Transcript BusinessWorld

Business World
International Chamber of Commerce
ICC-BW 2011:4
Fokus: Corporate Social Responsibility
Det kan inte ha undgått någon att trycket på företagen kontinuerligt
ökar när det gäller att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande
arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder, oavsett var i
världen de verkar.
ICC ställer sig bakom den värdegrund som kommit till uttryck i FN:s
principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag och arbetar
för att företag ska engagera sig i CSR. ICC Sweden är även ansvarig koordinator för Global Compacts Nordiska nätverk och har under hösten
haft Louise Kantrow, ICC:s ständiga representant i FN, och Georg Kell,
VD UN Global Compact, på besök för att informera företag om hur de
kan främja och effektivisera sitt CSR engagemang. På sidorna 4-5 uppmärksammar vi CSR än en gång, Lars-Olle Larsson skriver om utökade
och tydligare ansvarskrav för företag och vi ställer Erik Belfrage frågan:
Vad är nästa steg i CSR-arbetet?
Dr. Louise Kantrow
Moderniserade regelverk
I takt med att förutsättningar
förändras uppdaterar ICC sina
regelverk på olika områden för att
bättre tillgodose näringslivets behov av ändamålsenliga och transparenta regler.
Först ut var Marknadsföringsreglerna där fokus lagts på de nya
möjligheterna med Internet. Det
nya reviderade regelverket är översatt till svenska och finns
tillgängligt på www.icc.se.
I november lanserades även ICC:s
nya skiljedomsregler. Francesca
Mazza, jurist vid ICC:s skiljedomstol, advokat Susanna Norelid, justitierådet Johnny Herre och advokat
Hans Bagner presenterade det nya
regelverket vid den välbesökta
lanseringen på Grand Hôtel Stockholm.
Advokat Susanna Norelid
Nu pågår arbetet med att översätta
skiljedomsreglerna till svenska. De
nya reviderade reglerna, på engelska, finns att beställa på hemsidan
och vill du läsa om de ändringar
som gjorts kan du bläddra till
sida 6.
Ur innehållet
Kriser på hög
Private equity-fonder
Utmaningar för
försäkringsbranschen
Tydligare ansvarskrav
för företag
Gör vi världen bättre?
Forfaiting
Nya reviderade
Skiljedomsregler
Skuldkrisens Näringskedja
Hot mot immaterialrätter
Näringslivets världsorganisation sedan 1919
2
Kriser på hög väntar på sin lösning
International Chamber of Commerce
Näringslivets engagemang allt viktigare
Tidigare hade vi en finanskris och nu har vi en statsskuldkris.
Därtill kommer klimatkris och en dubbel förtroendekris. Lättast
är att lösa de kriser som redan är över. De pågående dras istället
i långbänk. Näringslivet måste nu ta ett större ansvar för att föra
frågorna framåt.
Medan politikerna på toppnivå har
svårt att fatta beslut om åtgärder för
att bota den nuvarande skuldkrisen
har de desto större intresse av att
lösa den tidigare finanskrisen. Självfallet är det ingen som talar om att
banker under den förra finanskrisen
uppmanades att gå ifrån spekulativa
strukturerade produkter och satsa
på ”trygga” statspapper. Ur askan i
elden.
De allt strängare reglerna om
kapitaltäckning fördyrar internationell handel under remburser och
garantier. Handelsfinansieringen
saknar hävstänger och spekulationssyfte, ändå är den missgynnad när
det gäller kapitaltäckningsregler. ICC
har under de senaste två åren kartlagt
remburs- och garantitransaktioner
globalt. Problem har uppstått i ynka
0,3 promille av alla transaktioner.
ICC har hittills lyckats halvvägs med
Baselkommittén. Det blir ett undantag för utvecklingsländernas transaktioner, men ICC går vidare för att
få den för världshandeln så viktiga
handelsfinansieringen att komma i ett
bättre läge.
EU-kommissionen har nu tagit på sig
uppgiften att försöka tysta kreditvärderingsinstituten när det handlar
om skakiga statspapper. Förslaget att
ICC NYTT
Ansvarig utgivare:
Tell Hermanson
förbjuda dessa att betygsätta länder
som mottar stöd från IMF eller ECB
är häpnadsväckande. Särskilt som
värderingsinstitutens bristande uppmärksamhet har setts som en av de
faktorer som orsakade finanskrisen.
