Transcript 45 PARNING OCH VALPNING

PARNING OCH VALPNING
Vad gäller lundehund är det bra om så många individer som möjligt
får gå i avel åtminstone en gång för att få en bredare avelsbas.
Vid val av partner till sin tik bör man välja en hane som är så lite
släkt som möjligt med tiken.
Skall man para sin tik skall den vara helt frisk, vara i bra kondition
och inte för tjock eller för mager. Trots allt skall den orka med
dräktighet, valpning, digivning och valparnas skötsel.
Hon skall helst inte vara för ung utan skall vara både fysiskt och
psykiskt mogen. Detta är mycket viktigt och man skall inte heller ha
alltför bråttom med att para sin tik. Hon behöver ha genomgått sin
psykiska könsmognad, har hon gjort det är hon vuxen för att på rätt
sätt kunna ta hand om sina valpar.
Den fysiska och psykiska könsmognaden varierar från individ till
individ.
Innan löpet skall man se till att tiken har blivit vaccinerad mot
leverinflammation, valpsjuka och parvovirusinfektion. Bra är om
man gör det nära löpet och orsak till att man gör detta är för att
valparna skall få skydd via mjölken från tiken under de första
levnadsveckorna.
45
Samma sak gäller med avmaskning av tiken. Avmaska innan parning
mot de vanligaste inälvsparasiterna spol-, band och hakmask.
Avmaskningsmedel hittar man på apotek. Risken är stor att tiken
smittar sina valpar om man inte avmaskar tiken ordentligt.
Är det risk för att tiken blivit smittad av ohyra i päls eller hud måste
man naturligtvis behandla för att det inte skall smitta till hanhund
eller valpar eller så kan hon bli smittad via hanhunden eller hans ev.
flockmedlemmar. Att ge tiken ett ohyrebad före och efter parning är
en bra idé.
Hanhunden skall naturligtvis också vara frisk, i bra kondition,
vaccinerad och avmaskad samt kan få bli behandlad mot ohyra före
och efter parning.
Vill man vara extra försiktig kan man göra rent ordentligt under
förhuden, före och efter parning, där får bakterier lätt en grogrund.
Både tiken och hanen kan ha bära på en infektion och smitta
varandra.
LÖPPERIOD
Normalt kommer det första löpet för en lundehundstik runt 6
månader, men variationer förekommer. De första löpen kan vara
oregelbundna för att sedan komma mer regelbundet.
Att tiken löper cirka tre veckor två gånger i året är mest vanligt, men
andra intervaller förekommer också.
Den dag man ser blödningen är löpperiodens dag ett (1). Början av
löpet blöder tiken rätt synligt och vulvan blir svullen. Blödningen
avtar efter cirka en vecka till tio dagar och färgen blir ljusare rosa,
tunnare och den svullna vulvan minskar i storlek – då säger man att
hon går in i höglöpet och förhoppningsvis lyckas det då att para
henne.
Tyvärr är det ju nu så att alla tikar inte alls följer detta mönster utan
kanske ”smyglöper”, dvs. löper utan att blöda men kan trots allt för
det bli parade. Andra tikar har så kallat delat löp, de blöder några
dagar för att plötsligt gå tillbaka till det ”normala” igen och åter
börja löpa några veckor senare och då få sitt höglöp. Somliga tikars
löpning kan pågå längre än tre veckor. Löper tiken mycket konstigt
är det bäst att kontakta veterinär för att undersöka henne att hon inte
bär på någon sjukdom.
46
En regel som tikar ofta följer är:
”En tik löper aldrig n är ägaren vill – men alltid när ägaren inte vill.”
TIPS
En bra idé är att skriva ner redan när första löpet började samt
slutade, efter det har m an lite lättare att försöka ana sig till när nästa
löpperiod är och även skriva upp därpå följande löp.
Detta är värdefull information när man senare i framtiden planerar att
para tiken, då kan man lite ana sig till hennes löpintervaller.
För att underlätta ännu ytterligare kan man göra upp ett avtal med
hanhundsägaren för att undvika missförstånd och konflikter. SKK
har färdiga parningsavtal om man inte själv vill utforma ett eget avtal
som naturligtvis skall vara skriftligt.
I avtalet skall klart och tydligt ingå vilka hundar det gäller,
parningsavgiftens storlek, när och hur den skall betalas, ev.
parningsvalp till hanhundsägaren och dess rätt att välja den och vem
som står för vilka kostnader..
