Transcript it-drift
ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS IT-DRIFT Medföjer Computer Sweden september 2012 – affärsverksamhetens IT-stöd Skriv rätt avtal med molnleverantören sid 9 EXPERTPANELEN sid 12 Basefarm – hjälper TV4 att ligga i teknisk framkant. sid 4 Great business begins with connection workflow-management since 1985 2 ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media Ledare ANNONS Innehåll 03 Automatisering som konkurrensfördel 04 Så klarar TV4 att ligga i den tekniska framkanten 05Att arbeta i en framtisbransch Styrelsens hjälte »» Du kanske inte har tänkt på att de den absolut största kostnaden för IT-drift är kostnaden för personal. Hårdvara och mjukvara är små kostnadsposter jämfört med lönekostnaden för din IT-driftspersonal. Den största kostnadsreduceringspotentialen för din IT-verksamhet är att reducera antalet personer som arbetar med din ITdrift eftersom det är här som du kommer spara stora pengar som istället kan satsas på mer verksamhetsnära IT-utmaningar. Genom att modernisera och automatisera din IT-drift kommer du att kunna erbjuda din organisation ett bättre SLA, bli mer verksamhetsorienterad och samtidigt spara pengar. Manuell hantering av servrar och en mentalitet av ”kan bäst själv” är destruktiv för att få din IT-budget i balans. För att kunna reducera antalet medarbetare som arbetar med IT-drift behöver du även förenkla och min filosofi är att reducera antalet ”isolerade öar” där du istället koncentrerar dig på ett mycket litet antal leverantörer av infrastruktursmjukvara och -hårdvara. Det finns alltid enastående leverantörer som har lösningar på specifika problem men kostnaden för att sköta om dessa speciallösningar över tid överstiger affärsnyttan och färre leverantörer gör att du reducerar problemet med leverantörer som skyller på varandra. Och som CIO måste du aktivt reducera din personalkostnad för personal eftersom dina tekniker aldrig kommer att ta initiati- vet att görasig självaarbetslösa. Det mest slående exemplet jag sett på senare tid var ett företag där det gick en (1) tekniker på fem (5) servrar… Självklart är det enklaste många gånger att be något externt företag att sköta din ITdrift och om du skriver ett vettigt avtal som reglerar både volymförändringar på ett för båda parter sunt sätt kompletterat med ett vitesbelagt servicenivåavtal (SLA) så kan du över en natt reducera dina kostnader samtidigt som du högst sannolikt förbättrar servicenivån gentemot dina användare. Glöm inte bort att IT-drift idag är en generisk och sällan verksamhetspecifik kompetens där du som CIO istället bör fokusera på att få din egen organisation att arbeta med det som verkligen är verksamhetsspecifikt istället för något som är generiskt. Vi behöver fler CIO:er som är verksamhetsorienterade och beredda att ta obekväma beslut på bekostnad av befordrade ITtekniker som visserligen har CIO som titel på visitkortet men fortfarande har skruvmejseln i bakfickan och lever i det förflutna. Välkommen till modern IT-drift! n 06 3 steg för att lyckas med BYOD »Genom att modernisera och automatisera din IT-drift kommer du att kunna erbjuda din organisation ett bättre SLA« 07Researchrapport mobilitet 09 Skriv rätt avtal med molnleverantören 10Rätt och fel med automatisering 11Effektivare IT med applikationspaketering 12Expertpanelen 14Hitta rätt lösning i IT-djungeln 15Krönika Per Werngren, CEO för Idenet AB redaktion Producerad av IDG Creative Media Projektledare ..................................................................................... Anna Nordgren Skribenter ........................................................................................... Kent Olofsson Omslagsbild ............................................................................................. Istockphoto Tryck ...................................................................................... Pressgrannar AB, 2012 Distribution.................................................. Computer Sweden, September 2012 För tematidningar med distribution via IDGs tidningar vänligen kontakta Erik Annerberg på 08-453 63 37 EN LÖSNING för Windows 7 & 8 migrering, applikationsvirtualisering och MSI-paketering Få ordning på dina applikationer. AdminStudio®-sviten effektiviserar övergången till Windows 7 & 8 samt förenklar införandet av desktop virtualisering och Cloud computing. Dessutom möjliggörs övergången till en användarcentrerad distributionsmodell. AdminStudio® erbjuder en enhetlig lösning för att göra dina applikationer redo och på så sätt hjälpa IT att påskynda omvandlingen och samtidigt minimera riskerna. För mer information om AdminStudio: www.mindgrape.se Kontakta oss på: [email protected] 08-410 97 400 ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS 3 Automatisering har alltid varit en del i ett företags konkurresfördelar slutresultatet hamnar i produktion. Enkonkurrent med en automatiserad miljö och automatiserade processer i sin IT infrastruktur uppnår detsamma på bråkdelen av tiden. på de processer som behövs för att förändra, förvalta och lägga till resurser i datacentret. Dessa processer går att automatisera genom olika managementprodukter som idag i stort sett varje leverantör inom virtualisering har en egen version av. De tillåter att du genom enkla handgrepp kan starta avancerade underliggande processer som du förutbestämt resultatet av. Detta kan till exempel vara att du tilldelar ett projekt ett antal förutbestämda kriterier för skapande av resurser i ett datacenter och kopplar dessa till berörda personer i ett projekt. När projektet kommer till den punkt där man behöver beställa någon form av resurs från IT-infrastrukturen kan de genom managementverktyget skapa sin IT-miljö inom av dig förutbestämda ramar.IT-miljön skapas automatiskt ochär redo att användas av projektet nästan omedelbart. Automatiseringens grunder Det mest grundläggande i en automatiserad miljö är att du har en hög grad av virtualisering på alla nivåer i ett datacenter.Det gör att du är helt oberoende av den underliggande hårdvaran, vars enda syfte är att ge kraft och utrymme till de resurser du skapar från virtualiseringsnivån. Genom att det finns på plats finns det nu utrymme för att börja titta Tröghet i branschen Motståndare av ovan beskrivna process anger oftast att man inte kan ”släppa” projekten fria i sin IT-infrastruktur och avslöjar därmed sin (o)kunskap om hur man bygger dessa automatiserade miljöer, där man kan kontrollera alltvad