För att ytterligare förvirra det hela
talas det om förtroendekriser, som
gentemot kapitalet anses vara upphovet till Occupy-rörelsen. Den andra förtroendekrisen avser politiker.
När det gäller politiker är skuldkrisen
det yttersta beviset på bristande förtroende. Där det har gått snett lyfter
man ut den ledande politikern och
sätter in en byråkrat istället.
När Georg Kell, chef för UN Global
Compact talade vid ett möte arrangerat av Svenska ICC handlade det
om de stora framtidsfrågorna, som
klimat och fattigdom. Ändå inledde
Kell med att tala om de risker han
såg för det globala handelssystemet.
Ny teknologi är nyckeln till många
miljöfrågor och då måste varor och
teknologi få tillgång till marknader.
Börjar länder nu retirera från globaliseringen, äventyrar det den globala
utvecklingen mer än något annat,
menande han.
Nästa år möts, i Rio de Janeiro,
världens regeringar för toppmötet
Internationella Handelskammaren
Box 16050, 103 21 Stockholm
Besöksadress:
Västra Trädgårdsgatan 9
Rio+20, vilket markerar 20-årsjubileet av Earth Summit 1992. Det hade
även kunnat kallas för Stockholm
+40 för det var här det hela startade
1972. Dessa möten är ett slags OS i
Hållbar Utveckling. Regeringar och
deras tjänstemän i tusental samlas för
att framförallt prata om alla utmaningar världen står inför. Några globalt
bindande beslut kan vi inte räkna
med.
Den svaga beslutskraften hos regeringar har öppnat upp en ny roll för
näringslivet på den globala arenan.
När man tidigare avvaktat utgången
av globala toppmöten agerar företagen nu mer framåtriktat och engagerat. ICC:s arbete med att definiera
Green Economy och hur denna ska
uppnås blir en road-map för hur
utvecklingen kan drivas framåt även
när de globala besluten uteblir. Därför kommer ICC att finnas på plats i
Rio 2012.
Tell Hermanson
Generalsekreterare, ICC Sweden
Telefon: +46 8 440 89 20
Fax: +46 8 411 31 15
E-post: [email protected]
www.icc.se
3
ICC BW 2011:4
Private equity-fonder under Finansinspektionens tillsyn
Av: Anders Ackebo, Senior Counsel, Advokat, Setterwalls
Den 27 maj i år antogs inom EU ett
direktiv som rör förvaltare av vissa
fonder, det s.k. Alternative Investment
Fund Managers Directive, AIFM.
Direktivet är tillämpligt på förvaltare
av private equity-fonder och alla andra
slags fonder som inte faller under
UCITS-direktivet, d.v.s. de aktiefonder eller räntefonder som normalt
tillhandahålls av banker och fristående
fondförvaltare. Skälet till att också
förvaltare av andra slags fonder nu
kommer att ställas under tillsyn anges
vara att dessa fonder från bland annat
ett stabiliseringsperspektiv är av stor
betydelse för det finansiella systemet.
Det har dock inte påståtts att fonderna
skulle ha förorsakat den finansiella
kris som vi befinner oss i. En annan
viktig fråga som behandlas i direktivet
är möjligheten för en förvaltare att bedriva verksamhet inom EU:s samtliga
länder med endast en licens. Direktivet
ska vara infört av medlemsstaterna
senast i juli 2013.
De nya reglerna kommer att innebära
att det blir förvaltarna, inte fonderna,
som ska registreras hos tillsynsmyndigheten, i Sverige Finansinspektionen.
Det kommer att ställas upp vissa
trösklar för registrering så att bl.a.
förvaltare som förvaltar mindre än
100 miljoner euro i sina fonder endast
kommer att omfattas av vissa regler.
Den som har fått tillstånd i ett EU-land
har möjlighet att fritt marknadsföra
sina fonder till investerare i samtliga
EU-länder. Tanken är att fonderna
endast ska tillhandahållas professionella
investerare, men det är också möjligt
för nationella lagstiftare att tillåta
marknadsföring även mot andra investerare. Målsättningen i Sverige är att
konkurrensvillkoren för förvaltare och
fonder så långt det är möjligt ska vara
desamma, oavsett om de hör hemma i
EU eller i tredjeland.