Detta med att komma överens om att välja valp är inget som
rekommenderas för lundehund då lundehunden inte får så stora
kullar.
Tikägaren skall betala en avgift till hanhundsägaren för att denne får
låna hanen för avel. Avgiften kan vara en fast summa för både
parning och valpar, oberoende av hur många valpar tiken får.
Vanligare är att tikägaren betalar en viss procent av varje valps
köpeskilling och en fast summa för själva parningen.
PARNINGSDAGS
Hur vet man när i löpet tiken skall paras, det är svårt att veta men när
tiken är parningsvillig visar hon det tydligt. Hon kråmar sig, viker
undan svansen och höjer den i en båge. Hanen får komma närmare
och både nosa och slicka henne och hon skjuter upp vulvan som
”inbjudan”.
Men trots detta kan man ändå inte vara säker för en del tikar får
hanen uppvakta flera dagar innan det är dags. Får hanen kliva upp på
hennes rygg brukar det vara ett rätt gott tecken.
Ett par dygn efter ägglossningen är äggen befruktningsdugliga. Det
är då de flesta tikar ”ställer upp sig” för hanen och på olika sätt visar
47
att nu är det dags. Men det finns tikar som signalerar att de är
mottagliga även under andra perioder i löpet. Att para för tidigt är
bättre än för sent då friska spermier är sega och kan överleva inne i
tiken närmare en vecka under gynnsamma förhållanden.
Dock kan man på olika sätt ta reda på när den rätta tidpunkten för
parning är. Bor man långt från hanhunden eller om tiken tidigare
varit svår att få dräktig är det bra att kunna ta reda på den rätta
tidpunkten.
Det som kostar minst och som kanske också är det mest naturliga är
att låta en hanhund avgöra saken. Helst en lite äldre hanhund med
erfarenhet av parning. Han får nosa och uppvakta tiken i koppel(obs
viktigt). Ställer hon villigt upp sig och han till och med får kliva upp
på hennes rygg, då är hon redo.
Sedan är det möjligt att kolla henne genom ett göra ett
vaginalutstryk. Man måste dock ha ett mikroskop och man böra ha
tränat några tidigare löp. Man måste ta ett flertal vaginalutstryk, man
måste helt enkelt följa förändringarna i vaginalväggens slemhinna
för att se när det är dags.
Man kan även gå till veterinären och ta ett blodprov, och således
med stor säkerhet se när hormonnivån är rätt för befruktning, även
här kan man få ta flera blodprov för att se när ägglossningen har
skett och äggen börjar att bli redo för befruktning. Men det kostar en
del, men det är att rekommendera om man skall göra en lång resa.
Det har visat sig att en del lundehundstikar löper utan att ha
ägglossning, då är det skönt att man inte har rest 50 mil enkel resa
för att konstatera att tiken inte kan bli dräktig, hur mycket hanen än
försöker.
48
Om partnerna har möjlighet så parar de sig mer än gärna flera gånger
per dygn. Bägge ska vara väl rastade och så skall de få vara i lugn
och ro. Ta bort andra hundar, låt de två ”turturduvorna” vara för sig
själva och bekanta sig med varandra. Naturligtvis skall du själv vara
i närheten och övervaka ifall att något skulle hända.
Det är intressant att se deras beteende och ritualer då de är väldigt
koncentrerade av varandra.
Se även till att de inte springer iväg utom synhåll för rätt som det är
kan tiken få för sig att kanske hitta en annan hane som hon vill para
sig med och har man då en tik som inte brukar bli dräktig så kan man
ge sig på att hon blir dräktig då det handlar om tjyvparning. Dessa
tjyvparningar går snabbt.
Försvinner de utom synhåll kan det bli svårt att ingripa om tiken
t.ex. får panik och försöker slita sig loss från hanen under
hängningen vilket kan leda till att både hane och tik gör sig illa.
49
KÄRLEKSAKTEN
I normala fall står
tiken stilla och hanen
”rider” på henne och
hittar slutligen rätt.
Först då sväller
penisen och
svällkropparna så
pass mycket att han
fastnar inne i tiken,
hundarna hänger.
Efter det försöker
oftast hanen att kliva
av tiken och vrida sig
runt så att de står med
bakdelarna mot
varandra.
