsehanteringen ges till enskild personal och
till enhetens personal i samband med arbetsplatsträff.
9
5. Avvikelserna registreras av enhetschef och analyseras kontinuerligt i ADD-systemet
för att tidigt upptäcka systemfel eller återkommande avvikelser och rapporterar till
verksamhetschef. Avvikelserna sammanställs årligen och sammanställningen lämnas
till verksamhetschef.
Övrigt kring avvikelser
· Klagomål från patient/närstående via patientnämnden hanteras som avvikelser. Kopia
till enhetschef för registrering.
· Avvikelser som blir Lex Maria ärenden ska även hanteras som ”vanliga avvikelser”.
Kopia till enhetschef för registrering.
Avvikelser
Ansvarig
Tydliggörande
Verksamh .chef
Medicinskt
ansvarig
Enhetschef
Arbetet med avvikelser är fortlöpande igång i ADD-systemet. Avvikelser
diarieförs och bedöms enligt särskilda rutiner. Se hemsidan:
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=10&c=407
Avvikelser behandlas på ledningens möten, på yrkesplatsträffar och
arbetsplatsträffar.
Det finns en rutin för hantering av Avvikelser för att öka patient säkerheten och
förbättra och utveckla verksamheten, samt minimera risken för att avvikelsen
inträffar och upprepas.
För att kontinuerligt och snabbt återföra och sprida erfarenheterna av de
rapporterade avvikelserna till alla berörda används arbetsplatsträffarna och
ledningsmöten. Återföring till patient/närstående sker genom telefonkontakt
eller personligt möte.
Olika åtgärder har lett till reviderade rutiner/riktlinjer och utarbetande av
checklistor och andra minnesstöd/lathundar.
Arbetet med avvikelsehanteringen är en av de viktigaste områdena för
Patientsäkerhetsarbetet. Det kan bli ett stort genomslag i verksamheten om vi
ännu bättre än nu kan använda dessa som grund i förbättringsarbetet och att de
verkligen diskuteras på arbetsplatsträffar och yrkesplatsträffar.
En Lex Maria har vi under 2013 inte haft någon anmälan efter händelseanalys.
Avvikelser under 2013
Inkomna
Skickade
Interna
Sa
Bemötande/kommunikation
bemötande
6
1
0
7
Org/Regler/Resurs
adm.rutiner
journalfrågor/dokumentation
11
1
10
2
6
1
27
4
4
2
0
6
Vård/behandling
kommunikation enheter
10
behandling
medicinering
omvårdnad
provtagning/remisser
undersökning
2
11
1
23
4
0
3
0
0
0
2
4
0
1
1
4
18
1
24
5
Summa
63
18
15
96
Patientnämnden
Ansvarig
Verksamhetschef
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
Nio ärenden under 2013: Fyra handlar om bemötande, två ärenden
handlar om vård och behandling och tre om administrativa rutiner.
Anmälan enligt Lex Maria
Ansvarig
Verksamhetschef
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
Görs enligt instruktionsdokument anmälan Lex Maria. Inga under
2013. Det finns lärorika Lex Maria från Fagersta i historisk tid med
bl a ett fall som medfört en fördjupad händelseanalys om en patient
som förblödde pga oklara regler runt PAL och överlämnade mellan
vårdnivåer. Händelseanalysen ger upphov till förändringar i en
pågående process kring vårdkedja och PK-INR-mottagningen.
Ett ärende har vi haft under 2012 : Händelseanalys i samverkan med
Medicinkliniken på Köpings sjukhus och Öppenvårdspsykiatrin, då
samma patient varit på alla ställena.
Inget ärende under 2013.
Enskildas klagomål via Socialstyrelsen/IVO
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Samtliga ärenden hanteras enligt dokument för
patientsäkerhetsarbetet. En eftersläpning p g a myndighetsskifte kan
noteras, varför vi redovisar med komplettering från 2012.
Totalt sex ärenden (ett för Köping) har inkommit under 2013 (fem,
varav två för K, som inkom under 2012 och avgjorts 2013):
Tre ärenden handlar om organisation och rutiner och åtta om vård
och behandling.
Patientsäker beläggning
Ansvarig
Verksamhetschef
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
Bergslagssjukhuset har en medicinsk vårdavdelning med inriktning
på rehabilitering. Avdelningen har 16 vårdplatser. Inga
överbeläggningar under året. Det krävs remiss för att få komma till
vårdsavdelningen och beläggningen går därför att styra. Det finns
inga överbeläggningsproblem men däremot ett problem med för
vården i Västmanland som helhet att utnyttja denna vårdavdelning
11
på ett optimalt sätt med anledning av det mera generella problemet
kring bristen på slutenvårdsplatser i länet.
Identifierad och anmäld ”riskpersonal”
Ansvarig
Verksamhetschef
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
Ingen anmäld riskpersonal under året på Bergslagssjukhuset och på
Familjeläkarenheterna i Västmanland.
Rutiner som gäller i Landstinget Västmanland är kända och
kommer att följas.