man kan göra genom behörigheter i datacentret. Jag tror att det finns en oro för att en hög grad av automati- redan 1908 utvecklade henry ford en produktionslinje med en, för den tiden, hög automatiseringsgrad för att kunna producera billigare bilar. inrättande av stationer efter identifierade processer i en produktionslinje gjorde att man kunde följa flödet av del komponenterna till bilen och snabbt vidta förbättringsåtgärder där det behövdes. »» Ironiskt nog kom Eiji Toyoda dit på studiebesök 1950. Väl hemma i Japan igen finslipade han processerna och automatiseringen i produktionslinjen. Det blev sedermera det berömda ”Toyota Way” som idag influerar de flesta branscher när det gäller atteffektivisera sina processer. Resultatet blev att USAs bilbransch idag är starkt konkurrensutsatt på hemmaplan. Automatisering inom IT-Infrastruktur Idag är det hett med automatisering inom IT-infrastruktur. Efter den stora virtualiseringsboomen sneglar man idag på hur man kan automatisera olika processer som berörs i samband med förvaltning, förändringar och nyimplementering ner till enskilda komponenter i datacentret.Numera även känt och nämnt som Private Cloud,vilket till stor del enligt mig handlar om graden av automatisering och managering av IT-infrastrukturen. Verksamheterna har mycket att tjäna på att automatisera sin IT-infrastruktur.Ta som ett exempel ett projekt som behöver en testmiljö. Jag har hört talas om ledtider ända upp till 2-3 månader för att skapa en miljö för test och som i bästa fall motsvarar den produktionsmiljö där slutresultatet sedan skall förvaltas. Det kanske låter som en överdrift, men sanningen är att merparten av företagen idag i sina projekt inte har en testmiljö som motsvarar sin produktionsmiljö. Lägg sedan till drift och förvaltningsorganisationen, som alltför sent blir involverade i projektet ochfår detta i knät med eventuella produktionsstörningar till följd, och detta innebär att testmiljön inte motsvarar produktionsmiljön. Där har du vardagen för många IT relaterade projekt idag samt en irriterad verksamhet som vill få avkastning på investerade pengar. Att som företagledning idag vara mån om att projekt når produktion snabbt, säkert och med hög tillgänglighet borde vara lika vedertaget som att hålla koll på resultat och balansräkning. Konkurrensfördelar Konkurrensfördelar idag består inte enbart av att ha den bästainstallerade IT-infrastrukturen utan hur man underhåller, förändrar och förvaltar den. Konkurrensfördelen i IT-infrastrukturen är avhängt hur pass dynamisk den är i anpassningen mot verksamhetens behov, förändringar och strategi. Om ditt företag har en ledtid på flera veckor för att få en testmiljö i ett projekt, dröjer det ytterligare flera veckor innan Fr vä Peter Tötterman, Mikael Sennerholm, sittande Carl Evanth sering kan innebära att man rationaliserar bort vikten av sig själv och därmed uppfinner man problem och hinder för genomförande. I stället bör man lyfta blicken och se till det stora hela och inse att den kompetens som kommer att behövas i framtiden inte är kopplat till hårdvara i IT-infrastrukturen för att skapa affärsnytta för verksamheten. Framtidens kompetensutmaningar ligger i hur man kan automatisera de processer som idag hindrar verksamheten att vara snabbfotad och flexibel samt i att ha en dynamisk IT-infrastruktur. Alternativen växer snabbt Det snabbt växande området molntjänster och det lite mer etablerade outsourcingsområdet är en tydlig trend på att företagen inte vill investera i sin egen IT-infrastruktur utan endast äga de processer som man får ut av den underliggande IT-infrastrukturen. Det är dessa tjänster som kommer att vara den interna IT avdelningens största konkurrent när det gäller att ha förvaltning av egen IT-infrastruktur. Därför gäller det att skapa IT-infrastruktur som verksamheten ser en omedelbar avkastning på både ekonomisk, funktionellt och av att ha denna drift och förvaltning inom husets fyra väggar. n 4 ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS Så klarar TV4 att ligga i den tekniska framkanten den enda konstanten är förändring. så skulle man kortfattat kunna beskriva den miljö som tv4 jobbar i när det gäller sina webbtjänster. det krävs hela tiden nya tjänster och funktioner för att tv4 ska ligga före konkurrenterna och kunna ge besökarna det de vill ha. och om det inte det vore utmanade nog så måste tv4 också kunna hantera enorma skillnader i belastning. »» Man kan säga att vi måste kunna gå från noll till max på ingen tid alls. Om vi till exempel visar Idol-finalen på TV så har vi en miljon tittare som kommer till våra sajter direkt när sändningen avslutas och det ger förstås en enorm trafiktopp, säger Per Åström, CTO på TV4 Digitala Medier. Rent generellt kan man säga att TV4:s sajter har hyfsat stora trafiktoppar varje vecka, riktigt stora toppar några gånger i månaden och några gånger per år blir det väldiga anstormningar som exempelvis Idol-finalen kan åstadkomma. Men nu är det inte bara tillfälliga trafiktoppar som ställer TV4 inför stora utmaningar. Deras TV4 Play-sajt låter besökarna se TV-programmen direkt på nätet och det ställer också en del speciella krav. – Till att börja med måste vi kunna visa video på många olika plattformar som PC, Iphone, Android, Ipad med mera. I och med att sajten är annonsbaserad så måste vi kunna integrera med betalningslösningar och användarhantering. Slutligen måste vi vara säkra på att sajten har den prestanda, tillgänglighet och kapacitet som behövs för att vi ska kunna garantera en bra användarupplevelse, säger Per Åström. Att ha en egen IT-infrastruktur som kan hantera alla trafiktoppar vore slöseri med pengar eftersom utrustningen större delen av tiden skulle stå oanvänd, så TV4 använder sig istället av olika hosting- och molntjänster. Ett normalt hostingavtal kan gå över flera år och i detalj beskriva vad leverantören ska erbjuda under dessa år. Det fungerar inte alls för TV4. – Vi försöker ligga så långt fram i den tekniska framkanten som möjligt för att få största möjliga konkurrensfördel. Det bety- der att vi hela tiden måste testa nya tjänster och lösningar. Så den enda långsiktiga plan vi kan ha är att det kommer att råda en ständig förändring. Vi kan inte ens bestämma i början av året exakt vad vi kommer att behöva under resten av året, så att skriva några långa hostingavtal är uteslutet, säger Per Åström. Det TV4 behöver är en leverantör som är tillräckligt flexibel för att ge TV4 en miljö som kan förändras snabbt och som samtidigt klarar av att hantera en komplex internetdrift. 