Transcript 1 I flickbokens gränsland Unga kvinnors möte med kärlek och

I flickbokens gränsland
Unga kvinnors möte med kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas romaner
Hilda Jakobsson
Krusenstjerna, flickboken och intersektionalitet
Agnes von Krusenstjernas (1894-1940) två romaner, Ninas dagbok (1917) och Helenas första
kärlek (1918), mottogs som flickböcker medan övriga, Tonyböckerna (1922-26) samt romanserierna Fröknarna von Pahlen (1930-35) och Fattigadel (1935-38), mottogs som samtidsromaner – även om några recensenter påpekade att även de har vissa likheter med flickböcker.
Jag vill hävda att alla dessa romaner har starka beröringspunkter med flickboksgenren.1
Syftet med mitt avhandlingsprojekt är att ta reda på hur Krusenstjernas romaner, både de
som mottogs som flickböcker och de som mottogs som samtidsromaner, förhåller sig till
flickboksgenren genom att undersöka skildringarna av de unga, kvinnliga protagonisternas
första möte med kärleken och sexualiteten. Tesen är att just dessa skildringar har en struktur
som är typisk för flickboken och att den återkommer i alla hennes romaner. Målet är alltså
inte att kategorisera romanerna som flickböcker utan att uppmärksamma den struktur som de
delar med genren. För att avtäcka strukturen är det viktigt att undersöka samtliga romaner.
Därför är materialet stort men möjligt att ta sig an genom att fokusera på skildringarna av de
unga, kvinnliga protagonisternas första möte med kärleken och sexualiteten, vilket hädanefter
kommer att refereras till som huvudtemat.
Huvudtemat skildrar bl.a. hur (den kvinnliga) protagonisten blir uppvaktad av två eller fler
(oftast manliga) karaktärer vars uttryck (dvs. handlingar, kroppsform, hår-, ögon- och hudfärg), i relation till protagonistens, används för att knyta dem till den ”rätta” eller ”orätta”
kärleken. Denna struktur, som inte uppmärksammats av Krusenstjernaforskningen, återfinns i
flera flickböcker. Att flickboksgenren är uppkallad efter sin implicita läsares kön (och ålder)
talar för att en undersökning av dess struktur bör utgå från ett genusperspektiv. Men det är
inte endast genus som formar protagonistens och hennes uppvaktares uttryck utan även, vill
jag framhålla, klass och ”vithet”/ ”icke-vithet”. Med ”vithet” avses det som skapas som ”etnisk” norm och uppfattas som frånvaron av ”etnicitet”. På undersökningen anläggs därför ett
intersektionellt perspektiv som utgår från att genus präglas av klass och ”vithet”/ ”ickevithet”.2
1
Edfeldt, 1947-49. Med samtidsromaner avses realistiska romaner som utspelar sig i tillkomsttidens nu och är
skrivna för en vuxen publik. Krusenstjerna gav ut ytterligare en roman, Fru Esters pensionat (1927), som inte
har en ung, kvinnlig protagonist och därför utelämnas ur undersökningen.
2
Byrne, 2006, s. 26; Mulinari & Reyes, 2005, s. 7. Begreppen ”vithet” och ”icke-vithet” används bl.a. inom så
kallade ”kritiska vithetsstudier”, antirasistisk forskning som syftar till att synliggöra ”vithet” och som på senare
tid uppmärksammats i svensk genusforskning, se: Dahl, 2011, s. 25.
1
Frågan om beröringspunkterna mellan Krusenstjernas romaner och flickboksgenren är
synnerligen aktuell idag då det finns nyskrivna romaner där andra kvinnligt kodade genrer
används på liknande sätt, vilket gett upphov till diskussioner i media. Trots att i synnerhet
Pahlenserien är omskriven i 2000-talets forskning har kopplingen till genren inte undersökts.