Händelseanalyser
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Händelseanalys i samverkan med Köpings medicinklinik och
Öppenvårdspsykiatrin, då patienten besökt alla tre enheterna.
Riskanalyser
Ansvarig
Verksamhetschef
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
Vid Bergslagssjukhuset har flera riskanalyser genomförts i samband
med omorganisation och flytt av familjeläkarmottagningen samt
samordning av personal mellan medicinska vårdavdelningen,
medicinmottagningen och vårdcentralen. Riskanalys har genomförts
i samverkan med de fackliga organisationerna.
En riskanalys har gjorts med anledning av ett tidigare Lex Maria
fall före Mitt Hjärtas övertagande vid Bergslagssjukhuset avseende
PAL-ansvaret vid överföring av patienter med pågående
Waranbehandling mellan olika vårdgivare och vårdnivåer. Analysen
leder fram till nya förbättrade rutiner för PK-INR-mottagningen.
Kompetensen för riskanalyser i det kliniska vardagsarbetet finns i
organisationen.
Medicinteknisk utrustning
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Förteckning över vårdenheternas MTU finns. Landstingets MTA
sköter enligt avtal kontrollen av denna utrustning. Kontrollerna görs
årligen enligt schema.
Läkemedel
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Västmanlands Läns Läkemedelskommitté samverkar med Mitt
Hjärta om uppföljning och utvärdering av de rekommendationer som
finns beträffande användningen av läkemedel. Vi följer DU 90 som
en kvalitetsparameter i Vårdvalet med månatliga rapporter som
återkopplas till alla våra läkare.
Ett särskilt fokus är på antibiotikaförskrivning och på
12
överförskrivningar av läkemedel till de äldre och ofta multisjuka
patienterna.
Ett systematiskt arbete pågår sedan länge i Fagersta avseende de
äldre patienterna där Mitt Hjärta nu avsätter nästan en heltid
läkartjänst i kommunen. Läkemedelsgenomgångar genomförs
systematiskt i verksamheten enligt regelverk och resultatet
rapporteras varje kvartal.
Senior Alert och palliativa registret
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Verksamheten har utbildade distriktssköterskor för Senior Alert. Fyra
enheter arbetar med Senior Alert. På vårdavdelningen finns utbildad
huvudkoordinator som tillsammans med en undersköterska och
sjuksköterska sköter registreringar. Tre riskombud är utsedda
(fallombud, kostombud och sårombud).
Gällande Palliativa registret arbetar två enheter med detta.
Koordinator finns på vårdavdelningen som registrerar i registret.
Koordinator är utsedd inom AH-teamet.
Kontroll av loggar
Ansvarig
Verksamhetschef
IT-ansvarig för
koncernen
VD
Tydliggörande
Rutin finns för att systematisk och återkommande göra
stickprovskontroller av loggar på varje enhet. Detta arbete med
kontroll av loggar ska dokumenteras och sparas i 10år. Vid eventuella
felaktigheter kontaktas berörd arbetsledare som sedan med
arbetstagaren gör uppföljande åtgärder.
IT-ansvarig inom koncernen är dokumentägare till Riktlinjer för
loggkontroll.
Andra områden som påverkar patientsäkerheten
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Mitt Hjärta har genomfört en radikal omstruktureringar av vården vid
Bergslagssjukhuset. Se om de Visioner som det har arbetats efter:
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=18&c=260
Åtgärder har inneburit bland annat att familjeläkare och
specialistläkare på medicinmottagningen har gemensamma journaler
(Gemensam journal tillämpas, journaldokumentationen var skild åt
tidigare mellan medicinkliniken och primärvården). Samarbetet med
specialistläkare har förbättrats vilket resulterar i säkrare vård och
bättre omhändertagande. Jourens samordning med Avesta har
inneburit en kvalitetsförbättring inte minst ur ett
patientsäkerhetsperspektiv. Ref Verksamhetsberättelse 2010:
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=18&c=361 och konceptet för
en hjärtmottagning inkl fysiologi på Bergslagssjukhuset:
13
http://www.mitthjarta.se/index.php?s=18&c=357.
Vi har utökat arbetsplatsträffarna så att vårdlagen veckovis kan gå
igenom patientfall i ett lärande i arbete. Mitt Hjärta har med
veckovisa läkarluncher skapat ett forum för kontakter mellan alla
läkarna och ledningen som skapar intresse för att utveckla
verksamheten i ett modernt närsjukvårdskoncept. För Fagersta
inräknat hela närsjukvården (Familjeläkarmottagningen samt
Bergslagssjukhuset) bedömer vi att den medicinska säkerheten för
patienterna har förbättrats under 2010-13 och målsättningen är att
fortsätta detta förbättringsarbete.
Det har på Bergslagssjukhuset skett en utrangering av omodern
utrustning som t ex en gammal ekoapparat, gamla endoskop samt en
total genomgång av medicinteknisk utrustning i övrigt.
