Transcript Stammohandling_web - Moderaterna i Jönköpings Län

STÄMMOHANDLINGAR
2014
JÖNKÖPINGS LÄN
d
mod lay
PROGRAM 09:30 Incheckning 09:30 Kaffe serveras 10:00 Stämman öppnas, förhandlingarna inleds 11.00 Christofer Fjellner, Europaparlamentariker, stämmotalare 12:00 LUNCH 13:00 Förhandlingarna återupptas 17:00 ca, Stämmans avslutning Innehåll Ombudsfördelning .................................................................................................................................. 3 Dagordning .............................................................................................................................................. 4 Arbetsordning ......................................................................................................................................... 5 Verksamhetsberättelse ........................................................................................................................... 5 Resultat och balansräkningen, samt Revisorernas berättelse .............................................................. 11 Proposition nr 1 .................................................................................................................................... 16 Proposition nr 2 .................................................................................................................................... 17 Proposition nr 3 .................................................................................................................................... 18 Motion nr 1 ........................................................................................................................................... 20 Motion nr 2 ........................................................................................................................................... 21 Motion nr 3 ........................................................................................................................................... 23 Motion nr 4 ........................................................................................................................................... 24 Motion nr 5 ........................................................................................................................................... 26 Motion nr 7 ........................................................................................................................................... 29 Motion nr 8 ........................................................................................................................................... 30 Motion nr 9 ........................................................................................................................................... 32 Motion nr 10 ......................................................................................................................................... 34 Motion nr 11 ......................................................................................................................................... 36 Motion nr 12 ......................................................................................................................................... 37 Motion nr 13 ......................................................................................................................................... 39 Motion nr 15 ......................................................................................................................................... 41 Motion nr 16 ......................................................................................................................................... 43 Motion nr 17 ......................................................................................................................................... 45 Valberedningens förslag till förbundsstämman den 12 april ................................................................ 47 Uppföljning av motioner från 2013 ....................................................................................................... 49 1 2 Ombudsfördelning
Förening
Parti
MUF
Totalt
Ombud
Anderstorp
54
14
68
4
Aneby
36
3
39
3
Bankeryd
56
10
66
4
Eksjö
91
9
100
6
Gislaved
69
37
106
6
Gnosjö
46
8
54
3
Gränna-Visingsö
50
22
72
4
Habo
141
17
158
8
Hestra
34
7
41
3
Huskvarna - Lekeryd
100
15
115
6
Jönköping
292
143
435
21
Mullsjö
43
6
49
3
Norra Mo
5
1
6
1
Nässjö
128
21
149
8
Skillingaryd ‐Vaggeryd 79
12
91
5
Skärstad ‐ Ölmstad
37
6
43
3
Smålandsstenar
90
4
94
5
Sävsjö
71
6
77
5
Tabergsdalen
52
7
59
4
Tenhult
14
3
17
2
Tranås
107
11
118
6
Vetlanda
101
10
111
6
Värnamo
155
20
175
9
Direktanslutna
2
0
2
0
Förbundsstyrelsen
Summa
15
1853
392
2245
3 140
Dagordning
1. Stämmans öppnande
2. Val av presidium för stämman
3. Val av justerare
4. Fastställande av röstlängd
5. Fastställande av arbetsordning
6. Fastställande av dagordning
7. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande.
8. Styrelsens verksamhetsberättelse
9. Revisorernas berättelse samt fastställande av resultat- och balansräkning.
10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
11. Behandling av propositioner
12. Behandling av motionerna
13. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen.
14. Val av ordförande och 2 vice ordförande för förbundet och styrelsen
15. Val av ledamöter i styrelsen
16. Val av 2 revisorer med 2 ersättare
17. Val av ombud till Studieförbundet Medborgarskolans regionstämma
18. Val av ombud och ersättare till partiets stämmor
19. Val av valberedning samt ordförande att leda densamma
20. Övriga frågor
21. Avslut
4 Arbetsordning
•
•
•
•
•
•
•
•
Yttranderätt tillkommer alla medlemmar.
Alla inlägg i debatten skall ske från talarstolen.
Förslagsrätt (yrkanderätt) tillkommer ledamöter i förbundsstyrelsen och föreningarnas
valda ombud.
Yrkanden skall omedelbart och i skriftlig form lämnas till fungerande ordförande.
Reservationsrätt tillkommer ledamöter i förbundsstyrelsen och föreningarnas valda
ombud.
Valberedningens förslag, samt Förbundsstyrelsens yttrande över motion är
huvudproposition.
Votering sker med uppräckande av röstkort eller upprop. All omröstning som gäller
personval sker med slutna sedlar.
Talartid begränsas till max 3 minuter, genmälen begränsas till 2 minuter.
Verksamhetsberättelse
Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Jönköpings län framlägger härmed följande
verksamhetsberättelse för tiden 14 april 2013 – 12 april 2013.
Vi bilägger också noteringar om verksamheten under den del av 2013 som föregick
förbundsstämman.
Förbundsstämma, styrelse och revisorer
2013 års förbundsstämma hålls den 13 april på Fenix Kultur- och Kunskapscentrum i
Vaggeryd. Stämman behandlade en proposition angående medlemsavgiften samt två
propositioner angående rådgivande provval. 30 inkomna motioner behandlades. Vid
stämman valdes följande styrelse:
Ordförande: Ing-Marie Paulsson, Gislaved, nyval.
1:e v. ordförande: Mats Green, Jönköping, nyval.
2:e v. ordförande: Thomas Bäuml, Jönköping, nyval.
Stämma beslutade följande på ledamöter: Gottlieb Granberg, Värnamo, Malin Wengholm,
Jönköping, omval, Tomas Erazim, Eksjö, omval, Carin Berggren, Jönköping, nyval, Anna
Gerebo, Nässjö, nyval, Klas Håkansson, Vetlanda, nyval, Eric Thulin, Jönköping, nyval,
Maria Gullberg-Lorentsson, Gislaved, nyval, AnnMarie Grennhag, Jönköping, nyval, Cecilia
Knypegård, MQ, omval, Johan Bjenning, MUF-DO, nyval samt Joel Stacke, M-Seniorer,
omval
Stämman beslutade också att omvälja Gun Lusth som ersättare för Cecilia Knypegård i
styrelsen.
5 Adjungerade: Helena Bouveng, Vetlanda, Bengt-Anders Johansson, Smålandsstenar, Peter
Jutterström, Jönköping, Håkan Jansson, landstingsråd och Bengt Dahlqvist Regionförbundet
Förbundsstyrelsen har genomfört 7 protokollförda sammanträden och förbundsstyrelsens
arbetsutskott har genomfört 5 protokollfört sammanträde.
Revisorer: Martin Stoor-Elmsjö, Grant Thornton, Jönköping och Maria Westmar, Habo.
Revisorssuppleanter: av Grant Thornton utsedd, Jönköping och Britt-Inger Bernving,
Jönköping.
Styrelsens interna organisation.
Länsförbundets ekonomi
Länsförbundets ekonomiska resultat år 2013 framgår av bokslutet. Administrativ samverkan
inom Östra Götalandsregionen, Moderaterna i Västra Götaland samt Moderaterna i Örebro
län fortgår.
Representation i Riksdagen
Helena Bouveng, Vetlanda, Jönköping, Bengt-Anders Johansson, Smålandsstenar samt
Peter Jutterström, Jönköping har representerat Moderaterna i Jönköpings län i Riksdagen.
Verksamhetsberättelse - Utbildningsgruppen
Under verksamhetsåret har Malin Wengholm varit sammankallande i gruppen fram till och
med sommaren 2013. Därefter tog Tomas Erazim över sammankallanderollen. Under
perioden augusti 2013 till och med förbundsstämman i april 2014 kommer
Utbildningsgruppen att ha haft fem sammanträden för att diskutera, planera och genomföra
utbildningssatsningar.
31 deltagare gick Kandidatskolan Light, en satsning från Länsförbundet, som riktade sig till
nyblivna medlemmar, som kandiderar till kommun och landsting i höstens val. Deltagarna
kom från Aneby, Eksjö, Gislaved, Jönköping, Nässjö, Sävsjö och Tranås. Utbildningen
bestod av åtta timmar uppdelat på två tillfällen och innehöll bl.a. moment som behandlade
hur Sverige styrs, partiets historia och ideologi, mötet med väljarna och att vara
förtroendevald. För att möjliggöra så stort deltagande som möjligt förlades
utbildningstillfällena till alla länets delar. Första tillfället erbjöds i Jönköping (15 jan), andra i
Gislaved med internat (24-25 jan) och sista tillfället i Nässjö (6 feb). Utvärderingarna visade,
att utbildningen var uppskattad och gav mersmak för ytterligare kunskap och fördjupning.
Erfarenheterna tar Utbildningsgruppen med sig i det fortsatta arbetet.
Under mars månad genomför Länsförbundet tillsammans med MUF i länet en utbildning i
Sociala medier, som kommer att hållas i Jönköping, Eksjö och eventuellt i Värnamo.
Verksamhetsberättelse för 2013 Jönköpings läns Moderata seniorer.
Vid Länsförbundsstämman i Vaggeryd fick Joel Stacke förnyat förtroende att leda M senior
ytterligare ett år. Styrelsen som består av delegater från varje kommun i länet samlades
snarast efter stämman där vi omvalde Sonja Hyltén som sekr. och hälsade nya medlemmar i
styrelsen välkomna i vår gemenskap.
6 Omg. fortsattes arbetet att få ett fungerande nätverk i länet och de nya styrelsemedlemmarna
fick sina uppdrag och information hur vi stärker samverkan i länet i vår seniorverksamhet.
Lars Elving, som verksamhetsåret innan fått uppdraget av Förbundsstyrelsen att göra en
omfattande hearing i olika seniorfrågor, informerade läget. Under hösten
avrapporteradesförst till vår egen styrelse som tackade Lars för ett mycket väl genomfört
arbete och skriftlig sammanställning – samt till FS genom Lars Elvings enskilda framförande
– varvid FS stora uppskattande verifierades med en rungande applåd och därmed
överlämnades handlingar och resultat till Förbundsstyrelsen f.v.b.. till MSS etc. och Lars
entledigades från vidare uppdrag i detta ärende - som därmed blev avslutat.
Det har hållits 4 styrelsemöten under verksamhetsåret där var och ett har haft ett tema – och
ett av de viktigaste målen har varit att få en väl fungerande kretsorganisation i länet – vilket vi
nu också kan verifiera i ett gott teamwork från SV med GGVV till NO med Eksjö/Tranås och
Aneby samt det mellersta i Sävsjö - Stockaryd och Vetlanda– i NV med Habo/Mullsjö m.fl. –
och den stora kretsen i med Jkpg/Husqvarna och NO Vätten – alla med fastställd
organisation.
MSS södra region under Karl Högbergs ledning höll en stor Götalandskonferens förlagd till
Nässjö – till denna hade vi alla i Jkpg’s seniorer styrelse fått FS fullmakt om deltagande.
Huvudtalare var Socialminister Per Kristiansson som höll sitt anförande om seniorpolitik och
seniorernas pensioner, på ett mycket inspirerade och klargörande sätt – stor eloge till hans
framförande och klargörande. Ytterligare två föredrag fick vi lyssna till – innan dagen var över
– unisont tycker vi som var där att vi fått bevittna en mycket bra konferens.
Ordf. Joel Stacke och Lars Elving samt Britt Johansson blev valda att närvara vid årets MSS
kongress i Stockholm på Riksdagshusets 1:a kammarsal – som fylldes av seniordelegater
från olika län för att åhöra flera teman både politiskt och seniorrelaterat om hälsa och
utveckling. Ett bra sätt att samla och möta seniorer från olika delar av landet och där
kontakter mellan regioner kan skapas.
Under hösten har olika teman i styrelsemötena rörande diskussioner om vardagspolitik
hållits.
Minnesanteckningarna har i god ordning avlämnats till kansliet f.v.b. till Förbundsstyrelsens
AU etc. om våra verksamheter.
För Jönköpings läns seniormoderater
Joel Stacke, ordförande
Verksamhetsberättelse MQ 2013
Ett år har gått och det är dags att sumera 2013. Under året som har gått har
Moderatkvinnorna i Jönköpings län haft ett flertal aktiviteter runt omkring i länet.
Fokus har varit på att vara ute och möta väljare och kampanja. Ett av Moderatkvinnornas mål
är att få fler kvinnor att rösta på moderaterna. Moderaterna ska vara det bästa alternativet i
valet. Den kampanj som lanserats mest under året är RUT-kampanjen. Införandet av RUT
har gett både män och kvinnor ökad tillgång till avlastning i vardagslivet. Dessutom har det
skapat över 24 000 nya jobb där främst kvinnor verkar.