Mitt projekt kommer därför att kasta nytt ljus över Krusenstjernas romaner och skriva in dem
som mottogs som flickböcker, och (därför?) sällan undersöks, i litteraturhistorien.3
Problemformulering samt metodiska och teoretiska utgångspunkter
För att undersöka hur Krusenstjernas romaner allmänt förhåller sig till flickboksgenren, vilket
är avhandlingsprojektets ena problemområde, behöver gränsen mellan genrerna flickbok och
samtidsroman utforskas. Jag delar Alastair Fowlers syn på genre som ett kommunikativt snarare än klassificerande instrument. Han menar att ett litterärt verk kan tillhöra flera genrer,
vilka förändras över tid, och att verkens genretillhörighet kommuniceras genom ett slags ”familjelikhet”. Författaren kan vara medveten såväl som omedveten om sitt verks kommunikation. Den svenska flickboken kring sekelskiftet, som är intressant för min undersökning, ska
kartläggas i den utsträckning som krävs för syftet. Krusenstjernas romaner utgör navet men
jämförelser med andra flickböcker förs in vid behov. Undersökningen kommer genomgående
att vara komparativ.4
Problemområdet kommer att angripas utifrån tre frågeställningar: 1) Hur mottogs romanerna, som flickböcker eller samtidsromaner? Det kommer att undersökas genom recensioner
i dagspress och tidskrifter kring utgivningen av romanerna. Här kommer även den så kallade
Pahlenfejden att diskuteras. 2) Vilka flickbokssignaler, dvs. signaler som kommunicerar att ett
verk kan läsas som en flickbok, ger Krusenstjernas romaner? Följande faktorer fokuseras:
allusioner, titel och öppningsämne. Både romanernas omslag och innehåll undersöks. 3) Hur
kan romanernas flickbokssignaler och mottagandet sättas i samband?5
3
Två moderna exempel på att genre används på liknande sätt som hos Krusenstjerna är Mara Lees Ladies (2007)
och Sisela Lindbloms De skamlösa (2007) som kan sägas korsa chick-lit med andra genrer. Endast min magisteruppsats undersöker beröringspunkterna mellan Krusenstjernas romaner och flickboksgenren.
4
Fowler, 1982, s. 20, 23, 38 ff., 52. Ett brett sekelskiftesbegrepp används, 1890-tal till tidigt 1920-tal. Perioden
spänner på ett ungefär mellan Krusenstjernas födelse och utgivningsåret för den sista av hennes romaner som
mottogs som flickböcker. Flickböcker (inklusive svenska översättningar) från perioden är t.ex.: Alcott, 18851903; Meyerson, 1890; Idström, 1893; Andersson, 1899; Nordenadler, 1900-03; Montgomery, 1909-18; Nyblom, 1910-12; Sillén, 1912; Kuylenstierna-Wenster, 1915-25; Svedenborg, 1918-25; Linder, 1920; Berlin,
1922; Stiernstedt, 1922.
5
För information om Pahlenfejden, se t.ex.: Paqvalén, 2007, s. 15 ff., 50 ff. Fowler menar att allusioner, titel och
öppningsämne har särskild betydelse för ett verks kommunikation av genre. Jag är inspirerad av Annika Olsson
som också utgår från Fowler och diskuterar de ”rapportbokssignaler” som böckerna i hennes material ger. Se:
Fowler, 1982, s. 88-105; Olsson, 2004, s. 31.