2004 började TV4 anlita Basefarm för just detta och det samarbetet pågår än idag. – Vi brukar säga att vår hjärna står hos Basefarm medan våra muskler hyr vi där det passar oss bäst. Idén är att vi ska kunna få den kapacitet och de molntjänster vi behöver var den än finns och sedan tar Basefarm ett helhetsansvar för driften. De håller ihop allt och ger oss en enda kontaktpunkt dit vi kan vända oss för att hantera vår drift oavsett hur många olika molntjänster vi använder, säger Per Åström. Basefarm har ansvaret för att övervaka alla system och all eskalering och ärendehantering går via dem. Kombinationen av tillgänglighet, stabilitet och säkerhet i samband med den kunskap och erfarenhet Basefarm har av komplex internetdrift är något som TV4 behöver från sin leverantör. Fast det är inget traditionellt leverantör/ kundförhållande som Basefarm och TV4 har. I och med att mycket bygger på att TV4 snabbt ska kunna genomföra förändringar och skapa nya tjänster duger det inte med en passiv leverantör. – Förändringarna sker så snabbt i den här branschen att man hela tiden måste lära sig nya saker och vi lär oss detta tillsammans med Basefarm. Om vi vill skapa en ny tjänst så kan det innebära att Basefarm måste skapa nya rutiner och lära sig nya system för att hantera det, säger Per Åström. För att klara detta behöver Basefarm och TV4 arbeta mer som partners än som kund/leverantör. Ett tecken på att det är just så det fungerar är att en person från Basefarm tillbringar en dag i veckan ihop med utvecklarna på TV4. På så sätt vet Basefarm hela tiden vad TV4 jobbar med, vilka tjänster som är på gång och vilka lösningar Basefarm behöver för att skapa den miljö som TV4 behöver i framtiden. Att hitta rätt leverantör är med andra ord A och O för att kunna hantera de ständiga förändringar som är nödvändiga för att ligga i den tekniska framkanten. Frågan är bara hur man hittar denna leverantör. Per Åström menar att man ska se det mer som en anställningsintervju än en avtalsförhandling. – Vi intresserar oss i första hand för hur leverantören arbetar. Vilken typ av människor jobbar där, vilken attityd har de gentemot kunderna, hur mycket jobbar de med att vidareutveckla sin verksamhet, hur mycket investerar de i den typ av komptenens som vi behöver? Målet är att hitta en leverantör som är överens med oss om vart vi vill komma och hur vi ska komma dit, säger han. n Visste du att… • Basefarm har 270 medarbetare, kontor i 3 länder och kunder i 23 länder • Varje svensk besöker i genomsnitt Basefarm fyra gånger om dagen via våra kunder • Basefarm Operations löser cirka 180 000 ärenden per år. Om du läser dygnet runt, sju dagar i veckan, skulle det ta dig ungefär 10 år att bara läsa dig igenom dessa fall. • Om vi staplar alla Basefarms servrar på höjden skulle stapeln bli över 300 meter hög, vilket är högre än Eiffeltornet. • Basefarm omvandlar sin överskottsvärme till fjärrvärme åt närliggande kommuner för uppvärmning av bostäder. Allt för att värna om miljön. • Basefarm stoppar cirka 30 DDoS-attacker per dygn. • För varje virtualisering av en server som en kund drivit i egen datahall minskar Basefarm kundens energikonsumtion med 4000kw/h per år. Det motsvarar belysning för 8 lägenheter. • Basefarms system och kundimplementationer är 100 % redundanta. • Basefarm har helhetsansvar för några av Nordens mest framgångsrika företag, exempelvis Norwegian, Viasat, TV4, OKQ8 och Hitta.se. • Basefarm är specialiserade på kunder som tillhandahåller affärskritiska tjänster såsom bank & finans, media, resor- och e-handel och hälso- och sjukvård. ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS 5 Att arbeta i en framtidsbransch på Basefarm om du går in och tittar på tv4play, köper en resa på norwegians sajt, letar efter kontaktuppgifter på hitta.se eller ringer vårdguiden & 1177 så har du definitivt varit inne på basefarms servrar. det är nämligen basefarm som är motorn bakom det hela och ser till att dessa och många andra tjänster fungerar som de ska. »» Företag som är helt beroende av onlinetjänster i kontakt med sina kunder och slutanvändare vänder sig till basefarm, som är specialister på drift av affärskritiska it-tjänster och ledande inom området. Genom att lägga ut affärskritisk drift till en leverantör med expertkunskap inom sin bransch kan företaget fokusera på sin egen affärsverksamhet. Men vem är det då som sitter bakom skärmen och får allting att fungera smidigt? Vi frågade två medarbetare vad som är drivkraften i deras arbete: Rosanna Ogebjer, Projekt- och kvalitetsansvarig, menar att det är mångsidigheten. – Att man får arbeta med den senaste tekniken med komplexa lösningar, stora plattformar, samarbetet mellan kollegor och kunder och att man ständigt får nya utmaningar och utvecklas. – Sen är det drivande att arbeta i en framtidsbransch med högt tempo och tillväxt där nya tekniker och tjänster ständigt tillkommer på marknaden och där varje ny morgondag är olik den andra. Vi har rekryterat mycket den senaste tiden och det är roligt att vara en del av Basefarm och växa med företaget. – Jag ansvarar för projektavdelningen som driver projekten och säkerställer att vi genomför dem i enlighet med budget, plan och kundavtal. Det innebär bland annat att planera, koordinera och följa upp projektaktiviteterna med kunden och vårt projektteam och se till att alla i teamet får den information de behöver. Det finns ingen ”typisk arbetsdag” utan varje dag innebär nya utmaningar särskilt som jag får jobba så nära kunderna. Man måste nog gilla att vara i en process av ständigt lärande, vilket jag personligen ser som kryddan i yrkeslivet. Fredrik Svantes är Teknisk kundansvarig för kunder som bygger sina tjänster på GNU/ Linux och/eller Unix och fattade intresse för Basefarm eftersom det är ett teknikdrivet företag. Inte heller han har en ”typisk arbetsdag” och menar att det är bredden av arbetsuppgifter som engagerar honom: – De specifika arbetsuppgifterna skiftar mycket i och med att olika kunder behöver hjälp med olika lösningar vid olika tillfällen. Under en arbetsdag jobbar jag med det som har högst prioritet just nu och det kan vara allt från att lösa incidenter till att utföra förändringar till att arbeta i projekt. Att kunna lösa komplexa tekniska problem på kort tid och samtidigt leverera lösningar som är hållbara på lång sikt tillsammans med smarta och drivna människor är det mest utvecklande i