Transcript Vellinge kommun Budget 2014 med ekonomisk plan 2015-2016

2013-09-19
Vellinge kommun
Budget 2014
med ekonomisk plan 2015-2016
2013-09-11
1 (59)
2013-09-19
Gemensam verksamhet .................... 33
Innehållsförteckning
Inledning
2 (59)
3
Kommunövergripande verksamhet
33
Verksamhet Fastighet
34
Affärsverksamhet ............................. 35
Kommunalrådet har ordet .................. 3
Vatten och avlopp
35
Så använder vi skattepengarna ......... 4
Verksamhet Avfall
35
Organisation........................................ 5
Kommunala bolag ............................. 37
Kommunens samlade verksamhet
5
Vellinge Koncern AB
37
Kommunens organisation
5
Vellingebostäder AB
37
Förtjust i Vellinge
6
Vellinge Exploaterings AB
37
Värderingar
7
Planeringsförutsättningar
Styrning
9
Vision för Vellinge kommun ............... 9
Övrig styrning ..................................... 9
God ekonomisk hushållning ............ 10
Reviderad styrmodell 2014............... 10
Intern kontroll.................................... 11
Intern styrmodell ............................... 12
38
Samhällsekonomiska förutsättningar
38
Vårpropositionen
38
Befolkning
38
Bostadsbyggande
39
Näringsliv
39
Arbetsmarknad
39
Pendling
40
Lokalt miljömålsarbete
40
Ekonomisk analys............................. 42
Medborgarservice
14
Personal ............................................ 48
En dag i Vellinge kommun ............... 14
Medborgarundersökning 2012 ......... 15
Om undersökningen
15
Resultat 2012
15
Politisk verksamhet .......................... 16
Infrastruktur, skydd m m .................. 18
Miljö och stadsbyggnad
18
Mark och exploatering
19
Teknisk verksamhet och räddningstjänst 20
Övrig infrastruktur
21
Budgeten i siffror
50
Fem år i sammandrag ....................... 50
Resultatbudget/-plan ........................ 51
Kassaflödesbudget/-plan ................. 52
Balansbudget/-plan........................... 53
Driftbudget/-plan ............................... 54
Driftbudget/-plan ............................... 55
Investeringsbudget/-plan ................. 56
Fritid och kultur ................................ 23
Investeringsbudget/-plan ................. 57
Pedagogisk verksamhet ................... 25
Ordförklaringar ................................. 58
Vård och omsorg .............................. 28
Individ- och familjeomsorg .............. 31
2013-09-19
Inledning
Kommunalrådet har ordet
Du håller nu Vellinge kommuns budget för 2014 i
handen. Det är, enligt min mening, en bra budget
som tillfredsställer de flesta önskemål.
Verksamheterna får full kompensation för sina
kostnadsökningar och dessutom innehåller
budgeten satsningar på högre lärarlöner, en ny
förskola och lite annat smått och gott.
Våra marginaler är däremot mycket små, ja
nästan obefintliga. Det betyder att vi mycket noga
måste följa upp verksamheten så att inget
oförutsett kullkastar all vår planering. Samtidigt
är jag trygg i förvissningen att våra medarbetare
tar ett stort ansvar både för verksamhet och
ekonomi, jag är övertygad om att året kommer att
sluta på plus.
Vår finansminister, Anders Borg, använder gärna
vädermetaforer när han beskriver det ekonomiska
läget. Inför 2014 har han talat om fortsatt
gråväder i världsekonomin och om behovet att
tillföra energi till landets ekonomi. Statens
finanser kommer därför några år framåt gå med
underskott.
Denna möjlighet saknar kommunerna. Vi ska i
enlighet med det sk balanskravet gå med
överskott varje enskilt år, vi får inte planera för
underskott. Om resultatet däremot ändå blir
negativt har vi numera en viss möjlighet att
utnyttja överskott från tidigare år för att i
redovisningen täcka förlusten. I Vellinge har vi i
ett första skede avsatt 13 Mkr för detta ändamål,
vilket visar på styrkan i vår ekonomi.