2
Sedan följer en analys av huvudtemat, vilket utgör projektets andra problemområde, och
den utgår från Paul Ricœurs syn på strukturalismen och hermeneutiken som komplementära
vid tolkningen av en text. Det ger möjlighet att avtäcka övergripande strukturer såväl som att
uppmärksamma intressanta avvikelser från dem. Även detta problemområde kommer att angripas utifrån tre frågeställningar: 1) Vilken struktur har skildringen av huvudtemat? 2) Vilka
karaktärer (och objekt) har betydelse för huvudtemat? 3) Vad kännetecknar de olika karaktärerna? Detta kommer att undersökas med intersektionell teori. Hur intersekterar genus, klass
och ”vithet”/ ”icke-vithet” i karaktärernas uttryck och vad har det för betydelse för deras placering inom strukturerna? Jag delar Bridget Byrnes utgångspunkt att genus, klass och ”vithet”/ ”icke-vithet” intersekterar på komplexa och föränderliga sätt som är kontextbundna och
ger upphov till olika subjekt och subjektspositioner.6
Tidigare forskning
Beröringspunkterna mellan Krusenstjernas författarskap och flickboksgenren har aldrig varit
föremål för en större studie. Även den svenska flickboksforskningen är eftersatt trots att intresset växer internationellt. Mitt avhandlingsprojekt kommer att bidra till att fylla de luckorna.
Hittills har författarskapets beröringspunkter med flickboksgenren knappast nämnts i
forskningen. Stig Ahlgren viker ett kapitel åt influenser från flickboksförfattaren Louisa M.
Alcott i Krusenstjerna-studier (1940) men diskussionen är biografisk och spekulativ. Även i
Birgitta Svanbergs Sanningen om kvinnorna (1989), den första feministiska avhandlingen om
Pahlenserien, nämns några teman som kan ha sina rötter i Alcotts flickböcker. I Boel Westins
artikel ”Patriarkatet och erotiken”, en del av antologin Om flickor för flickor (1994) med Westin och Ying Toijer-Nilsson som redaktörer, undersöks erotiken i bl.a. Ninas dagbok och Helenas första kärlek som mottogs som flickböcker. På 2000-talet har det kommit flera studier
om i synnerhet Pahlenserien, nämnas kan särskilt Rita Paqvaléns Kampen om Eros (2007)
som är den första queerteoretiska avhandlingen om romanserien och antologin Tänd eld
(2008) med Jenny Björklund och Anna Williams som redaktörer. Ingen av böckerna och artiklarna tar dock upp flickboksgenren.7
6
Ricœur, 1998, s. 153, 175; Byrne, 2006, s. 2 f. Byrne undersöker ”vita” mödrars livsberättelser.
2000-talets Krusenstjernaforskning består, med undantag för Paqvaléns avhandling, av enstaka artiklar och
sammanläggningsavhandlingar som behandlar författarskapet som ett bland flera, se: Öhman, 2001; Domellöf,
2001; Fjelkestam, 2002; Williams, 2002; Heggestad, 2003; Williams, 2004; Björklund, 2006; Björklund, 2008;
Björklund, 2009; Bergdahl, 2010. Nämnas kan även den enda avhandlingen om bl.a. Tonyböckerna, se: Järvstad,
1996.
7
3
Den svenska flickboksforskningen under 2000-talet fokuserar på flickböcker kring 1900talets mitt, i den något äldre Om flickor för flickor behandlas även författarskap från sekelskiftet. Jag tar avstamp i den existerande forskningen, som främst syftar till att kartlägga och
uppvärdera genren. Själv vill jag dock undersöka den på ett, för en svensk kontext, nytt sätt.
Här finner jag inspiration i internationell flickboksforskning som de senaste åren gett upphov
till en mängd studier med flera olika perspektiv och frågeställningar. Nämnas kan särskilt
Holly Blackfords antologi 100 years of Anne with an ”e” (2009) där bl.a. det intertextuella
sambandet mellan Anne på Grönkulla och kvinnliga författares romaner undersöks, Michelle
J. Smiths Empire in British girls’ literature and culture (2011) som analyserar nationalitet i
flickböcker, samt antologin Nancy Drew and her sister sleuths (2008), med Michael G. Cornelius och Melanie E. Gregg som redaktörer, där bl.a. ”etnicitet” i detektivböcker för flickor
undersöks.8
Mötet med kärleken och sexualiteten som flickbokssignal
Ingen av Krusenstjernas romaner etiketteras explicit som flickbok men jag, som är väl inläst
på materialet, urskiljer flera flickbokssignaler trots att jag ännu inte genomfört mitt projekt.