Denna hängning kan pågå ca. 10-30 minuter, men även kortare eller
längre tid. Hängningens tid påverkar inte resultatet av parningen.
50
Slutligen kan hanen bli lite orolig, erektionen går tillbaka och
hundarna glider isär.
En hängning är ingen garanti för att det ska bli valpar, sperman
överförs under de första sekunderna och då räcker det med att hanen
”varit inne”.
Efter parningen kan hundarna gott få umgås lite innan man särar på
dem. Man kan gärna låta dem få para sig några dagar och sedan kan
man åka hem och hålla tummarna för att parningen ”burit frukt”.
Ibland vill dom inte para sig med varandra, det kan ha flera olika
anledningar, tiken kan vara för dominant, hanen kanske inte gillar
tiken eller vice versa. Då skall man inte tvinga dom att para sig. Det
brukar dessutom vara rätt svårt med lundehundar, då dom har stor
egen vilja. Det kan ju vara så att tiken inte har ägglossning eller inte
är klar för parning, det kan ju också vara så att dom är sjuka eller har
något fysiskt hinder i till exempel fortplantningsorganen som
omöjliggör parning. Då bör veterinär uppsökas.
Men ibland kanske det kan vara befogat med en insemination(artificiell insemination/ AI) alltså konstgjord befruktning.
Det är dock av största vikt att man gör det med eftertanke. För det
kan led till att hundar med dålig könsdrift används i aveln. Och i ett
längre perspektiv kan det innebära att man helt avlar bort den
naturliga könsdriften. Som måste finnas för att hundarna på ett
naturligt sätt skall kunna fortplanta sig.
51
TIKEN OCH VALPARNA
Valplådan skall vara placerad på en torr, dragfri, lagom varm och
ostörd plats. Gärna på en sådan plats att man också kan övervaka
dem dygnet runt och tiken behöver få ha kontakt med sin ägare.
Valplådan skall den vara färdig minst en vecka före beräknad
valpning.
3 nyfödda valpar, 2 till är på väg
Vill man kan man bygga sin egen valplåda. Den får inte vara alltför
stor, för då kommer valparna för lång från mamman, men tiken
måste kunna sträcka ut benen ordentligt. Inte för låga kanter så att
valparna kan komma ut, men inte för hög för då kan tiken inte ta sig
in, eller hon skadar sin mage eller juver. Ha inte för tungt virke, man
vill gärna kunna flytta den utan besvär. Behandla virket på något sätt
så att det är hygieniskt. Man kan med fördel ha rundstavar längs
väggarna som gör att valparna inte kan klämmas fast bakom tiken.
Rekommenderat är 10 cm från vägg och botten skall dom sitta. Gör
gärna en lucka som man kan fälla ner när valparna blir lite större, så
52
kan dom själva gå in och ut ur lådan. Men det går precis lika bra med
en plastkorg, men då måste man ställa öppningen mot väggen och
palla upp med en handduk eller liknande. Lundehundar har mycket
urhundsbeteenden kvar. Vissa tikar vägrar att ta hand om sina valpar
om dom ligger i en öppen låda. Då kan alternativet vara att ta en stor
kartong som man lägger över korgen. Men skär ut en lämplig
öppning för tiken att gå in och ut. Och eventuellt något litet
ljusinsläpp. Eller kanske att hon föredrar en transportbur i plast, men
då måste man palla upp i öppningen så att valparna inte trillar ut.
Dagstidningar i botten av lådan är en bra idé, de suger upp vätskan
bra men det går åt mycket så se till att ha ett rejält förråd av dem då
det blir att byta ofta.
När det är dags för tiken att valpa får tiken instinkt till att börja
bädda och slita i något, detta gör de för att främja värkarbetet. Gamla
handdukar, filtar eller lakan fungerar bra. Lundehundar brukar att
vara väldigt diskreta när öppningsskedet är igång, man brukar över
huvud taget inte märka någonting förrän första valpen nästan är ute.
Andra raser däremot brukar att riva och bita i tidningarna och i allt
övrigt bäddmaterial som ligger i deras valpningskorg.
När valpningen är avklarad lägger man in nya tidningar och en
fiberfäll (vetbed, ventapad eller dylikt). Handdukar etc. blir fort blöta
och trasslar runt. Fiberfällen däremot är alltid torr och varm på ovansidan. Valparna får dessutom bra grepp att krypa runt.