Negativt för patientsäkerheten är den bristande kommunikation som
finns mellan Landstingets journalsystem och Journal III som används
på de flesta håll inom primärvården. Bristerna gör att handlingar,
dokument, medicinlistor, epikriser inte omedelbart är tillgängliga i
överföring av patienter mellan vårdnivåer och när patienter söker. Ett
omodernt och kostnadskrävande scanningsystem används fortfarande
när alla IT-tekniska lösningar egentligen finns för handen. Man kan
anse att sjukvården som helhet på det här området tillåter att andra
principer, lagar och förordningar, står över det som handlar om
patientsäkerheten i vardagsarbetet. Vi ser positivt på de möjligheter
som det gemensamma journalsystem som Landstinget i Västmanland
har beslutat om och som snarast behöver införas för vår
internmedicinska verksamhet och även för primärvårdsdelen så
småningom.
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet
PPM VRI – endast sluten specialistvård
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Mätningar sker månadsvis som sedan skickas in centralt till
koordinator på Landstinget. Hygienombud finns på vårdavdelningen
som har till uppgift att vara en kontaktlänk mellan
vårdhygiensköterska och avdelningen. Vid ev. VRI-infektioner på
avdelningen finns en tät kontakt med hygiensköterska i Västerås för
uppdatering av gällande rutiner och riktlinjer för Landstinget
Västmanland.
PPM BHK
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande.
Hygienombud finns på alla avdelningar. Två gånger per år görs
mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner. Denna mätning
skickas in centralt till Landstinget. För övrigt är det regelbundna
träffar mellan hygiensköterska i Västerås och hygienombuden så att
den senaste kunskapen om hygienarbete finns tillgänglig.
Hygienombud finns som genomför kontroller och upprätthåller
hygienkrav på enheten.
14
PPM Trycksår - endast sluten specialistvård
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Mätningar gällande trycksår görs två gånger per år och resultaten
skickas in centralt till Landstinget. Trycksårsprofylax är ett viktigt
arbete på en Rehabavdelningen. Specialmadrasser finns på
avdelningen. Vändschema används för de svårast sjuka.
Struktur och arbetsformer för lokal stramagruppen
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Verksamheterna arbetar efter Stramagruppens program:
http://www.ltv.se/ImageVault/Images/id_19815/scope_0/ImageVault
Handler.aspx
Det finns ännu ingen lokal Stramagrupp i Fagersta. Vårdcentralen och
sjukhuset får årlig information från den centrala Stramagruppen med
statistik om hur vi ligger till i förskrivning av antibiotika jämfört med
målen i riket och i Landstinget. En föreläsning från Stramagruppen
centralt har ägt rum under året på läkarmöte för att förbättra
förskrivningen. En fortsatt vidareutbildning är prioriterad. Länk till
STRAMA i LtV är:
http://www.ltv.se/Halsa_och_vard/Smittskydd_och_vardhygien/Stra
ma/
Samarbetet med lokala Apoteket sker bl a vid lunchsammanträden.
Nationella patientenkäten - Primärvård
Ansvarig
Verksamhetschef
Enhetschef
Tydliggörande
Alla avdelningar på Bergslagssjukhuset samt vårdcentralen i Köping
medverkar i nationella patientenkäten och i utvärderingen av
densamma. Här bör resultat och vad dessa lett till komma fram till
alla medarbetare. Ett specifikt förbättringsarbete utifrån enkäter
genomförs för närvarande i systematisk processarbete för att framför
allt skapa en bättre läkarkontinuitet, ett bättre bemötande och
kommunikation med patienter. En enkät till medarbetarna har
genomförts och processas med personalen och det planeras för egna
ytterligare enkäter till personalen och till patienterna ingående i
förbättringsarbetet.
Nationella patientöversikten (NPÖ)
Ansvarig
VD
Tydliggörande
Förvaltningsobjektet Nationell Patientöversikt (NPÖ) gör det möjligt
för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av
journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare.
Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av
patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och
uppföljning. NPÖ är ej igångsatt för Bergslagssjukhuset under 2013,
men vi har läsbehörighet på vårdcentralen.
15
Patientsäkerhetskulturmätningen
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Ingen mätning gjord.
Patientfokuserad hälso- och sjukvård
En god vård ska bland annat kännetecknas av att den är patientfokuserad, jämlik och
säker. Den ska genomföras i samråd och med respekt för patientens självbestämmande
och integritet. En delaktig patient kan lättare medverka till att målen med vård och
behandling uppnås och att säkerhetsrisker kan förebyggas. Det ställer krav på att
vårdgivare, verksamhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal tillämpar den lagstiftning som
reglerar patientens ställning och att det finns ett ledningssystem för kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet som också omfattar bemötande, information, delaktighet och kontinuitet.
Läs vidare Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-7. På detta område finns en klar
förbättringspotential vid familjeläkarenheten i Fagersta.
Patientens delaktighet i vården
Ansvarig
Verksamhetschef
VD
Medicinskt
ansvarig
Tydliggörande
Mitt Hjärta arbetar med koncept som innehåller ett särskilt
engagemang för de patienter och för den befolkning som betjänas.