jobbet. Vi lär oss mycket av varandra. – Det är enklare att göra sin röst hörd i ett företag av Basefarms storlek än inom mycket stora organisationer. Det är också kul att vi växer och att jag löpande får nya kollegor! Under tiden som jag har arbetat här börjar man nu märka att det blir allt mer vanligt att företag lägger ut IT-driften till en leverantör med expertkunskap. n »Allt fler företag vill använda vår expertis för att hantera deras system och applikationer och ju fler kunder och uppdrag vi får in, desto fler medarbetare behöver vi för att kunna leverera till kunderna. Vi är i ett expansivt skede med hög kundtillväxt och behöver anställa 25 procent nya medarbetare; systemadministratörer, IT-drifttekniker, tekniska projektledare och seniora systemtekniker inom Windows och Linux« Citat: Sara Murby Forste, VD Basefarm. Jobba med framtidens digitala tjänster! Just nu söker vi: Senior Systemtekniker – Linux Senior Systemtekniker – Windows IT-Drifttekniker Systemadministratör Teknisk projektledare 6 ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media 3 steg för att lyckas med BYOD bring your own device (byod) där de anställda använder sina privata datorer, mobiler och surfplattor även i jobbet är en trend som kan innebära stora fördelar för både företag och anställda. till exempel kan de anställda bli mer effektiva när de kan arbeta med utrustning som de redan behärskar. företagen å sin sida kan spara pengar på att användarna inte behöver lika mycket utbildning plus att de inte behöver investera så mycket i hårdvara eftersom användarna kör på sin privata utrustning. »» Men det finns också fallgropar. Här följer tre saker man bör tänka på för att lyckas med BYOD. 1 Skapa en tydlig BYOD-policy Börja med att ta reda på vilka enheter de anställda vill använda, vilka program och appar de vill köra, vilka fildelningssystem de använder och så vidare. Använd sedan resultaten som en grund för att skapa en BYOD-policy, men kom ihåg att den måste vara flexibel. IT kan till exempel ge användarna tre val: använder du bara enheter som företaget förser dig med får du fullt stöd från it-avdelningen. Använder du utrustning som IT har godkänt, men inte köpt in själva kanske du bara får använda den för att nå vissa delar av företagsnätet. Vill du använda annan utrustning så får du bara tillgång till e-posten. 2 Säkerhet på rätt sätt BYOD medför onekligen ökade säkerhetsrisker om det inte hanteras på rätt sätt. Det måste finnas en tydlig säkerhetspolicy som beskriver vad som krävs för att en enhet ska få kopplas in på företagsnätet. Det kan handla om att det måste finnas antivirus-program, att enheten måste ha ett lösenordsskydd, att vissa specifika appar eller funktioner inte får användas på enheter som lagrar företagsdata. Sedan gäller det att visa användarna varför policyn måste följas. Användare som tycker att säkerhetsåtgärderna är obegripliga eller onödigt krångliga kan vara oerhört påhittiga när det gäller att gå runt policyn. Så förklara inte bara vad som gäller utan varför det är viktigt. Se också till att köra utbildningar med jämna mellanrum så att användarna påminns om vad de måste tänka på och varför det är nödvändigt, både för deras och för företagets IT-säkerhet. 3 Bestäm företagets rättigheter Vad ska företaget ha rätt att göra med en anställds privata utrustning? Det är en knäckfråga som man måste lösa innan man tillåter BYOD. Om en mobil tappas bort och det finns känslig företagsinformation på den ska då företaget ha rätt att kunna fjärradera all information på den? Ska de anställda i sådana fall kunna få ersättning för privata data som exempelvis inköpt musik och appar som också försvinner vid raderingen? Vilka rättigheter ska företaget ha att gå in och kontrollera att all företagsinformation raderats från privat utrustning när en anställd säger upp sig? Det här är frågor som det måste finnas kristallklara svar på och som de anställda måste vara fullt medvetna om. n ANNONS ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS 7 Den 21 mars 2012 höll Computer Sweden en konferens kring ämnet mobilitet och inför denna dag genomfördes en researchrapport kring ämnet. Här presenterar vi delar av denna rapport för att visa på tankar och åsikter kring trenden BYOD (bring your own device). Bring your own oroar Vilka är dina värsta farhågor med att anställda använder privat it-utrustning i arbetet? Farhågor Att de anställda inom en organisation vill använda sina egna it-prylar kan föra med sig olika sorters problem. De värsta farhågorna bland de svarande upplevs vara intrång av olika slag. Det tycker en dryg fjärdedel. 23 procent anser även att ökade supportkostnader är eller kan komma att bli ett av de större problemen med bring your own-trenden. Förlorade data anser 20 procent är en av de värsta farhågorna och 13 procent bedömer att det är för krångligt att integrera de privata enheterna med befintliga systemen. 13 procent ser över huvud taget inga farhågor med att de anställda använder privat itutrustning. I vilken utsträckning upplever du att anställdas användning av privata utrustning i arbetet ökar säkerhetsriskerna? Säkerhetsrisker Många känner att det finns en säkerhetsrisk i och med att de anställda använder egen itutrustning. 45 procent upplever att riskerna ökar i hög eller mycket hög grad. Däremot är det bara fem procent som har varit med om att det har inträffat några faktiska problem i samband med användning av privat it-utrustning inom arbetet. Intressant är att det är en tredjedel som inte vet om det har inträffat några säkerhetsincidenter på grund av att medarbetarna använt sin egen utrustning. I dag och i framtiden Bedömer du att personalen ställer ökade krav på att kunna arbeta mobilt i dag, i jämförelse med för ett år sedan? Bedömer du att ni kommer att öka användningen av mobila enheter inom 1–2 år? Krav från de anställda Framtida användning av mobila enheter Drivkrafterna att arbeta mobilt kommer både från beslutsfattare och från de anställda. 76 procent av de medverkande i den här studien tycker att de anställda inom deras organisation ställer högre krav på att kunna arbeta mobilt i dag i än för ett år sedan. En femtedel har inte märkt någon skillnad och bara en procent upplever minskade krav. Majoriteten, 91 procent, planerar att öka sin användning av mobila enheter inom ett till två år. Av dem kommer 39 procent att göra det i hög utsträckning och 52 procent i viss utsträckning. Sju procent tror inte på någon förändring i den här frågan. Ingen av respondenterna spår att de ska minska sin användning av mobila enheter. 