Transcript Spårsystem för skala N - Modelljärnvägsmagasinet

I skala N finns ett stort antal fabrikat och typer av räls att
välja mellan. Bengt Nilssons bangård på bilden är lagd med
Peco Code 80. Läs mer nedan om denna och andra rälstyper! Foto: Anders Boström.
Spårsystem för skala N
E
tt par ofta återkommande frågor
som ställs när det gäller spår för Nskala är ”Vilket spår ska jag välja?” och
”Kan jag blanda olika sorters spår?”.
Svaren på frågorna brukar bli ganska
långa genomgångar; det finns så många
varianter och olika förutsättningar hos
de som frågar. Det gäller i och för sig
inte bara N men i denna artikel håller vi
oss till det smala spåret.
Nedan gör vi en generell genomgång
av spår för N-skala, som till delar även
kan gälla för H0. Sen går vi igenom de
vanligaste spårsystem som idag finns för
N-skala. De flesta förekommer i Sverige
men inte alla. Det finns också en tabell
som en översikt och jämförelse av de
delar som de olika fabrikaten har.
Att ge något definitivt svar på ”Vilket är bäst?” går inte. Alla har sina egna
18
önskemål när det gäller räls. Vi försöker
istället att redovisa egenskaper för varje
system och sen får var och en avgöra
om det passar dem eller inte. I något
fall sticker vi dock ut hakan och har en
åsikt.
Generellt om spårsystem
De flesta av spårtyperna vi går igenom
är av typen sektionsspår
sektionsspår, alltså spår med
färdiga längder och radier som man
kan bygga till en anläggning, om man
följer den symmetri som respektive tillverkare har satt upp för just sitt system.
För spårsymmetrin finns ingen standard
utan varje tillverkare har egna mått,
även om de i många fall är näst intill
desamma; det kan i vissa fall bara vara
tiondelar som skiljer.
Lars Ljungberg
Anders Östlund
Bygg med fasta spår
Ett argument som ofta förekommer mot
fasta sektionsspår är att ledningsförmågan i spåret blir dålig i skarvjärnen. Detta stämmer till viss del men har också
lösningar. Om du bygger med sektionsspår så se till att fixera rälsen vid underlaget. En skarv som utsätts för ständig
rörelse, även om den är liten, blir snart
en dålig skarv. Om skarvjärnen sitter
still och fast får man ofta en tillförlitlig
anslutning, även över tid. Jämför med
en kontakt som sitter väl fixerad och låst
på plats och en som ständigt rycks i och
ur, vilken blir först att ge dålig kontakt?
Mest troligt den senare.
Om du bygger en fast anläggning
med sektionsspår måste du inte löda
varje skarv, men se till att du har hela
skarvjärn – vid minsta defekt (”tratt-
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
form”) måste det bytas ut! Notera att
god strömförsörjning är A och O, det
gäller alltid. Ur den synvinkeln är påståendet kanske lite konstigt; vad vi menar
är att sammanfogning med skarvjärn
inte nödvändigtvis är dåligt.
Även om man fixerar spåret är många
och bra el-anslutningar till spåret en fördel, nästan ett måste, för att få tillförlitlighet på anläggningen. Absolut bäst är
att löda anslutningar i spåret med jämna
mellanrum. Ett par kraftiga elledningar
(1,5 mm²) som följer spåret under rälsunderlaget och sen tunnare trådar som
leds upp genom små hål och löds på utsidan av spåret rekommenderas. Avståndet mellan anslutningarna ska helst inte
vara mer än en meter, men får förstås
anpassas till spårplanen och hur stickspår och annat är lagda.
Om inte detta är praktiskt finns skarvjärn med pålödda elledningar eller så
kan man själv löda på skarvjärnen. Det
är lättare att löda en tråd på ett skarvjärn
än på rälsen. Skarvjärnet ska vara helt,
helst nytt, och spåret ska fixeras ordentligt efter läggning och anslutning.
Om du följer ovanstående råd och är
noggrann vid lödning och spårläggning
är vi övertygade om att du kommer få
en tillförlitlig och väl fungerande anläggning även om du använder sektionsspår och icke lödda skarvar.
Om du ändå vill bygga på golvet under julgranen, på bordet eller på något
annat mer tillfälligt sätt får du nog acceptera att det med tiden blir glapp här
och där. Men nyckeln är att se till att
du har fräscha skarvjärn, då har du gjort
vad du kan för att få bra kontakt. Naturligtvis ingår spårrengöring i att få tillförlitlighet, men det tillhör trots allt löpande underhåll. Med fräscha skarvjärn blir
”infrastrukturen” så bra den kan bli.
Ett alternativ att överväga för bygge av
tillfälliga banor är att använda något av
de system som har inbyggd banvall och
därmed få bättre säkerhet i skarvarna.
Det beror på extra fästen utöver skarvjärnen. Här passar inte Fleischmanns
Picooloräls in då den använder enbart
skarvjärnen som sammanhållande del.
Vår favorit är Katos Unitrack som har
skarvjärnen integrerade med ”snäppet”
och därmed relativt enkelt kan bytas.
Bygga egen sektionsräls? Med Fasttracks stora mängd jiggar kan alla
slags spår och växlar byggas.
.
grann planering och utläggning av kurvor med mera än vad sektionsspår gör.
Till detta finns verktyg och mallar, både
för rakt spår och kurvor.
Att komplett gå igenom hur man arbetar med flexräls är underlag för en
helt egen artikel; här nöjer vi oss med
att konstatera vilka som har flexräls i sitt
sortiment.
Vad är ”Code”?
Ett vanligt förekommande ord inom
modelljärnvägens fikonspråk är ordet
”Code”, oftast åtföljt av en siffra, till exempel Code 80 eller Cd80 som vi skriver här. Vad betyder då detta?
Det är inget komplicerat, bara är ett
mått på rälens höjd som anges i tusendels tum. En skena Cd80 har då rälhöjden 0,080 tum. För att beräkna höjden i
millimeter får man använda en formel:
Rälhöjd [mm] = Code/1000 * 25,4
Exempel: Rälhöjd på Code 80 =
80/1000 * 25,4 = 2,032 mm
Man mäter rälen över slipersmattan,
alltså den del som sticker upp ur denna.
De flesta ligger helt ovanpå men en del
har en del av rälen nerbäddad i slipersmattan (till exempel Peco Cd55).
Slipersmattans tjocklek kan variera
mellan fabrikaten. Rälsens övre kant
med samma Code kan alltså ligga olika
högt på ett plant underlag.