Det gäller övergripande kring folkhälsa men också att arbeta
tillsammans med intresseföreningar för olika sjukdomsgrupper. Det
finns bl a en lång tradition att samverka med Hjärt- och Lungsjukas
förening från Gävleborg och södra Hälsingland, ett arbete som skall
fortsätta i Västmanland. Vi har samverkat med Strokeföreningen
lokalt i Fagersta med föreläsningar. Verksamhetschefen i
Västmanland är ofta med i lokala sammanhang när det gäller
information till föreningar och organisationer i bygden. På dessa
träffar får befolkningen möjlighet att ställa frågor och komma med
förslag på vad de förväntar sig av sjukvården.
På det individuella planet välkomnar vi synpunkter och förslag från
patienter. Vid Ljusne hälsocentral i södra Hälsingland fanns ett
patientråd som en intresseförening som arbetade mot och med Mitt
Hjärta i olika frågor. Det kan vara en modell att utveckla på andra
håll för ett större inflytande och delaktighet från patienternas sida i
vården.
Patientens delaktighet i vården handlar också om att skapa
medvetenhet om att det kan krävas egna insatser från patientens sida
för att skapa positiva förändringar avseende t ex livsstil.
Patientnöjdhet
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Med anledning av 2013 års patientenkät kommer vi på Fagersta VC
genomföra planeringsdagar med all personal med särskilda
16
fokusgrupper och fokusområden. Vi kommer fråga oss: Vad är vi bra
på och vad är vi mindre bra på. Fokuspunkterna ska anslås på
respektive avdelning och följas upp fortlöpande av enhetschef och
samordnare.
Klagomål som kommer till oss via brev, telefon etc dokumenteras
och sparas samt kommuniceras till vederbörande avdelning,
medarbetare och chef. Önskar patienten återkoppling så genomförs
detta.
Egna enkätundersökningar kommer att göras under 2014 riktade
både till patienter och till alla medarbetare.
Effektiv hälso- och sjukvård
En effektiv vård måste analyseras utifrån flera synvinklar. Vårdens kostnadseffektivitet för
olika insatser diskuteras allt mera och blir även belysta i de rent medicinska avhandlingarna.
Den nyaste tolkningen av effektiv vård: Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser
utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål, det vill säga önskvärda resultat. Effektivitet
kan därför enkelt uttryckas som måluppfyllelse i förhållande till insatta resurser. En effektiv
vård har hög måluppfyllelse i förhållande till insatta resurser. Effektivitet ska inte förväxlas
med begreppet produktivitet. Produktivitet är ett snävare begrepp. Produktivitet definieras
som utförda prestationer i förhållande till insatta resurser. Produktivitet innebär att göra saker
rätt, medan effektivitet inte enbart innebär att göra sakerna rätt utan även att göra rätt saker.
Att åstadkomma en effektiv hälso- och sjukvård i en organisation förutsätter kompetenser på
olika plan, medicinska, organisatoriska, lednings- och styrförmåga. Förmågan att få hela
organisationen att arbeta mot gemensamma mål och med engagemang för detta förutsätter en
medveten hållning och insikt i hur människor fungerar. LEAN har blivit ett verktyg eller en
filosofi som allt mera används inom vården för framsteg i arbetet. Mitt Hjärta har sedan flera
år arbetat efter filosofin men varit något försiktig att tala om ”Lean” eftersom det kan leda till
en semantisk och idépolitisk debatt som förhindrar utveckling. (jfr att vissa påstår att man inte
kan använda en filosofi för sjukvården som tagits fram inom bilindustrin).
Mitt Hjärtas utvecklingsmodell baseras på en modell för förbättringsarbetets
genomförande (processen), och på en metod för identifiering av utvecklingsbehoven
(perspektiven).
Processen
Mitt Hjärta bedriver ett ständigt pågående förbättringsarbete genom vår utvecklingsmodell
”Kvalitetssäkrade processer med fokus på mötet med patienten”. Modellen är kopplad till
vårt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet, och resultatet av varje optimerad process
leder till ett förändrat (uppdaterat och förbättrat) dokument i kvalitetsdatabasen med en
namngiven processägare som ansvarar för att alla berörda informeras och att processen hålls
aktuell och levande.
Utvecklingsmodellen ”Kvalitetssäkrade Processer med fokus på mötet med patienten”
innehåller följande steg:
17
1
2
3
4
5
6
7
8
Varje process analyseras innan förändringen startar. Frågan ”Varför vill vi förändra
processen”, är central.
Processen struktureras och avgränsas, frågor som ställs kan exempelvis vara: Är
processen över huvud taget viktig för helheten (göra rätt saker), vem gör vad i
processen, hur lång tid tar de olika delarna, utförs uppgiften av rätt yrkeskategori, etc.
Ledare utses att driva förändringsarbetet, Arbetsgrupper med brainstorming där
medarbetarnas idéer och förslag till förbättringar tas tillvara. Här beslutas hur analysen
och utvärderingen av den förändrade processen skall gå till och man sätter mål för vad
som skall uppnås.
Värdeflödesanalyser genomförs där vi på ett systematiskt sätt analyserar de olika
delarna av processen utifrån vad som skapar värde för patienten (göra saker rätt).