I Eksjö kampanjade vi RUT på Eksjö Stadsfest. När det varit torghandel i Vetlanda har
Moderatkvinnorna kontinuerligt varit på plats för att dela ut material om RUT.
Under en skön höstkväll då Aneby hade kvällsöppet och arrangemang på torget passade
Moderaterna i Aneby på att gå ut och möta väljare. Även här syntes Moderatkvinnorna. Vi
pratade med väljare och lansera RUT som en av de bästa refomer som genomförts.
7 I Jönköping har Moderatkvinnorna lappat bilar på Husvagnsmässan samt att vi har haft en
frukostkampanj på Resecentrum där vi delade ut frukostpåsar med RUT-material i.
Den sista RUT-kampanjen som hölls 2013 var i Vaggeryd/Skillingaryd. Moderatkvinnorna i
dessa kommuner delade ut kampanjblad och samtalade med väljare under adventshelgerna.
Då Vårruset var i maj bjöd Moderatkvinnorna i Jönköping in övriga Moderatkvinnor i länet. Vi
var ett gäng som sprang, joggade eller lunkade de 5 kilometrarna.
Den 4:e november bjöd Moderatkvinnorna i Jönköping in Cecilie Tenfjord-Toftby. Cecilie är
en av fem toppkandidater för Moderaterna i EU-valet. Under kvällen talade hon om EU och
vikten av att Moderaterna gör ett bra val i maj.
I november blev jag som ordförande och min vice inbjuden till Moderatkvinnorna i Värnamo
som hade ordnat ett mycket trevligt arrangemang i Gummifabriken. Kvällen började med att
vi gick en guidad tur i fabriken och avslutades med en buffé. Ett 20-tal Moderatkvinnor slöt
upp och stämningen var på topp.
Under året som gått har jag och vice ordförande varit på Råd i Stockholm. Det är givande
träffar där vi träffar övriga MQ-ordförande med vice från Sverige. Vi pratar politik och utbyter
erfarenheter och tips till varandra. I maj höll vi stämma där Fredrik Reinfeldt talade och Saila
Quicklund omvaldes till Ordförande för Moderatkvinnorna.
I mars avslutade jag min MKF-utbildning som jag har gått under två år. MKF är den enda
topputbildning som Moderaterna har. Denna utbildning håller hög klass och syftet är att lyfta
kvinnor i poliken. Jag påbörjade min utbildning 2012 och avslutade den med en resa till
Strasbourg nu i mars.
Till vårens utbildning har Moderatkvinnorna i Jönköpings län fått med tre stycken kvinnor som
ska få påbörja denna utbildning. Jag är stolt och glad över de kvinnor som vi har i länet. Det
finns ett engagemang och driv till att föra fram Moderat politik.
Under 2013 har det hänt mycket i länet där Moderatkvinnornas flagga har vajat högt.
Jag är tacksam och ödmjuk över att få vara ordförande för dessa kvinnor som synliggör
Moderaterna.
Avslutningsvis vill jag tacka för ett bra år. Nu ser vi fram emot 2014 och valvinst i september.
Cecilia Knypegård
Ordförande Moderatkvinnorna Jönköpings län
Verksamhetsberättelse MUF Jönköping
Till distriktsstämman år 2014 lämnar distriktsstyrelsen följande verksamhetsberättelse
Vid distriktsstämman i Jönköping den 20 januari år 2013 på Högskolan i Jönköping valdes
följande distriktsstyrelse:
Distriktsordförande Johan Bjenning
1:e vice distriktsordförande Tilda Sander
2:e vice distriktsordförande Nellie Sörman
MSU-ansvarig Agnes Johansson
Ledamöter Caroline Jarbratt
Fredrik Bergkuist
Markus Konow
Verksamhetsberättelsen
Inför året bestämde vi att det viktigaste inför året skulle bli att stärka distriktet och
förbereda det inför valåret 2014. Året inleddes med en talarkväll där Erik Bengtzboe
möttes av 32 stycken medlemmar i den fullsatta lokalen. Detta blev en bra start på
8 det nya verksamhetsåret. Vi har även haft talarkvällar med bland annat Oliver
Rosengren, Dennis Wedin och Mathilda Hjelm i ämnen från välfärd till debatteknik.
Vi har även haft ett antal tillfällen där medlemmar fått öva på framföranden och vad
man ska tänka på när man talar inför folk.
Vi deltog även i flertalet olika nationella utbildningar och har funnits representerade
vid Moderat skolungdoms riksstämma, Moderata studenters riksårsmöte, Moderata
ungdomsförbundets arbetsstämma och Jönköpings länsförbundsstämma.
Vikten av att nå ut i större delar av distriktet såg vi och i början av verksamhetsåret
startades MUF Gislaved upp och föreningen har verkligen blivit lyckad. Vid årets slut
hade föreningen växt från 0 till över 60 medlemmar med en väldigt väldigt många
aktiva. det har bjudits på aktiviteter från grillkväll till besök och kampanj av
Anna Maria Corazza Bildt. Även MSU Grenna har bjudit på bra och lyckade aktiviteter.
Framförallt så genomfördes en debatt på skolan gällande de svenska riksinternaten
där Rosanna Dinamarca ställdes mot Hanif Bali. Dessutom värvades inte mindre än
25 nya medlemmar när MSUs Höstturné var på besök.
MST Jönköping har fortsatt
att engagera medlemmar på högskolan med olika aktiviteter som lockar studenter.
Medlemsvärvningen har löpt på under året och en av de absoluta höjdpunkterna var
sommarens besök på Dreamhack tillsammans med sommarturnén. 407 ungdomar
valde under 3 dagar att bli medlemmar i Sveriges största politiska ungdomsförbund
vilket var en otroligt viktig pusselbit för sommarens lyckade medlemsvärvning. Vid
årets slut hade vi 387 st medlemmar.
Nu ser vi fram emot det kommande verksamhetsåret med alla dess utmaningar och
att få bedriva en lyckad valrörelse.
MUF har under februari och mars månad 2014, startat upp stadsföreningen MUF Jönköping,
samt haft ett årsmöte för att välja en ny styrelse för MSU Grennaskolan. Det skall även
startas föreningar i Nässjö, Eksjö & Tranås. Vi i MUF ser det som en viktig del att inte
verksamheten blir för koncentrerad kring Jönköpings stad. Under ett valår så är det extra
viktigt att vi syns och hörs överallt, och då behöver vi vara överallt. Startandet av
föreningarna gör att verksamheten blir enklare att sprida över hela länet.
Under valåret så kommer vi även vara ute i länets alla kommuner för att möta de andra
ungdomsförbunden i debatter & samtala med ungdomar kring vår politik. Desto mer vi pratar
om moderat politik, desto fler ansluter sig till MUF och röstar på Moderaterna. Valåret bjuder
in till möjligheten att få många engagerade ungdomar, då intresset för politik skruvas upp. På
så sätt kan vi lägga en stabil grund för fortsatt engagemang i länets alla kommuner.
Johan Bjenning, Ordförande MUF Jönköping
Personal och kansli
Under verksamhetsåret har följande personer varit anställda på förbundskansliet:
Per Hellqvist, partiombudsman från och med den 11 mars
9 Tobias Stomilovic, medlemsadministratör och ekonomiassistent
Linus Ödéen, projektanställd i ”Ordet är fritt” fram till den 31 juli 2013
Claes Loberg, web-, data- och layoutansvarig samt huvudansvarig för föreningsservice.
Christina Sörensen, kanslist med inriktning på medlemsregisterarbete (25%)
Marie Lundberg, kanslist med inriktning på medlemsregisterarbete (75%)
Anton Eriksson, MUF-ombudsman, 100%, från och med den 1februari – 31 oktober -14
Frida Hillström, Politisk sekreterare, 100%, från och med 1 mars – 31 december -14
Anna Sörensen, lokalvårdare
Förbundsordförandens slutord
2013 var året då Ni gav Mig förtroendet att som första kvinna väljas till förbundsordförande
för Moderaterna i Jönköpings län. TACK för förtroendet!
Vi har inom styrelsen försökt att fördela arbetsuppgifterna och det är verkligen ett lagarbete
det handlar om. Vice ordförande, Mats Green, har haft uppdraget att bevaka de politiska
frågor som vi har valt att arbeta med och 2:e vice ordförande, Tomas Bäuml, har arbetat
mycket med förbundets ekonom. De organisatoriska delarna har jag tillsammans med
partiombudsmannen koncentrerat mig på. Dessutom har en grupp arbeta föredömligt med
utbildningsfrågor och MQ, Seniorerna och MUF jobbar på med sina grupper inom partiet.
Tillsammans blir vi starka och ger varandra kraft i arbetet.
På kansliet har vi också välkomnat några nya medarbetare som skall hjälpa oss i det viktiga
valarbetet. Jag vill tacka alla för de goda arbetsinsatser som gjorts under året !
Nu har vi ett mycket krävande arbete framför oss, vi skall göra allt för att vinna alla fyra valen
2014. Vi börjar med EU-val den 25/5 och sedan följer vi upp med kommunval,
region/landstingsval och riksdagsval den 14/9. Det kommer att krävas hårt arbete och många
samtal med väljarna för att vi skall vinna ännu en gång.
Alla behövs i detta arbete - varje samtal är viktigt.
Målet är att vi i alla 13 kommuner skall vinna ytterligare förtroende för de moderata idéerna.
Målet är tydligt: Fler kommuner skall ledas av en Moderat som kommunstyrelsens
ordförande.
Den nya regionen, Jönköpings län, skall också ledas av Moderata företrädare.
Vi vill också skicka fler företrädare till riksdagen ifrån Moderaterna i Jönköpings län.
Nu går vi in i det viktiga valarbetet med en positiv känsla och en tydlig sammanhållning. Vi
talar väl om varandra och stödjer varandra på alla tänkbara sätt, inte minst i sociala
medier.........
Än en gång TACK för förtroendet - nu vinner vi valen 2014!!
Ing-Marie H Paulsson
Ordförande.
10 Resultat och balansräkningen, samt
Revisorernas berättelse
11 12 13 14 15 Proposition nr 1
Angående förbundets medlemsavgift 2016
Den avgiften medlemmen varje år avlägger för medlemskap i Moderata Samlingspartiet,
destineras till tre (3) delar av organisationen, Riksorganisationen, länsförbundet och
föreningen.
På ordinarie partistämman, fastställs riksorganisationens andel minst för år tre och fyra efter
stämman. Varje förbundsstämma i länsförbundet fastställer medlemsavgiften två år framåt i
tiden.
På ordinarie årsmöte i föreningarna fastställs sedan den totala medlemsavgiften för året efter
årsmötet.
Partistämman 2011 beslutade att avgiften till partiet skall vara 140 kronor år 2014-2018.
Länsförbundets del av avgiften har på senaste länsförbundsstämman fastställts till 10 kronor
för 2015. Förbundsstyrelsen finner ingen anledning att ytterligare höja det beloppet, utan
föreslår förbundsstämman att fastställa förbundets och Riksorganisationens andel till
sammanlagt 150 kronor för 2016.
För att medlemsavgiften skall kunna ge ett rimligt tillskott även till föreningskassan
rekommenderas att partiföreningen tar ut en avgift om lägst 200 kronor. Av denna summa
tillfaller således 50 kronor föreningen.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
medlemsavgiften till riksorganisationen och länsförbundet fastställs till 150
kronor för år 2016, samt
att
rekommendera föreningarna att ta ut en avgift för 2016 om minst 200 kronor per
medlem
Jönköping i mars 2014
Förbundsstyrelsen för Moderaterna i Jönköpings län
16 Proposition nr 2
Angående avveckla befintlig investeringsfond och
ersätta med resultatfond
Syftet är att ha en reserv för speciella satsningar eller att upprätthålla en önskad verksamhet
vid ev framtida större intäktsbortfall.
Bakgrund
Under en längre tid har förbundet hanterat investeringar genom att ta medel ur
investeringsfond och göra direkt avskrivningar. Vid årsslut har man sedan fyllt upp
investeringsfonden ur överskottsmedel. Parallellt har alltid gjorts avsättningar från överskott
till valfond för att finansiera valaktiviteter under valår.
Orsak till hantering av investeringar på detta sätt har varit att undvika att en förbundsstyrelse
förköper sig och binder upp förbundet för framtida höga kostnader. Innebörden av behandling
av investeringar på detta sätt gör att gjorda investeringar, som de facto är tillgångsvärden för
förbundet, inte syns i balansräkningen utan redovisas enbart som en kostnad det året de
görs. Dessutom syns inte heller i kostnadsmassan ”verkliga” kostnader som man får anse en
investering med avskrivningsplan utgöra.
Sedan 2012 hanteras nu investeringar på sedvanligt sätt i redovisningen, dvs bokförs som
tillgångar och avskrivningsplaner upprättas och kostnaden fördelas över ett antal år.