8 ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media Skillnader för stora och små De flesta har en policy Vilka upplever du är de största utmaningarna med mobila enheter i er organisation? Hur trygg känner du dig med befintlig säkerhetsnivå på mobila enheter? ANNONS Har ni en policy som behandlar om de anställda får använda privat it-utrustning i arbetet? Om ja, vad säger policyn? Upplevd trygghet Utmaningar Beroende på hur stora organisationerna är, förändras åsikternakring vilken som är denstörsta utmaningen med mobila enheter. Bland de största organisationerna, med över 250 anställda, upplever knappt hälften att integration med övriga system är den största utmaningen. Därefter kommer säkerhetsfrågan, som 28 procent av de större företagen anser vara en av de svårare nötterna att knäcka. För organisationer med mellan 50 och 249 anställda är det större spridning mellan vad som anses vara de största utmaningarna. Säkerhet, följt av administration är det som är svårast, tycker en tredje- respektive fjärdedel. 25 procent anser att integration med övriga system är en av de största utmaningarna. De organisationer som har färre än 50 anställda upplever att bland det svåraste är att förklara för användarna hur de kan dra nytta av den mobila utrustningen. Säkerhet är en central utmaning även för de mindre företagen. De flesta svarande i undersökningen känner sig minst hyfsat trygga med säkerhetsnivån på de mobila enheterna. 33 procent är måttligt trygga medan 38 procent upplever god trygghet. En mindre skara, 18 procent, känner sig otrygga kring säkerheten. Policy Organisationerna har olika strategier för hur de hanterar de anställdas ökade önskan om att få använda sin egen itutrustning inom ramen för arbetet. 66 procent uppger att de, helt eller delvis, har en policy som beskriver organisationens ställningstagande i frågan. En tiondel planerar att införa en policy inom ett år medan två av tio inte har någon policy alls. Bland de organisationer där det finns en policy säger bara sju procent att personalen får ta med sig och använda vilken it-utrustning de vill. Hos 44 procent får medarbetarna använda privat it-utrustning om den är godkänd av it-avdelningen. I 44 procent av organisationerna får personalen inte använda sin egen it-utrustning över huvud taget i ett jobbsammanhang. ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS Så skriver du rätt avtal med molnleverantören molntjänster kan vara ett utmärkt sätt att sänka kostnader och öka effektiviteten, men det kan också bli ett dyrbart misstag. mycket handlar om att undvika att låsa in sig i ett avtal som passar leverantören mycket bättre än kunden. »» Det är nu inte helt lätt eftersom leverantören skriver mängder med avtal varje år och vet exakt vilka fallgropar de måste akta sig för. Kunden å sin sida kanske skriver ett avtal vart tredje år och är inte helt klar på vad som egentligen ska stå i kontraktet för att de verkligen ska få den tjänst de förväntar sig. Dessutom har molnleverantörerna ofta standardkontrakt som kan vara svåra att förändra, men det finns ändå en del saker man definitivt bör tänka på. En bra början kan faktiskt vara att försöka se förbi avtalet och fokusera på leverantören. Verkar de förstå vad er verksamhet behöver, har de de kompetenser som behövs för att ge er det stöd ni behöver, är deras miljö tillräckligt flexibel för att kunna förändras i takt med er verksamhet? Det är några av frågorna som man bör besvara innan man börjar fundera på kontraktsskrivning. Sedan kan det också vara idé att börja baklänges. Vad händer om ni vill lämna leverantören? Hur väl man skriver avtalet och hur bra man än kommer överens med leverantören innan tjänsten levereras så finns alltid risken att något går fel. Er verksamhet kanske utvecklas på ett oväntat sätt och leverantören kan eller vill inte anpassa sig efter det. Eller så kanske ni får precis det som står i avtalet, men det visar sig att det var egentligen inte det ni behövde. Vad händer då? Vilket ansvar har leverantören för att underlätta en flytt till en annan leverantör? Hur snabbt ska det kunna gå? Vilka ersättningar ska det bli frågan om? Det bör båda sidor vara helt klara över innan man lägger ut sin drift. Säkerhet är en viktig komponent i alla avtal. Ju viktigare informationen ni lägger i molnet är för verksamheten desto högre krav måste ni ställa på leverantörens säkerhet. Hur sköts backupen, hur lång tid tar en återställning, har det genomförts någon säkerhetsrevision av en oberoende part? Hur man ska hantera tvister är också något som man måste ha klart för sig. Vad gäller egentligen om ni sitter i ett land, leverantören har huvudkontoret i ett annat och datacentret där era data finns ligger i ett tredje land. Vilket lands lag ska gälla? Det här var bara några av de frågor som man behöver tänka på när det gäller avtal för molntjänster. För de som vill veta mer om detta har Cloud Sweden tagit fram en juridisk checklista som kan hämtas på www.cloudsweden.se. n Alltid det där lilla extra! I över 25 år har vi hjälpt våra kunder med kostnadseffektiv IT-drift och personlig support. Från ansvar för hela IT-miljöer, outsourcing, molntjänster till enskild arbetsplatssupport, alltid med det där ”lilla extra”. Titta gärna förbi på en bit tårta så berättar vi mer. Drift, molntjänster, support – PC och Mac. 08-692 92 10 | www.dicom.se 2012 Preferred Partner 9 10 ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media Rätt och fel med automatisering en undersökning som genomfördes av ubm techweb visar att 85 procent av de 460 it-ansvariga som intervjuades såg sänkta kostnader som den största fördelen med virtualisering. samma undersökning visade också att 63 procent av de som börjat arbeta med virtualisering är missnöjda med de kostnadsbesparingar de lyckats uppnå och att det i vissa fall rent av ledde till ökade kostnader. så vad gick fel? »» Svaret på det kan vi också hitta i undersökningen. Det visar sig nämligen att bara tre procent av de tillfrågade har helt automatiserade processer för att provisionera servrar, medan 23 procent har i stort sett helt manuella processer. De som har automatiserat var också de som var mest nöjda med besparingarna för där hade 44 procent kunnat sänka sina kostnader dramatiskt. Slutsatsen som UBM Techweb drar är att automatisering av processerna är nödvändigt för att man verkligen ska kunna dra full nytta