Det praktiska förändringsarbetet startar. Förändringen sker steg för steg med
återkoppling och analys däremellan. Eventuellt måste arbetssätten och målen
modifieras under resans gång.
Analys och utvärderingsfasen startar. Strukturerade analyser genomförs. Resultatet av
genomförda förändringar mäts och kvantifieras. Blev det verkligen bättre?
Standardisering. Analys och ny uppföljning genomförs efter ca sex månader. Tillämpar
alla medarbetare det nya arbetssättet? Det är viktigt att inte glida åter i gamla hjulspår.
Nya arbetssätt genomlyses av en utomstående part, kontroll görs av dokumentationen i
kvalitetsdatabasen och processägaren görs medveten om ansvaret att hålla dokumentet
aktuellt i ADD-systemet.
Perspektiven
I Mitt Hjärtas utvecklingsmodell ingår fyra perspektiv, ett externt (kundrelaterat) och tre
interna.
I styrmodellen Balanced Scorecard (BCS) benämns dessa:
·
·
·
·
Kundperspektivet (Att göra rätt saker)
Organisationsperspektivet (Att göra saker rätt)
Utvecklings- och lärandeperspektivet (Framtids- och utvecklingsinriktat) och
Medarbetarperspektivet.
Det handlar om att göra rätt saker, på rätt sätt, vid rätt tid och med rätt kvalitet. För detta krävs
delaktighet på alla nivåer. Arbetet drivs genom ett tydigt ledarskap där alla chefer är drivande
men förändringarna skapas på verkstadsgolvet. Det handlar till 80 procent om en
företagskultur och till 20 procent om verktyg och metoder.
Exempel på processarbeten som omfattar alla fyra perspektiven och som genomförts i Bollnäs
utifrån vår utvecklingsmodell är när vi indelade befolkningen och våra arbetslag utifrån nya
närområden. Detta mötte initialt stort motstånd från olika personalgrupper men ledde
efterhand till bred delaktighet och smidigare arbetssätt.
Ett annat exempel som framför allt innefattade kund- och processperspektivet, är när vi i
detalj analyserade hela kedjan i vårt patientmottagande på Bollnäs Hälsocentral,
telefonsamtalet, tidsbokningen, väntetiden fram till besök, bemötandet i luckan, väntetiden,
vad personalen sade, processen på lab, processen i patientmötet, hur tidsmodulerna hos
läkaren svarade mot patientens diagnos och behov, etc. Särskilt intressant var det att analysera
patienternas egna enkätsvar på hur de hade upplevt processen. Resultatet blev bättre
tillgänglighet i telefon, kortare väntetider, bättre avvägda tidsmoduler till läkaren, bättre
18
rutiner för återrapportering av provsvar och i förlängningen att varje läkare kunde ta emot i
genomsnitt två ytterligare patienter per dag på samma arbetstid.
Kundperspektivet
Allt utvecklingsarbete i hälso- och sjukvården bör syfta till att skapa processer som optimerar
”Mötet med patienten”. I varje fråga som ställs om arbetssätt, metod eller process, måste vi
fråga oss: Gagnar detta patienten eller med andra ord ”Gör vi rätt saker?” Om svaret är nej
skall vi ha en företagskultur där medarbetaren reagerar och lyfter frågan så att arbetssättet kan
förändras. Först när denna medvetenhet är spridd i organisationen, kan vi åstadkomma
systematiska förbättringar av våra arbetssätt. Mitt Hjärta har arbetat systematiskt med
processtyrd sjukvård sedan 2003. Hjärtkliniken i Bollnäs är byggd utifrån denna
utvecklingsmodell. I en gängse hjärtutredning kallas patienten till en rad undersökningar, med
köer, slussar och väntetider däremellan, där tiden genom vårdkedjan kan ta en månad eller ett
år. Vi har byggt en process med ett team av spetskompetenser som samlas runt patienten.
Därmed kan hjärtutredningen genomföras på en halv dag, vid ett och samma besökstillfälle.
Organisationsperspektivet
Mitt Hjärtas utvecklingsmodell bygger på ett antal filosofiska principer som vi hämtat från
kunskapsteorin. Individen och organisationens utveckling genomgår olika utvecklingsfaser
eller medvetandenivåer. Det krävs att människorna som arbetar med processerna förstår vad
det handlar om. Det är en särskild utmaning att få med sig läkarna, som utifrån sin yrkesroll
har en naturlig ledarfunktion, men som ofta väljer att vara passiva. Mitt Hjärta har skapat
utvecklingsenheten MKU, Medicinsk Kompetens och Utveckling, för att lyfta läkarens roll i
utvecklingsarbetet. Inom MKU formuleras arbetssätt, vårdprogram och analyseras processer,
utifrån ett systematiskt förhållningssätt med Patienten i centrum. Därifrån förs filosofin –
omvandlad i processer och flöden, – ut på verkstadsgolvet. Viktigt är att identifiera icke
värdeskapande processer utifrån ett patientperspektiv och eliminera dem. Innan processarbetet
kan starta måste alla ledare och chefer vara inställda på att arbeta långsiktigt. Ledarna
kartlägger vilka processer som behöver genomföras. Det handlar i steg ett om att göra rätt
saker och i steg två om att göra dessa på rätt sätt. Det gäller att inte förfina eller kvalitetssäkra
metoder, arbetssätt eller system som i grunden är felaktiga eller onödiga. När ledarna enats
om den övergripande strategin och målen går de ut i verksamheten och samlar information.