Det är inte bara inom EU som förvaltare av hedgefonder och private equityfonder kommer att regleras. Också i
USA har man som en del av DoddFrank Act infört regler som kräver att
sådana förvaltare ska registreras hos
den amerikanska tillsynsmyndigheten
SEC.
Direktivet innehåller omfattande regler
om intressekonflikter och skyldigheten
för en förvaltare att upplysa marknaden
om sådana. Det kommer också att
ställas stora krav på förvaltarna när
det gäller deras egen riskkontroll och
rapporteringen till myndigheterna om
riskerna och hur dessa hanteras. Man
måste också lägga fast gränser för sin
användning av hävstång i förvaltningen
och meddela detta till tillsynsmyndigheten.
Anders Ackebo, Setterwalls
Den som har ett betydande innehav i
ett onoterat företag måste informera
marknaden om detta. Man måste också
informera investerare och de anställda
om sina planer för företaget samt
hur förvärvet har finansierats. För att
åstadkomma långsiktighet i innehaven
har det också ställts upp regler som
förbjuder s.k. asset stripping.
Direktivet ställer också krav på att det
hos förvaltaren ska finnas en ersättningspolicy som i stora delar överensstämmer med vad som gäller för
finansiella institut.
Den svenska regeringen har den 8
september uppdragit åt en särskild
utredare att senast den 30 september
2012 lämna förslag till hur direktivet
ska genomföras i svensk rätt.
Utmaningar för försäkringsbranschen i Europa
Tommy Persson, Ordf. CEA 2008-2011, f.d. koncernchef Länsförsäkringar presenterade vid referensgruppen Finans och Försäkrings oktobermöte den mäktiga
försäkringsorganisationen i Bryssel, CEA. Den europeiska försäkringsbranschen är stor
även i ett globalt perspektiv. T.o.m. i USA har europeiska bolag, om man räknar in reInsurance mer än 50 procent av marknaden. Tommy menade att EU-kommissionen är
mer intresserade av en dialog vid regelutveckling än kanslihuset i Sverige. Han poängterade även med stor emfas den stora skillnaden mellan försäkring och bankverksamhet. Inom försäkring tar man in pengarna först och hoppas slippa betala ut något, inom
bank lämnar man ut pengar i förhoppningen att få tillbaka något. Detta illustreras av att
5400Mrd euro beviljades i bankstöd under finanskrisen 2009 och inte något till
försäkringsbolagen.
Tommy Persson, CEA
4
Utökade och tydligare ansvarskrav för företag
International Chamber of Commerce
Av: Lars-Olle Larsson, Manager ESG Affairs, Swedfund International AB
Media, men även det civila samhället, har under flera år riktat fokus
mot och angripit företags och
investerares bristande respekt för
mänskliga rättigheter i agerandet i
utvecklingsländer. Anklagade har
haft svårt att värja sig då gränserna
för vilka åtgärder som föreligger
att vidta för företag varit oklara.
Men nu förändras företags spelregler i utvecklingsländer men även
möjligheter då gränserna för vad
som ingår i ansvaret utvidgas och
görs klarare.
FN går i täten för att klargöra innebörden av företags ansvar och har
med det helt nya policydokumentet
UN Framework for Corporate Responsibility and Human Rights konkretiserat
företags ansvar avseende respekt för
mänskliga rättigheter. Harvardprofessorn John Ruggie har sedan
2005 arbetat som FN:s generalsekreterares särskilda sändebud med
uppdraget att presentera ett ramverk
av vägledande principer för företag att
förhålla sig till. Professor Ruggies ar-
Gör vi världen bättre?
Av: Susanna Zeko, Policy Manager, ICC
I juni nästa år samlas världens
stats- och regeringschefer i Rio de
Janeiro för att delta i FN:s konferens om hållbar utveckling, Rio+20.
ICC, World Business Council for
Sustainable Development, WBCSD, och FN: s Global Compact har
inför Rio+20 inrättat BASD 2012,
Business Action for Sustainable
Development 2012.
BASD 2012 är en tillfällig koalition av
företagsgrupper med syfte att skapa
positiv och konstruktiv input till Rio
+20 processen. BASD drivs gentemot tre mål; säkerställa att företagens
röst blir hörd i förberedelserna inför
Rio+20; visa på att företag redan är
aktivt engagerade i att främja hållbar
bete har resulterat i policydokumenten
Protect, Respect and Remedy: a Framework
for Business and Human Rights samt
Guiding Principles on Business and Human
Rights som FN antagit.