Det är alltid svårt att sia om framtiden, men
personligen tycker jag att det ser lite ljusare ut för
det kommande året än de år vi har bakom oss.
Signalerna är inte många och inte särskilt tydliga,
men jag sticker ut huvudet och påstår att vi nu går
mot bättre tider.
Samtidigt är det viktigt att vi inte bara tänker på
de nya saker vi ska göra nästa år utan att vi
faktiskt alla kommer ihåg att redan nu levererar vi
mycket service av hög kvalitet dagligen. Detta
ska vi vara stolta över och fokusera på. Då blir en
bra kommun ännu lite bättre!
Nu ser vi fram mot 2014 – ett år med nya
möjligheter!
Lars-Ingvar Ljungman
Ordförande i kommunstyrelsen
3 (59)
2013-09-19
Så använder vi skattepengarna
SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR
Andel intäkter i % av totala intäkter
17
2
Skatt
Fin intäkter
Övriga intäkter
81
100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN
PLANERAS ATT ANVÄNDAS UNDER 2014 SÅ HÄR:
1:79 kr
Politisk verksamhet
5:91 kr
Infrastruktur, skydd m.m.
6:37 kr
Fritid och kultur
55:33 kr
Pedagogisk verksamhet
23:24 kr
Vård och omsorg
3:16 kr
Individ- och familjeomsorg
4:20 kr
Gemensam verksamhet
4 (59)
2013-09-19
Organisation
Kommunens samlade verksamhet
Med undantag för den politiska verksamheten
bedrevs 2012 all verksamhet i Vellinge kommun
till 48 procent av uppdragsföretag, friskolor
inräknat. ”Egen regi-företag”, d v s egen
verksamhet som finansieras via ”pengsystem”
utgjorde 25 procent. Knappt en halv procent
finansierades med kommunala bidrag och knappt
27 procent utgjordes av ”övrig kommunal
verksamhet”, Den sistnämnda gruppen inkluderar
såväl verksamhet som bedrivs av Vellinge
kommun som köp av verksamhet från annan
kommun.
Med kommunens samlade verksamhet avses den
verksamhet kommunen bedriver i
kommunkoncernen och i uppdragsföretag.
Den kommunala koncernen utgörs av den
kommunala förvaltningsorganisationen och
kommunens koncernföretag. Ett uppdragsföretag
är annan juridisk person till vilken kommunen
med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19
överlämnat ”vården” av en kommunal
angelägenhet. Överlämnandet kan ske genom
upphandling enligt Lag om offentlig upphandling,
Lag om valfrihetssystem eller på annat sätt.
Bland uppdragsföretagen ingår bl.a. kommunala
entreprenader, dvs. företag som helt ägs av annan
juridisk person än kommunen. För att en
kommunal entreprenad ska föreligga gäller att:



Avtal upprättats mellan kommunen och
producenten.
Kommunen har huvudansvaret för att
tjänsterna erbjuds kommunmedborgarna.
Verksamheten skulle annars ha utförts i
egen regi.
Till kommunala entreprenader räknas inte
verksamhet som köps av annan kommun.
Kommunens organisation
Principbeslut om ny organisation fattades under
2010. Beslutet föranleddes av en insikt om att den
organisation som varit så framgångsrik under 90talet och 00-talet med all sannolikhet måste
5 (59)
utformas på ett annat sätt för att kunna möta de
utmaningar som framtiden under 2010-talet
kommer att innebära. Målet med organisationsförändringen var att skapa bättre och utökad
medborgarservice. En konsekvens av detta var att
M-nämnden och tekniska nämnden upphörde.
Istället bildades nämnderna utbildning- och
omsorgsnämnden samt nämnden för gemensam
medborgsarservice.