Genomförande
Genom beslut på förbundsstämman ersätts nuvarande investeringsfond av en resultatfond,
dvs innestående medel på investeringsfonden överförs till en ny fond, ”resultatfond”.
Avsättningar görs årligen till denna fond utöver avsättningar till valfond.
Dock är inte förbundets syfte att samla kapital utan stora överskott ska omsättas i en utökad
verksamhet. Syftet med resultatfonden är att ha en reserv för en speciell satsning som kan
vara begränsad i tiden eller ha vid sämre valutfall med påföljande lägre intäkter. I sådant läge
skulle medel ur resultatfonden kunna tas för att kunna upprätthålla en tillfredsställande
verksamhet trots lägre intäkter. Dock bör inte fondens medel uppgå till mer än 2.500.000
kronor.
Givetvis tillförs ytterligare överskott under verksamhetsåren det balanserade kapitalet.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att besluta
att
avveckla befintlig investeringsfond och ersätta med resultatfond och
att
resultatfonden ska uppgå till max 2.500.000 kronor.
Jönköping i mars 2014
Förbundsstyrelsen för Moderaterna i Jönköpings län
17 Proposition nr 3
Angående politisk plattform som utvecklar
Jönköpings län
Syftet är att utveckla Jönköpings län för samtliga medborgare och på så sätt gynnar det hela
länet till en god framtidstro.
Garanterad sjukvård för samtliga patienter
Vi vill stärka patientens makt, genom en rättighetslagstiftning för patienter. Det kommer
garantera vård för samtliga patienter på lika villkor. Vårdbehovet ska också vara avgörande
för vem som får vården först.
Äldreomsorg - där omtanke, kvalitet och valfrihet är rättigheter
Vi tänker kämpa för att äldre i alla delar av Jönköpings län ska få äldreomsorg och vård där
möjligheten att välja och påverka är en rättighet och kvaliteten och omtanken alltid är i
centrum.
Gör Jönköpings län till försökslän för gårdsförsäljning
Vi vill arbeta för att Jönköpings län blir försökslän för gårdsförsäljning av lokalt producerade
alkoholhaltiga drycker. Spirituosa, vin eller öl tillsammans med god mat ger en fantastisk
möjlighet att utveckla både landsbygden och turismen i Jönköpings län. Dessutom leder lokal
näring till fler jobb länet över och det gynnar också traditionella småländska lokala seder och
bruk.
Jönköpings län Sveriges knutpunkt
Vi vill fortsätta det framgångsrika arbetet för att förverkligandet av Götalandsbanan och
Europakorridoren, då blir Jönköpings län ett nav och kan bli den fjärde största tillväxtregionen
i Sverige.
Infrastruktursatsningar för hela Jönköpings län
Vi vill verka för infrastruktursatsningar i hela Jönköpings län - skapa språngbrädor för tillväxt
och möjligheter för både människor, orter och företag. Vi vill förstärka befintlig tillväxt men
även skapa nya förutsättningarna för ytterligare tillväxt.
Kollektivtrafiken binder samman länet
Vi vill binda samman länet med kollektivtrafik i form av både buss och tåg, där man ska
kunna åka från norr till söder och även tvärs över länet, utan problem. Kollektivtrafiken ska
även fortsätta förbättras och förenklas mellan de län som gränsar till Jönköpings län.
Slopa tidsbegränsningen för skolbusskort i länet
Vi vill slopa tidsbegränsningen som säger att skolbusskort bara kan utnyttjas fram till klockan
20:00. Då ökar möjligheten att studera vid en skola man själv väljer.
18 Företagande för välstånd i en av de kreativaste regionerna i Europa
Jönköpings län är känt för sin entreprenörsanda. Vi är oerhört stolta men ser samtidigt att
man aldrig skall ta något för givet. Företagande i starka tillväxtregioner drivs främst av
tillgång på välutbildad arbetskraft. Därför vill vi slå vakt om, satsa på- och utveckla Högskolan
i Jönköping och dess noder samt närliggande Science Park.
Skola, utbildning och högskola i Jönköpings län
Vi vill höja kvalitén i skolutbudet, både i grundskola och gymnasieskolor. Det ska finnas
fortsatt möjlighet att välja mellan offentliga och fristående skolor. Studenter ska gärna stanna
och även återvända till länet efter avslutade studier på annan plats. Vi vill få fler
högskolestudenter från Sverige och utbytesstudenter från hela världen att stanna i länet.
Vi vill ha fler närvarande poliser i hela länet
Alliansen har genomfört den största satsningen på rättsväsendet någonsin. I Jönköpings län
har antalet poliser ökat. Det finns nu fler poliser än någon annan gång i modern tid. Med
ökningen har det blivit säkrare och tryggare och naturligtvis vill vi fortsätta i den riktningen.
Integration kräver en tydlig arbetslinje
För en lyckad integration krävs en tydlig arbetslinje. Det vet vi i arbets- och företagsamma
Jönköpings län. Här är vi ett föredöme för övriga Sverige. Och vi vill fortsätta förstärka
arbetslinjen och göra det mer lönsamt att arbeta för att på så sätt skapa fler resurser till vård,
skola och omsorg.
Gröna näringar och hållbarhet
Gröna näringar och lantbruksföretag kommer alltid vara en viktig näring i länet. Därför måste
det skapas bättre och långsiktigare förutsättningar. Regelförenkla på lokal- och regionalnivå,
enligt principen – det ska vara lätt att göra rätt. Skog, jord och vatten är länets främsta
naturresurser och har en enorm potential som vi vill nyttja bättre i skapandet av ett hållbart
och tillväxtfrämjande samhälle.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla propositionen
19 Motion nr 1
Angående upphäv tidsspärr av skolbusskort
Av: Fanny Westlund & Jonas Ericson, MUF GISLAVED
Bakgrund
MUF Gislaved värnar om miljö och människor i vår kommun och i vårt län. Alla elever som
bor med ett längre avstånd från exempelvis Gislaveds Gymnasium erhåller ett
”länstrafiksbusskort” som gäller fram till kl. 20:00.
Motivering
Alla elever som åker buss till skolan tilldelas ett ”länstrafiksbusskort” som går att använda 2
ggr/dygn fram till kl. 20:00. Detta passar inte alltid med den planering som studerande
behöver i och med att exempelvis biblioteket stänger 20:00 vissa vardagar. Om vi tittar på
t.ex. på linje 132, Gislaved-Jönköping via Hestra så går sista buss inom tidsramen kl 18:20.
Sista bussen för dagen går kl. 20:15, alltså 15 minuter efter att tidsramen gått ut. Ett annat
exempel är linje 202, Gislaved-Värnamo via Reftele, där sista bussen inom tidsramen går kl.
18:20. Sista bussen på den linjen för dagen går kl. 20:40, alltså 40 minuter efter tidsramen.
Fler exempel går att hitta. Detta är ett stort problem för många studerade även utanför
Gislaveds kommun och det är därför löjligt att det skall finnas en sådan tidsram.
Bedömning
Vi bedömer att den tidsram bör upphävas då busskortet ändå är begränsat med två
resor/dygn.
Förslag till beslut
MUF Gislaved yrkar därför på att denna begränsning skall upphävas, då vi anser att alla
elever skall ha rätten att styra sina egna studietider.
Yrkande :
att
förbundsstämman ställer sig bakom denna motion
att
moderaterna i Jönköpings län driver frågan vidare i landstinget
Förbundsstyrelsens yttrande
Upphäv tidsspärr av skolbusskort
Motionärerna tar upp en viktig fråga angående tidsspärren av skolbusskortet och vad det får
för konsekvenser för många ungdomar i deras vardag. Det viktiga med ett skolkort är att man
20 på ett enkelt sätt ska kunna ta sig fram och tillbaka till studieorten för att ha tillgång till skola,
bibliotek och diverse andra aktiviteter. Att känna sig styrd av bestämda tider gör att man inte
kan tillgodogöra sig samma möjligheter som de som bor på orten. Det viktiga måste vara att
det ingår två resor per dag, inte vilka tider man reser. Moderat politik är att verka för en
levande landsbygd där politiken inte ska sätta tidsgränser som begränsar ungdomarna.
Med ovanstående i beaktning yrkar Förbundsstyrelsen Förbundsstämman att:
att
bifalla motionen i sin helhet
att
motionen skickas till Landstingsgruppen
Reservation Malin Wengholm och Håkan Jansson reserverar sig mot förbundsstyrelsens förslag med motiveringen att landstinget redan utreder frågan och att den skall redovisa inom kort. Det pågår redan ett arbete med att ta fram bättre alternativ till ungdomskort. Majoriteten (M,Kd,C,Fp o MP ) i landstinget har gett förvaltningen ett utredningsdirektiv som sattes i sjön i höstas. En arbetsgrupp bestående av representanter från kommunerna och landstinget jobbar med frågan om ungdomskort. Detta skall redovisas i maj. Motion nr 2
Angående Vårdnadsbidrag/Vårdnadslön
Av: Urban Blomberg, Tenhult
Vårdnadsbidrag finns idag som en möjlighet för de föräldrar som vill vara hemmahos sina
barn under förutsättning att barnen är mellan 1 och 3 år.
Hur realistisk är denna möjlighet när ersättningen är 3.000:- per månad? Ersättningen är
skattefri men ej pensionsgrundande.
Som jag ser det är den valfrihet som vårdnadsbidraget innebär ytterst begränsad. Dessutom
är dagens valfrihet ytterst ojämlik och innebär att den ekonomiska kalkyl som föräldrarna gör
endast visar vad som ekonomiskt är bäst för familjen i sin helhet.
En verklig valfrihet för föräldrarna – inte bara ekonomiskt utan med barnets och båda
föräldrarnas bästa för ögonen - uppnås bara om månadsbeloppet är betydligt högre,
skattepliktigt och pensionsgrundande. Dessutom skulle en sådan förändring resultera i ett
mer jämlikt uttag av föräldraledighet men även mer jämlika pensioner i framtiden. Vad avser
”rimligt belopp” kan ev. ersättningen från A-kassan vara en utgångspunkt.
Om vi inte agerar för ökad jämlikhet och verklig rättvisa nu riskerar dagens yrkes- kvinnor att
hamna i liknande situation som tidigare ”hemmafruar” som varken hade vårdnadsbidrag eller
pensionpoäng och därför nu är beroende av sin make/sambos förmodligen högre pension.
21 Arbetslinjen är en grundbult i moderat politik men innefattar idag inte den nödvändiga och
livsavgörande arbetsuppgiften att som förälder/föräldrar vara hemma och ta ansvar för
sitt/sina barn under de första levnadsåren.
Som underlag för framtida beslut att låta vård av barn mellan 1 och 3 år ingå i arbetslinjen
bör en detaljerad utredning göras inte minst av de samhällsekonomiska konsekvenserna på
lång sikt.
Undertecknad yrkar:
att
Förbundsstämman godkänner motionen och skickar den till den
moderata riksdagsgruppen
Förbundsstyrelsens yttrande
Vårdnadsbidrag/vårdnadslön
Motionären tar i sin motion sin utgångspunkt i den möjlighet för kommunerna att införa ett
vårdnadsbidrag till en förälder, som vill vara hemma med sitt barn under förutsättning att
barnet är mellan ett och tre år gammalt. Den här möjligheten genomfördes av Regeringen
Reinfeldt och blev möjlig 1 juli 2008. Den ger en skattefri ersättning till familjen om 3000
kronor per månad. Motionären lyfter frågan om de begränsningar han menar att
vårdnadsbidraget i dess nuvarande skepnad har och skulle vilja se att månadsbeloppet blir
1) högre 2) skattepliktigt och 3) pensionsgrundande. Förutom det, i motionärens tycke låga
månadsbeloppet, menar han också att vårdnadsbidraget är ojämlikt och vill se en detaljerad
utredning av de tre förslagen ovan, där de samhällsekonomiska konsekvenserna på lång sikt
blir utredda.
I dagsläget har drygt hundra av landets 290 kommuner infört vårdnadsbidraget och i vårt län
har sju av tretton kommuner valt att göra detsamma. Det finns flera aspekter av motionens
intentioner. En aspekt är den senaste tidens forskning, som har visat att anknytningen till
föräldrarna den första tiden i barnets liv är viktig och den tiden bör inte vara för kort eftersom
den påverkar barnens psykiska hälsa och välmående i hög grad. Som parti har vi alltid värnat
om familjen och alla reformer som leder till trygga barn är något positivt både för individen,
men också för samhället i stort.
Vilken nivå som skulle vara den rätta kan alltid diskuteras. De två Alliansregeringarna har
genomfört fem jobbskatteavdrag sedan 2006, vilka alla har ökat de disponibla inkomsterna
för dem som jobbar, vilket i sin tur har ökat möjligheten och valfriheten för föräldrar att stanna
hemma eller gå ned i tjänst för att få mer tid för barnen.