Detta kallar vi inventeringsfasen. Ett delmål är att starta processarbetet genom ett pilotprojekt
i en del av verksamheten där det finns dels förändringsbenägna medarbetare/ledare och dels
en flaskhals eller ett problem. När problemet lösts har man ett bra och tydligt exempel som
kan inspirera resten av verksamheten att sätta igång liknande processer inom andra
verksamhetsområden.
Utvecklings- och lärandeperspektivet
Undervisning och kompetensutveckling skall ske på bred bas– inte pracka på förändring utan
successivt ändra tänkandet, skapa arbetsgrupper – inte idéklubbar utan ett avvikelsedrivet
processarbete, bygga team med mottot - om du kan göra det själv är det sannolikt inte
tillräckligt bra, bygga förståelse genom fortbildning för gemensamma arbetssätt – skapa en
19
standard – ger framgång och patientsäkerhet, chefer ute på golvet – alla ledare på alla nivåer
måste vara drivande, info tillgänglig för alla - återföra erfarenheter, tillvarata medarbetarnas
idéer, pris för ”månadens idé”
En viktig underavdelning utvecklingsperspektivet är Miljöperspektivet: Här ingår att styra
och följa upp organisationens miljöledningsarbete med siktet inställt på att miljöcertifiera.
Mitt Hjärta har som avsikt en miljöcertifiering med hjälp av de verktyg som finns i ADDsystemet.
Medarbetarperspektivet
Medarbetarperspektivet handlar om att förändra tankesätt så att individen går igenom en
medvetandeprocess – kunskapsteoretiskt handlar det om utvecklingsstadiet omedvetet
omedveten (oskicklig), där man automatiskt gör saker som man alltid har gjort, via medvetet
omedveten (oskicklig) när individen blir varse om att han inte utför arbetsuppgiften på ett
rationellt sätt, till medvetet medveten (kompetent) när individen ändrat sitt arbetssätt men att
detta fortfarande kräver tanke och möda att utföra uppgiften på det nya sättet och slutligen
omedvetet medveten (kompetent) när det förbättrade arbetssättet har automatiserats och blivit
självklart och allmänt accepterat. Svaret på vad som är rätt att göra i olika situationer får vi
om vi sätter Patienten i centrum och i varje läge ställer frågan ”Vad är bäst för patienten?”
eller ”Hur skall vi bygga den här processen så att den blir bäst för patienten?” Denna filosofi
med kvalitativa förtecken kommer då med säkerhet att generera både förtroende och nöjdhet
hos patienter och beställare samtidigt som det bör kunna medföra en ekonomisk stabilitet i
verksamheterna om de rätta förutsättningarna finns i avtal och överenskommelser med
beställaren och huvudmannen.
Mitt Hjärta strävar efter:
·
·
·
·
·
·
·
Att förmedla perspektivet här är vi nu och hit vill vi till hela personalen
Att arbeta med ett icke skuldbeläggande förhållningssätt
Att inse att vi måste förvänta oss avvikelser – och skapa processer för att hantera dem
Att skapa en atmosfär där avvikelser ses som en källa till förbättring och utveckling
Att läkarna åtar sig det naturliga ledarskap som följer av yrkesrollen
Att skapa lösningsorienterade medarbetare som tar tag i problem omedelbart
Att var och en skall bli sin egen controller.
LEAN
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Mitt Hjärta arbetar i princip i enlighet med LEAN enligt beskrivning
ovan. Inom ledningen för Mitt Hjärta finns ”LEAN kompetens” efter
studier och deltagande i föreläsningar samt nu även efter en period
med praktiska tillämpningar. Ledningen på Bergslagssjukhuset
arbetar idag med ”måltavlor” som finns anslagna på respektive
avdelning där t ex kvalitetsmål finns beskrivna. Månadsvis
uppföljning sker. Vi arbetar efter principen om ”att göra rätt från
början” enligt vår utvecklingsmodell. Att var och en i sitt dagliga
arbete har tydliga roller samt gör rätt saker ger en förbättrad vård. Det
kan ge kortare väntetider genom bra logistik. Framtida utmaningar
ligger inom området logistik där ärenden ”byter ägare” som t ex vid
överföring av en patient från en vårdnivå till en annan.
”Ställtider”, definierade som icke patienteffektiv tid i medicinska
20
processer, medför risker i vården. Dessa försöker vi arbeta bort
genom att LEAN-principer används i ett ständigt pågående
processarbete. De olika aktiviteterna i vårdkedjan som den enskilde
patienten skall gå igenom, i exempelvis en medicinsk utredning fram
till diagnos, behandling och rehabilitering, kopplas ihop. Ledtiderna
skall vara korta och väntetider skall helst elimineras helt och hållet.