Det måste givetvis utföras för att belägga dessa och andra, men några flickbokssignaler kan
med fördel framhållas här pga. att de vittnar om förhållandet till genren: Tonyböckernas protagonist, som för övrigt är lika rödhårig som flickbokshjältinnan i L. M. Montgomerys Anne
på Grönkulla, och barnen i Fattigadel är ivriga flickboksläsare. Angela i Fröknarna von
Pahlen och hennes väninnor kallas ”små kvinnor”, vilket kan jämföras med Alcotts flickbok
Little women, och ett avsnitt i Fattigadel har fått titeln ”En krona bland gossar”, en hänvisning till Alcotts En krona bland flickor.
Den mest intressanta flickbokssignalen är dock den struktur som skildringen av huvudtemat delar med genren. Den kan skisseras på följande vis: Protagonisten dras till en person
med vilken ett äktenskap är otänkbart, t.ex. en väninna eller ett syskon. Hon blir uppvaktad av
minst två män och ställs inför valet mellan dem. Någon representerar den ”rätta” kärleken
medan någon annan representerar den ”orätta”. Vem som knyts till vilken kärlekstyp avgörs
av männens uttryck. Uppvaktarna är oftast ”vita” män som tillhör de övre klasserna men olika
markörer för genus, klass och ”vithet”/ ”icke-vithet” skapar ändå olikhet mellan dem. Det
intersektionella perspektivet behövs för att för att synliggöra detta.
8
2000-talets svenska flickboksforskning utgörs bl.a. av: Andræ, 2001; Söderberg, 2004; Theander, 2006. För en
mer utförlig forskningsöversikt, se: Söderberg, 2010, s. 173-180.
4
I Krusenstjernas romaner är männen som representerar den ”orätta” kärleken ofta bleka,
blonda och blåögda, de beskrivs som vackra, kroppsarbetar inte och rör sig i en stadsmiljö –
detta sammantaget ger dem en feminin framtoning. De som representerar den ”rätta” kärleken
har däremot ofta mörkare hy, hår och ögon, de beskrivs inte som vackra, kroppsarbetar i
större utsträckning och rör sig i en lantlig miljö – vilket ger dem en maskulin framtoning. Den
”rätte” är således ”lagom” främmande för protagonisten: mörkare, starkare och mer maskulin
än hon är men, genom sin klasstillhörighet och ”vithet”, tillräckligt lik henne för att utgöra ett
gott parti.
Men i Krusenstjernas romaner finns även intressanta avvikelser från flickboksstrukturen:
Protagonistens uppvaktare är ibland även kvinnor, från de lägre klasserna och/ eller ”ickevita”. Gränsen mellan den ”rätta” och ”orätta” kärleken är ibland otydlig. Dessutom är mötet
med uppvaktarna samt dragningen till en väninna eller ett syskon ofta mer sexuellt explicit än
flickboksstrukturen tillåter. Därmed följer såväl som avviker skildringen av huvudtemat från
strukturen, vilket öppnar upp för en mängd intressanta frågor kring genre och genus.