Motionären utgår i sitt resonemang, att det även i framtiden kommer att vara en ojämlik
situation mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden, en syn förbundsstyrelsen inte delar.
Trots att det i dag fortfarande finns tydliga ojämlikheter inom vissa sektorer, har Sverige
kommit långt och vi går i rätt riktning, även om arbetet kan tyckas gå alldeles för sakta ibland.
Dock är andelen kvinnor som söker högre utbildning i dag högre än andelen män. Kvinnor rör
på sig mer geografiskt både vad gäller studier och arbete.
22 Dock har motionären en poäng med att en förälder, som väljer att stanna hemma med sitt
eller sina barn, missar viktig framtida pension, något som kan leda till att man väljer en annan
form av barnomsorg. Det är av den anledningen det kan finnas skäl att utreda vad det skulle
kosta och innebära, att göra om vårdnadsbidraget till en vårdnadslön och låta den bli
pensionsgrundande.
Med anledning av ovan anförda, föreslår sålunda Länsförbundsstyrelsen
Länsförbundsstämman:
att
bifalla motionen
Motion nr 3
Kritiskt tänkande i skolan
Av: Christoffer Nehm, Tranås
Kritiskt tänkande, förmågan att utvärdera och förstå information, blir ständigt allt viktigare i
den digitala informationseran. Information blir allt mindre auktoritär när alla kan kolla upp i
stort sett vad som helst på internet. Nästan alla högstadieelever och uppåt bär idag ständigt
med sig en smartphone med möjligheten att ta reda på precis all världens kunskap på ett par
sekunder. Inom en nära framtid kommer det att bli en självklarhet att alla åldrar, från
småbarn till pensionärer, både har och nyttjar denna möjlighet. Detta är bra.
Informationseran gör att vem som helst på sekunder kan skriva vad som helst och få det att
spridas över hela världen, och det har hjälpt i allt från att sprida banala rykten till att utveckla
allmänkunskap och fälla antidemokratiska regimer. Samtidigt finns nackdelarna med detta –
för varje sida med välskriven korrekt information finns massor med sidor med utdaterad,
lögnaktig, ensidig eller slarvigt skriven information. Det är viktigt för varje människa i
informationseran att kunna utvärdera information för att inse om den är att lita på eller inte.
Detta gäller i alla livets sfärer: i skrivandet av skoluppsatser; i kontorsarbeten; när du ska
självdiagnosera möjligt farliga sjukdomssymptom. Att kunna kritiskt tänkande är idag en viktig
egenskap för att överleva informationseran, och det kommer att bli ännu viktigare framöver.
De kunskaper som förväntas av en individ har förändrats, och kritiskt tänkande har blivit allt
viktigare. I takt med detta bör således även skolväsendet ändras, eftersom poängen med
skolväsendet är att förbereda barn och ungdomar inför vad som förväntas dem senare i livet.
Lika mycket som vi idag belyser vikten av att kunna läsa och räkna, bör vi också belysa
vikten av kritiskt tänkande. I Sveriges framtida skola ska vikten av kritiskt tänkande inte bara
vara en mindre punkt i ett par kurser, som idag, utan det ska vara en ständig röd tråd genom
alla kurser i alla skolår, samt vara en egen obligatorisk kurs genom högstadiet och
gymnasiet.
Motbakgrund av ovanstående yrkar jag,
att
Moderata Samlingspartiet i Tranås verkar för att erbjuda en kurs i kritiskt
tänkande på Holavedsgymnasiet
23 att
Moderata Samlingspartiet verkar för införandet av en obligatorisk kurs i kritiskt
tänkande i grundskolans år 7-9.
att
Moderata Samlingspartiet verkar för införandet av en obligatorisk kurs i kritiskt
tänkande i gymnasieskolan.
att
Moderata Samlingspartiet verkar för att kritiskt tänkande ska vara en ständig
röd tråd genom alla kurser i alla skolår
att
Motionen bifalls och sänds vidare till länsförbundsstämman 2014
att
Motionen bifalls och sänds vidare till partistämman 2014
Förbundsstyrelsens yttrande
Kritiskt tänkande i skolan
Det motionären belyser är viktigt och angeläget. Kritiskt tänkande skall genomsyra den
svenska skolan.
De nya läroplanerna lyfter fram att undervisningen ska hjälpa eleverna närma sig ett
vetenskapligt sätt att tänka, resonera och arbeta. Bland annat ska de lära sig att granska och
värdera information kritiskt och att på grundval av relevanta och trovärdiga fakta bilda sig en
egen uppfattning i komplexa frågor. Redan från och med lågstadiet är informationssökning
och kritisk förståelse centrala delar av de flesta ämnenas syfte, mål och kunskapskrav.
Kritiskt tänkande bör precis som motionären påpekar i sin ingress ingå i alla ämnen under
hela skoltiden. Från förskolan till högskolan och förhoppningsvis resten av livet. Att införa
kritiskt tänkande som ett eget ämne riskerar att få till följd att förhållningssättet tillämpas i
huvudsak under denna lektion och inte i alla årskurser, ämnen och kurser.
Förbundsstyrelsen föreslår därför förbundsstämman:
att
avslå motionen
Motion nr 4
Angående Pojkarna i skolan
Folke Solheim, Skärstad-Ölmstad M-förening
Är skolan pojkarnas problem eller är pojkarna skolans problem?
Varje dag finns någon form av åsikt om dagens (eller morgondagens) skola i våra media.
Den ena rapporten efter den andra nagelfar skolan. Åsikter finns i ledare, artiklar eller
24 kommentarer och de har ett gemensamt, de förhåller sig ytligt till de olika studier om skolan
som kommer fram.
PISA och andra genomgångar kan analyseras noggrant och då finner man skillnader som
dagens medier inte orkar borra i men man kan hoppas att utbildningsdepartementet gör ett
bättre arbete.
Ett faktum som ändå nämns men tyvärr bara i förbifarten är pojkars tillkortakommanden. Det
har länge funnits avsevärda skillnader mellan flickors o pojkars prestationer och resultat i
skolan men först på senare år har detta börjat uppmärksammas. Man talar nu allt oftare om
att pojkars antipluggkultur är en del i ett större sammanhang. Ingen hittills har på allvar
försökt penetrera orsakerna till pojkars allt sämre resultat. Än mindre försöker sig någon på
att analysera vilka följder det får att allt fler pojkar hamnar i en grupp utan
gymnasieutbildning, med små chanser till arbete vilket kan resultera i att gruppen
lågutbildade, besvikna, arbetslösa och ensamstående yngre män blir allt större. Risken för
våld, missbruk och annan kriminalitet kommer att gro i myllan av hopplöshet och försmådd
”manlighet”.
En lösning kan ses i teoribildningen kring barns uppfostran och mognad. Den stöttning som
flickor får under sin tidiga uppväxt saknar motsvarighet för pojkarna. Det saknas teoribildning
kring hur vi av gulliga gossebarn, utvecklar mysiga småkillar, kreativa, kraftfulla o
hänsynstagande ynglingar och goda unga män. Trots en närmast total kvinnlig dominans i
växande pojkars vardag har detta faktum inte tagits tillvara för att stimulera en positiv
maskulinitet hos pojkarna.
Jag tror att något av det viktigaste att ta tag i i den svenska grund- och gymnasieskolan är
just att förändra synen på hur vi ska bejaka pojkars utveckling till goda män.
Med hänvisning till ovanstående yrkar jag
att
Förbundsstämman bejakar intentionen i motionen
att
moderaterna inkluderar denna syn på pojkars dilemma i vår skolpolitik
att
motionen översänds till Riksdagsgruppen för behandling
Förbundsstyrelsens yttrande
Svar motion Angående Pojkarna i skolan.
Motionären tar upp en viktig fråga för landets framtid. Det har länge varit känt att pojkar
presterar lägre kunskapsresultat än flickor i vår svenska skola. Under årens lopp har olika
förklaringar presenterats varför det är så här med det har inte heller tagits något
helhetsgrepp runt frågan. Vi vet att det på en del skolor finns en anti-plugg-kultur bland
pojkar och att pojkarnas inlärning gynnas av mer ordning och reda i skolan, fler lärarledda
lektioner och mer fokus på tidig läsinlärning/läsförståelse. Förbundsstyrelsen instämmer i att
det bör tas ett helhetsbegrepp på nationell nivå runt pojkarnas inlärning eftersom vi inte ser
att kunskapsresultaten förbättras trots ansträngningar på olika nivåer under lång tid.
25 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman:
att
bifalla motionen.
Motion nr 5
Angående skolmat
Av: Dieter Wagner, Värnamomoderaterna
Moderaterna ska stå för tydlighet och att skattepengar används effektivt. För att åstadkomma
det är bra verksamhetsmål och bra uppföljning viktigt. I dag finns ett mål för skolmat som
bifogas från skolinspektionens inspektion
•
Finns det en kontinuerlig planering hos huvudmannen av skolmåltiderna som
utgår från de svenska näringsrekommendationerna?
•
Görs kontinuerliga uppföljningar av näringsriktigheten i de skolmåltider som
sedan erbjudits eleverna?
•
Inhämtar huvudmannen resultatet av de uppföljningar som görs på
näringsriktigheten så att man kan vidta åtgärder om det behövs?
Jag menar att man borde mäta att det som eleverna äter är näringsriktigt.
Idag ger mat som inte eleverna gillar och därför äter lite av eller inte alls högsta betyg om
den är näringsriktig. Mat som till stora klimatkostnader slängs i kök eller av elever ger högsta
betyg om den är näringsriktig. Skolmatsalar med dålig miljö som gör att barnen inte äter alls
eller för lite alternativt slänger för mycket kan ändå få högsta betyg.
Skolmaten kostar kommunerna stora pengar och syftet måste väl vara att stödja
undervisningen så bra som möjligt. Detta särskilt med tanke på Pisa-undersökningens
resultat.
Därför borde tillsyn på skolmat syfta till att mäta att eleverna verkligen äter samt att det är
näringsriktig mat man äter.
Måltider eller delar av måltider som inte äts skall givetvis inte räknas oavsett hur
näringsriktiga dom är.
En god måltid som eleverna verkligen äter i miljö som inbjuder till att stanna
kvar till måltiden är slut måste väl ändå vara det som är målet.
Därför yrkar jag :
att
skolinspektionens mått för skolmat ändras så att näringsriktig mat som eleverna
verkligen äter är det som eftersträvas
26 att
motionen skickas till partistämman
att
motionen skickas till riksdagsgruppen
Förbundsstyrelsens yttrande
Angående skolmat
Motionären tar upp en viktig och alltid aktuell fråga kring vår skolmat.
Vi instämmer givetvis i motionärens inledning att Moderaterna skall stå för tydlighet och att
skattepengar används effektivt.
Att våra elever skall få bra skolmat för att ytterligare förbättra sina resultat i skolan är av
högsta vikt.
På skolorna/förvaltningarna närings-beräknar man matsedlar utifrån livsmedelverkets
riktlinjer.
Ett exempel från verkligheten är att man centralt i Jönköpings kommun gör en 7 veckors
matsedel som sedan skolköken går efter men gör justeringar som passar deras verksamhet.
Man använder kostdataprogrammet ”Matilda” där man kontinuerligt gör justeringar och nya
beräkningar.
Man kan gå in och titta och göra stickprov på enheternas matsedlar om behov finns men
överlag fungerar det bra. Alla skolmåltidsföreståndare är välutbildade och har kunskap kring
de riktlinjer som finns. Riktlinjerna finns på webben. Antalet kockar ute i våra skolkök har ökat
under de sista åren vilket har höjt kvalitén på den mat som serveras.
I skolköken vägs den mat som slängs vilket innebär att man har kontroll på vilken mat som
eleverna inte vill ha. Matsedlarna ändras regelbundet.
Det ser olika ut i landet och det kan skilja sig åt vilken frihet varje skola har att anpassa
skolmåltiden efter sin verksamhet. Alla enheter har t.ex. inte tillgång till ett kostdataprogram.
En del kommuner har inte så många kök utan styrs av kostchefer som sitter centralt. Om
man inte har möjlighet till att näringsberäkna sin matsedel finns det ett verktyg på nätet som
heter ”Skolmat Sverige” där man kan gå in och svara på frågor som bygger på
livsmedelverkets riktlinjer. Det verktyget tar inte bara upp maten utan även måltidsmiljön och
integrering med den övriga verksamheten på skolan. En del kommuner har inte så många
kök utan styrs av kostchefer som sitter centralt.
Vår bedömning är att skolmaten i Sverige håller god kvalitet och det pågår en positiv
utveckling kring skolmaten.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen:
att
avslå motionen
27 Motion nr 6
LOVa Friskolorna!