Vad gäller förvaltningsorganisationen, så
tillskapades en sammanhållen förvaltningsorganisation med en kommundirektör som högste
tjänsteman. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för all personal inom kommunorganisationen. I kommunförvaltningen ingår
även den verksamhet som sköts i egen regi
(skolor, bibliotek, fritidsgårdar etc).
Den politiska organisationen är numera uppbyggd
på ett starkt samband mellan nämnder och
kommunförvaltningen. Den politiska
organisationen ansvarar för att sätta mål och
riktlinjer för verksamheten och att följa upp att
den fungerar som planerat.
Kommunförvaltningen ska sedan se till att
verksamheten sköts i enlighet med de planer och
mål som politiken beslutat om.
Efter den senaste revideringen den 1 februari
2012 ser kommunens organisationen ut enligt
bilden på nästa sida.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige 2011
– 2014 framgår av följande tabell:
Parti
Antal mandat
Moderaterna
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna
Nya listan
Summa
28
8
1
2
5
3
4
51
2013-09-19
Beslutande politisk
organisation
Revisionen
MiljöByggnads
nämnden
Kommunfullmäktige
Över
förmyndare
Nämnden
Gemensam
Medborgarservice
Utbildnings
nämnden
Kommunstyrelsen
Omsorgsnämnden
Valnämnd
Beredande politisk
organisation
Beredningar och utskott
Vellingebostäder AB
Upphandlad
verksamhet
Utbildning
6 (59)
Medborgare
Tillväxt
Samhällsbyggnad
Vellinge
Exploaterings
AB
Medborgarservice
Admin/ekonomi/IT
Kommunikation
Sekreterare
HR
Kommundirektör
FörtjustOutsourcad
i Vellinge verksamhet
Vellinge – en kommun som väcker varma
känslor! Den upplevelsen är ett av syftena med
utvecklingsprogrammet ”Förtjust i Vellinge”.
Vellinge kommun som varumärke ska förknippas
med alla de positiva värden som vill förmedlas.
För medborgarna, näringslivet och besökare ska
servicen hålla toppklass i jämförelse med andra
kommuner.
Syftet med Förtjust i Vellinge är att skapa en
spänstig organisation som är robust över tiden.
Arbetet ska präglas av effektiva processer som
gör leveransen till medborgarna mindre
personberoende.
Samtliga medarbetare och entreprenörer ska
uppleva att de har ett gemensamt uppdrag som
utgår ifrån Vellinge kommuns värdegrund.
Vellinge kommun ska uppfattas som en
transparent, pålitlig och smidig kommun av alla
som har kontakt med kommunen.
Vellinge
Koncern
AB
Kommunens
bolag
Individuell
myndighetsutövning
Tjänstemannaorganisation
I kommunen ska finnas en arbetsglädje som
känns och smittar av sig. Den positiva attityden är
drivkraften när Vellinge ska utvecklas som varumärke och göra kommunen ännu mera attraktiv.
Så styrs och drivs Förtjust i Vellinge
I styrgruppen ingår kommunens politiska ledning
och tjänstemannaledningen. Det finns kopplat nio
referensgrupper till programmet med syfte att
förankra arbetet hos medarbetare, medborgare,
fackliga organisationer och politiker. Med tydliga
målsättningar och en bra budgetprocess skapas ett
fundament för bra gemensamma prioriteringar.
Baserat på en tydlig vision tas inom de olika
verksamhetsområdena fram handlingsprogram
omsatta i strategier och aktiviteter. Ramen ges i
politikens mål och riktlinjer. Dessa riktlinjer
beslutas ytterst av kommunfullmäktige, respektive nämnd och kommunstyrelsen har sina egna
ansvarsområden.
2013-09-19
Förtjust i Vellinge fas 1 – Leverans från de sex
delprojekten
Förtjust i Vellinge omfattar sex delprojekt där
tjänstemän i ledningsgruppen leder projekten i
den gemensamma utvecklingsresan. Samtliga
projekt har levererat enligt sina projektplaner.