Tänk på att Code alltså endast är ett
mått på rälens höjd, det anger inte om fabrikaten är kompatibla! Rälprofilen kan
vara annorlunda och det är inte givet att
två Cd80 kan kopplas samman utan vidare (även om det ofta fungerar).
Att blanda spårfabrikat
Att blanda olika tillverkares spårsystem
går ofta bra. Alla har 9 mm spårvidd,
men det kräver viss noggrannhet och iobland viss anpassning vid övergångarna.
Att hålla sig till en enda rälstillverkare är
definitivt det enklaste.
Men om man till exempel redan har
en mängd spår av ett fabrikat och vill
komplettera med ett annat kan man
göra en övergångsskarv på vissa sektioner. Ett exempel är att ha ett fabrikat där
det är synligt och kanske ett annat på
dolda sträckor. Detta kan vara en kostnads- eller utseendefråga, eller att man
råkar ha en viss sorts spår liggande.
Nyckeln till att få olika rälssystem att
fungera bra ihop är att hålla nere antalet
övergångar. Det är inte någon bra idé att
använda en typ av räls till spår och en
Lägg flexräls
Några av de spårsystem vi redovisar bygger på användning av flexräls, de saknar
helt sektionsspår. Spårläggning med
flexräls kräver kapning och mer nog-
Skarv mellan Peco Cd80 och Cd55. Foto: Lars Ljungberg.
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
19
to”-standard när det gäller moduler, vilket också gör att många väljer detta fabrikat för sina egna byggen. Men många
bygger moduler med Peco Cd55 och
använder annan räls till hemmabana.
De vanligaste fabrikaten
En US-bana byggd med Atlas Cd55.
.
annan fabrikants växlar. Då måste varje övergång justeras in och det blir en
mängd onödigt arbete (tro oss, vi och
andra har provat…). Bästa sättet är att
dela upp anläggningen i delar som var
och en har sin typ av räls och sen lägga ner arbete på att göra ett fåtal riktigt
bra övergångar. Det kan gå åt två eller
kanske tre, men håll antalet på ett minimum och gör varje övergång till den
bästa du kan.
Det går alltså att blanda fabrikat, men
var noggrann i skarvar och se till att
lok och vagnar obehindrat kan passera
dem. Håll också nere antalet skarvar på
anläggningen.
”de facto” modulstandard
Många kör med den räls som de hade i
sin första startsats. Men i och med modulrallandet finns en spårtyp som har
fått ett mycket starkt fäste i Sverige, och
det är Peco Cd55. Denna räls rekom-
20
menderas, nästan föreskrivs, för användning till FREMO-moduler för N-skala
och är i princip allenarådande idag. Det
finns vissa undantag för till exempel
moduler med amerikansk förebild, men
den är tillåten att använda även där.
Det är dock inget som säger att den
passar just dig bäst. Men det kan vara en
faktor att ta hänsyn till om man planerar
att bygga FREMO-moduler som är de i
särklass mest populära inom N idag.
Peco Cd55 är, enligt oss, ett av de bästa alternativen så det är ganska naturligt
att den har fått en så stark ställning för
moduler. Normerna är skrivna så att
man får använda vilken räls som helst
som uppfyller givna krav, men utbudet
av räls med de måttgränser som normerna föreskriver är ganska magert.
Tack vare detta kan man säga att Peco
Cd55 har fått statusen som en ”de fac-
Jämförelse mellan Atlas (vä) och Peco
(hö) Cd55. Foto: Lars Ljungberg.
Den kompletta tabellen över spår hittar
du på ett eget uppslag härintill. Tabellen
redovisar märke för märke och tar upp
data på de komponenter som finns till
varje fabrikat. Vissa data har vi inte kunnat få fram och det finns i vissa fall fler
varianter än vad vi har redovisat. Men
det är en så bra sammanställning över
N-skalespår som gått att prestera. Kika
gärna i tabellen så börjar vi här gå igenom märke för märke.
Arnold • Kanske det äldsta av systemen.
Arnold ges ibland äran som ”uppfinnare” av N-skalan, och med flera skillnader mot sina konkurrenter.
Man skulle kunna kalla Arnold för Nskalans motsvarighet till Tillig i H0 då
spåret är brunerat, eller ”vädrat” som en
del kallar det. Skarvarna i Arnolds system är unika, då de är förskjutna cirka
2 millimeter mellan rälerna i skarven.
Sista skillnaden är den minst markanta,
men spåren har inget rälshuvud utan är
i princip ett T som ligger upp och ner.
Enligt gammal reklam från Arnold ska
detta göra spåret självrengörande – sant
eller inte känner vi inte till.
Skarvarnas konstruktion gör att spåren inte utan vidare går att koppla mot
andra, men både Arnold och många av
deras konkurrenter har övergångsskenor
eller skarvjärn som löser den knuten.
Systemets delar är ganska typiska för
en europeisk tillverkare. Idag tillverkas
spåret av engelska Hornby men marknadsförs fortfarande som Arnold.
Atlas Cd55 • Atlas Cd55 är ett spår för
de som kör amerikanskt; slipersavstånd,
dimensioner och placering i växlar är
”typiskt amerikanska”. Atlas slipers är
lite smalare och ligger tätare. I växlar ligger alla slipers vinkelrätt mot rakspåret.
Sektionssortimentet innehåller 12
olika radier och i ett par olika gradantal. Radierna är mycket generösa; den
minsta radien motsvarar vad många Europeiska tillverkare använder som andra
eller tredje radien i sina sortiment (se i
tabellen).
Flexrälsen är mycket flexibel och lättböjd, vilket gör kurvor enkla att lägga
men ger mer arbete för rakspår.
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
Spåret är framtaget enligt NMRAs
normer för RP25, vilket innebär att
många europeiska modeller med NEMhjul slår emot slipersinfästningar och
växlarnas korsningar.
Snygg bana byggd med Fleischmann
Piccolo sektionsräls. Spåren nertill
har fått extra ballast. Foto: Anders
Boström.
Atlas Cd80 • Också detta ett amerikanskt
spår men med mindre amerikanskt utseende. Ursprunget är från Roco som
tidigare var underleverantör åt Atlas.
Spåret är alltså inte lika utpräglat amerikanskt och påminner om sitt europeiska
ursprung. Vi redovisar spåret i tabellen
men vi tror att man ganska snart hittar
likvärdigt spår hos europeiska tillverkare
som är lättare att få tag på.