av virtualisering och molntjänster. Frågan då blir, hur ska man lyckas med automatiseringen av sina IT-processer? Ett sätt att se på den saken är att börja med att lista ut vilka fallgropar det finns och vad man måste akta sig för. Tech Target har sammanställt en lista över de vanligaste misstagen som företagen gör när de ska automatisera och det kan man lära sig en hel del av. Ett väldigt vanligt misstag är att man misslyckas med kommunikationen. Automatiseringen kommer att påverka stora delar av verksamheten och alla som kan påverkas måste informeras om vad som händer och vad målet är. Det är inte minst viktigt inom IT där många kan uppleva det som ett hot när automatiseringen riskerar att göra deras jobb överflödigt. Då gäller det att övertyga dem om att deras jobb definitivt lär försvinna om de inte automatiserar för då kommer de interna IT-kostnaderna att bli så höga att ledningen kan se det som oundvikligt att lägga ut hela driften för att få ner kostnaderna. Ett annat misstag är att man inte från början bestämmer sig för vad man vill uppnå med automatiseringen. Är det viktigaste att sänka kostnaderna eller är det att öka effektiviteten? Vill man i första hand sänka kostnaderna är det förmodligen bäst att börja med att automatisera de många små rutinåtgärder som tillsammans tar mycket av ITpersonalens tid. Vill man istället öka effektiviteten kan det vara bättre att börja med att automatisera mer komplexa åtgärder där exempelvis en testmiljö kan sättas upp snabbare. Slutligen får man inte glömma att utvärdera automatiseringen. Bra automatiseringsverktyg innehåller rapportfunktioner som visar vad de åstadkommer. Genom att sätta siffror på automatiseringen går det att se när det fungerar och var det kan finnas problem som fortfarande måste åtgärdas. n ANNONS ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS 11 Effektivare IT med applikationspaketering när man ska automatisera sin it-miljö så är det lätt hänt att diskussionen i första hand handlar om olika sätt att effektivisera hanteringen av hårdvaran och operativsystemet. men för användarna är det applikationerna som är det viktigaste och här finns det också mycket att göra. »» – På företag med många användare är det ohållbart att ha tekniker som springer runt till varje enskild dator när nya applikationer ska installeras eller gamla applikationer ska plockas bort. Processen måste kunna skötas på distans och så automatiserat som möjligt, säger Mikael Karlsson, VD på Mindgrape. Här kommer applikationspaketering in. Genom att skapa ett paket av varje applikation garanterar man att alla användare får rätt/samma inställningar. Detta kan vara inställningar i applikationen, sökvägar till dokument, databaskopplingar osv. – Det tar normalt sett en till två dagar att göra dessa inställningar beroende på applikationens komplexitet, sedan testas detta i företagets miljö. Efter det är det bara att trycka på knappen för att installera eller avinstallera en applikation till hela eller delar av personalen, säger Mikael Karlsson. Att fördefiniera inställningar och menyer? låter kanske inte så komplicerat och många ser det också säkert som ett gyllene tillfälle att spara lite pengar. – Det råder just nu en trend att outsourca detta till företag som i sin tur driver sin paketering offshore och ser applikationspaketering som en plantskola för juniora tekni- ker. Dessa följer i stort sett bara ett färdigt tekniskt manus för att skapa ett applikationspaket. Det fungerar alldeles utmärk för standardapplikationer, men tyvärr inte lika bra för mer avancerade inställningar. Vi erbjuder också applikationspaketering, men vi går åt andra hållet istället och de som jobbar med paketering hos oss är alla seniora konsulter med 5-10 års erfarenhet av just applikationspaketering, säger Mikael Karlsson. Varför är det då viktigt med att ha erfaren personal som arbetar med applikationspaketeringen? » Det fungerar alldeles utmärk för standardapplikationer, men tyvärr inte lika bra för mer avancerade inställningar.« – Det här är något av ett tekniskt hantverk. Du måste förstå hur en dator fungerar, förstå hur registret påverkas när applikationen installeras, vilka filer som eventuellt om så delar vi gärna med oss av vår kompetens för att kunderna själva ska kunna arbeta vidare med applikationspaketering i framtiden, säger Mikael Karlsson. n effekTIVT TryggT UTVeckLande Vill du att någon tar ett helhetsgrepp kring din IT? Datacenter förenar IT-kompetens med förståelse för affärsverksamheten. Låter det inte tryggt att låta ett proffs ta hand om helheten? På så sätt kan du som kund känna dig trygg och verksamheten kan fortsätta utvecklas med hjälp av rätt IT-stöd. www.datacenter.se - tel 020-247 247 kan komma i konflikt med varandra, och hur det sedan påverkar datorns prestanda och stabilitet, säger Mikael Karlsson. Den som anlitar Mindgrape för att hjälpa till med applikationspaketeringen får skräddarsydda paket och kan dessutom lära sig att paketera själv på rätt sätt. – Vi följer ingen standardmall för att skapa paketen utan vi anpassar paketeringen efter kundens behov. Sedan erbjuder vi även kurser där vi lär kundens egna tekniker hur de skapar bra paket. På så sätt finns det ingen risk i att kunderna låser sig till oss, tvärt- ANNONS EXPERTPANELEN 12 Hela denna tematidning är från IDG creative media 1. Är det rimligt med automatiserad IT inom en snar framtid? Hur? 2. Hur bör man hantera trenden BYOD? Vilka är för- och nackdelarna? 3. Hur hanterar man integration i ett ”nytt IT-landskap”, dvs i en blandning av traditionella, lokalt installerade system och molntjänster? 4. Bör IT anpassa sig till affärsvärlden eller tvärtom? ANNONS 1. Utvecklingen går snabbt åt det hållet och ser vi till vad molntjänster inneburit för användarnas möjligheter att själva välja sitt IT-stöd för sina affärsprocesser så kommer automatiserad IT snart vara en självklarhet. Molntjänsternas utveckling har också skapat innovation inom området, innovationerna som vi nu kan använda inom andra former av IT-stöd som tex ITdrift. 2. BYOD är drivet av det som på engelska benämns consumerization dvs. att användarna idag kan fatta egna beslut om med vad och hur de ska använda IT-stödet. Egentligen är väl det självklart och min ståndpunkt är att det är bättre att fokusera på att leverera informationen säkert och enkelt till användaren än att försöka förbjuda och godkänna olika enheter. BYOD kommer att vara ett naturligt inslag i den framtida arbetsplatsen och har väldigt många fördelar. Det som främst måste lösas är skyddet av känslig information. 