5
Käll- och litteraturförteckning
Källor:
Alcott, Louisa M., Unga qvinnor eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i
hemmet (1868), övers. ej angiven (Stockholm 1903)
– Våra vänner från i fjor eller systrarna Marchs senare lefnadsöden. Fortsättning och slut
på Unga qvinnor. En tafla ur livet i hemmet (1869), övers. ej angiven (Stockholm 1895)
– En krona bland flickor (1870), övers. ej angiven (Stockholm 1899)
– Gosskolan i Plumfield. Berättelse (1871), övers. ej angiven (Stockholm 1902)
– Rosa eller de åtta kusinerna. Berättelse (1875), övers. Bertha Sandlund (Stockholm
1902)
– Rosen i blomning. Berättelse (1876), övers. Bertha Sandlund (Stockholm 1903)
– De forna skolgossarne i Plumfield. Berättelse (1886), övers. ej angiven (Stockholm
1887)
Andersson, Hedda, Stadsflickor på landet (Stockholm 1899)
Berlin, Eva, Elsas pensionsår. En bok för unga flickor (Stockholm 1922)
Idström, Ellen, Tvillingsystrarna. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1893)
Krusenstjerna, Agnes von, Samlade skrifter, red. Johannes Edfeldt (Stockholm 1947-1949)
– I. Ninas dagbok/ Helenas första kärlek. En Stockholmsroman (1917/ 1918)
– II. Tony växer upp. Scener ur ett barndomsliv (1922)
– III. Tonys läroår. Episoder ur en ungdom (1924)
– IV. Tonys sista läroår. Resa till kejsarens hotell (1926)
– VI. Fru Esters pensionat (1927)
– VII. Den blå rullgardinen, Fröknarna von Pahlen, I (1930)
– VIII. Kvinnogatan, Fröknarna von Pahlen, II (1930)
– IX. Höstens skuggor, Fröknarna von Pahlen, III (1931)
– X. Porten vid Johannes, Fröknarna von Pahlen, IV (1933)
– XI. Älskande par, Fröknarna von Pahlen, V (1933)
– XII. Bröllop på Ekered, Fröknarna von Pahlen, VI (1935)
– XIII. Av samma blod, Fröknarna von Pahlen, VII (1935)
– XVI. Fattigadel. Roman, Fattigadel, I (1935)
– XVII. Dunklet mellan träden. Roman, Fattigadel, II (1936)
– XVIII. Dessa lyckliga år. Roman, Fattigadel, III (1937)
– XIX. I livets vår. Roman, Fattigadel, IV (1938)
Kuylenstierna-Wenster, Elisabeth, När katten är borta-. En feriehistoria om fyra flickor och
några till (Stockholm 1915)
– Fjortonåringen. En skolflickshistoria (Stockholm 1916)
– Barbro Bertings ungflicksår. En bok för 15-17-åringar (Stockholm 1917)
– Försommar. Ungflicksbok om Barbro Berting och hennes kamrater (Stockholm 1918)
– Ungdomen på Hällesund. Gamla bekanta och nya. Berättelse för unga flickor (Lund
1919)
– Fågelungen. Berättelse för unga flickor (Lund 1920)
– De nio kamraterna. En skolflickshistoria (Lund 1920)
– Sylvia. (Forts. av Fågelungen). Berättelse för unga flickor (Lund 1921)
– Mor Bab. Episoder från ett hem. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1922)
6
Linder, Ulla, Flickorna på Rosenholm. En berättelse för unga flickor (Stockholm 1920)
Meyerson, Gerda, Flickor emellan. Berättelse för ungdom (Stockholm 1890)
Montgomery, L. M., Anne på Grönkulla (1908), övers. Karin Jensen (Lund 1909)
– Vår vän Anne (1909), övers. Karin Jensen (Lund 1910)
– Drömmens uppfyllelse. (Anne på Grönkulla än en gång) (1915), övers. Karin Jensen
(Lund 1916)
– Drömslottet. Anne i eget hem (1917), övers. Karin Jensen (Lund 1918)
Nordenadler, Ebba, I Edsbro pension. Berättelse för flickor (Stockholm 1900)
– Den gamla prästgården. Berättelse för flickor (Stockholm 1901)