Atlas True-track • Detta är en ny satsning från Atlas som måste ha syftet att
ta tillbaka kunder som har valt att köra
med Katos Unitrack. Spåret är sektionsspår i Cd65 och har inbyggd banvall,
ganska lik Märklins C-skena eller Rocos Geo-Line i H0, dock ganska olikt
Fleischmanns Piccoloräls med sin låga
banvall.
Sortimentet är idag ganska tunt. Utseendet är som för Atlas Cd55 ”typsikt
amerikanskt”. Vår gissning är att antalet typer av skenor kommer att växa om
satsningen går hem. Spåren sammanfogas med ”klick-fästen” som består av
en kluven pinne med hullingar i änden.
Skarvjärnen sitter på rälerna.
Eftersom den är ganska ny kan vi
väldigt lite om ”True-track”, men det
känns som man vill vänta och se hur
det utvecklas.
Bachmann EZ track • Detta är Bachmanns sektionsspår. Utseendet är likt
Kato Unitrack och Atlas True-track. Förebilden är amerikansk och sortimentet
ganska tunt, med ganska få radier och
växeltyper.
Målgruppen verkar, enligt oss, vara de
som snabbt och enkelt vill bygga på en
startsats. Sammanfogning görs med en
pinne med en större hulling. Skenorna
har skarvjärn på traditionellt vis.
kunna anpassa växlar och spår ger större
frihet i spårplaneringen, men det kräver
också en hel del småpill.
Fleischmann Piccolo • Ett av de riktigt klassiska spårsystemen som har sett
i princip likadant ut under lång tid.
Spåren har inbyggd ballast men i princip ingen banvall, alltså är de ganska
tunna. Det finns att köpa färgmatchat
strömaterial för att lägga egen ballast på
en tillbyggd banvall. Att växlarna redan
har ballast kring de rörliga delarna är en
fördel som många gillar. Dock ger den
ökade komplexiteten på spåret ett lite
högre pris på alla spårdelar jämfört med
motsvarande spårsystem utan ballast.
Jämfört med andra europeiska spårsystem är utbudet ganska normalt.
Korsningar och korsningsväxlar finns
i höger- och vänsterutförande, alltså
asymmetriska, så man får hålla koll på
vilken sort man behöver.
Fleischmann utan ballast (f.d. Roco) •
Detta är Rocos gamla spårsystem som
från och med 2009 har övertagits och
numera säljs under Fleischmanns namn
som räls utan ballast.
Även detta är ett ganska typiskt europeiskt spårsystem med de vanliga delarna, lite fler radier än Piccolo och även
en lite längre växel. Denna är troligen
ett arv från Rocos tid som underleverantör till Atlas, då växeln är väldigt lik
Atlas äldre långa växlar.
I systemet finns två varianter på flexräls, en mer rigid och en som är mer lättböjlig. Den förra används med fördel till
rakspår och den senare till kurvor.
Kato Unitrack • Ett spårsystem som
vunnit framgångar i USA men har rötterna i Japan. I USA tilltalades man av
stora kurvradier, urvalet och utförandet.
Många av delarna känns dock inte alls
amerikanska utan mer gjorda för japan-
Spåret på Jan Svenssons modul är
lagt med Roco Cd80 sektionsräls
(numera ”Fleischmann utan banvall”). Foto: Anders Boström.
Fast-tracks • Detta (www.handlaidtrack.com) är ett gränsfall att ha med
i denna sammanställning. Det är inte
något sektionsspår utan en lång serie jiggar i vilka man bygger eget spår. Spåret
byggs med räler från Micro-Engineering
och slipers i kretskortsmaterial och trä.
Resultatet blir ändå sådant att man
med lite god vilja kan jämställa det med
sektionsspår, så att en växel eller en
kurva byggda med dessa jiggar blir exakt lika varje gång. Möjligheten att själv
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
21
Arnold
Code
Spårmaterial
80
Brunerat stål,
svarta slipers
Avstånd parallell-spår 30 mm
mm (C-C)
L1 = 57.5 mm
Längder
L2 = 111 mm
L3 = 222 mm
Atlas Code 55
Atlas Code 80
Atlas True-Track
55
Nysilver, bruna slipers
80
Nysilver, svarta slipers
65
Nysilver, grå banvall,
bruna slipers
Okänt
Okänt
Okänt
L1 = 19 mm (.75”)
L2 = 25.4 mm (1”)
L3 = 31.75 mm (1.25”)
L4 = 50.8 mm (2”)
L5 = 76.2 mm (3”)
L6 = 107.95 mm (4.25”)
L7 = 152.4 mm (6”)
L1 = 15.875 mm (5/8”)
L2 = 31.75 mm (1.25”)
L3 = 63.5 mm (2.5“)
L4 = 127mm (5”)
L1 = 50.8 mm (2”)
L2 = 152.4 mm (6”)
L3 = 254 mm (10“)
Bachman EZ track
80
Nysilver, grå banvall,
svarta slipers
Fast-Tracks
(självbygge)
Fleischmann Piccolo
Fleischmann utan
ballast (f.d. Roco)
40, 55 och 70
Micro Enginering räler, med
slipers av trä och kretskort
80
Nysilver, gråvit
ballast,svarta slipers
80
Nysilver,
svarta slipers
Okänt
Väljs av byggaren
33.6 mm
33.6 mm
L1 = 19mm (0.75“)
L2 = 22.2mm (0.875“)
L3 = 28.6mm (1 1/8“)
L4 = 31.8mm (1.25“)
L5 = 38.1mm (1.5“)
L6 = 57.15mm (2.25“)
L7 = 114.3mm (4.5“)
L8 = 127 mm (5”)
L9 = 254 mm (10”)
L10 = 762mm (30“)
Väljs av byggaren
Jigg för slipersavstånd finns.