Lars-Olle Larsson, Swedfund International
FN:s policy fastställer därför numera,
i och med antagandet av dokumenten,
att företag utöver efterlevnad av
lagkrav och etablering av en policy för
mänskliga rättigheter ska göra en due
diligence avseende mänskliga rättigheter. Det innebär att varje företag
måste göra en noggrann genomgång
av förhållandena, påverkan, avtal,
åtaganden, riskexponering med mera.
En omfattande process som ska innefatta en intressentdialog och kräver
djupkunskap i sakfrågorna. Resultatet
av detta arbete ska leda till beslut om
aktiviteter i en handlingsplan baserad
på kvalitativa och kvantitativa indikatorer.
I de fall företag konstaterar att de
orsakat eller bidragit till kränkningar
av de mänskliga rättigheterna ska man
aktivt samverka med relevanta
intressenter för att åstadkomma
lösningar på problemen. Transparens
och en äkta vilja till dialog för att finna
konstruktiva lösningar på uppkomna
problem är i detta arbete en förutsättning för att lyckas. Denna samverkan
kräver självfallet respekt för alla intressenters kunskaper, erfarenheter och
roller.
FN:s uppdaterade och utvecklade
policy har i princip odelat intagits i de
i maj utgivna uppdaterade riktlinjerna
för multinationella företag, OECD
Guidelines for Multinational Enterprises.
Genom arbetet i ICC:s CSR-kommission har ICC medverkat i den fleråriga
process som nu resulterat i beslut från
såväl FN som OECD om fastställandet av utökade och tydligare ansvarskrav för företag i dessa komplexa
frågor.
utveckling samt identifiera var företagen kan spela en konstruktiv roll i
utvecklingen av en hållbar framtid.
I slutet av november, hade vi den stora
äran att få bjuda in våra medlemmar
till en lunch med Global Compacts
VD, Georg Kell. Georg gav konkreta förslag på hur man kan aktivera
sitt företag i CSR-frågan och även
mobilisera sin röst inför Rio+20 nästa
sommar.
Georg Kell, VD, UN Global Compact
Konungen inledningstalar vid WCYF
I samband med Sverigebesöket talade
Georg även på World Child and
Youth Forum (WCYF), ett initiativ av
Kungaparet, tänkt som en arena för
samtal och erfarenhetsutbyte om FN:s
konvention om barnets rättigheter.
På plats på slottet under WCYF var
även Erik Belfrage, Consilio International, ordförande i referensgruppen
om CSR och ordförande i CSR kommisionen. Inspirerad av allt
ICC BW 2011:4
engagemang, på slottet, i CSR passade
jag på att ställa några frågor till Erik.
Bör kontrakt innehålla CSRklausuler, exempelvis en anti-mut
klausul? Det är en självklarhet att i
kontrakt införa klausuler som tryggar
hållbar utveckling och socialt ansvar,
men det får aldrig bli ett tvång. Man
bör inte heller sträva efter allt för
detaljgående formuleringar i klausulerna då risken föreligger att en part
som önskar bryta avtalet, kan ges
legitimitet att göra det med hänvisning
till en oskyldig middag i samband med
en affärsresa.
I Sverige kan man lokalisera ett
engagemang i CSR från flera olika
håll, hur ser engagemanget ut i
övriga världen? Det varierar naturligtvis, men vad som är oerhört glädjande
att se är att vissa länder, däribland
Tyskland, som tidigare haft ett ogenerat sätt att agera avseende bjudningar,
gåvor etcetera numera beaktar frågan
5
i ökad utsträckning. Fortfarande återfinns många notoriskt korrupta länder
som exempelvis Kina och Ryssland,
men arbetet med CSR främjas även
där. Man märker att medvetenheten
börjar tränga ner i affärslivet men det
här är onekligen en process som kommer att ta tid.
Vad är nästa steg i CSR arbetet?
När Global Compact initierades 1999
var tanken med initiativet att göra
företag uppmärksamma på och ta ett
aktivt ansvar för nio internationellt
erkända principer inom tre områden;
mänskliga rättigheter; arbetsrätt och
miljö. Sedemera utvecklades ytterligare
ett område och en princip: bekämpning av korruption. Jag tror att vad vi
nu kan vänta oss är ytterligare en princip som befäster barnets rättigheter.