– Det var då. Fortsättning af Den gamla prästgården (Stockholm 1903)
Nyblom, Helena, Kusinerna. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1910)
– Väninnorna. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1912)
Sillén, Ebba af, Majs pensionsår. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1912)
Stiernstedt, Marika, Ullabella. Berättelse (Stockholm 1922)
Svedenborg, Hedvig, Silverhjärtat (Stockholm 1918)
– Blomkullakusinerna. Vad som hände på Stenkumla slott. En bok för flickor (Stockholm
1920)
– Hannas dagbok eller Mera om Blomkullakusinerna. En bok för flickor (Stockholm 1921)
Litteratur:
Adolfsson, Eva, ”Drömmen om badstranden. Kvinnobilder i trettiotalslitteraturen, särskilt hos
Agnes von Krusenstjerna och Moa Martinson”, Kvinnor och skapande. En antologi om
litteratur och konst tillägnad Karin Westman Berg, red. Birgitta Paget et al. (Malmö 1983),
s. 207-219
Ahlgren, Stig, Krusenstjerna-studier (Stockholm 1940)
Ahmed, Sara, Strange encounters. Embodied others in post-coloniality (London 2000)
Andræ, Marika, Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms
ungdomsböcker 1914-1944 (diss. Uppsala 2001) (Stockholm 2001)
Auchmuty, Rosemary, A world of women. Growing up in the girls’ school story (London
1999)
Backberger, Barbro, ”Samhällsklass och kvinnoliv. En studie i Agnes von Krusenstjernas och
Moa Martinsons författarskap”, Kvinnornas litteraturhistoria, I, red. Marie Louise
Ramnefalk & Anna Westberg (Stockholm 1981), s. 368-397
Bergdahl, Liv Saga, Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska
romaner (diss. Umeå 2010)
Björklund, Jenny, ”Frihet, jämlikhet, systerskap. Samkönat begär och gränsöverskridande
7
kärlek i Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen”, Tidskrift för
litteraturvetenskap, årg. 35, 2006: 3-4, s. 65-83
– ”Kärlekens gränsland. Kvinnlig homosexualitet i Agnes von Krusenstjernas Fröknarna
von Pahlen”, Gränser i nordisk litteratur, IASS XXVI 2006, II, red. Heidi Grönstrand, Ulrika Gustafsson & Clas Zilliacus (Åbo 2008), s. 544-551
– ”Den heliga familjen. Heteronormativitet och kvinnlighet i Agnes von Krusenstjernas
Fröknarna von Pahlen”, En bok om genus. Nyfikenhet, nytänkande, nytta, red. Christina
Angelfors & Eva Schömer (Växjö 2009)
Björklund, Jenny & Anna Williams, red., Tänd eld! Essäer om Agnes von Krusenstjernas
författarskap (Stockholm 2008)
Blackford, Holly, red., 100 years of Anne with an ”e”. The centennial study of Anne of Green
Gables (Calgary 2009)
Butler, Judith, Gender trouble. Feminism and the subversion of identity (1990) (New York
2006)
Byrne, Bridget, White lives. The interplay of ’race’, class and gender in everyday life
(London 2006)
Cornelius, Michael G. & Melanie E. Gregg, red., Nancy Drew and her sister sleuths. Essays
on the fiction of girl detectives (Jefferson 2008)
Dahl, Ulrika, ”Att läsa (med) Sara Ahmed”, Vithetens hegemoni, Sara Ahmed (Hägersten
2011), s. 17-32
Domellöf, Gunilla, Mätt med främmande mått. Idéanalys av kvinnliga författares
samtidsmottagande och romaner 1930-1935 (Hedemora 2001)
Edfeldt, Johannes, ”Efterskrift”, Samlade skrifter, I-IV, VI-XIII, XVI-XIX, Agnes von
Krusenstjerna, red. Johannes Edfeldt (Stockholm 1947-1949)
Fjelkestam, Kristina, Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer.
Modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige (diss. Stockholm 2002)
(Eslöv 2002)
Foster, Shirley & Judy Simons, What Katy read. Feminist re-readings of ’classic’ stories for
girls (London 1995)
Fowler, Alastair, Kinds of literature. An introduction to the theory of genres and modes
(Oxford 1982)
Gammel, Irene & Benjamin Lefebvre, red., Anne’s world. A new century of Anne of Green
Gables (Toronto 2010)
Heggestad, Eva, En bättre och lyckligare värld. Kvinnliga författares utopiska visioner 18501950 (Eslöv 2003)
Josefsson, Birgitta, ”Läsning för unga flickors hjärta och förstånd”, Kvinnornas
8
litteraturhistoria, II, red. Ingrid Holmquist & Ebba Witt-Brattström (Stockholm 1983),
s. 250-275
Järvstad, Kristin, Att utvecklas till kvinna. Studier i den kvinnliga utvecklingsromanen i 1900talets Sverige (diss. Lund 1996) (Stockholm 1996)
Lagercrantz, Olof, Agnes von Krusenstjerna (diss. Stockholm 1951) (Stockholm 1951)
Lee, Mara, Ladies. Roman (Stockholm 2007)
Lindblom, Sisela, De Skamlösa (Stockholm 2007)
Mazzarella, Merete, Agnes von Krusenstjerna (Stockholm 1992)
Mulinari, Diana & Paulina de los Reyes, Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap (Malmö 2005)
Olsson, Annika, Att ge den andra sidan röst (diss. Uppsala 2002) (Stockholm 2004)
Paqvalén, Rita, Kampen om Eros. Om kön och kärlek i Pahlensviten (diss. Helsingfors 2007)
Reynolds, Kimberley, Girls only? Gender and popular children’s fiction in Britain, 18801910 (London 1990)
Ricœur, Paul, Du texte à l’action, Essais d’herméneutique, II (1986) (Paris 1998)
Said, Edward W., Orientalism (London 1978)
Smith, Michelle J., Empire in British girls’ literature and culture. Imperial girls, 1880-1915
(Basingstoke 2011)
Svanberg, Birgitta, Sanningen om kvinnorna. En läsning av Agnes von Krusenstjernas
romanserie Fröknarna von Pahlen (diss. Uppsala 1989) (Stockholm 1989)
– ”Slaget om driften. Om Agnes von Krusenstjerna”, Vida världen. 1900-1960, Nordisk
kvinnolitteraturhistoria, III, red. Margaretha Fahlgren & Elisabeth Møller Jensen (Höganäs
1996), s. 351-357
Söderberg, Eva, Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha
Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit (diss. Umeå 2004)
– ”Flickboksforskning i ett föränderligt genuslandskap”, En bok om flickor och
flickforskning, red. Anna-Karin Frih & Eva Söderberg (Lund 2010), s. 157-18
Theander, Birgitta, Älskad och förnekad. Flickboken i Sverige 1945-65 (diss. Lund 2006)
(Göteborg 2006)
Toijer-Nilsson, Ying & Boel Westin, red., Om flickor för flickor. Den svenska flickboken
(Stockholm 1994)
Westin, Boel, ”Patriarkatet och erotiken. Helena Nyblom, Agnes von Krusenstjerna och
Marika Stiernstedt”, Om flickor för flickor. Den svenska flickboken, red. Ying Toijer-
9
Nilsson & Boel Westin (Stockholm 1994), s. 15-43
Williams, Anna, Tillträde till den nya tiden. Fem berättelser om när Sverige blev modernt
(Eslöv 2002)
– ”Unge herr Agda”, Omklädningsrum. Könsöverskridanden och rollbyten från Tintomara
till Tant Blomma, red. Eva Heggestad & Anna Williams (Lund 2004), s. 101-119
Åhmansson, Gabriella, An introduction to Lucy Maud Montgomery. Anne Shirley, A life and
its mirrors. A feminist reading of L. M. Montgomery's fiction, I (diss. Uppsala 1991)
Öhman, Anders, Apologier. En linje i den svenska romanen från August Strindberg till Agnes
von Krusenstjerna (Eslöv 2001)
10