Förbättrade rutiner skapas efterhand och definieras så att de kan
utföras kongruent av alla medarbetare, vilket kräver en tydlig
arbetsledning. Först då blir förbättringsarbetet reproducerbart och vi
kan börja dra slutsatser om effektivitet och patientsäkerhet i
vårdförloppet. I det arbetet är vi dock väldigt beroende av
omkringliggande faktorer såsom hur landsting, tjänstemän och
politiker anser att saker och ting skall organiseras och styras vilket
många gånger gör att verkligheten är mycket svår att förändra inom
sjukvården. Dessutom är sjukvårdens egna medarbetare till att börja
med oftast inte särskilt förändringsbenägna utan vill helst gå på i
invanda spår och på sin höjd försöka göra sakerna rätt i stället för att
göra rätt saker.
Vårdplanering
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Mitt Hjärta använder i Västmanland Landstingets webbaserade
vårdplaneringsprogram Prator. Genom denna görs Samordnad
Vårdplanering effektivt när en patient som varit inskriven på
vårdavdelning ska återgå till hemmet eller till ett särskilt boende.
Vårdplaneringen görs mellan tre parter: Slutenvården, Primärvården
och Kommunen. Detta för att patienten inte ska hamna mellan
stolarna utan ska få den vård han behöver både vid inläggning på
sjukhus och när patienten kommer hem. När det gäller patienter
inskrivna i AH-teamet så görs en Individuell plan tillsammans med
patienten och vid behov Kommunens hemtjänst i syfte att patienten
ska få optimal vård.
Samverkan med landstingsinterna parter
Ansvarig
Verksamhetschef
VD
Tydliggörande
Mitt Hjärta arbetar kontinuerligt med våra ömsesidiga remittenter i
Köping, Västerås, Norberg, Skinnskatteberg och Virsbo för
förbättringar av vårdkedjorna. Ett särskilt och framgångsrikt
samarbete har under 2013 genomförts med medicinkliniken i Köping.
Detta kommer att utvecklas vidare. Vi har genomfört läkarmöten och
andra möten med sikte på samsyn i olika frågor. Ledningen utbyter
erfarenheter med olika enheter inom Landstinget. Samverkan och
gemensamma tag för utvecklingen inom primärvården kan bli bättre.
Månadsvisa uppföljningar av hela verksamheten planeras och
genomförs av Vårdvalsrådet, Landstingets samverkansgrupp och Mitt
Hjärta.
Förbättringsområden är att tydliggöra det medicinska PAL- ansvaret
för patienter som remitteras mellan olika aktörer och olika vårdnivåer
och vi bedömer att den medicinska vårdavdelningen på
21
Bergslagssjukhuset har ytterligare potentialer att tillföra länet i
samverkan med Fagersta kommun. Vi kommer i samverkan med
Landsting och Kommun att arbeta för en Mellanvårdsavdelning på
Bergslagssjukhuset.
Samverkan med externa parter
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Mitt Hjärta bedriver arbete med att informera om vår verksamhet
samt inskaffa synpunkter på hur vi uppfattas av andra. Kommunen är
en naturlig samverkanspart för de äldre och förutom gängse basal
vård som sköts av vår läkare i kommunen så deltar vi några
gemensamma projekt i syfte att förbättra framtida vårdprogram.
Hälsocentrat i Fagersta är en naturlig samarbetspart avseende det
förebyggande arbetet och det kan göras mycket bättre. Vi besöker
olika intresseföreningar, politiska grupperingar, tillväxtgrupper, AF,
FK samt kommunens olika chefer och samverkansgrupper för att
förbättra verksamheten. Skola, vård och omsorg har vi kontinuerliga
möten med, då vi som sjukvårdande instans har gemensamma
beröringspunkter med dessa exempelvis missbruksvård,
barnahälsovård, äldrevård. Mitt Hjärta är representerat i lokala
folkhälsorådet.
Vårdtyngdsmätning
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Ersättningssystemet för våra verksamheter bygger bl a på ACG och
CNI för primärvården och på DRG beträffande slutenvården.
Landstinget Västmanland levererar varje månad värden för ACG och
CNI för listade patienter. DRG för vårdavdelningen har visat sig svår
att bedöma utifrån felaktigheter i avtalet. Det har dock visat sig i
Landstingets egen utredning att vi gör mera DRG-poäng nu än före
övertagandet 2010 vilket tills vidare har medfört en fast ersättning
månadsvis i enlighet med avtalet trots att den ersättningen borde vara
större. Resultaten av vårdtyngdsmätningar används i kommunikation
med fram för allt läkargruppen men även för all personal på
sjukhuset.