1. Vision och värdegrund
Leverans hittills:
Vision och värdegrund beslutade i styrgruppen.
Implementering pågår i alla verksamheter.
2. Ny budgetprocess
Leverans hittills:
Ett årshjul med budgetprocessen, olika aktiviteter
och verksamhetsplan beslutade i styrgruppen.
3. Arbetsformer, roller och ansvar
Leverans hittills:
En förstärkt utbildningsorganisation har skapats
och implementerats. Definitionsarbete beträffande
styrande dokument i kommunen är klart.
Analyser är genomförda för hur Vellinge Direkt
ska utvecklas, till exempel hur medborgare kan
följa beslutsgången för bygglov. Utbildning har
genomförts och processen har utvecklats för hur
man skapar ett gemensamt arbetssätt, tar fram
underlag och fattar beslut av hög kvalitet.
4. Varumärkesstrategi, kommunikationsstrategi och grafisk manual
Leverans hittills:
Alla tre delarna är beslutade. Under hösten 2012
har det pågått ett intensivt arbete med att dels få
klart den grafiska manualen, dels använda den på
allt från vår webbplats till skyltar, annonser och
broschyrer.
5. Hållbart ledarskap
Leverans hittills:
Ledarutvecklingsprogrammet är beslutat och
genomfört. Utbildningsplanen rullar kontinuerligt
för nya chefer. Planering är gjord för nya chefer
att gå ledarutvecklingsprogrammet 2013. Plan för
successionsordning och definition av nyckelkompetenser är antagen.
6. Implementeringen av IT-strategin
Leverans hittills:
2012 fick Vellinge kommun en ny IT-strategi
som är en utstakad väg fram till 2015 för hur IT
ska utvecklas som ett bättre stöd till verksamheten och medborgarna. Ett IT-råd skapades i
samband med att den nya IT-strategin antogs och
har som syfte att förutom se till att IT-strategins
mål blir genomförda till 2015, även vara ett
strategiskt och beslutande forum för IT-frågor i
kommunen.
Förtjust i Vellinge fas 2 och fas 3
Under 2013 går Förtjust i Vellinge in i fas 2. Ett
delprojekt har till syfte att nämnderna för
kommande mandatperiod ska ta fram en politisk
plan för sin verksamhet. Den politiska planen ska
ge en tydlig bild av de politiska ambitionerna. Det
underlättar och skapar struktur när delarna i
planen ska uppdateras i framtiden. En tydligare
koppling till kommunens verksamhetsplan ska
göras.
Ett annat delprojekt är att ta fram en kommunikationsplan med basen i kommunikationspolicyn.
Riktlinjer ska tas fram för hur det ska kunna
skrivas ännu mera målgruppsanpassat i vår
kommunikation.
I fas 2 ska också arbetet påbörjas med att skapa
en för kommunen gemensam struktur för analys
och uppföljning. Denna del av projektet kommer
även att fortsätta under fas 3 där arbetet ska
mynna ut i ett ”medborgarfönster”, ett ”politikerfönster” och ett ”tjänstemannafönster”. Medborgare, politiker, och tjänstemän kommer att kunna
följa verksamheten inom kommunen på ett mer
enhetligt sätt. Arbetet ska mynna ut i ett enhetligt
beslutstödssystem och en enhetlig processtruktur
för uppföljning av verksamheten.
I fas 3 ska i ännu högre grad kommunens tjänster
målgruppsanpassas. Under projektets gång ska
även kommunens nya kommunikationspolicy
börja implementeras. Detta är centralt för att så
fort som möjligt nå ut till våra olika målgrupper.
Värderingar
Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra
kunder, d v s medborgare, besökare och
företagare. De ska fungera som vår kompass när
vi känner oss osäkra hur vi skall agera.
7 (59)
2013-09-19
Värderingarna bildar samtidigt en kärna för det
som kan sägas är vår ”kommunkultur”.