3. Den hybrida arkitektur som växer fram nu kommer att ställa krav på flera nyckelområden. Användbarhet och säkerhet är de två viktigaste. Användbarheten är väldigt central för att lyckas med en hybrid arkitektur eftersom en användare inte ska behöva bry sig om var systemen finns och detta görs enklast genom att knyta ihop alla system till en gemensam ingång där användaren loggar in och sedan har tillgång till alla system. Ingången måste också hantera olika enheter som t ex en dator, smartphone och tablet. Ur ett säkerhetsperspektiv är det viktigt med informationssäkerhet, spårbarhet och kontroll, inom detta område kommer övervaknings- och rapportverktyg spela en viktig roll. 4. Idag är IT en del av affärssidan och utan affärssidan så behövs ingen IT så svaret är givet. Resultatet av att IT inte responderar till affärsvärldens behov är att användarna väljer att köpa molntjänster, egna enheter osv. Idag är allt lätt tillgängligt och det är accepterat att användarna själva fattar beslutet. Salesforce.com är ett bra exempel på hur det kan gå när IT inte levererar den funktionalitet användarna behöver, helst plötsligt finns det en leverantör som Salesforce.com som löser användarnas behov på ett enkelt sätt och förändrar hela leveransmodellen. n Per Hägerö, CTO, Technology Nexus AB ANNONS 1. Mycket av tekniken kan automatiseras, men framtagande av affärstrategier, där IT är en viktig del, kräver tid och engagemang. Det är viktigt att företagsledningen för upp IT-frågor till den strategiska nivån, eftersom IT skapar möjligheter för affärsverksamheten att utvecklas. 2. Parallellt med diverse säkerhetsmässiga tekniska utmaningar, är det viktigt att få till en kultur och policy inom företaget som gör att personalen inte blandar ihop företagets immateriella rättigheter med sina privata. 3. Ta hjälp av en professionell part, både när det gäller implementation och hjälp med arkitektur, för optimal integrering mellan molntjänster och traditionell IT. 4. Självklart ska affärsverksamheten styra IT och inte tvärtom. Däremot är det viktigt för verksamheten att ha en god förståelse och samarbete med IT på en strategisk nivå för att få ut maximalt. Rätt implementerat IT-stöd ger stora konkurrensfördelar. n »Rätt implementerat IT-stöd ger stora konkurrensfördelar.« Hela denna tematidning är från IDG creative media 1. Varje timme utan automatiserade pro- cesser och kontroller är kostsamt och riskerar att äventyra både kvalitet och ekonomi. Lokalisera manuella rutiner, därefter specificera mer komplicerade rutiner. Sist kommer ”önskelistan” som kan innefatta förbättringar som helt saknas. Involvera rätt personal från verksamheten. Utse systemägare till automatiseringsverktyget. Delta aktivt i uppbyggandet. 2.BOYD är återigen ett begrepp som fått företagens ledning att vakna upp och titta närmare på fenomenet. Men om sanningen ska fram så är vi redan där och vi får istället ta ställning till hur vi ska täppa till hålen som glömdes bort initialt. Lägg tid och pengar på en bra riskanalys. 3. Den automatiseringsprocess, t ex Set Connect Agent, som används ska klara av att transparent hantera olika källsystems data där vi, enkelt uttryckt, kan säga att ”Molnet” är en av dessa ”källor”. Automatiseringsprodukten ska inte vara styrd av hur ett företag väljer att hantera sina tjänster och filservrar. ”Molnet” är accessbart, och inget ”spöket” som vi inte kan nå. 4. Traditionellt har IT-verksamhet byggts upp genom att titta på hur affärsverksamhet inom olika grenar ser ut. Utifrån detta har man sedan byggt IT-stöd för t ex ekonomisystem, logistiksystem, CRM-system. Igår var frågan ”Jag ska bygga, vem skapar eller vem har verktyget?” Idag kan vi istället fråga ”Vad har marknaden för verktyg?” sen tar vi beslut om ”Vad ska vi bygga?” och ”Hur ska vi bygga?” n att vänta. Det finns stora vinster att hämta genom att sätta upp t ex självbetjäning och automatisera rutinprocesser. Här kan man bl a snabba upp installationer, frigöra resurser och säkra regelefterlevnad. Verktyg som System Center 2012 är billiga idag men det är lätt att hitta på projekt då möjligheterna är nästan oändliga. Här behöver man prioritera det som generar nytta till affärsverksamheten och sparar kostnader. 2.BOYD är återigen ett begrepp som fått företagens ledning att vakna upp och titta närmare på fenomenet. Men om sanningen ska fram så är vi redan där och vi får istället ta ställning till hur vi ska täppa till hålen som glömdes bort initialt. Lägg tid och pengar på en bra riskanalys. 3. För att få ihop bilden behövs att leverantö- ren eller leverantörerna har en tydlig strategi för att hantera utmaningar som a)möjligheten att kunna bygga infrastrukturlösningar och applikationslösningar tvärs över molngränserna, b) hantera Identiteten med funktioner som single sign med hjälp av t ex federationslösingar, c) en lösning för administration där man kan installera och hantera driften av applikationer tvärs över molngränsterna. –Med Azure, Server 2012 och System Center 2012 löser vi alla de utmaningarna, det är precis vad produkterna är byggda för. 4. Vi kan skönja en trend att IT pratar min- dre med affärsverksamheten idag men det borde vara precis tvärt om. Utvecklingen på IT-sidan har tittat mycket på behoven på affärssidan och tagit några rejäla kliv frammåt de senaste åren. Jag vill påstå att IT idag sitter på teknologier som kan ge affärssidan en rejäl skjuts frammåt. n Lars Granström, Teknikchef Datacenter Lotta Andrews, Workflow Manager Setconnect 13 1. Det är mer än rimligt. En god CIO foku- serar på att tillhandahålla en kostnadseffektiv tjänsteplattform. Detta förutsätter en skalbar och homogen men öppen infrastruktur och affärsprocess. Det enda sättet att säkerställa att man får denna infrastruktur är genom automation av alla repetitiva moment. Användandet av molntjänster kan vara ett första steg mot automation. 2.BYOD är något som ska välkomnas av fö- retagen. Att inte längre behöva utbilda användarna kring hur basala IT-verktyg ska användas är något positivt. En IT-policy kring BYOD är både enkel och komplicerad, den enkla delen ligger t.ex. i att man kan använda sig av öppna standarder för gränssnitt (web). Den mer komplicerade delen ligger i att man måste hantera ett antal säkerhetsfrågor som uppstår. 