Transcript Phoma – växande sjukdom i höstraps

Phoma
– växande sjukdom
i höstraps
Varmare och blötare höstar
kan öka angreppen av Phoma
på höstraps i Sverige. En
prognosmodell för behandling av svampen finns utomlands och en anpassning till
svenska förhållanden är i full
gång. Behandling av svampsjukdomen har i svenska
försök gett upp mot 200 kilo
per hektar i merskörd.
Text & foto: Albin Gunnarson
I
de stora oljeväxtodlande länderna som Tyskland, Frankrike
och Storbritannien är Phoma
den allvarligaste sjukdomen i olje­
växtodingen, undantaget klump­
rotsjuka. Phoma som vi i dagligt
tal säger, kallas även för torröta
eller på latin Leptosphaeria maculans. Angreppen i Sverige har
varit sparsamma och oftast inte av
så stor ekonomisk betydelse men
starka skördepåverkande angrepp
kan förekomma lokalt.
Överlever 2–4 år i marken
Huvudsakligen kommer smittan
från skörderester av oljeväxter som
kan överleva i marken 2–4 år. På
skörderesterna bildas svampens
sexuella ascosporer som kan spridas flera kilometer. De asexuella
pyknidiosporerna sprids bara på
kortare avstånd.
Primärinfektion på hösten
På hösten infekterar främst svampens ascosporer bladen på nysådda
18
Farligt fall. Rothalsröta av Phoma orsakar minskad vatten- och näringstransport
och vid allvarliga angrepp faller hela plantan omkull från början av blomningen och
fram till skörd. Denna liggbildning kan orsaka stora skördeförluster.
oljeväxter där de första symptomen kan ses. Från bladen växer
sedan svampen in i rothalsen där
den på senvintern kan orsaka en
röta. Ibland faller bladen av innan
svampen hunnit växa in i rothalsen vilket kan vara en av orsakerna
till att rothalsrötan är mindre vanlig i Sverige jämfört med lite varmare länder i söder. Rothalsrötan
orsakar minskad vatten- och näringstransport och vid allvarliga
angrepp faller hela plantan omkull
från början av blomningen och
fram till skörd. Denna liggbildning
kan orsaka stora skördeförluster.
När svampen väl etablerat sig i
grödan kan vidare spridning ske
inom fältet med pyknidiosporer
som sprids med vind och regnstänk. Dessa angrepp ger upphov
till nya infektioner på blad och
stjälkar och i viss mån även skidor. Infektionen gynnas av hög
luftfuktighet och temperaturer på
16–20 ºC. Dessa senare infektioner påverkar inte skörden särskilt
mycket jämfört med rothalsrötan
Svensk Frötidning 5/12
utan kan främst bli en källa för
fortsatt spridning till andra fält
kommande år.
Fakta om Phoma
Benämning
Dagligt tal: Phoma
Svenska: Torröta
Latin: Leptosphaeria maculans
Skada internationellt
Tillsammans med klumprotsjuka
den största skadegöraren i oljeväxter i
till exempel Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Förekomst i Sverige
Angrepp av Phoma i Sverige förekommer främst allra längst i södra Skåne, på Österlen och på Gotland.
­Lokalt enstaka år angrips fält också i Mellansverige.
Biologi
Överlever 2–4 år på skörderester i marken.
Sexuell spridning och primärinfektion på hösten.
Asexuell spridning inom fältet under säsongen.
Prognosmodell för bekämpning
Framtagen i Storbritannien och bygger på temperatur
och antalet regndagar efter skörd av föregående rapsgröda i närheten av den nya.
Svenska försöksresultat
11 av 12 behandlingar i försök har gett ett positivt
­merutbyte. I 6 försök uppnåddes skördeökningar
kring 180–200 kilo raps per hektar vid en behandling
med Cantus 0,25 eller 0,5 kilo per hektar.
Behandling
Cantus är den enda fungiciden som är registrerad för
höstanvändning i raps i Sverige.
Framtiden
Arbetet med att förfina bekämpningsstrategien
mot Phoma fortsätter. Med ett varmare och våtare
­höstklimat kan även svensk höstraps komma att angripas hårdare av Phoma.
Mer information
Se Svensk Raps hemsida www.svenskraps.se
Tolerans är viktigt
Phoma är en svamp som också kan
ta sig in i växtsprickor och skador
på plantan. Det är en av orsakerna
till att Phoma ofta uppträder på
vinterskadade plantor.
Att odla toleranta sorter är av stor
betydelse och skillnaden i mottaglighet är stor även om toleransen i
praktiken fram till idag haft mindre
betydelse i Sverige jämfört med länder där svampen är mer allmän. På
sådana platser är kemisk bekämpning mer regel än undantag.