L1 = 55.5 mm
L2 = 57.5 mm
L3 = 83 - 111 mm
L4 = 111 mm
L5 = 222 mm
L1 = 17.2 mm
L2 = 50 mm
L3 = 33.6 mm
L4 = 54.2 mm
L5 = 104.2 mm
L6 = 312.6 mm
Radier
R1 = 192 mm
R2 = 222 mm
R3 = 400 mm
R4 = 430 mm
R1 = 254 mm (10”)
R2 = 285 mm (11.25”)
R3 = 317.5 mm (12.5”)
R4 = 349.25 mm (13.75”)
R5 = 381 mm (15”)
R6 = 412.75 mm (16.25”)
R7 = 444.5 mm (17.5”)
R8 = 476.25 mm (18.75”)
R9 = 508 mm (20”)
R10 =539.75 mm (21.25”)
R11 =777.47 mm (30.609”)
R12 =1803.4 mm (71”)
R1 = 247.65 mm (9.75”)
R2 = 279.4 mm (11”)
R3 = 482.6 mm (19”)
R1 = 279.4 mm (11”)
R2 = 317.5 mm (12.5”)
R3 = 355.6 mm (14”)
R4 = 393.7 mm (15.5”)
R1 = 285.75 mm
(11.25”)
R1 = 285.75 mm
(11.25”)
R2 = 482.6mm (19”)
Genom att använda flera
jiggar kan följande radier fås
(Cd40/Cd55):
R1 = 228.6 mm (9")
R2 = 279.4 mm (11")
R3 = 285.75 mm (11.25")
R4 = 314.325 mm (12.375")
R5 = 317.5 mm (12.5")
R6 = 349.25 mm (13.75")
R7 = 381 mm (15")
R8 = 412.75 mm (16.25")
R9 = 444.5 mm (17.5")
R10 = 476.25 (18.75")
R11 = 508 mm (20")
R12 = 539.75 mm (21.25")
R13 = 609.6 mm (24")
R1 = 192 mm
R2 = 225.6 mm
R3 = 396.4 mm
R4 = 430 mm
R1 = 194.6 mm
R2 = 228.2 mm
R3 = 261.8 mm
R4 = 295.4 mm
R5 = 329.0 mm
R6 = 362.6 mm
R7 = 480.0 mm
R8 = 765 mm (för
modellväxel)
Flex
666 mm
15° R = 430 mm
762 mm
11.3°, 8.13° och 5.71°
(#5,#7 och #10)
762 mm
Snap-Track: R= 482.6 mm
Custom Line: 9.46° (#6)
Nej
R = 317.5 mm
Nej
30° R = 295.75 mm
Nej
Jiggar finns för
#4 - #12 växlar
222 och 777 mm
15° R = 430 mm
Kurvväxel
yttre/inre radie
Y-växel
222 / 192 mm
539.75 / 381 mm
Nej
Nej
Nej
Jigg för #6, #8 och #10
225.6 / 192 mm
730 mm
24° R = 196.4 mm
24° R = 362.6 mm
10° R = 765 mm
(modellväxel)
228.2 / 194.6 mm
Nej
R = 482.6 mm
Nej
4.75° R = 482.6 mm
Jigg för #4
Nej
Nej
Trevägsväxel
Korsningsväxel
15°
15°
21.8° och 15.94°
(#2.5 och #3.5)
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Jigg för #6
Jigg för #6 och #8
15°
15° asymmetrisk
15°
15°
Överkorsningsväxel
dubbelspår
Kors
Nej
Nej
Nej
Nej
15°och 30°
15°, 20°, 30°, 45°, 60° och 90°
90°
Höger- och
vänstervariant
30°, 45°, 60° och 90°
Övrigt
Skarvjärn i plast
och metall,
avkopplingsskena,
skena med varierbar
längd,
enkel och
dubbelsidiga
avbrottsskenor
11.25°, 22.5°, 30°, 45°,
60° och 90°
Skarvjärn i plast och metall,
Påkörningsskena
Skarvjärn i plast och metall,
Påkörningsskena
Skarvjärn i plast och metall,
Påkörningsskena,
Stoppbock
Växel
Stoppbock
Jigg för #6 och #8
Nej
Nej
Jigg för 14°, 19°,
30°, 45°, 60° och 90°
15° asymmetriskt
30° symmetriskt
Skarvjärn i metall och
plast,
57.5 mm stoppbock,
Avkopplingsspår,
Kuggstångsspår,
Manuell vändskiva 165
mm och 15° delning,
Elektrisk vändskiva 183
mm och 7.5° delning
15° och 30° symmetriskt
Skarvjärn i plast och
metall,
Kompatibla radier med
Minitrix
Redovisning av rälselement i skala
N för de 16 fabrikat som tas upp
i artikeln. Egenskaper, standarddelar för sektionsräls, flexrälslängder, växeltyper med mera tas upp.
Under Övrigt finns mer att nämna,
men mer information kan fås från
tillverkare och handlare. Tabellen
sammanställd av Lars Ljungberg.
Foton: respektive tillverkare samt
Lars Ljungberg.
US-bana på T-Trakmodul, byggd
med Kato Unitrack. Foto: Lars Ljungberg.
22
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
Arnold
Kato Unitrack
Atlas CodeMicro
55 Engineering Atlas Code
80
Minitrix
Code
Spårmaterial
80
55
80
40, 55 och 70 80
80
Brunerat
slipers
Nysilver, svarta
slipers
Nysilver,stål,
grå banvall, Nysilver, bruna Nysilver,
Nysilver,
svarta
svartaslipers
slipers (trä) / vita slipers
ovädrat/vädrat spår,
svarta slipers
(betong)
bruna slipers (trä)/vita
slipers (betong)
Okänt
Okänt
33mm
mm
Okänt
33.6 mm
Avstånd parallell-spår 30
mm (C-C)
L1
57.5 mm
L1 = 19 mm (.75”)
L1 = 15.875 L1
mm=(5/8”)
Nej
17.2 mm
L: =enkelspår
Längder
L2
= viadukt
111 mmenkelspår L2 = 25.4 mm (1”)
L2 = 31.75 mm
(1.25”)
L2 =
27.9 mm
LV:
L3
= 222
mm
L3 = 31.75 mm (1.25”)
L3 = 63.5 mm
L3(2.5“)
= 33.6 mm
LD:
dubbelspår,
betongslipers
L4 = 50.8 mm (2”)
L4 = 127mmL4
(5”)= 50 mm
LDV: dubbelspår, viadukt,
L5 = 76.2 mm (3”)
L5 = 54.2mm
betongslipers
L6 = 107.95 mm (4.25”)
L6 = 76.3 mm
L1 = 29 mm
L7 = 152.4 mm (6”)
L7 = 104.2 mm
L2 = 45.5 mm
L8 = 312.6 mm
L3 = 60 mm
L4 = 62 mm
L5 = 64 mm
L6 = 78 – 108 mm
L7 = 124 mm
L8 = 186 mm
L9 = 248 mm
LD1 = 62 mm
LD2 = 124 mm
LD3 = 186 mm
LD4 = 248 mm
LV1 = 62 mm
LV1 = 124 mm
LV2 = 186 mm
LV3 = 248 mm