Normal rumstemperatur, ca 20 grader, är tillräcklig för tiken och
hennes valpar. Valparna kan inte reglera sin kroppstemperatur under
de första veckorna och är beroende av värmen från tikens kropp eller
något annat som kan ge direkt värme.
Väljer man att inte placera valplådan på en rumsvarm plats kan en
”grislampa” användas som extra värmekälla. Den skall vara
ordentligt fastsatt och inte för långt ner så att det blir för stark värme
eller att valparna kommer åt den. Det får heller inte bli för varmt så
att det finns risk pga det att tiken inte vill vara hos sina valpar.
Den som har haft en valpkull har märkt att valparna växer snabbt och
vill ha mer och mer utrymme. En bra lösning är att köpa kompostnät
53
och laga valphage till sina valpar. Efterhand kan man köpa flera och
bygga ut mera – väldigt praktiskt. Dessa kan du även flytta med ifall
vädret tillåter att valparna kan vara ute. Flyttar man valphagen är det
en trygghet för valparna om valplådan kan följa med, då kommer alla
bekanta dofter med också och valpen/valparna kan lugnt somna in
när tröttheten faller på.
Tänk på att det fort blir kallt på marken, Se därför till att dom ligger
på något varm och dragfritt och att dom har solskydd, regnskydd och
att rovfåglar inte kan da dom.
Så länge valparna är små och befinner sig i valplådan är det inga
problem för tiken att hoppa i och ur som hon vill. Tiken skall själv få
bestämma hur ofta och när hon vill vara med sina valpar. Man kan
antingen ha ett högt liggbord inne i hagen dit valparna inte når, eller
ena väggen kan vara lägre än de övriga så hon kan hoppa in och ut.
54
För att underlätta för sig själv försöker man se till att valphagen är
lättstädad. Tidnigar är bra som botten då de suger upp kisset bra och
är lättstädat, samt blir det inte att irritera valparnas ögon och
slemhinnor.
När valparna har kommit upp i den åldern att de kan gå stadigt skall
man se till att de alltid har tillgång till färskt vatten i en skål som är
lagom stor. Har man för stor skål finns det en risk att valparna
drunknar i den. Ett litet fat med låga kanter räcker gott och väl den
första tiden. Tikens vattenskål skall vara placerad på ett sådant ställe
att valparna inte kommer åt den.
DRÄKTIGHET
Normal dräktighetstid för hundar är ungefär 63 dygn, vad gäller
lundehund är det inte ovanligt att de kan valpa från och med 56:e
dagen och framåt.
Citat från uppfödarboken: Äggen befruktas i äggledarna, det
befruktade ägget kallas för zygot. Zygoterna ligger kvar i
äggledarna tills flera celldelningar skett. Först efter cirka två veckor
vandrar zygoterna samtidigt ner i livmodern. Därför är alla valpar
lika gamla oavsett när de olika äggen blivit befruktade. Efter
ytterligare en dryg vecka sker implantationen då de växer fast i
livmoderväggen. Ungefär tre veckor efter befruktning ligger zygoten
på plats och moderkakan börjar utvecklas.
Det händer ibland att tiken blir skendräktig. Hon kan bli så
skendräktig att hon sätter mjölk och till och med skenvalpar. Men det
brukar vara ovanligt. Men det är nästan omöjligt att skilja en dräktig
tik från en skendräktig.
Det finns dock skickliga veterinärer eller uppfödare som kan känna
fosterblåsorna under en viss tid. Men det är svårt. Mer tillförlitlig är
dock att gå till veterinären och ta ett ultraljud på tiken. Fostren kan
skymma varandra så antalet kan vara svårt att fastställa. Men att det
är valpar kan man dock få veta. Efter 5 veckor kan man även röntga
tiken, för då är valparna tillräckligt röntgentäta så att dom syns.
Under den tid (nio veckor) som tiken är dräktig behöver hon pysslas
om extra mycket. Hon skall ha extra näring för att försörja både sig
55
själv och valparna. Motionen anpassar man efter hennes kropp och
humör. Man skall vara uppmärksam på hur hon mår under
dräktighetstiden.
Se till att din tik håller sig i lagom kondition och hull. Hon skall inte
bli fet och hon måste röra på sig, men under den sista tiden kan hon
få ta det lite lugnare. Således inga vilda turer med cykel eller efter
häst.
De tre sista veckorna ökar tiken mest i vikt och omfång och blir då
oftast lite otymplig och visar själv hur mycket hon vill röra på sig.