Engelsk bekämpningsprognos
Doktor Peter Gladders på brittiska ADAS har forskat många år
på Phoma i Storbritannien. På en
konferens för rådgivare i Danmark
hösten 2011 pressenterade han sin
prognosmodell för att bestämma
bekämpningsbehovet av Phoma på
hösten.
Peter Gladders modell är enkel
att tillämpa. Den bygger på temperatur och antalet regndagar efter
skörd av föregående rapsgröda i
närheten av den nya. Enligt modellen krävs 20 stycken regndagar
­efter skörd av närliggande raps.
När dessa 20 regndagar har inträffat så krävs ytterligare 120 daggrader för att bladfläckarna av Phoma
ska uppträda. När sedan 10–20
procent av bladen uppvisar symptom i form av fläckar är det dags
att sätta in en behandling.
Behandla vid rätt tidpunkt
Behandlingen ger dålig effekt om
man kör tidigare och en behandling 7–10 dagar efter att bekämpningströskeln har uppnåtts har
även den svag effekt. Att inte komma för sent är viktigt på så sätt att
det är svampens tillväxt från bladet in mot rothalsen som ska avbrytas. Har tillväxten gått för långt
blir behandlingen verkningslös.
Man har även testat att göra
upprepade behandlingar. Med
3 fungicidbehandlingar från oktober till februari har man uppnått
bäst resultat mätt i sjukdomsindex.
Något sämre har enbart 2 höst­
behandlingar varit och sämst sjukdomsindex har fåtts med prognosmodellen. Skördeökningen
är däremot exakt lika stor mellan 1 behandling enligt prognos­
»
Svensk Frötidning 5/12
19
”
Med ett varmare och våtare höst­
klimat kan även Sverige komma att
­ ngripas hårdare av Phoma.”
a
modellen och sprutprogrammet
med 3 behandlingar. Fungicidbehandlingarna är förstås inte heller
gratis varför Peter Gladders prognosmodell blir väldigt
kostnads­
effektiv.
Skördeökningarna efter en
Phoma­behandling ligger runt
500–700 kg per hektar med en
grundskörd kring drygt 3 ton.
Peter Gladders har också konstaterat att angrepp på små sent
sådda plantor kan bli allvarligare
än angrepp på större mer väl­
utvecklade plantor. Det beror på
att vägen från blad till rothals är
kortare på mindre plantor. Samtidigt påverkar temperaturen tillväxthastigheten hos svampen
från blad till rothals. Vid en
temperatur på 15–20 grader
växer svampen 5 mm per
dygn ned mot rothalsen.
När temperaturen sjunkit
ned mot 3–5 grader så är
tillväxten 1 mm per dygn.
Positiv bekämpning i
Sverige
I nederbördsrika Storbritannien menar man att det
är nederbörden i augustiseptember som är mest avgörande för om det blir angrepp
eller inte. Sedan fortsätter ju
­rapsen att växa längre in på året än
i Sverige. Det gör att angrepp i rothalsen förmodligen är mer vanligt
förekommande i länder med våta-
re och mildare höstar och vintrar
än vad vi har i Sverige.
Angrepp av Phoma i Sverige
före­kommer främst allra längst i
södra Skåne, på Österlen och på
Gotland. Lokalt enstaka år angrips
fält också i Mellansverige. Svenska
försök har pågått under några år,
främst med varierande doser och
tidpunkter av Cantus.
I 6 försök i Sverige uppnåddes
skördeökningar på runt 180–200
kilo raps per hektar där dosen
Cantus var 0,25 eller 0,5 kilo per
hektar. Cantus är den enda fungiciden som är registrerad för höst­
användning i raps.
Dosen påverkade inte skördeutbytet. Däremot gav 11 av 12 behandlingar ett positivt merutbyte
även om graderingen av sjukdomsindex visade på endast en liten effekt. Detta motsvarar den bild man
sett i Storbritannien även om våra
skördeökningar också är mindre.
Men vi har heller inte haft så stora
angrepp av Phoma.
De svenska försöken är utförda
på ett sätt där tidpunkten är satt till
plantans utveckling och inte som i
Storbritannien där bekämpningen
sätts in när bekämpningströskeln
är uppnådd. Detta är något vi bör
titta närmare på även i Sverige för
att förfina bekämpningsstrategierna
mot Phoma. För med ett varmare
och våtare höstklimat kan även
svensk höstraps komma att angripas hårdare av Phoma. «
-
­
20
­
Svensk Frötidning 5/12