Av: Martin Hytting, Jönköping
Proceduren idag för att öppna eller bygga ut en fristående skola sker genom ett
ansökningsförfarande hos Statens Skolinspektion. Vänsterstyrda kommuner kan idag i allt
högre grad motverka etableringar genom negativa remissyttranden. Detta strider mot
intentionerna i Barnkonventionen, där det tygligt framgår om rätten att välja sin skola.
Generellt kan man med statistisk visa att kommuner med fler friskolor, sammantaget ger ett
totalt bättre utfall i resultaten genom en sund kvalitetskonkurrens.
Nu finns det de i debatten som önskar ökad statlig styrning och ökad reglering, vilket
motverkar friskolereformens syfte, nämligen att dessa ska utgöra ett komplement till de
kommunala skolorna. Statens roll bör begränsas till att enbart auktorisera och inspektera
skolorna, inte driva dem. Därtill ska inte kommuner kunna lägga veton mot etableringar.
Med ovan nämnda skäl bör därför lagstiftningen på detta område ändras till en nationell
regelbok där ytterst Skollagen samt godkännande av den sökande huvudmannen ligger till
grund. Därefter sker en auktorisation via Lagen om valfrihetssystem, LOV.
Jag yrkar:
att
att
förbundsstämman bifaller motionen
motionen sänds till den Moderata riksdagsgruppen
Förbundsstyrelsens yttrande
LOVa Friskolorna
I kölvattnet av turbulensen med konkursade friskolor har i debatten framförts extrema åsikter,
som mer eller mindre stjälper konceptet FRISKOLA!
I stället bör införas förändringar i förutsättningarna av etablerandet av friskolor och styrningen
av dessa!
Att friskolor är ett välkommet komplement till den kommunala skolan är väl (nästan) alla
överens om idag, liksom att i konkurrenssituationen varje skola får vässa sina pedagogiska
och marknadsföringsmässiga argument. Detta genererar oftast till en bättre kvalitet i
undervisningen.
Förutsättningarna för att få etablera sig en ny friskola eller utöka en befintlig sådan måste slå
fast att man förenklar för kompetenta och solventa företagare att skapa livskraftiga alternativ
28 till den kommunala skolan genom att föreskriva att dessa måste redovisa LÅNGSIKTIGA
planer för skolans utveckling och bestånd samt en trygg ekonomi för verksamheten!
För att garantera detta krävs att Skolinspektionen bibehåller sin behörighet att avgöra om en
friskola skall få starta eller utöka sin verksamhet samt att en ökad statlig styrning inbegrips i
detta.
Förbundsstyrelsen föreslår:
att
avslå motionen
Motion nr 7
Angående offentlig sektor som ägare till företag
Av: Urban Blomberg, Tenhult
Varför har vi den offentliga sektorn?
För att bedriva verksamheter som marknaden inte lämpar sig för tex genom att det inte finns
en fungerande marknad med ett tillräckligt antal aktörer.
Monopol är skadliga för samhället antingen de är offentliga eller privata.
För att stimulera ett ökat nyföretagande och för att förbättra möjligheterna för lokala
företag bör varken stat, landsting/regioner eller kommuner driva företag utom i absoluta
undantagsfall.
Stat, regioner och kommuner bör därför aktivt arbeta för att avveckla/ konkurrensutsätta de företag som de idag äger och där det finns en fungerande marknad.
Försäljning av kommunala företag gör det dessutom möjligt för kommunen att sänka
kommunalskatten något som även kan underlätta företagsetableringar.
Marknaden och företagen skapar ekonomisk tillväxt något som är en förutsättning för en
fortsatt positiv utveckling av arbetstillfällen och välfärd.
Den offentliga sektorn har det slutliga ansvaret för att effektivisera och utveckla välfärden
samtidigt som de olika beslutsnivåerna med beskattningsrätt måste sträva efter att Sverige
uppnår och bibehåller ett konkurrenskraftigt skattetryck.
Detta ger nödvändiga förutsättningar för företag och ökad valfrihet för skattebetalare.
Undertecknad hemställer:
att
förbundsstyrelsen ställer sig bakom motionens intentioner
och skickar motionen vidare til den moderata riksdagsgruppen
29 Förbundsstyrelsens yttrande
Offentlig sektor som ägare till företag
FS delar motionärens principiella syn på offentligt ägande och drivande av företag som i
första hand avgränsat till de områden där det inte finns en fungerande marknad och att det
hela tiden bör finnas en restriktivitet i synen på detta. Det bör hela tiden finnas ett klart, tydligt
och framförallt väl avgränsat motiv till varje enskild bolagsbildning som stat, landsting eller
kommun äger.
Dock delar FS inte motionärens uppfattning om huruvida en försäljning av kommunala bolag
skulle möjliggöra kommunala skattesänkningar då det vare sig är långsiktigt eller i
överensstämmelse med lagstiftningen att använda engångsintäkter till varaktiga sänkningar
av utdebiteringen eller tvärtom varaktiga resurstillskott av något slag.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta:
att
översända motionen tillsammans med Förbundsstyrelsen svar till den moderata
riksdagsgruppen samt att förklara motionen vara besvarad
Motion nr 8
Angående förutsättningar för ett ökat företagande
Av: Urban Blomberg, Tenhult
När vårt parti nu har ambitionen att vara alla väljares naturliga val måste tydligen vår
partiledning påminnas om att små och blivande företagare också är väljare.
Dessutom vet vi att de stora företagen, som bla vårt parti alltför ensidigt månat om, inte
längre i globaliseringens tidevarv förmår skapa fler arbetstillfällen i Sverige.
Det kan däremot de blivande och små ofta lokala företagen, något som all statistik visar.
Vårt parti bör därför fokusera på nya och lokalt ägda små och medelstora företag när man
beslutar om åtgärder för bättre förutsättningar för tillväxt och arbetstillfällen.
Sverige ligger, bla som en konsekvens av historiska underlåtenhetssynder, lägst i
västvärlden vad avser antal nystartade företag per år i procent av antal invånare.
Det håller inte om vi skall nå vårt mål att alla skall ha en möjlighet till egen försörjning!
Fler arbetstillfällen kräver fler arbetsgivare!
Många av de förändringar som alliansregeringen under moderat ledning genomfört under
senare år har inneburit ett breddat inträde till arbetsmarknaden bla genom att nya sektorer
öppnats upp även för kvinnor och för personer med utländsk härkomst, både som
arbetsgivare och anställda, något som varit mycket positivt.
30 Ökande möjligheter till företagande bör finnas inte minst bland de människor som söker sig
till Sverige från andra länder. Många har en starkare drivkraft till egen försörjning genom att
de är uppvuxna i länder med en stark företagartradition. Stora möjligheter för företagande
finns även hos driftiga personer med funktionsnedsättningar.
När partiledningen nu säger att ytterligare skattesänkningar inte är aktuella under överskådlig
tid blir jag mot ovanstående bakgrund klart bekymrad. Både nödvändiga skattehöjningar och
skattesänkningar måste alltid ingå i verktygslådan både för kommuner, landsting och stat inte
minst beroende på förändringar i omvärlden.
Förslag för att förbättra förutsättningarna framförallt för nya företag innefattar främst nya
lånemöjligheter - sk garantilån, men även lägre arbetsgivaravgifter. Den allmänna
löneavgiften som nu uppgår till 10% är en ren skatt och bör på sikt avskaffas.
Undertecknad hemställer:
att
förbundsstämman ställer sig bakom motionens intentioner
och skickar motionen vidare till den moderata riksdagsgruppen
Förbundsstyrelsens yttrande
Förutsättningar för ett ökat företagande
FS delar helt de intentioner som motionären redogör för vad som gäller vikten av fler företag i
allmänhet, och fler små och medelstora företag i synnerhet.
De besked som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har lämnat avser statsbudgeten och har
överskottsmålet som utgångspunkt. Dessa besked gäller inte kommuner eller landsting.
Däremot gäller ju som grundläggande moderat politik att vi tar ansvar för ordning och reda i
ekonomin och när vi nu går in i en ny fas i ekonomin måste varje reformförslag finansieras
krona för krona. Sänkta skatter på arbete är fortsatt en moderat långsiktig prioritering men de
ska enbart göras om och när de är det lämpligaste åtgärden i jämförelse med andra möjliga
åtgärder.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta:
att
översända motionen tillsammans med Förbundsstyrelsen svar till den moderata
riksdagsgruppen samt förklara motionen vara besvarad.
31 Motion nr 9
Angående utveckla svensk besöksnäring
Av: Folke Solheim Skärstad-Ölmstad M-förening
Sverige är en råvaruproducent och en högt utvecklad industrination. Sverige är också ett land
med tusentals insjöar, vidsträckta varierande skogar, en kulturbärande landsbygd och en
välutvecklad infrastruktur. Landets innevånare är välutbildade, behärskar ofta flera språk, har
ett öppet förhållningssätt till omvärlden, ett gott självförtroende och är nyfikna på det
främmande. Kort sagt, Sverige och svenskarna har många av de förutsättningar som utgör
en lockelse på människor från andra länder. World Economic Forum rankar också Sverige
på plats nr 13 av 133 bedömda länder.
Utvecklingen i många av våra basnäringar går mot ökad automatisering och rationalisering,
det krävs allt mindre människor för att öka tillväxten. En stor del av vår industriella kapacitet
riskerar ständigt att lämna landet, senaste exemplet är Scania. I en del branscher är
förädlingsviljan låg som i skogs- o träindustrin.
Besöksnäringen seglar därför upp som något av en framtidsbransch där vi bara är i början av
en utveckling som med rätta förutsättningar kan öka skatteintäkter, skapa många nya jobb
och där ”industrin” inte kan lämna landet!
Svensk besöksnäring skapar idag 13 milj. utländska övernattningar, ger 160 000 heltidsjobb
och har 265 miljarder i total omsättning. Näringen har ett exportvärde som är dubbelt så stort
som fordons- och stålindustrin tillsammans.
Det finns en nationell strategi för besöksnäringen. Visit Sweden står för den internationella
marknadsföringen. Under näringsdepartementet har Tillväxtverket i uppgift att utveckla på
hemmaplan och Regeringen har särskilda utvecklingsprogram t.ex. Matlandet och
Skogslandet Sverige. Tyvärr har medlen till Visit Sweden halverats och Tillväxtverkets
ansträngningar har dåligt driv.
På det lokala planet äger Landstinget och de tretton kommunerna ett bolag, Smålands
Turism AB med uppgift att driva utvecklingen framåt. Där är samverkan ett ledord och ett
samarbete med våra grannlän: Partnerskap Småland är på väg att fullbordas. Ett
genomgripande varumärkesarbete, en självständig it-plattform och ett kvalitets- och
hållbarhetsprogram har tagits fram.
Nationellt är fokus en fördubbling av svensk besöksnäring till 2020 med 260 000 årsverken
och ett exportvärde på 200 miljarder. Besöksnäringen skall bli Sveriges nya basnäring
Länet går nu in i en ny organisation d.v.s. en regionkommun. Det förefaller enligt
ovanstående som mycket viktigt att vi går in i denna nya organisationsform med en fortsatt
och ökad kraft. Med ett ökat fokus på besöksnäringen skapar vi nya jobb, delvis för nya
grupper, ökade resurser på skattesidan och vi kan bidra till att rädda landsbygden.
Med stöd av ovanstående yrkar jag därför
32 att
förbundsstämman tar ställning för att Smålands Turism AB fortsatt skall drivas
som AB
att
förbundsstämman tar ställning till ägaralternativen: 1. Helägt AB i
Regionkommunen 2. Delägt AB med 50% Regionkommunen och 50% de 13
kommunerna
att
förbundsstämman uttalar sig för en fortsatt kraftfull ekonomisk satsning på
besöksnäringen.
att
förbundsstämman bifaller motionen
Förbundsstyrelsens yttrande
Utveckla svensk besöksnäring
Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på hur viktig Turismen/besöksnäringen är för både
landet och vår region.
Det är en av de snabbast växande näringarna i världen. Detta har vi verkligen fått ta del av i
vårt län, som utvecklats positivt under flera år. Turistbolaget har varit mycket lyckosamma
och växlat upp betydande belopp i förhållande till de bidrag de fått från ägarna.
Turism/besöksnäring är ju också en näringsgren som inte flyttar ur landet.
När vi bildar en regionkommun från 2015 är det vår övertygelse att denna viktiga näringsgren
kommer att ha en fortsatt god utveckling och kommer ha en central roll i den nya
organisationen.
Just det att näringen så aktivt medverkat till att öka medel för marknadsföring och utveckling
av vårt län är beundransvärt.
När det gäller Företagsform delar vi motionärens syn på att aktiebolag är den bästa formen.