Avslutande, med Eriks ord om barnets
rättigheter som nästa stora steg i
CSR- arbetet och det faktum att mer
än 600 personer tog sig tid att delta
på WCYF och lyssna på barnens röst,
organisationers och företags erfarenhetsberättelser från arbetet med att
främja barns rättigheter, måste svaret
på frågan bli JA. Vi gör världen bättre
genom att främja världshandeln och
ställa krav. Det går inte på en dag, det
sker inte överallt samtidigt men det
går framåt, för att närigslivet tar sitt
ansvar.
Erik Belfrage, Consilio International
Risky business får ICC-regler
Köpa fodringar utan regress
Fakturabelåning, fakturaköp och
factoring är för de flesta välkända begrepp. Däremot är forfaiting en mer
okänd figur, som återfinns inom den
finansiella världen. Därför förekommer också en hel del termer och aktörer i sammanhanget som ännu inte
fått några svenska översättningar.
någon annan. Detta kan ske i flera led
och man talar då om en primär respektive sekundär marknad. Huvudregeln är
att en köpare inte har någon möjlighet
till regress mot säljaren. Självfallet måste
det finnas undantag från denna huvudregel om det brister i vissa avseenden i
förutsättningarna för en överlåtelse.
Forfaiting innebär att en innehavare av
en fordran säljer den till
Det är just i dessa undantag som
meningarna skiljer sig åt, olika länder
emellan. Den anglosachsiska
traditionen på området lutar åt ”bytt är
bytt och kommer aldrig igen”, medan
den tyska är ordning och reda.
Svenska ICC har tillsatt en särskild
Forfaiting-grupp med experter från
bankerna med uppgift att följa och
kommentera de olika stadierna i
framtagandet av ICC:s regelverk på
omådet – Uniform Rules for Forfaiting
(URF). Det är en grannlaga uppgift att
ge synpunkter på detta snåriga område
som bl.a. vimlar av olika affärsstadier
uttryckta som Availability Date, Trade
Date, Settlement Date och Reserve
Date.
Den svenska gruppen har funnit att
just undantagen från regressförbudet
är det avgörande elementet i regelverket. Undantagens omfattning avgör
risknivån för de inblandade parterna i
en forfaitingtransaktion.
Fr.v. Helena Lind Schögarne, Handelsbanken,
Fr.v. Per Westerlund Swedbank,
Anna Helander, SEB
Hugo Jacobson, Nordea
Bild: deltagare i ICC:s forfaitinggrupp.
i gruppen ingår även Fredrik Åker, Crédit
Agricole.
6
International Chamber of Commerce
Nya reviderade skiljedomsregler
Av: Hans Bagner, advokat, Frank Advokatbyrå
ICC:s skiljedomstol är den världsledande institutionen som hanterar
internationella affärstvister, ca 600 nya
mål varje år. Det var därför naturligt
att ICC nu moderniserat de processregler som gällt sedan 1998, för att bättre kunna tillgodose det internationella
affärslivets aktuella behov.
redan innan skiljenämnden blivit
utsedd. Flera internationella skiljedomsinstitutioner har introducerat denna
möjlighet, bl.a. Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, och
ICC har bedömt att detta verktyg är
något som tvistande parter vill ha med
i verktygslådan.
De nya reglerna innehåller ett flertal
förändringar som avser att göra
ICC-förfarandet snabbare och mer
kostnadseffektivt bl.a. genom att
ställa ökade krav på skiljemännen och
parterna. I en bilaga till reglerna (Appendix IV) har man förtecknat en rad
praktiska åtgärder (case management
techniques) som skiljemännen bör
överväga.
Många affärstvister har blivit mer
komplicerade än vad som kunde
utläsas av de gamla reglerna; förfarandet omfattar många gånger fler än
två parter eller baserar sig på flera kontrakt, ibland vill en tredje part ansluta
sig till ett pågående förfarande; det kan
vara ändamålsenligt att sammanlägga
flera förfaranden. ICC-domstolen
har under det senaste årtiondet tagit
ställning till dessa frågor. Nu har
domstolens praxis kodifierats i de nya
reglerna. Även i flera andra avseenden
återspeglas ICC-domstolens praxis i de
nya reglerna, som gjorts lättillgängligare och mer överskådliga.