Värderingarna guidar oss i vårt sätt att agera
internt, gentemot våra samarbetspartners och inte
minst våra kunder. Våra fyra kärnvärden är
Följande
1. Glädje
Vi känner glädje när vi arbetar eftersom vi är
stolta över vad vi uträttar. Vi har kul på jobbet
och det är en positiv energi som smittar av sig.
2. Mod
Vi är inte rädda för att prova nya vägar, för det
utvecklar verksamheten. Vi visar mod genom att
fatta beslut som vi står för och har kraft att
genomföra.
3. Trovärdighet
Vi lever som vi lär och håller våra löften. Det kan
vara svårt ibland, men är avgörande för att skapa
bästa möjliga livskvalitet för kommuninvånarna.
4. Omtanke
Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap
visar vi att vi tar hand om varandra och vår
omvärld.
8 (59)
2013-09-19
Styrning
Vision för Vellinge kommun
Alla framgångsrika företag, organisationer och
kommuner har en vision, ett yttersta mål för sin
verksamhet. En vision beskriver aldrig den
närmaste framtiden, den är mycket långsiktig.
Den ska ständigt vara närvarande och vägleda oss
i allt vi gör. Varje beslut, varje handling ska i
någon mån leda till vi närmar oss visionen.
Vår vision är ”Bästa möjliga livskvalité – för
dig!”
Utbildning. Det är viktigt att våra barn får en bra
start i livet. Därför satsar vi på en skola i
toppklass, en skola som lär för livet.
Omsorg. Behöver du samhällets stöd finns vi där
för att tillsammans med dig utforma detta efter
ditt behov och dina förutsättningar.
Trygghet. Alla som bor eller vistas i vår kommun
ska känna sig trygga i livets olika skeenden.
Företagande. Vi skapar bra förutsättningar för ett
framgångsrikt företagande. Vår ambition är att
vara den mest företagarvänliga kommunen i
landet.
Vad menar vi då med vår vision?
I Vellinge är det bra att bo och leva.
Vi har bland Sveriges absolut finanste natur och
boendemiljö. Vår äldreomsorg och vårt stöd till
utsatta är av hög kvalitet. Våra skolor är mycket
bra och där kan dina barn utvecklas efter sina
förutsättningar.
Detta är vi stolta över!
Tack vare detta är det möjligt för dig och din
familj att tillsammans skapa en livskvalité utöver
det vanliga – en livskvalité som ni väljer och
skapar utifrån era personliga mål och
förutsättningar.
Vellinge kommun har en vilja att ge alla
kommuninvånare ett rikare liv.
Ett liv rikt på
- Natur och fritidsupplevelser
- Kunskap och kreativitet
- Medmänskliga relationer och
omtänksamhet
Fritid och kultur. Ett brett utbud av olika
aktiviteter och en fantastisk natur garanterar att
din fritid och rekreation blir något utöver det
vanliga.
Skatten. Låg skatt ger dig ökade möjligheter att
själv bestämma vad du vill använda dina pengar
till. Din frihet blir större.
Övrig styrning
Styrningen av Vellinge kommuns verksamhet
sker via flera olika komponenter där de politiskt
antagna övergripande och verksamhetsspecifika
måldokumenten utgör grunden för styrningen.
Andra delar i kommunens styrsystem är beslutade
planer, planerad befolkningsutveckling, statliga
regler och beslut, resurstilldelning via budget,
uppföljning och intern kontroll samt olika system
för kvalitetsutveckling och –uppföljning.
Följande måldokument är fastställda av kommunfullmäktige för kommunens verksamhet:
-
Vi erbjuder
Boendemiljö. Här kan du välja om du vill bo vid
havet eller på slätten. Genom noggrann och
genomtänkt samhällsplanering sker fortsatt
utbyggnad så att vi bevarar det värdefulla och
unika i vår miljö.