3. Har man en tydlig vision och målbild för vad IT-system ska stödja i affären behöver man inte vara rädd för en blandmiljö. Vill man köra allt i molnet, eller ska man ha en blandmiljö? Man får inte glömma sanningen att vissa tjänster faktiskt är billigare och effektivare att producera själv. Viktigt att tänka på att även molntjänster behöver systemägare och förvaltning/avvecklingsplaner/övervakning. 4. IT är alltid en effekt/ medel av företagets kärnverksamhet. Affärerna dikterar IT:s tjänstebehov, tvärtom vore bara konstigt. IT kan självfallet skapa affärsmöjligheter som inte vore möjliga utan IT och dess innovationsförmåga. n »Den mer komplicerade delen »Jag vill påstå att ligger i att man IT idag sitter på måste hantera ett teknologier som antal säkerhetskan ge affärssidan frågor som uppstår.« en rejäl skjuts frammåt.« Foto: Matilda Karlsson »Lägg tid och pengar på en bra riskanalys.« 1. Ja absolut, det finns ingen anledninga ANNONS Tommy Flink Marknadsansvarig Infrastruktur, Microsoft Stefan Månsby, Vice VD & affärsutvecklingschef, Basefarm. 14 ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS Hitta rätt lösning i IT-djungeln hur får vi mest valuta för våra it-investeringar? vad kan vi lägga ut och vad ska vi behålla internt? det är några av frågorna som många it-chefer brottas med idag. »» Att prisoptimera sin IT handlar ofta om att ta in offerter från olika leverantörer, spela ut dem mot varandra och få fram ett avtal som är så fördelaktigt som möjligt för det egna företaget. Frågan är om det verkligen är det optimala sättet? En annan metod är att se leverantörerna som partners och kräva att de inte bara samarbetar med dig som kund utan även med de andra leverantörer som företaget anlitar. Då handlar det inte så mycket om att få det absolut lägsta priset utan mer om att hitta leverantörer som delar samma vision, både med kunden och med varandra. På pappret kan det bli dyrare, men det kan också leda till högre kreativitet om leverantörerna inte måste jaga kostnader till varje pris utan även kan belönas om de kom- mer med egna idéer om hur företagets verksamhet kan effektiviseras. Det innebär inte nödvändigtvis att man måste drifta all IT internt, men det betyder att man måste fundera på vad som passar bra att lägga ut och till vem. Leverantörerna av publika moln kan dra nytta av stordriftsfördelarna i sin stora datacenter och ge flexibla och skalbara tjänster till attraktiva priser. Nackdelen är att de helst vill sälja standardpaket, eftersom det är det som gör att de kan få stordriftsfördelarna. Standardpaketen passar de flest rätt bra, men om det behövs speciella anpassningar för den egna verksamheten blir det svårare. Mer traditionella outsourcingleverantörer kan vara mer villiga att göra anpass- » För lite större företag med tillräckliga resurser kan det vara intressant att istället bygga upp ett privat moln i datacentret.« ningar, men då kostar det också. Dessutom finns risken att deras miljö inte är särskilt flexibel, vilket gör att det kan bli svårt att snabbt anpassa det man får till det man verkligen behöver om verksamhetens förhållanden ändras. För lite större företag med tillräckliga resurser kan det vara intressant att istället bygga upp ett privat moln i datacentret. Företaget får då en flexibel och skalbar miljö, men behåller kontrollen och kan själv helt bestämma hur infrastrukturens ska se ut. Nyckeln till en effektiv IT-drift är att automatisera så mycket som möjligt. Med ett privat moln kan IT-avdelningen själv välja de verktyg och skapa de processer som ger bäst utdelning för den egna verksamheten. Att hitta den optimala IT-lösningen är inte lätt, men genom att leta efter leverantörer som delar er vision och att fundera på om det kan vara värt att bygga ett eget moln kan man komma en bra bit på vägen. n ANNONS Hela denna tematidning är från IDG creative media ANNONS 15 krönika Tänk efter före om du vill ha en automatiserad miljö i framtiden »» Att outsourca IT-driften kan bli som att köpa grisen i säcken om man inte har gjort sin hemläxa. Istället för att få en flexiblare och billigare IT-infrastruktur kan man bli inlåst i ett avtal som inte alls ger det IT-stöd verksamheten behöver. Kanske är ett privat moln en bättre lösning? Outsourcing och publika molntjänster kan låta som lösningen på alla problem för företag som vill ha en flexibel IT-miljö till rimlig kostnad. Leverantören ser till att du får den kapacitet du behöver när du behöver den samt att du på ett flexibelt sätt kan anpassa IT-miljön efter dina behov. Vill du ha en testmiljö för en applikation? Inga problem, det fixar leverantören på några timmar. Eller kanske inte. För att verkligen vara säker på att få den flexibilitet som behövs så måste du som kund säkerställa att leverantören har en automatiserad och dynamisk infrastruktur. Sitter leverantören med en traditionell infrastruktur finns risken att du får vara med och finansiera det bolagets utveckling och under tiden får du nöja dig med en tjänst som kanske inte alls hänger med i ditt företags utveckling. Inte blir det bättre av att outsourcingavtal skrivs på många år. Vet du verkligen vilka ITbehov verksamheten kommer att ha om tre år? Hur ska du skriva ett avtal som ger dig den flexibilitet du behöver utan att det kostar skjortan? Vilka krav ska du ställa för att kunna garantera att du kan byta till en annan leverantör utan problem om du är missnöjd med den nuvarande? Det finns mycket att tänka på när man ska lägga ut sin IT, men grundidén är rätt. Företaget måste kunna automatisera sin IT-infrastruktur på något sätt för att fortsätta vara konkurrenskraftigt. konkurrera med de publika molnen och visa ledningen att den egna organisationen kan skapa en lika flexibel miljö som de externa leverantörerna. Och det är något som IT-avdelningarna måste kunna bevisa för att inte riskera att bli helt avvecklade i framtiden. n »Det finns mycket att tänka på när man ska lägga ut sin IT, men grundidén är rätt.« Det är här som privata moln kan komma in i bilden. De kan ge exakt den flexibilitet som företaget behöver samtidigt som det går att behålla kontrollen över den egna IT-infrastrukturen. Ett extra plus för ITavdelningen är att de nu har chansen att Peter Tötterman, Diversify Consulting Group AB WINDOWS SERVER 2012 GER DITT DATACENTER MOLNETS ALLA MÖJLIGHETER. Windows Server 2012 ger ditt datacenter de möjligheter som du bara trodde fanns i molnet. Ditt datacenter blir mer tillgängligt, mer Áexibelt och mer effektivt. Få ut mer av din IT-infrastruktur med den enda serverlösningen född ur molnet. FÖDD UR MOLNET microsoft.se/ws2012