LDV1 = 124 mm
LDV2 = 186 mm
LDV3 = 248 mm
R1
192 mm
R1 = 254 mm (10”)
R1 = 247.65 R1
mm=(9.75”)
R: =enkelspår
Nej
194.6 mm
Radier
R2
= viadukt,
222 mm enkelspårR2 = 285 mm (11.25”)
R2 = 279.4 mm
(11”)
RV:
R2 =
228.2 mm
R3
= 400
mm dubbelspår,
R3 = 317.5 mm (12.5”)
R3 = 482.6 mm
(19”)
RDS:
doserat
R3 =
329 mm
R4
= 430 mm
R4 = 349.25 mm (13.75”)
betongslipers
R4 = 362.6 mm
= 381 mm (15”)
RDVS: viadukt,doseratR5
dubbelspår,
R5 = 492.6 mm
R6 = 412.75 mm (16.25”)
betongslipers
R6 = 526.2 mm
R7 = 444.5 mm (17.5”)
R1 = 216 mm
R8 = 476.25 mm (18.75”)
R2 = 249 mm
R9 = 508 mm (20”)
R3 = 282 mm
R10 =539.75 mm (21.25”)
R4 = 315 mm
R11 =777.47 mm (30.609”)
R4 = 315 mm
R12 =1803.4 mm (71”)
R5 = 348 mm
R6 = 381 mm
R7 = 481 mm
R8 = 718 mm
RV1 = 249 mm
RV2 = 282 mm
RV3 = 348 mm
RV4 = 381 mm
RDS1 = 315mm/282 mm
RDS2 = 414 mm/381 mm
RDVS1 = 414 mm/381 mm
Atlas
True-Track Peco Streamline
Bachman EZ track
Peco
Finescale
Peco Settrack Fast-Tracks
(självbygge)
65
55
Nysilver, grå banvall,
Nysilver,
bruna slipers (trä) /
svarta
vita slipers (betong)
Tomix Fleischmann
Fine Track Piccolo
80
40, 55 och 7080
80
80
80
räler,grå
med
Nysilver, gråvit
Nysilver, Nysilver, grå banvall,
Nysilver, Micro Enginering
Nysilver,
banvall,
svarta
slipers
slipers av trä bruna
och kretskort
ballast,svarta slipers
svarta slipers
(trä)
/
svarta slipers
slipers
vita slipers (betong)
80
80
Nysilver,
Nysilver, grå banvall,
svarta
bruna slipers
Okänt
27
mm
27 mm Okänt
33.6
mm
37 mm
L1 = 50.8 mm (2”)
Nej
L2 = 152.4 mm (6”)
L3 = 254 mm (10“)
Nej
Okänt
Väljs av byggaren
37 mm
33.6 mm
L1 = 19mm (0.75“)
Väljs av byggaren
L1 = 55.5 mm
L1 = 58 mm
L: Enkelspår
L2 = 22.2mm (0.875“)
Jigg för slipersavstånd
finns. L2 = 57.5 mm
L2 = 87 mm
LC: Enkelspår,betongbanvall
L3 = 28.6mm (1
L3 = 83 - 111 mm
L31/8“)
= 174 mm
LV: Viadukt,enkelspår
L4 = 31.8mm (1.25“)
L4 banvall
= 111 mm
LW: Enkelspår, bred
L5 = 38.1mm (1.5“)
L5 =
222banvall
mm
LWT: Spårvagnspår,
bred
L6 = 57.15mm (2.25“)
LDV: Dubbelspår,viadukt,betongslipers
L7 = 114.3mm (4.5“)
LDVC: Dubbelspår,viadukt,betongbanvall
L8 = 127 mm (5”)
L1 = 70 mm
L9 = 254 mm (10”)
L2 = 140 mm
L10 = 762mm (30“)
L3 = 280 mm
LC1 = 140 mm
LV1 = 140 mm
LV2 = 280 mm
LW1 = 140 mm
LW2 = 280 mm
LWT1 = 70 mm
LWT2 = 140 mm
LDV1 = 140 mm
LDV2 = 280 mm
LDV3 = 1120 mm
LDVC1 = 140 mm
LDVC2 = 280 mm
LDVC3 = 1120 mm
R1
mm
R1 = 194.6
103 mm
R2
mm
R2 = 228.2
140 mm
R3
mm
R3 = 261.8
177 mm
R4 = 295.4 mm
R5 = 329.0 mm
R6 = 362.6 mm
R7 = 480.0 mm
R8 = 765 mm (för
modellväxel)
Nej mm (3ft)
914.4
730
Nej mm
R1 = 285.75 mm
att använda
flera
R1 = 192 mm
R: Enkelspår
R1 = 228 Genom
mm
(11.25”)
jiggar
radier fås R2 = 225.6 mm
R2 = 263.5
mm kan följande
RS: Enkelspår,doserat
R1 = 285.75 mm
(Cd40/Cd55):RV: Viadukt,enkelspår
R3 = 396.4 mm
(11.25”)
R1 = 228.6 mm
(9")Spårvagnsspår,bred
R4 = 430 banvall
mm
RTW:
R2 = 482.6mm (19”)
R2 = 279.4 mm
(11")
RDV:
Viadukt,dubbelspår
R3 = 285.75 mm
(11.25")
RDVC:
Viadukt,dubbelspår,betongbanvall
R4 = 314.325R1
mm
= (12.375")
243 mm
R5 = 317.5 mm
R2(12.5")
= 280 mm
R6 = 349.25 mm
R3 =(13.75")
317 mm
R7 = 381 mmR4
(15")
= 354 mm
R8 = 412.75 mm
R5 =(16.25")
391 mm
R9 = 444.5 mm
R6(17.5")
= 605 mm
R10 = 476.25RV1
(18.75")
= 243 mm
R11 = 508 mm
(20")
RV2
= 317 mm
R12 = 539.75RV3
mm =(21.25")
354 mm
R13 = 609.6 mm
RS1(24")
= 354 mm
RS2 = 391 mm
RTW1 = 103 mm
RTW2 = 177 mm
RDV1 = 317/280 mm
RDV2 = 391/354 mm
RDV3 = 465/428 mm
RDVC1 = 465/428 mm
RDVC2 = 539/502 mm
Nej
222 och 777 mm
914.4 mmNej
(3ft)
Nej
Nej
666
Nejmm
Växel
15°
11.3°, 8.13° och9.46°
5.71°(#6) Cd55/Cd70
Snap-Track: 24°
R= 482.6
mm mm
15°RR==430
481mm
(#4)
R = 194.6
Custom Line:15°
9.46°
15° R = 718 mm (#6) (#5,#7 och #10)
R =(#6)
362.6 mm
R =R317.5
10°
= 305mm
mm
10° R = 457 mm
10° R = 914 mm
30° mm
R = 295.7522.5°
mm R = Jiggar
finns för
14° R = 457
228 mm
30° R= 280 mm, 15° R = 430 mm
#4 - #12 växlar
8° R = 914 mm
15° R = 541 mm
Kurvväxel
yttre/inre radie
Y-växel
222
Nej/ 192 mm
539.75 / 381 mm
Nej
914 / 457Nej
mm
RNej
= 762 mm
4.75°
R = 482.6
mm
10° R = 610
mm
Nej
Trevägsväxel
Korsningsväxel
15°
Nej
15°
Nej
21.8° och 15.94°
Nej
(#2.5 och #3.5)
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
228.2 / 194.6 mm
362.6 / 329 mm
R = 482.6 mm
Nej
Nej / 457 mm
914
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Överkorsningsväxel
dubbelspår
Kors
Nej
Fyra växlar + kors