-
Fritids- och kulturplan, den 27 november
1996 (§ 73)
Plan för individ- och familjeomsorg, den
27 januari 1999 (§ 9)
Biblioteksplan, den 13 mars 2013 (§ 21)
Lokala miljömål, den 23 april 2008 (§
29)
Åtgärdsprogram för att uppnå de lokala
miljömålen, den 4 februari 2009 (§ 10)
Äldreomsorgsplan, den 3 februari 2010
(§ 4)
9 (59)
2013-09-19
-
Plan för den pedagogiska verksamheten,
den 30 september 2010 (§ 58)
Renhållningsordning 2011 – 2015, den
16 december 2010 (§ 68)
Översiktsplan 2010 – med utblick mot
2050, den 23 januari 2013 (§ 8)
Under hösten 2013 ska varje nämnd antaga en s k
nämndsplan. I nämndplanerna anges de politiska
ambitionerna/inriktningen för respektive nämnds
arbete för den närmaste mandatperioden och
ambitionerna bör vara kopplade till en förväntad
resurstilldelning.
God ekonomisk hushållning
Den kommunala verksamheten ska enligt
Kommunallagen bedrivas med god ekonomisk
hushållning i såväl ett kort- som ett långsiktigt
perspektiv. Kommunerna ska därför ange
finansiella mål och mål för verksamheten som har
betydelse för god ekonomisk hushållning.
Det finansiella perspektivet tar sikte på
kommunens finansiella ställning och utveckling.
En utgångspunkt är att varje generation själv
måste bära kostnaderna för den service som den
konsumerar. Detta innebär bl.a. att de löpande
intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna och
att resultatet sett över tiden ska vara positivt. Ett
underskott i ett årsbokslut ska återställas under de
tre närmast följande räkenskapsåren.
Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens
förmåga att bedriva verksamheten på ett
kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.
Verksamhetsmålen ska vara tydliga och mätbara
och målen ska anges med utgångspunkt från
befintliga ekonomiska resurser.
Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså
ihop för att god ekonomisk hushållning ska
uppnås. Det är upp till varje enskild kommun att
välja en styrmodell för att bedöma detta. Vellinge
har beslutat att balanserad styrning är den
styrmodell som ska användas i kommunen för att
beskriva god ekonomisk hushållning.
Reviderad styrmodell 2014
Med anledning av att en ny vision har antagits för
kommunen, förändrad politisk- och
tjänstemannaorganisation, ändrad inriktning/
innehåll för styrkorten, införande av
verksamhetsplan och Förtjust i Vellinge-projektet
”Planer”, så har det funnits ett behov av att
revidera kommunens styrmodell inför
planeringsåret 2014.
I det följande finns förklarande text till de olika
delarna i styrmodellen
Strategisk styrning
Grunden för kommunens styrning är visionen
”Bästa möjliga livskvalité – för dig!”. I denna
finns definierat sju stycken framgångsfaktorer,
som det är avgörande att lyckas inom för att
Vellinge ska bli en framgångsrik kommun. De sju
framgångsfaktorerna är
-
Boendemiljö
Utbildning
Omsorg
Trygghet
Företagande
Fritid och kultur
Låg skatt
På strategisk nivå sker den politiska styrningen
(”Vad”) genom det kommunövergripande
styrkortet. För de sju framgångsfaktorerna från
visionen, samt framgångsfaktorerna ”Demokrati
genom inflytande” och ”Personal”, formuleras
inriktningsmål, som sträcker sig över en
mandatperiod. Eventuell revidering av målen sker
inför varje ny mandatperiod.
För respektive mål definieras mätmetoder som
följs upp över tiden.
Resurstilldelning görs till nämnderna via
kommunfullmäktiges budget.
Taktisk styrning, politisk nivå
Inriktningsmålen i det kommunövergripande
styrkortet bryts ned till uppföljningsbara mål i
styrkorten på kommunstyrelse- och nämndsnivå.
Målen på kommunstyrelse- och nämndsnivå kan
vara på 1-3 års sikt och ska vara
uppföljningsbara.