Rätt diagnossättning på våra familjeläkarpatienter är mycket viktigt
eftersom det påverkar den ekonomiska ersättningen varför vi lägger
ner tid på att informera våra läkare och sekreterare om hur det skall
gå till så att vi gör ”rätt från början”. Tyvärr har en del statistik om
diagnoser inte fungerat helt bra beroende på en föråldrad och redan
före övertagandet manipulerad databas/ journalsystem som kan anses
ha genomförts med den goda viljan att kunna skapa en gemensam
journal för både den slutna och öppna vården i Fagersta en gång i
tiden. Felaktigheter i för oss negativ bemärkelse har kunnat rättas till
i samverkan med Landstingets IT-avdelning och vår IT-organisation.
Vårdtid per vårdtillfälle samt insatser är värdefull information till
vårdlagen för att utveckla arbetet och för att styra personal- och
vårdbehov. Vårdtider på avd 1 har kunnat minskas samtidigt som
antalet patienter som vårdas har ökat vilket understryker att vi i
dagsläget gör fler DRG-poäng än tidigare.
22
Fast vårdkontakt
Ansvarig
Tydliggörande
Verksamhetschef
Vårdvalet och Hälsovalet medför allt mera att patienten tillhör en viss
Vårdcentral eller Hälsocentral där denne med sin listning skapar det
ekonomiska utrymmet för verksamheten. Vi ser en utveckling mot att
man frångår principen om att patienten är listad på ”sin doktor” utan
mer är listad på enheten. Med denna utveckling försöker vi inom Mitt
Hjärta betona hela arbetslagets betydelse för patienten
(multikompetensen) och att utvecklingen går mot att det är den
medicinska frågeställningen (kontaktorsaken) som är det viktiga i
mötet med patienten. Många av de problem med hälsan som upplevs
av patienten kan i första rummet handläggas av t ex sköterskor,
beteendeterapeuter och sjukgymnaster, ibland under en specifik
delegation av ansvarig läkare och med utformade specialiserade
mottagningar som sköts av sköterskor som t ex hjärtrehab, hypertoni,
diabetes och vanliga symptom från rörelseapparaten. Med den
familjeläkarbrist som råder är detta en utveckling som är
ändamålsenlig. Vi betraktar varje familjeläkare som en Överläkare
och med detta kan inte alla medicinska problem automatiskt leda till
ett läkarbesök till att börja med. Det medicinska problemet kan först
gå via annan personal och vid behov sen tas om hand på
överläkarnivå. Med detta arbetssätt försöker vi ge alla våra patienter
en fast vårdkontakt (en kontaktperson eller flera, vid behov av
konsultation med vården med anledning av ett självupplevt problem)
som då nödvändigtvis inte behöver vara en läkare utan kan vara
sköterskan, beteendevetaren, undersköterskan eller sjukgymnasten.
Jämlik hälso- och sjukvård
Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen, http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ är
målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ha företräde.
Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat
personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning,
etnisk eller religiös tillhörighet och sexuell läggning.
Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård som strävar efter att uppnå en god
hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov, och
dessutom vara hälsoinriktad och hälsofrämjande.
Prioriteringar ska också vila på en etisk grund.
De etiska principerna är:
·
människovärdesprincipen – alla människor har lika värde och samma rätt oberoende
av personliga egenskaper och funktioner i samhället
23
·
·
behovs- och solidaritetsprincipen – resurserna bör fördelas efter behov
kostnadseffektivitetsprincipen – en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i
förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet bör eftersträvas när man väljer mellan olika
verksamheter eller åtgärder
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Det finns kompetenser bl a hos arbetande läkare att möta invandrare
som är en ökande patientgrupp som inte alltid har lätt att göra sig
hörd i svensk sjukvård på grund av språkliga, kulturella och andra
orsaker.
Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Vård i rimlig tid innebär att vård erbjuds utan att eventuella väntetider påverkar patienten negativt i
fysisk, psykisk eller social mening. Beslut om tidsramen för de vårdinsatser som patienten har behov
av fattas i dialog med honom eller henne och är i enlighet med Riksdagens prioriteringsriktlinjer.
Vård i rimlig tid förutsätter att tilldelningen av resurser är i paritet med befolkningens behov av hälsooch sjukvård. Optimering av processer och rutiner i hälso- och sjukvårdens alla led ökar sannolikheten
för att vård i rimlig tid ska kunna erbjudas till samtliga patientgrupper.
Vårdgarantin för primärvården säger att en patient som söker hjälp ska få kontakt med
sjukvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen under samma dag. Det kan
ske via telefon eller genom besök. Gör primärvården då en bedömning att patienten behöver
besöka en allmänläkare ska detta ske inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller
hos familjeläkare.
Telefontillgänglighet
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Varje månad mäts telefontillgängligheten på familjeläkarenheterna.
Mitt Hjärta följer de mål som Landstinget satt upp (95 %). Under året
2013 har vi nått upp till 98,2 %.
Vårdkö
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Medicinmottagningen i Fagersta har en hög läkarbemanning. Det
finns inte längre någon vårdkö.
Andra insatser som innebär vård i rimlig tid
Ansvarig
Verksamhetschef
Tydliggörande
Ett processarbete för att förbättra läkarbemanning, bemötande och
kommunikation pågår och där behandlas även frågan om
tillgänglighet och vård i rimlig tid.
24
Mitt Hjärta i Bergslagen AB
25