De nya reglerna introducerar
möjligheten för någon av parterna att
begära att en ”Emergency Arbitrator”
utses för att under hand kunna besluta
om intermistiska säkerhetsåtgärder,
De nya reglerna har också påtagligt
anpassats till tvister där stater eller
statliga organ/statliga företag är
parter, ävensom bilaterala eller multilaterala investeringsskyddsavtal. De
nya reglerna träder i kraft den 1 januari
2012 och gäller för alla förfaranden
som påbörjas efter nämnda datum.
ICC avser att under våren 2012 publicera en handbok över ICC-domstolens
praxis.
Advokat Hans Bagner, Frank Advokatbyrå
Den snabba spridningen av den globala skuldkrisen
Skuldkrisens näringskedja
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist inledde höstens
styrelsemöte i ICC med att sammanfatta grundproblemet
till den kris vi idag befinner oss i med fem bokstäver:
SKULD. Robert menar att skuld är det grundproblem
som varit med oss under de senaste fyra åren och att vi nu
befinner oss i slutet på skuldkrisens hela “näringskedja”.
”Näringskedjan” började ta form sommaren 2007 i och
med USA:s bolånekris. Hushållens skuldproblem bidrog
med ”näring”, bankers och bolåneinstituts problem kom att
tillfoga ytterligare ”näring” och därefter bistod även finanssektorns problem med “näring” till staters problem.
Robert Bergqvist, Chefsekonom, SEB
I dag, menar Robert, att vi befinner oss i den del av skuldkrisens ”näringskedja” där staters problem utgör “näring”
för problem i hela det globala ekonomiska och finansiella
systemet. Robert relaterade även de nu större dimensionerna
av problem, i förhållande till krissituationen 2008, till att
vi i det stadie vi befinner oss nu börjar närma oss slutet på
“näringskedjan”.
Robert fortsatte sitt anförande med att uppmärksamma den
stora vilja och tro om att politiska beslut snabbt ska ta oss
tillbaka till den tillväxtmiljö som rådde före krisens utbrott
2007. Själv menar han att det kommer ta flera år att komma
tillbaka till den miljön och att det därför är viktigt att det
finns realistiska förväntningar på framtiden och en medvetenhet om att det kommer kosta att lösa problemen, inte
bara inom den politiska sfären.
I den intensiva diskussionsrunda som följde på Roberts anförande uppmärksammade Marcus Wallenberg ett behov av
att regeringscheferna har mandat att vid möten sinsemellan
fatta beslut. Vidare uttrycket Urban Bäckström åsikten att
det i grunden är bra att bankerna görs mer robusta genom
krav på högre kapitaltäckning men informerade även om,
genom en historisk tillbakablick, att tidigare höga kapitalkrav
inte har motverkat krissituationer.
7
ICC BW 2011:4
ICC slår vakt om immaterialrätter
Av: Susanna Zeko, Policy Manager, ICC
I en värld full av produkter är varumärket vårt främsta
igenkänningstecken. Det förenklar inte bara vår vardag
när vi handlar utan utgör även en viktig och pålitlig signal som talar om vad vi köper, en garanti för innehållet!
skall stå efter punkten, t.ex. företagsnamn eller varumärke.
Konkret skulle det exempelvis kunna medföra e-postadressen [email protected] eller varför inte adressen
www.sweden.canon?
Varumärken har funnits länge i människans historia och
redan under bronsåldern märkte man boskapen för att visa
tillhörigheten. I takt med att handeln mellan olika delar av
världen expanderade och den personliga kontakten mellan
kund och tillverkare försvann började man vidare även att
märka sina varor. Med märkningen kunde exempelvis en
kund på andra sidan av Medelhavet veta vem som gjort en
viss vara och därigenom försäkra sig om innehållet.
Vid första anblick kan adressering på nätet tyckas som en
liten fråga, men när ledningen för ett företag – stort eller
litet - inser att någon annan registrerat det egna varumärket,
och kanske vill ha hittelön för att överlämna det, blir det
snabbt en jätte-fråga.
Idag transporteras varor längre väg än någonsin och en
ökad exportvilja delas och främjas av politiker världen över.