Frågan om hur bolaget ska ägas mellan Region och Kommunerna är nu föremål för
diskussionen i samband med arbetet med regionbildning. Det vore fel att låsa detta eller den
ekonomiska satsningen genom att stämmobeslut.
Med anledningen av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen Stämman att besluta:
att
bifalla första attsatsen
att
i övrigt avslå motionen
33 Motion nr 10
Angående Byggnation i trä borde vara en svensk
och inte minst en Småländsk industrinisch!?
Av: Folke Solheim, Skärstad-Ölmstad M-förening
I Sverige är skogen en dominerande del av vårt livsutrymme. Sedan århundraden har
människan byggt sin bostad av trä och till för femtio år sen inredde vi våra bostäder i
huvudsak med trä. Möbeltillverkning och småhustillverkning blev en svensk specialitet som
gav många arbetstillfällen.
Småland blev träriket och mycket specialistkunskap finns kvar, i vårt län bl.a. samlat vid
Träcentrum i Nässjö.
Så småningom infördes nyare byggmaterial och tekniker och idag består våra bostäder i
huvudsak av syntetmaterial, betong, glas och gips. Leksaker till våra barn är inte längre
Briotåg av trä utan plastleksaker som hämmar fantasin och innehåller många hälsofarliga
miljögifter, särskilt farliga för det lilla barnet.
Många orter som Eksjö, Gränna, Växjö och Umeå är berömda för sitt ansvarstagande att
bevara och utveckla trästaden. Alldeles för många kommuner har dock rivit sina
träbyggnader och tappat kontakten med arvet från Träriket.
Skogen är en koldioxidbank, den brukas idag med förstånd, grot ger oss bioenergi, klenvirke
pappersmassa och timmer förädlas till plank o bräder. Mycket mer skulle kunna göras i
förädlings-delen t.ex. textilmassa, möbler och framför allt ett avancerat trähusbyggande. En
sådan utveckling skulle skapa många arbetstillfällen och en teknisk utveckling till gagn för
Sverige.
Det krävs ett politiskt initiativ för bl.a. ändringar PBL och därmed möjliggöra en strävan mot
ett ökat fokus på träanvändning i alla dess former. Jönköpings län borde ta initiativet och
vara enföregångare.
Jag yrkar med hänvisning till ovanstående
att
länsförbundsstämman ställer sig bakom motionen
att
nya Moderaterna inkluderar Träteknik i sitt näringspolitiska program
att
motionen översänds till Riksdagsgruppen för åtgärder
34 Förbundsstyrelsens yttrande
Byggnation i trä borde vara en svensk och inte
minst en småländsk industrinisch!?
Nettoexportvärdet av den svenska skogen är enormt mycket större än vad många tror. Om vi
lägger ihop hårdvarutillverkningen i Volvo, Saab, Volvo Lastvagnar, Scania Vabis och
Ericsson kom man för några år sedan inte upp till hälften av den svenska skogens
nettoexportvärde. Skogen är viktig ur miljösynpunkt på många sätt. Vi har möjlighet att binda
koldioxid med skogen som hjälp. Det färdigbyggda trähuset kommer att lagra koldioxid under
hela sin livstid. Den växande skogen producerar syre och renar luften.
Trä är ett förnyelsebart material. Vid konstruktion av byggnader och broar i trä är
energiåtgången avsevärt mindre än vid konventionell konstruktion. Utvecklingsmöjligheterna
av ämnet trä är många. Idag arbetar man fram kompositämnen ifrån trä, man kan tillverka
kläder av träfibrer samt även kreditkort i trä för att bara nämna några av de nya
användningsområdena.
De miljömässiga fördelarna har lett till att man idag bygger alltfler sporthallar, vågbroar och
höghus med trästomme. I dag står det moderna träbyggandet av flervåningshus för en
marknadshandel på 10 %.
Exempel på industriell byggnation i trä hittar vi bl.a. i Gislaved. Där finns Sveriges största
frispända vägbro i trä som spänner hela 47 m och är 10,5 m bred och den ingår i riksväg
27´s förbifart förbi Gislaved. Ett annat exempel är Limnologen i Växjö, som färdigställdes
2009. Det handlar om fyra byggnader med åtta våningar. Limnologen är de högsta moderna
bostadshusen med trästomme i Sverige.
Med en ökad efterfrågan från dagens 16 000 till 25 000 lägenheter kommer det industriella
träbyggandet att öka från knappt 2 000 till 5 000 lägenheter. En sådan utveckling gör att det
bara inom bostadssektorn finns potential för sex nya fabriker och drygt 1 000 nya
arbetstillfällen i skogsbygden. Det leder till ökad sysselsättning, nytt företagande och skapar
nya möjligheter för framtida export.
Det finns idag inga hinder för industriell byggnation i trä i PBL nu är det funktionsbaserade
krav som gäller, oavsett material. Det gjorde det historiskt vilket gör att vi måste ta igen
kunskap och informera om möjligheterna.
Då det gäller att inkludera träteknik i det näringspolitiska programmet fastslår vi att vi ställer
oss neutrala till vilken teknik man använder i en byggnation utan att det viktiga är att ställa
krav på funktion.
Förbundsstyrelsens yttrande:
att
avslå motionen
35 Motion nr 11
Angående landsbygdsutveckling
Av: Folke Solheim Skärstad-Ölmstad M-förening
Urbanisering tycks vara en naturlag? Det måste vara så eftersom det är svårt att finna något
annat styrdokument som säger att den absoluta majoriteten av befolkningen i vårt land ska
bo i stora tätorter. Inte nog med det, strävan tycks också unisont vara att inom dessa tätorter
ska ytterligare förtätning ske. Mer än 80% av landets innevånare bor i tätort och där förses
människor med all samhällelig service samtidigt som förtätningen skapar allvarliga problem
som dålig luft, stressrelaterad sjukdom, psykiska påfrestningar och brist på tid för familj och
sociala forum. Isolering och främlingsskap skapar hopplöshet som kan leda till utslagning och
i förlängningen kriminalitet.
Samtidigt breder frustrationen ut sig i de delar av befolkningen som vill befolka landsbygden
och känner ett ansvar för kulturbärande traditioner, samhörighet, levande landskap, en god
livsmiljö och de arbetsuppgifter som har sin plats utanför tätorten.
Jordbrukets framtid har nyss dömts ut, utbyggnaden av it-infrastruktur lider av svår
resursbrist och går långsamt. PBL sätter käppar i hjulet för både bosättning,
infrastukturutbyggnad och besöksnäring. Påbud om ökande avsättningar till reservat och
biotopskydd mästrar skogsägare och jordbrukare som dessutom utpekas som levande på
bidrag.
Allt är inte nattsvart. Det finns en obändig kraft på landsbygden som skapar
överlevnadsförmåga och inställningen till att ge service till tätortsbefolkningen när de söker
rekreation på ”landet” är obruten. Elbolagen tar sitt ansvar och gräver ner sina ledningar,
infrastrukruren försöker kompensera genom särskild trafik på landsbygden och solen lyser
lika på oss alla.
Partiets inställning till företagsvillkoren i jordbrukssektorn är i grunden riktig. Genom
subventioner och skyddsmurar förvägrar vi produktion i andra länder att konkurrera på vår
marknad. Med stora subventioner får vi en långsammare strukturomvandling i
jordbrukssektorn och vi riskerar att bli kvar i resterna av det genomreglerade jordbruket.
Ingen hänsyn tas dock till de positiva följderna av ett svenskt jord- o skogsbruk nämligen den
svenska landskapsbilden.
Det förefaller vara mer än dags att ta ett helhetsgrepp om livsvillkoren i hela Sverige!
Svenska folket måste ges ett långsiktigt diskussionsunderlag för hur vi vill att landsbygd och
tätort skall utvecklas. Det är här politiken måste träda in! Vi behöver en nationell plan för
landsbygden och dess näringar.
Med hänvisning till ovanstående yrkar jag
att
förbundsstämman ställer sig bakom motionen
36 att
nya moderaterna verkar för att en nationell kommission tillsätts för att ta fram en
sådan plan
att
motionen sänds vidare till Riksdagsgruppen för behandling
Förbundsstyrelsens yttrande
Landsbygdsutveckling
Vill börja med att tacka motionären för en välskriven motion i ett mycket viktigt ämne. Såväl vi
som regeringen ser att det svenska jordbruket är en viktig näring som bidrar till jobb och
tillväxt i hela vårt land. Det är viktigt att skapa förutsättningar att kunna leva och verka i hela
vårt land och detta skapas, precis som motionären beskriver, genom stöttning – inte genom
stöd och subventioner. Under alliansregeringens tid har en hel del gjorts för att stärka
jordbrukets och landsbygdens förutsättningar. Företagens förutsättningar har förbättrats
genom en rad sänkta avgifter och minskat regelkrångel, genom Matlandet Sverige sätter vi
svensk mat på kartan och dubblerar vår export till år 2020 och ett nytt EU-direktiv för offentlig
upphandling öppnar upp för möjligheten att upphandla närproducerad mat vilket ger fler
arbetstillfällen i matproduktionen.
För att ytterligare förbättra förutsättningarna har en utredning tillsats om jordbrukets
konkurrenskraft. Målsättningen med utredningen är att den ska ta fram förslag till strategi och
åtgärder för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion för Sverige. Denna
utredning kan tyckas påminna om en nationell strategi som efterfrågas i motionen, och i
kombination med tidigare nämnda åtgärder kan motionärens syfte anses vara tillgodosett.
Förbundsstyrelsen föreslår Förbundsstämman:
att
avslå motionen
Motion nr 12
Angående försörjningsgrad i Sverige
Av Leif Wangström & Erik Johansson, Habo
Angående totalförsvaret för vårt land, vill vi belysa vår låga självförsörjningsgrad av mat.
På tio till femton år har vi gått från 80 % till under 50 % i självförsörjning. Särskilt när det
gäller nöt och fläskkött. Det här på grund av orättvisa villkor för producenter i Sverige. Det är
också lönebilden från andra länder och därmed överkapacitet i anläggningar i vårt land.
Efter EU-inträdet har det gått åt helt fel håll för svenska jordbruket. Trots EU-bidrag som i
verkligheten gått till konsumenten med lägre priser.
37 Marknadskrafterna och offentlig upphandling bryter mot svensk djurskyddslag. Vi upplever
stor nonchalans att inte ha en riktig jordbruksminister.
På en tio till femton års period har antalet arbetstillfällen minskat med ca. 105 000 personer,
räknat i alla led som berörs enligt LRF.
I charkvaror förekommer knappast någon svensk råvara enligt LRF. I dag får vi in
köttprodukter som har behandlats med antibiotika i uppfödarledet på ett sätt som ej tillämpats
i Sverige.
I WTO avtalet som till största delen är klar, är inte nöt och fläskkött med i avtalet. Om så
skulle bli framöver, kan inte nordisk produktion konkurrera mot hormonbehandlat kött från
framförallt USA.
Enligt dialog med handelsminister EWA BJÖRLING kommer inte hormonbehandlat kött in i
EU.
Vi yrkar på att regeringen med vår landsbygdsminister verkligen tager ansvar för vår
försörjningsgrad i Sverige. Och ändrar på lagar och bestämmelser som belastar
produktionen av mat.
Om vi kunde återgå till 80 % självförsörjning, skulle det här generera ca 100000
arbetstillfällen.
Förbundsstyrelsens yttrande
Försörjningsgrad i Sverige
Vill börja med att tacka motionärerna för en välskriven motion i ett mycket viktigt ämne.
Förbundsstyrelsen anser att det svenska jordbruket och matproduktionen är en viktig näring
som bidrar till jobb och tillväxt i hela vårt land. Under alliansregeringens tid har mycket gjorts
för att förbättra möjligheterna för matproduktionen och underlätta regelbördan. Genom
Matlandet Sverige arbetar vi för att öka intresset för svensk mat och få upp efterfrågan,
lönsamheten och därmed produktionen med målsättningen att dubblera vår export till år
2020. I februari infördes ett nytt EU-direktiv som innebär att våra kommuner och offentliga
upphandlare får utökade möjligheter att ställa andra krav än pris i sina offentliga
upphandlingar, samtidigt som upphandlingsregelverket blir enklare och effektivare. Detta är
två viktiga satsningar som kommer att öppna upp för fler arbetstillfällen i matproduktionen då
en ökad efterfrågan på lokalproducerat uppstår. Vi arbetar också aktivt i EU för att övriga
länder ska höja sina djurskyddsnivåer till vår standard så att svenska bönder kan konkurrera
på samma villkor som sina europeiska kollegor.
För att ytterligare stärka matproduktionen och jordbrukets konkurrenskraft har en utredning
tillsats med målsättningen att ta fram förslag till strategi och åtgärder för en framtida
livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion för Sverige.