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej korsn. v. 10°
Enkel
Dubbel korsn. v. 10°
Nej växlar + kors
Fyra
Övrigt
914.4 mm (3ft) 762 mm
Nej
730 mm
15° R = 362.6 mm
30° R = 194.6 mm
15° R = 362.6 mm
Nej
15°, 20°, 30°,15°
45°,
60°
15°och
30°
11.25°, 22.5°, 30°,
15° höger/väster
asymmetriskt,
Nej 45°,
och
30och
° 90°
60° och 90°
90° symmetriskt
Skarvjärn
i plast
Skarvjärn i plastSkarvjärn
och metall,
Skarvjärn
i plast
och metall,
3 olika stoppbockar,
i metall
och
Kompatibla
radier
och
metall,
Påkörningsskena
Påkörningsskena
Vägövergång,
plast, Övergångsskarvjärn
med Fleischmann
avkopplingsskena,
Enkel och dubbelspårs bro,
Cd70 - Cd55,
utan banvall
skena
med varierbar
Avkopplingsspår
Flex för broar med tätare
längd,
slipersavstånd
enkel och
dubbelsidiga
avbrottsskenor
ska snabb- och förortståg med dubbelspår och mycket broar och viadukter.
Det finns till exempel dubbelspår i färdiga sektioner där kurvorna även är doserade. Alla spårdelar har inbyggd banvall
och sammanfogas med så kallade ”Unijoiners”, små plastbitar med hullingar i
båda ändar och inbyggt skarvjärn, som
ger stabila och hållbara skarvar.
Urvalet av sektionsspår är alltså stort.
Flexräls saknas men man kan ändå hitta
det i utbudet men som en vanlig flexräls
utan banvall som ansluts med en speciell adapter. Det är i princip alltså inte en
del av Unitrack-systemet. Utöver spåren ingår även en hel del småtillbehör
som till exempel kontaktledningsstolpar
(japanska), brofundament för backar,
plattformar med mera. Dessutom finns
L1
17.2 mmTomix
Nej=(använd
L2
= 50
mm
Fine
Track)
L3 = 33.6 mm
L4 = 54.2 mm
L5 = 104.2 mm
L6 = 312.6 mm
R1 = 279.4 mm (11”) Nej
Nej
R2 = 317.5 mm (12.5”)
R3 = 355.6 mm (14”)
R4 = 393.7 mm (15.5”)
Flex
762 mm
Fleischmann
utan
Tomix
Mini Rail
ballast (f.d. Roco)
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Jigg för #6, #8317
och/ 280
#10 mm
Jigg för #4
225.6 / 192 mm
15° R = 280 mm Nej
Jigg för #6 15° R = 280 mm 15°
Jigg för #6 och
#8R = 140 mm 15° asymmetrisk
15°
Höger- och Nej
Jigg för #6 och
Nej
Nej
R #8
= 280 mm
vänstervariant
90°(lång)
30°, 45°, 60° och
Jigg för 14°, 19°,
10°
10°
25°90°
15° höger/vänster,15° asymmetriskt
30°, 45°, 60° 30°
och och
90° 90°
30° symmetriskt
20° (kort)
Skarvjärni imetall
plast och metall,
SkarvjärnStoppbock
i metall
Stoppbock,
Påkörningsskena, Skarvjärn i metall och
Skarvjärn
Påkörningsskena,
plast,
och plast,
Vägövergång
Elektrisk vändskiva,
och
plast,
Stoppbock
Går
att ansluta till Cd80 Spårspärr ("Derail"),
Avkopplingsskena,57.5 mm stoppbock,
Avkopplingsspår,
spår direkt
Manuell 151mm
Stoppbockar,
Kuggstångsspår,
vändskiva,
Avbrottsspår
Manuell vändskiva 165
Stoppbock,
mm och 15° delning,
Avkopplingsskena
Elektrisk vändskiva 183
mm och 7.5° delning
sedan alldeles nyligen även ett spårvägssystem som heter Unitram med små radier och byggt som spår i gata. Detta är
dock väldigt nytt och är precis på väg
ut på marknaden. Kanske något att återkomma till?
Micro Engineering • Ett ”Craftsman”spår för finsmakare, även detta enligt
amerikansk förebild.
I systemet ingår växlar och flexräls, men inga sektionsspår. Räls finns
i Cd40, 55 och 70. Växlar gör man i
Cd55 och 70 och dessutom kan man
välja mellan olika varianter av slipers
på flexrälsen. Sista valalternativet är om
man vill ha rälsen vädrad eller i skinande nysilver. En liten specialare är deras
”broräls”, som är flexräls med tätare sli-
24°
mm
30° R = 196.4
140 mm
24° R = 362.6 mm
10° R = 765 mm
(modellväxel)
228.2
Nej / 194.6 mm
Nej (använd Tomix
Fine Track)
15°
Nej
15°
Nej
Nej
15°
30° symmetriskt
Nej och
(använd
Tomix
Fine Track)
Skarvjärn i plast och
metall,
Kompatibla radier med
Minitrix
persavstånd och skyddsräler, som man
dock får montera själv.
Micro Engineerings stora marknad är
nog främst lösa räler och byggdelar till
självbyggare. Vi har intrycket att växlarna i princip byggs på beställning eller
möjligen hålls i litet lager.
Minitrix • Ännu en av de stora europeiska tillverkarna med i princip samma
sortiment som de andra. Spåret är väldigt likt Fleischmanns spår utan banvall
(Rocos), så förvillande likt att vissa delar
verkar vara exakt desamma. Men det
finns också skillnader; bland annat har
Minitrix en kurvväxel med betydligt generösare radier än sina europeiska stortillverkarkonkurrenter. Man har också
två varianter på korsningsväxlar.