Varumärket som en garanti för innehållet borde väl aldrig,
därmed, ha varit viktigare än nu? Är det då inte märkligt att
de politiska förslagen om inskränkning av användning av
varumärke ökar?
Varumärken är bland de mest värdefulla konkurrensmedlen
som företag har och en av de viktigaste immateriella rättigheterna. Det är därför viktigt att vi agerar nu när vi ser att
hoten mot varumärken och företags immateriella rättigheter
börjar hopa sig. I december månad gör ICC en kraftansträngning för att informera företag om vikten av varumärke,
rätten till varumärke men framförallt skyddet av varumärke.
I två omgångar har vi bjudit in framstående politiker, talare
och experter från det privata och det offentliga för att
belysa och informera om nya spelregler i varumärkes- och
immaterialrättsfrågor. Det första tillfället äger rum redan
torsdag den 8 december då vi belyser Internetförändringens
påverkan på företag.
Det är nu hög tid för företag att inse risken/möjligheten
med att kunna registrera ett varumärke som egen toppdomän/gTLD på Internet. En toppdomän är som för
Sverige .se eller som generell .com
En egen toppdomän innebär att man själv väljer vad som
Denna mobilisering anordnas för att informera företag om
en stor förändring som är på gång. Nya toppdomäner för
Internet innebär nya möjligheter, men också nya risker. Det
är därför viktigt att företag informerar sig om den kommande utvecklingen och gör ett aktivt vägval. Det är dyrt att
bestrida någon annans rätt till varumärke och tyvärr florerar
vissa missuppfattningar avseende möjligheten att skydda sig.
Det andra tillfället är torsdag den 15 december då vi lyfter
fram frågorna: Vilka är hoten mot varumärket? Vem har
rätt till varumärke? Håller immaterialrättsskyddet på att
urholkas?
Konsumenter ska kunna lita på att de produkter och
märken de använder inte är olagliga eller rent av farliga
kopior och företag ska inte känna att deras immateriella
rättigheter urholkas. Då slutar de investera i utvecklingen
av nya produkter och tjänster, handeln inskränks och vi tar
ett rejält steg tillbaka, till en tid utan märken, en tid före
bronsåldern!
Frågor om hoten mot varumärket fordrar en bred diskussion varför ICC bjuder in till dessa forum kostnadsfritt.
Hjälp oss istället att sprida informationen till intresserade
kollegor och bekanta!
Mer information om program, medverkande, inbjudan och anmälan hittar ni på www.icc.se.
Mobilisering inför Varumärkeskampen
Torsdag 8 december 2012
08.30 - 11.00, Odd Fellow
V. Trädgårdsgatan 11A, Stockholm
Varumärke under attack!
Torsdag 15 december 2012
09.30 - 12.00, Handelskammarhuset
V. Trädgårdsgatan 9, Stockholm
Susanna Zeko, ICC
B
Kalendarium
6 dec 2011
Referensgruppsmöte: Miljö och Energi
8 dec 2011
Mobiliseringsseminarium:
Nu förändras Internet
- Så påverkas ditt företag
15 dec 2011
Forum: Varumärke under attack!
18 jan 2012
Kommittémöte: Marknadsföring
19 jan 2012
Commission: Marketing and
Advertising, Paris
14 feb 2012
Commission: Competition, Paris
16 feb 2012
Styrelsemöte
9 mar 2012
Årsmöte
Grand Hôtel Stockholm
20 mar 2012
Kurs: Incoterms
22 mar 2012
Commission: Taxation
22-9 mar 2012
Commission: Banking. Doha, Qatar
ICC
:
led s med
and
lem
res
pek e före mar
är
t
i1
t
40 ive b ag i
ran
län
sch
der
Till
.
h
den ör di
n
a k tt för
ret
eta
s?
g
ww
w.ic
c
.se
About ICC
ICC (International Chamber of Commerce) is the voice of world business championing the global economy as a force
for economic growth, job creation and prosperity. Because national economies are now so closely interwoven, government decisions have far stronger international repercussions than in the past.
ICC - the world’s only truly global business organization responds by being more assertive in expressing business
views.
ICC activities cover a broad spectrum, from arbitration and dispute resolution to making the case for open trade and
the market economy system, business self-regulation, fighting corruption or combating commercial crime.
ICC has direct access to national governments all over the world through its national committees.