38 Den nu arbetande försvarsberedningen har fått i uppdrag att belysa civilförsvarets förmåga.
Som en del av det uppdraget kommer även vikten av livsmedelsförsörjningen att belysas.
Med det ovan redovisade kan motionärernas förslag anses vara tillgodosedda.
Förbundsstyrelsen föreslår Förbundsstämman:
att
avslå motionen
Motion nr 13
Angående Drivmedelsersättning vid körning av
förmånsbeskattad tjänstebil
Av: Maria Gullberg Lorentsson & Niclas Palmgren,
Gislaved
Det kan inte vara rätt att om en arbetstagare kör en förmånsbeskattad tjänstebil driven med
diesel i tjänsten får han eller hon lägga till privata skattade pengar för att täcka
drivmedelskostnaden.
Så här ligger det till tjänstekörning i ovan beskrivna bil ersätts med 6,50 kr per körd
tjänstemil. En normaltstor tjänstebil drar ca 0,7l/mil vid blandad körning (Volvo med D3 motor
163 hk), medelpriset på diesel har de senaste månaderna legat kring 14kr/liter. Detta ger
14x0,70 = 9,80kr/mil i diesel. Vi avrundar till 10kr/liter. För varje mil i tjänsten betalar då den
resande ungefär 4kr/liter diesel.
En arbetstagare som har förmånsbeskattad tjänstebil kör i genomsnitt 3.000 tjänstemil om
året uppskattar vi. Det ger en kostnad för honom/henne på 12.000 kr med andra ord
1200kr/per arbetsmånad. Detta tycker vi är helt galet. Visst kan tyckas att det är förmånligt
att få ha tjänstebil, men tänk på att den beskattas. Så inte skall man även behöva skjuta till
privata-skattade-lönekronor utöver förmånsbeskattningen?
Naturligtvis uppstår samma fenomen med andra drivmedel där är ersättningen per tjänstemil
9,50kr/liter.
Vi yrkar på
att
moderaterna arbetar för en förändring av reglerna kring detta. Tjänstekörning
med förmånsbeskattad tjänstebil skall inte behöva innebära ytterligare
kostnader för arbetstagaren.
39 Förbundsstyrelsens yttrande
Drivmedelsersättning vid körning av
förmånsbeskattad tjänstebil
Motionärerna belyser en viktig fråga där det bör göras en översyn av regelverket. Det kan
inte vara så att man som anställd med en normalstor bil ska behöva lägga till privata medel
för att kunna utföra sitt jobb. Att det här får konsekvenser för den enskilde arbetstagaren är
uppenbart. Den moderna arbetslinjen ska gälla där förutsättningar för att genomföra sitt jobb
måste stå i centrum. Att man gör en analys och genomgång av regelverket för att få igenom
en förändring som är mer optimal än idag är väldigt viktigt.
Med bakgrund till ovan och det som motionären belyser föreslår förbundsstyrelsen
förbundsstämman att:
att
bifalla motionen i sin helhet
Motion nr 14
Angående Ge vår valuta kronor för pengarna!
Av: Martin Hytting, Jönköping
Sverige har valt att stå utanför euro-samarbetet och idag finns det få som höjer sina röster för
en anslutning. Vår valuta, den svenska kronan, är väletablerad, men det saknas en nationell
standard för hur man anger valutan i vardagen.
Här följer några kända exempel: kronor, kr, :-, SEK.
I USA finns symbolen $, i England £ och inom EU €, samtliga är välkända och accepterade.
Jag föreslår att Sverige nationellt börjar ange sin valuta med en öppen krona (
) som
ersätter samtliga ovan redovisade varianter. Exempelvis kan Statsheraldikern vara behjälplig
med framtagningen.
På detta sätt får vi en enhetlighet kring kronan.
Jag yrkar:
att
förbundsstämman bifaller motionens intention
40 att
motionen sänds till den Moderata riksdagsgruppen för ett förverkligande
Förbundsstyrelsens yttrande
Ge vår valuta kronor för pengarna
Motionären föreslår att vi inför en symbol, en öppen krona (
), som ersätter uttrycken kr,
kronor, SEK etc. Som exempel på liknande symboler för andra valutor anges $, £, €.
De angivna exemplen utgörs av stora internationella valutor som dessutom i en del fall varit
symboler sedan mycket lång tid. Dock är dessa symboler inte entydiga symboler utan i
ekonomisammanhang, exempel vid valutakurser och dylikt uttrycks valutor med tre
bokstäver, exempel: USD, GBP, EUR och så vidare, precis som svenska kronan uttrycks
med SEK.
Vi ser därför ingen anledning att införa en symbol enligt motionärens förslag.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen Förbundsstämman:
att
avslå motionen
Motion nr 15
Angående Äldre personers rätt till god livskvalitet
Av: Catarina Sjölander, Nässjö
Vi blir alltmer äldre i dag i Sverige. De flesta äldre vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt
och boendet är en viktig fråga för regionkommunerna i Sverige. Pågående forskning visar i
dag att många äldre personer drabbas av depressioner och psykisk ohälsa i olika former. De
äldre personernas psykiska ohälsa kommer att kräva mer resurser i framtiden, vilket kräver
strategiskt arbete med förbyggande av ohälsa. Kommunalisering av hemsjukvården pågår i
flera av Sveriges kommuner och frågan finns med på agendan både inom kommun och
landsting. I rapporten SOU 2011:55. Betänkande av utredning för hemsjukvård ges
kommunerna en vidgad befogenhet att tillhandahålla hemsjukvård till att även avse
hemsjukvård som är ansluten till den somatiska slutenvården och till den psykiatriska
slutenvården.
Alla äldre personer har inte dagligen kontakt med sitt sociala nätverk. Det sociala nätverket
kan bestå av ex. kontakter med familj, släktingar, vänner, grannar, föreningskontakter, kyrka,
myndighetskontakter, samt sjukvårdskontakter. Många äldre saknar ett väl fungerande
nätverk av olika sociala kontakter och en del äldre har inga anhöriga alls. Det förekommer att
en del äldre har sina anhöriga på annan ort och det kan vara svårt att träffas regelbundet
pga. det geografiska avståndet emellan. Även om den äldre personen har ett socialt nätverk
på hemorten, så kanske man inte vill vara till besvär för ex. sina barn. De äldre upplever bl.a.
att de vuxna barnen har fullt upp med sin egen familj, samt egna aktiviteter.
41 Den äldre generationen som är 65-70 år i dag kommer att ha helt andra krav om 5-10 år, än
dagens generation äldre. Det är många äldre i dag, som betalar sina räkningar via nätet eller
är aktiva på internet. Förslaget är att Regionkommun för Jönköpings län stödjer utvecklandet
av en webbsida på internet där äldre kan få stöd och kommunicera med varandra via
dator/telefon. Kommuniceringen kan begränsas till respektive kommun alt. Jönköpings län.
Nya eller gamla kontakter kan inledas med hjälp av webben och social media. Det skulle
även kunna vara möjligt att de äldre bestämmer sig för att träffas personligen på en av
kommunens träffpunkter, tar en fika tillsammans eller tränar tillsammans.
Tillgång till samtalsbehandling och rehabilitering varierar i olika landsting och äldre personers
psykiska ohälsa är inte vanligtvis ett prioriterat område. Kostnaderna ökar för både kommun
och landsting och nya idéer behövs för att kunna använda alla resurser på ett mer
kostnadseffektivt sätt. Även om kostnaden för äldres behov av läkemedel ökar för hälso- och
sjukvård, så borde ett samhälleligt perspektiv användas i stället för perspektiv med kostnader
och effekter som är relevanta för hälso- och sjukvården. Enligt rekommendationer från
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har hälsoekonomiska utvärderingar inte
målet att spara pengar, utan att använda de resurser som finns för att ge så mycket hälsa
som möjligt till medborgarna. Hälsoekonomiska och hälsopolitiska aspekter med
samhällsperspektiv kan vara till hjälp för bättre resursanvändning.
Den psykiska ohälsan kan inte heller åtgärdas enbart genom medicinering. De äldre behöver
kontakt med andra människor med mellanmänskliga relationer. De äldre personerna har
medborgerliga rättigheter att få en trygg ålderdom innefattande ett bra boende med service.
De äldre behöver även hjälp att klara sig själva i hemmet med rehabiliterande åtgärder, samt
förbygga olika former av ohälsa. Det sociala nätverket har en viktig plats i den äldres
livsituation, då den äldre tillbringar mycket av sin tid i hemmet. Det sociala nätverket kan ge
den äldre trygghet, omtanke, omsorg, samt förbättra den äldres rätt till god livskvalitet i
hemmet.
Se film om äldre personer och psykisk ohälsa:
http://ebp.kfsk.se/en-film-om-aldre-manniskor-och-psykisk-ohalsa/
Se film om hälsoekonomins grunder, samt införande av läkemedel:
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/lakemedel/ordnat-inforandelakemedel/bakgrund-till-nationell-process/halsoekonomins-grunder
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/lakemedel/ordnat-inforandelakemedel
Jag vill därför föreslå att:
att
länsförbundsstämman ställer sig bakom motionen.
att
moderaterna ska arbeta för äldres personers rätt till en god livskvalitet med
åtgärdsprogram inför valet 2014 som ska stå i partiet att vi är det ledande
partiet inom alliansen.
att
regionkommun för Jönköpings län stödjer utvecklandet av en webbsida på
internet där äldre personer kan få stöd och kommunicera med varandra via
dator/telefon.
att
motionen bifalles, samt översändes till Riksdagsgruppen för åtgärder.
42 Förbundsstyrelsens yttrande
Äldre personers rätt till god livskvalitet
Motionären pekar på viktiga saker i de äldres hälsa och livskvalitet. Den psykiska ohälsan
breder ut sig i alla åldersgrupper de äldre är inte förskonade. I den här sakfrågan har vi inga
delade meningar med motionären, dock tycker vi att arenor och många nätverk redan finns.
Även äldre kan vara engagerade på till exempel: Facebook, instagram och liknande. Vi ser
därför ingen mening att då skapa ytterligare en hemsida och begränsa det till kommun eller
region.
Vi vet i landstingets folkhälsoavdelning tillsammans med hälsohögskolan håller på att ta fram
ett projekt som skall fokusera just på de äldres hälsa och samordning av aktiviteter kring
detta.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen Förbundsstämman:
att
avslå motionen
Motion nr 16
Angående kommunala bolagsstyrelser
Av Peter Sjöblad, Vetlanda
Själv har jag sedan fyra år nu varit aktiv i kommunala bolagsstyrelser och i ett fall som
ordförande. Jag har tidigare lång erfarenhet av styrelsearbete ifrån det privata näringslivet.
Under dessa år har jag också varit i kontakt med andra kommunala bolag och har tyvärr
mötts av samma oförståelse för sitt uppdrag som i min egen kommun. Generellt sett är det
tyvärr så att väldigt många som valts till styrelseledamöter inte på något sätt är kvalificerade
för sitt uppdrag.
Våra invånare/skattebetalare förtjänar en professionell förvaltning av de bolag som ägs av
stat, kommun och landsting. Dessa bolags omsättningar och ekonomiska påverkan på
samhället är gigantiskt och drivs i många fall ledningsmässigt på ett ytterst amatörmässigt
sätt.
Normalt sett eftersträvar ett privat bolag spetskompetens i sin styrelse, en grupp som
gemensamt är kompetenta att driva företaget framåt, genomföra omvärldsanalyser av risker
och annat som kan påverka bolaget. De som idag tilldelas styrelseposter, för att de kanske
delat ut lite flygblad i valrörelsen, saknar i de flesta fall denna förmåga och nödvändiga
kunskap för sitt uppdrag.
Som ett exempel kan nämnas att det idag pågår i ett stort antal kommuner, diskussioner om
hur fram för allt de kommunala fastighetsbolagen, ska möta sitt renoveringsbehov av
43 miljonprogrammets fastigheter. Ett bra exempel på hur många styrelser misskött sin
förvaltning i tre decennier och inte rustat bolagen för denna uppgift. Problemet är naturligtvis
mycket större i landsortskommuner dör fastigheternas värdeökning är möjliga hyresuttag ser
helt annorlunda ut än i större städer.
Det är dags att ta ansvar för de kommunala bolagen (men också landstings eller statligt ägda
företag) genom att förändra tillsättningen av tänkta styrelseledamöter. Kompetens måste
vara avgörande.
Det går inte heller att i lång loppet få duktiga människor att engagera sig i dessa styrelser om
inte deras ägare också är villiga att betala någorlunda marknadsmässiga arvoden. Idag sitter
de flesta ledamöterna med några hundralappar i ersättning och har 100 % juridiskt ansvar till
skillnad från ett nämnduppdrag. Skrämmande nog är det långt ifrån alla som ens vet om
denna ansvarskillnad.