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
23
Modul med snyggt lagd räls Peco Cd55.
Bygge och Foto: Mikael Carlsson.
Peco Finescale Cd55 • Pecos introduktion av en Cd55-version av sitt tidigare
spårsystem får väl kallas för en succé.
Spårsystemet innehåller en mängd
växlar och korsningar vilka kompletteras med flexräls. Systemet saknar helt
sektionsspår. Flexrälsen finns med både
trä- och betongslipers. Flera delar är på
väg; just nu väntas en trevägsväxel.
Systemet är klurigt uttänkt, då det
utan vidare passar direkt mot Pecos äldre rälssystem i Cd80. Det är alltså inga
problem att fortsätta bygga på sin Cd80anläggning med den nya rälsen.
Växlar, inklusive kurvväxlar, har generösa radier – deras ”lilla” växel är i
samma storleksklass som många andras
”stora” eller ”mellan”-växlar. Pecos Finescale-växlar finns endast i Electrofrog-utElectrofrog
förande, alltså att korsningen är i metall
och strömförande. Det innebär att den
måste matas aktivt med ström och polvändas när växeln läggs om. Instruktioner medföljer växlarna. Några av korsningarna finns både som Electrofrog och
Insulfrog, med korsning av plast.
Insulfrog
Rälerna i systemet har dubbel rälsfot,
en som vilar ovanpå slipersmattan och
en som är ingjuten i den. Detta gör spåret stabilt men det krävs lite mer kraft för
att böja spåret än till exempel Atlas flexräls. Den dubbla rälsfoten gör att spåret
enkelt kan byggas ihop med Cd80-räls
då de hamnar på precis rätt höjd.
Peco Streamline Cd80 • I stora drag
samma som Peco Finescale men med
lite färre spårtyper och annorlunda spårgeometri – vinklar i växlar med mera
avviker en smula. Växlarna finns både
som Electrofrog och som Insulfrog.
Med introduktionen av Finescale för
Streamline enligt vår uppfattning en lite
tynande tillvaro.
Peco Settrack Cd80 • Pecos spårsystem
för nybörjare och de som vill hålla sig
på liten yta. Små radier och snäva och
24
korta växlar är utmärkande. Det finns
också ett sortiment med sektionsspår i
Settrack. Uppbyggnad och utseende är
annars exakt som Streamline Cd80.
Tomix Fine Track • Även om det funnits länge i Japan får vi väl anse det som
en nyhet eller ganska udda fågel i den
europeiska rälsfaunan. Systemet har likheter med Katos Unitrack men är inte
kompatibelt.
Spårsystemet är klart japanskt till sitt
utförande men med starkare fokus på
förortståg och mindre snabbtåg än vad
Katos system är. Spåren har inbyggd
banvall och snäpps ihop med extra piggar utöver skarvjärnen.
Tomix Mini Rail • Samma spårsystem
som Tomix Fine Track men med inriktning mot spårvagnar, snäva radier och
små växlar. De har sammanställningens
snävaste växel med radien 140 mm!
Summering
När man har kikat på detta ett tag upptäcker man att spårsystemen i N-skala
rätt bra faller in i tre familjer. Dels är
det klassikerna, alltså de gamla system
som finns hos de stora europeiska tillverkarna. Sen är det de verklighetstrogena,
med mer förebildsriktigt spår och flexräls istället för sektionsspår. Till sist har
vi banvallsspåren, det vill säga de som
har baserat sina spårsystem på sektioner
med inbyggd banvall.
Klassikerna • I denna grupp finns Arnold, Fleischmann Piccolo, Fleischmann utan banvall (före detta Roco)
samt Minitrix.
Gemensamt för dem är att de har kurvradier som börjar strax under 20 cm. Inte
alla modeller klarar såpass små radier.
Undvik därför om möjligt de tväraste radierna och gå upp minst ett steg.
Alla följer de NEM-normen. Från början var detta en styrka men i dagsläget
känns det lite gammaldags. NEM-normen, som den ursprungligen var tänkt,
byggde på att lok och vagnar skulle rulla
på flänsen genom växlarnas kors. Detta
kan noteras på vissa av fabrikaten, där
korset är elektrifierat med ett plåtbleck
som ligger i botten.
Kanske var det en god tanke men med
dagens krav på större förebildstrogenhet
känns det föråldrat. Fördelen är dock att
de är skapligt kompatibla med varandra, och de olika tillverkarnas modeller
fungerar med samma tillförlitlighet oavsett vilket av spåren som används. Man
kan dock få problem med modeller
som följer till exempel den amerikanska
NMRA-normen.
Vi kan inte säga att klassikerna är dåliga. Med högre ålder och långt driven
standardisering följer det faktum att de
är väl beprövade och fungerar bra. Det
finns exempel på fina anläggningar som
är byggda med hög realism även med
dessa spårsystem. Håller man sig till
NEM-materiel så fungerar de bra.
Verklighetstrogna • Den andra gruppen kröns här i Europa av Pecos Cd55,
det i särklass mest populära systemet. Vi
vågar nog ganska riskfritt sticka ut hakan
med ett sådant uttalande.
När vi började köra N-skala på 1980talet var Pecos spår nästan standard
även i USA. Men med tiden kom främst
Atlas Cd55 och idag har detta rönt stora
framgångar i USA. Tidigare fanns också
märket Shinohara; vi har letat efter dem
på nätet men de verkar idag föra en tynande tillvaro.
Att bygga med flexräls kräver lite mer
av byggaren och man måste fixera spåret
för att det ska fungera bra. Dessa rälssystem används oftast av de som har lite
högre krav på sitt byggande och eftersträvar en lite högre nivå av realism. Däremot är det inte nödvändigtvis bättre
eller finare, smaken är som baken, men
förutom att de ger ett lite bättre intryck
(som är en subjektiv upplevelse) så får
man möjligheten att dra spåret helt fritt
utan att vara bunden till fasta delar.
En intressant kombination av flexoch sektionsräls kan vara Atlas Cd55,
som förutom flexräls har ett brett utbud med sektionsspår. Här kan man
med fördel bygga det mesta med flexräls. Men tack vare det stora utbudet av
kurvor med stor radie kan man ganska
enkelt göra kurvor med enhetlig radie av
sektionsräls och slippa ifrån arbetet med
att passa in flexrälsen till en jämn radie.
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
Banvallsspåren • Sista gruppen, spåren
med banvall, är ganska ny. I H0 har vi
sett detta sedan länge – alla känner vi
igen Märklins metallskenor – men i Nskala dök det upp för 15–20 år sedan.