Innan det skall hon motioneras dagligen ungefär som hon är van vid
för att hålla cirkulation och muskler igång både för sin egen och
valparnas skull.
Man får inte transportera en dräktig tik annat än till veterinär 14
dagar före beräknad valpning.
Efter ca tre veckors dräktighet behöver du öka foderintaget. Det
finns speciella torrfoder för dräktiga & digivande tikar. Öka också
antalet mål den sista tiden. Kanske måste hon äta tre, fyra eller fem
gånger om dagen. Det beror på hur många valpar hon har och hur
dom ligger. Vill hon inte äta, truga med rå köttfärs, äggula, keso,
vispgrädde, kokt kyckling etc. Hon bör ha lite extrahull. Hon skall
ju både bära fram sina valpar, men sedan skall hon ju mata dom
också.
VALPNING
Nu kommer den svåra tiden. När skall hon valpa? Runt 57-58-59
dygn då brukar de flesta lundehundar att valpa. Och dom är otroligt
diskreta i sitt sätt. Så det kan vara en bra ide att ta temperaturen
morgon och kväll hela sista veckan. Precis innanvalpningen sjunker
temperaturen, till och med ner mot 36 grader. Sedan vänder den när
själva valpningen börjar. Så är temperaturen låg, tempa henne
varannan timme. Varningens ord dock. Tempen brukar att variera
rätt mycket sista veckan. Men som sagt håll noggrann uppsikt över
din tik, beter hon sig annorlunda, var beredd. Jag lämnar inte mina
tikar utom synhåll ens för en timme de sista dagarna. För
lundehundar valpar ofta fort och utan stora åthävor. De bäddar
minimalt, de kan äta på morgonen och valpa på dagen. Släpp absolut
inte ut henne själv på tomten, ha henne helst i koppel sista veckan,
56
Har du otur vill hon gräva ner sig under huset. Och då kan det betyda
stora problem. För då kommer hon inte fram frivilligt.
När du märker att hon skall valpa, var lugn. Det brukar gå bra.
Lundehundar har väldigt lätta förlossningar. Men övervaka noga.
När valpen har kommit ut, se till att den omedelbart får fria
luftvägar. Resten kan mamman sköta om, men luft måste den ha
omgående. Vill hon inte pyssla om dom, så tar du upp valpen och
torkar av den, frottera den ordentligt så att andning etc kommer
igång. Riv av navelsträngen, skall du klippa med sax måste den vara
desinficerad och det skall helst vara en taggig sax, en vanlig rak sax
gör att navelsträngen blöder längre. Men lämna kvar en bit närmast
bukväggen., annars finns det risk för navelbråck om du klipper för
nära.
Väg valparn efter några timmar. Och sedan väger du dom varje dag
vid samma tid, i minst en vecka gärna två. Då vet du att dom ökar i
vikt som dom ska. Och att allt är ok med dom. Vanligt är att valparna
går ner i vikt första dygnet, men sedan bör man se en liten men
57
stadigt viktökning. Kolla också deras kön, anteckna vilka
kännetecken dom har, kolla att de inte har några defekter av något
slag.
När hon är färdigvalpad, bädda rent i korgen och kolla att alla
efterbördarna/moderkakorna har kommit ut. De kan skapa problem
om de inte kommer ut. Vill tiken äta någon efterbörd, bra låt henne
äta en eller två, det är bra för henne, det finns viktiga ämnen som
stimulerar mjölkproduktion etc. men fler än två ger bara diarré. Har
inte alla kommit ut, kontakta din veterinär.
Nu måste tiken få rasta sig och dricka vatten gärna med lite
dextropur(fruktsocker) med några korn salt i. Det är bra för
vätskebalansen. Efter några timmar bör hon få lite mat.
Kolla att valparna diar, och kissar och bajsar. När detta fungerar då
kan man andas ut. Håll nu koll på tiken att hon inte verkar att ha fått
någon infektion. Ej temp över 39,5 grader. Och att hon äter och
dricker och att hon inte har för stora blödningar etc. Rådgör med din
veterinär om du är osäker. Tänk på att nu måste hon äta mycket, nu
skall valparna ha sin mat från henne.
En lugn och godmodig tik med sina småttingar 10 dagar efter
valpningen. Denna valpning på 5 valpar tog ungefär 1,5 timme.
58