Av ovan anledning vill jag yrka att mötet beslutar;
Att Moderaterna verkar för ändrade regler i samband med tillsättning av styrelseledamöter till
främst kommunala bolag (men även landsting och statliga bolag) så att dessa tillsätts på
grund av sin kompetens och lämplighet.
Att Moderaterna också verkar för att förändra arvodesregler till att mer efterlikna det privata
näringslivet så att kompetenta ledamöter också i praktiken kan rekryteras.
Förbundsstyrelsens yttrande
Kommunala bolagsstyrelser
Motionären föreslår att moderaterna ska verka för att ändra regler i samband med tillsättning
av styrelseledamöter till främst kommunala bolag utifrån kompetens och lämplighet och
förändra arvodesregler till att mer efterlikna för att kunna rekrytera kompetenta ledamöter.
Det är kommunfullmäktige i kommunen som beslutar om ledamöter i kommunala bolag och
även fastställer arvodesregler och detta på förslag av partiföreträdare i fullmäktige. Det är
sedan respektive parti som föreslår personer för de olika uppdragen. Där vid lag finns inga
särskilda regler avseende kravprofil mm för styrelseledamöter utöver att aktiebolagens regler
ska gälla, det vill säga, att verka för bolagets bästa mm.
För oss moderater är kompetens och lämplighet självklara grundkrav vid tillsättning. Det är
dock varje enskild partigrupp som slutligen föreslår vilka personer som tilldelats
förtroendeuppdragen, så det är i grunden inte en fråga om att ändra regler utan mer att utöva
gott omdöme vid tillsättningar.
Varje kommun är suverän att fastställa sina arvodesregler. Normalt hämtas ledamöter idag ur
partigrupperna och då gäller i regel samma arvoden som för uppdrag i till exempel nämnder.
44 Vill man hämta företrädare utanför partigrupperna är det upp till varje fullmäktige att ta beslut
om exempelvis höjda arvoden för att klara sådan rekrytering.
Vi ser därför ingen anledning att generellt verka för en förändring utan varje fullmäktige är
suverän att fatta beslut i dessa frågor.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Förbundsstyrelsen Förbundsstämman:
att
avslå motionen
Motion nr 17
Angående beskattningsreglerna
Av Lars Kyrkeryd, Sandhem 2014-02-24
Beskattningsreglerna för företagande är både krångliga och svåra. Här behövs en översyn.
Det jag här vill peka på är de bestämmelser som gäller vid kulturarrangemang.
Beskattningen (momsen) är idag olika för samma typ av utbud. Skillnaden är bara om
publiken är stillasittande eller i nyttig rörelse. Att röra sig till musik är en av fem bästa
aktiviteterna för att förhindra framtida sjukdomar.
Ex. Vid ett musikarrangemang där publiken dansar är momsen 25 %. Är det samma band
som spelar samma musik, samma låtar med samma utrustning fast publiken har varsin stol
att sitta på så är momsen 6 %. Är det domare som bedömer så är momsen också 6%.
Med ovanstående exempel yrkar jag på;
att
Moderata Samlingspartiet gör en översyn av momsbestämmelserna vid
kulturarrangemang.
att
Moderata Samlingspartiet arbetar för en enkel och enhetelig beskattning vid
kulturarrangemang
att
Motionen översänds till Länsförbundsstämman för behandling
Förbundsstyrelsens yttrande
Angående beskattningsregler
Precis som motionsställaren efterlyser har den moderata kulturkommittén i riksdagen drivit
fram fråga om en enhetlig momssats vid kulturevenemang. Frågan kompliceras dock av EU:s
momsdirektiv. Den reglerar vilka varor och tjänster som får ha differentierad moms. EUkommissionen arbetar med en revidering av direktivet men har ännu inte lagt något nytt
45 förslag. Vi följer alltså EU:s momsdirektiv men det finns all anledning att bevaka frågan
framöver.
Som motionen är formulerad föreslår förbundsstyrelsen därför stämman:
att
bifalla motionen
46 Valberedningens förslag till
förbundsstämman den 12 april
Förbundsstyrelse 2014
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Namn
Ing-Marie Paulsson
Mats Green
Thomas Bäuml
Malin Wengholm
Tomas Erazim
Gottlieb Granberg
Cecilia Knypegård
Carin Berggren
Anna Gerebo
Klas Håkansson
Erik Thulin
Maria GullbergLorentsson
Anne Marie Grennhag
Johan Bjenning
Siw Warholm
Gunnel Torstensson
Sofia Ridderstad
Jonas Ericson
Revisorer
Funktion
länsförbundsordförande
1 vice ordförande
2 vice ordförande
ledamot
ledamot
ledamot
ledamot och ordförande i MQ
ledamot
ledamot
ledamot
ledamot
övrigt
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
omval
ledamot
ledamot
Ordförande MUF
ordförande för Moderata Seniorer och ledamot
vice ordförande Moderata seniorer och
personlig ersättare för Siw Warholm
vice ordförande MQ och personlig ersättare för
Cecilia Knypegård
Vice ordförande MUF och personlig ersättare
för Johan Bjenning
omval
omval
omval
nyval
Martin Stoor-Elmsjö, Grant-Thornton
Marie Westmar
Grant-Thornton utsedd
Runa Jansson
Auktoriserad rev
lekmannarevisor
Ers. Aukt. revi
Ers. lekmannarev
Ombud till Medborgarskolans regionstämma
Malin Wengholm
Maria Gullberg-Lorentsson
ombud
ersättare
47 nyval
nyval
omval
omval
omval
nyval
nyval
nyval
nyval
Ombud och ersättare till partistämma
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Namn
Ing-Marie Paulsson
Mats Green
Thomas Bäuml
Malin Wengholm
Tomas Erazim
Gottlieb Granberg
Cecilia Knypegård
Håkan Jansson
Johan Bjenning
Funktion
ombud
ombud
ombud
ombud
ombud
ombud
ombud MQ
ombud
ombud MUF
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Klas Håkansson
Anne Marie Grennhag
Siw Warholm
Helena Bouveng
Martin Hytting
Sofia Ridderstad
Jonas Ericson
Sotiris Delis
Per Hellqvist
ersättare
ersättare
ersättare
ersättare
personlig ersättare för Håkan Jansson
personlig ersättare för Cecilia Knypegård
Personlig ersättare för Johan Bjenning
ersättare
ersättare
Funktionärer på stämman
Ing-Marie Paulsson
ordförande
Bengt-Anders Johansson v ordförande
Per Hellqvist
Frida Hillström
sekreterare
v sekreterare
väljs från Jönköping
väljs från Jönköping
justerare/rösträknare
justerare/rösträknare
48 Uppföljning av motioner från 2013
Motion 1- Angående provval
Motionär: Thomas Bäuml, Jönköping.
Stämmobeslut: att bifalla förbundsstyrelsens förslag till beslut.
Åtgärd: ingen.
Motion 2- Angående region namn
Motionär: Thomas Bäuml, Jönköping.
Stämmobeslut: att anse motionen besvarad.
Åtgärd: ingen.
Motion 3- Angående de nya Moderaterna bör verka för en balans i flyktingpolitiken
Motionär: Sotiris Delis, Huskvarna.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen är inskickad till riksdagsgruppen.
Motion 4- Angående minska avdragsrätt för bolån
Motionär: Sotiris Delis, Huskvarna.
Stämmobeslut: att avslå motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 5- Angående avveckling av värnskatten
Motionär: Sotiris Delis, Huskvarna.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen är inskickad till riksdagsgruppen.
Motion 6- Angående intern demokrati på regionalnivån
Motionär: Thomas Bäuml, Jönköping.
Stämmobeslut: att bifalla förbundsstyrelsens beslutsförslag, samt bifalla enligt
tilläggsyrkande från Thomas Bäuml på förbundsstyrelsens andra att-sats …motionen och se
över förankringsprocessen.
Åtgärd: ingen.
Motion 7- Angående återinför pengar från statskassan till pensionsfonderna
Motionär: Urban Persson, Nässjö.
Stämmobeslut: att bifalla förbundsstyrelsens förslag till beslut.
Åtgärd: motionen är inskickad till riksdagsgruppen.
49 Motion 8- Angående avskaffa värnskatten
Motionär: Urban Persson, Nässjö.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen är inskickad till riksdagsgruppen.
Motion 9- Angående invandring-ersätt volymtänkandet med kvalitetsparametrar
Motionär: Urban Persson, Nässjö.
Stämmobeslut: att motionen anses besvarad.
Åtgärd: ingen.
Motion 10- Angående hot och brott mot enskilda personer
Motionär: Marie Lundberg, Jönköping.
Stämmobeslut: att bifalla sats 1 & 3, samt att avslå att-sats 2.
Åtgärd: motionen är inskickad till riksdagsgruppen.
Motion 11- Angående införande av sprutbytesprogram i Jönköpings län
Motionär: Cecilia Knypegård & Tobias Stomilovic.
Stämmobeslut: att avslå motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 12- Angående förändring av arvskatten, Laglott
Motionär: Kent Ly, Jönköping.
Stämmobeslut: att avslå motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 13- Angående lagen om Offentlig Upphandling –LOU
Motionär: Urban Blomberg & Folke Solheim.
Stämmobeslut: att avslå motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 14- Angående det är på tiden att vi på allvar diskutera NATO
Motionär: Urban Blomberg & Folke Solheim.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen är inskickad till riksdagsgruppen.
Motion 15- Angående vad menas med särintressen
Motionär: Urban Blomberg & Folke Solheim.
Stämmobeslut: att anse motionen besvarad.
Åtgärd: ingen.
50 Motion 16- Angående arbetsförmedlingen
Motionär: Kent Ly, Jönköping.
Stämmobeslut: att bifalla motionens första och andra att-satser, samt att avslå motionens
tredje att-sats.
Åtgärd: motionen är inskickad till riksdagsgruppen.
Motion 17- Angående disponeringen av lektionstiden inom skolan
Motionär: Agnes Johansson, MUF Jönköping.
Stämmobeslut: att avslå motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 18- Angående lagändring beträffande långa betalningstider
Motionär: Michael Andersson, Värnamo.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen skall skickas till partistämman 2015.
Motion 19- Angående den svenska särskolan
Motionär: Markus Konow, MUF Jönköping.
Stämmobeslut: att anse motionen besvarad.
Åtgärd: ingen.
Motion 20- Angående överklagande av tillstånd mm
Motionär: Dieter Wagner & Glenn Lund, Värnamo.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen skall skickas till partistämman 2015.
Motion 21- Angående elpriset
Motionär: Dieter Wagner, Värnamo.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen skall skickas till partistämman 2015.
Motion 22- Angående reseavdrag för barnomsorg
Motionär: Dieter Wagner, Värnamo.
Stämmobeslut: att avslå motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 23- Angående vikten av ett bättre praktikklimat i skolorna
Motionär: Anton Eriksson, MUF Jönköping.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: ingen.
51 Motion 24- Angående den psykiska ohälsan i skolan
Motionär: Caroline Jarbratt, MUF Jönköping.
Stämmobeslut: att anse motionen besvarad.
Åtgärd: ingen.
Motion 25- Angående vindkraften
Motionär: Markus Konow, MUF Jönköping.
Stämmobeslut: att avslå motionen, samt bifalla Inger Krantz yrkande ”förbundsstyrelsens
yttrande är bra men jag vill förtydliga det och yttra att hänsyn skall tas till de boende och
omgivning samt skrivas in i kommunprogrammen”.
Åtgärd: ingen.
Motion 26- Angående skolpliktens avskaffande och införande av läroplikt
Motionär: Caroline Jarbratt, MUF Jönköping.
Stämmobeslut: att anse motionen besvarad.
Åtgärd: ingen.
Motion 27- Angående ta initiativet till hela snabbtågsbanan nu
Motionär: Håkan Jansson, Mats Green & Martin Hytting.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 28- Angående sanktionsavgifter bygglov
Motionär: Gottlieb Granberg, Värnamo.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: motionen skall skickas till partistämman 2015.
Motion 29- Angående lärarens arbetsbörda
Motionär: Nellie Sörman, MUF Jönköping.
Stämmobeslut: att bifalla motionen.
Åtgärd: ingen.
Motion 30- Angående inför lagstöd för överförmyndarspärr på kapitalförsäkringar
Motionär: Anders Bengtsson, Vetlanda.
Stämmobeslut: att avslå motionen.
Åtgärd: ingen.
52 d
mod lay
SVERIGES ARBETARPARTI
Moderaterna i Jönköpings län
Målargatan 3, 553 22 Jönköping
036-34 25 50 [email protected]
www.jonkoping.moderat.se
www.modplay.tv