Notera att vi inte räknar in Flesichmanns
Piccoloräls i denna grupp: den har ballast men saknar trots allt banvall.
Bland banvallsskenorna har nog Kato
lyckats bäst med sin Unitrack. Om den
därmed är bäst är en öppen fråga, men
sortimentet har många delar och det är
ett rejält och robust system. Detta gör
det till bra ett system för de som vill
bygga i mer tillfälliga lösningar. Skarvjärnen som är sammanbyggda med clipset som håller ihop spåret är en fördel,
lätt att byta om det blir skadat. Övriga
system i samma genre har en lite annorlunda lösning där skarvjärnet sitter fast
på själva rälen.
En annan kul grej med dessa system
är att det har börjat dyka upp spår för
spårvagnar med samma teknik.
Slutsatser
Att utnämna någon vinnare gör vi som
sagt inte, det har heller inte varit avsikten. Alla har sina krav på spåret, där
vissa tycker att ett system har för snäva
radier kan andra välja det just för att radierna passar den yta de har tillgänglig.
Men några försiktiga värderingar kan vi
ändå göra.
Definitioner kring kurvor och växlar
När man pratar om kurvor och växlar brukar
det dyka upp mått och angivelser om ”radier” och ”grader” och ibland ”nummer”.
Det blir lätt förvirrande då alla inte gör lika.
Kurvor
Radie är ganska enkelt; varje kurva följer
ytterkanten på en cirkel. Måttet från den
cirkelns mittpunkt till rälsens centrumlinje
(mitten mellan rälerna) är kurvans radie.
De stora (europeiska) tillverkarnas
system är bra, beprövade och tillförlitliga om de hanteras och underhålls rätt.
Dessa system är också oerhört populära
och används ännu flitigt av många Nrallare till att bygga snygga och proffsiga
anläggningar.
Samtidigt, nu när N-skalan snart fyller 50 år, tycker vi nog att det är hög
tid att de ser över sina sortiment, och
kanske följer Atlas och Peco och tar
fram nya, kompletterande, system som
är bättre anpassade till de lite högre krav
som idag ställs från många håll. Samtidigt måste de även se över sina lok och
vagnar – och själva NEM-normen behöver en översyn. Inget sådant sker över
en natt, men hur länge till ska flänsarna
rulla på korsen?
Det har börjat dyka upp europeiska
modeller med RP25-hjul som kan resultera i att allt fler ställer högre krav på
bättre spår. Här kan man gissa på att saker kan hända rätt snart, men samtidigt
tar förändring ofta lång tid.
När vi är inne på RP25 kommer vi
också in på de flexrälsbaserade systemen,
som till exempel Peco Cd55. Detta får
man ändå påstå är ett av de mer spridda
systemen. I Europa är Peco i princip ensamma i denna nisch. För de som kör
amerikanskt finns även Atlas och något
till. Peco har lyckats få sitt spår att passa
både RP25- och NEM-standarden. De är
inte perfekta för någotdera men fungerar med båda. De amerikanska systemen
är gjorda för amerikansk NMRA-norm
och gör sig bäst för modeller enligt samma norm. Funktionen tillsammans med
NEM-materiel är tveksam och kan inte
rekommenderas.
Peco Cd55 är troligen också det vanligaste bland seriösa N-byggare – detta
sagt utan att klanka ner på de som använder andra system; det finns inget
som med automatik gör dessa mindre
seriösa!
Den sista gruppen, där spåren har integrerad banvall, är också nyast, trots att
de har flera år på nacken. De hamnar
i något slags mellanskikt mellan de två
andra grupperna och används alltmer.
Det är svårt att avgöra vilken popularitet de har idag. Än så länge är användningen relativt blygsam men man kan
gissa att de kommer att vinna en hel del
mark, kanske främst från klassikerna i
den första gruppen.
Vi hoppas att denna genomgång har
kastat lite ljus över spår i N-skala. Vi inser att denna breda presentation skulle
kunna ge mer huvudbry om man har
svårt att bestämma sig. Men samtidigt
går det att byta spårsystem även om
man byggt en del av anläggningen med
en sorts spår, och var och en blir salig på
sin tro, sitt val.
Man får välja det spår som passar ens
önskemål om utseende och tillgång på
delar men anpassa efter den förmåga
man har att bygga spår, eller den tid
man tycker det får ta i anspråk.
D
cirkelns 360 grader (360/30 = 12) Det krävs
alltså 12 kurvsektioner för att bygga en hel
cirkel.
med mycket liten radie (stor vinkel) där kurvan fortsätter efter korset; då brukar både
radie och vinkel anges.
Många tillverkare använder R1, R2, R3 osv.
för att ange kurvradier i sina system. De
olika angivelserna följer ingen gemensam
norm utan R1 hos en tillverkare är inte med
säkerhet densamma som hos en annan.
Stegen mellan olika radier behöver inte heller vara jämna. Mellan R3–R4 kan det alltså
vara skillnad i avstånd mot mellan R4–R5.
Notera att denna vinkel inte har något med
radien på kurvspåret att göra; det kan vara
olika radie på kurvspåret i 15 graders växlar.
I figuren nedan visas vilken vinkel det är som
anges för en växel. Om det anges en radie är
det radien på kurvspårets böjda del.
Växlar
För växlar får gradantalet en lite annorlunda
betydelse mot för kurvor. När man anger
gradtalet på en växel är det den vinkel som
spåren har mot varandra i korsningen – i
princip den vinkel kurvspåret viker av från
rakspåret med.
I en 15 graders växel har korsningen och
kurvspåret vinkeln 15 grader i förhållande
till det raka spåret. Det finns dock växlar
Ett annat sätt att uttrycka växlars vinkel är
att ange deras ”nummer”. Detta är en enkel
geometrisk angivelse som anges i ”enheter”,
dvs. det finns inga fasta mått. Numret anger
hur många enheter det går åt på längden för
att komma en (1) enhet åt sidan. En växel
med nummer 4 innebär 1:4 – för att komma
en enhet åt sidan med kurvspåret går det
åt 4 enheter på längden (se figuren nedan).
Räknat i meter innebär det att kurvspåret
är en meter från rakspårets mittpunkt efter
4 meter i längd på växeln. Återigen räknas
detta för vinkeln i korset.
D
En kurvas vinkel anger hur många grader
av ett helt varv som den rälssektionen utgör. En kurva på 30 grader är alltså 1/12 av
Artikel ur Modelljärnvägsmagasinet nummer 5/2010 • www.mj-magasinet.se
25