10 (59)
2013-09-19
De framgångsfaktorer som finns i det
kommunövergripande styrkortet gäller även för
nämndernas styrkort. Egna verksamhetsmål kan
också förekomma. Dessa har i så fall koppling till
framgångsfaktorer i nämndplanerna.
Nämndplanerna har en viktig funktion att vara
”input” för de mål som ska formuleras i
kommunstyrelsens och nämndernas styrkort. I
nämndplanerna anges de politiska ambitionerna/inriktningen för respektive nämnds arbete
för den närmaste mandatperioden och
ambitionerna bör vara kopplade till en förväntad
resurstilldelning. De utgör ett underlag för
nämnderna för formulering av styrkortsmål.
I ”den bästa av världar” har de
ambitioner/inriktningar som finns i
nämndplanerna formulerats i styrkortsmål och
också genomförts vid utgången av respektive
mandatperiod. Ej planerade ärenden (ex statliga
beslut) och en förändrad resurstilldelning från
kommunfullmäktige kan dock påverka
möjligheten av att under mandatperioden
genomföra beslutade nämndplaner.
Nämnderna har att löpande följa upp mål,
verksamhet och ekonomi och ska till kommunfullmäktige i samband med tertialuppföljning,
delårsbokslut och årsredovisning lämna en
sammanfattande uppföljning.
Taktisk styrning, förvaltningsnivå
Verksamhetsplanen är kommundirektörens
planeringsdokument för att styra kommunförvaltningen (”Hur”) i arbetet mot
måluppfyllelse av kommunstyrelsens och
nämndernas styrkortsmål. I verksamhetsplanen
definieras insatser och aktiviteter, vilka har till
syfte att styra kommunförvaltningens
(avdelningar och egen-regienheters) arbete i
denna riktning.
Operativ styrning, utförare egen regi
De insatser/aktiviteter som berör egenregienheternas arbete, omvandlas sedan till
styrkortsmål för berörda egen-regienheter. Hur
arbetet med måluppfyllelse ska utföras inom
egen-regienheterna konkretiseras i en
aktivitetsplan för varje mål. Uppföljning av
arbetet sker efter fastställda tidpunkter i
aktivitetsplanen.
Resurser för att utföra egen-regienheternas arbete
erhålls från nämnderna via prestationsersättningar
alternativt anslagsfinansiering.
Operativ styrning, externa utförare
Vellinges verksamhet utförs till stor del via
externa utförare. Styrning och uppföljning av
deras verksamhet sker inom ramen för avtalet
med respektive utförare.
Resurser utbetalas till de externa utförarna genom
prestationsersättningar.
Måluppfyllelse
Uppföljning under året av budget och
kommunövergripande mål sker i samband med
tertialuppföljning, delårsbokslut och
årsredovisning. I årsredovisningen görs en
bedömning av måluppfyllelsen för målen i det
kommunövergripande styrkortet.
Måluppfyllelsen i kommunstyrelsens och
nämndernas styrkort ”summeras” då ihop.
Tanken är, att uppnådd måluppfyllelse i dessa
styrkort ska leda till förbättrade mätvärden för
inriktningsmålen i det kommunövergripande
styrkortet. Ett gott resultat uppnås då en hög grad
av måluppfyllelse föreligger. Detta är också en
indikation på god ekonomisk hushållning.
Kommunens intern styrmodell och det
kommunövergripande styrkortet för 2014 visas på
kommande sidor.
Intern kontroll
Den 12 december 2012 (§ 164) fastställde
kommunfullmäktige ett nytt reglemente för intern
kontroll. Kommunstyrelsen har det samlade och
övergripande ansvaret för den interna kontrollen,
medan nämnderna har det yttersta ansvaret för
intern kontroll inom sina respektive
verksamhetsområden. En god intern kontroll
kännetecknas bl a av
-
-
Säkerhet i system och rutiner
Rättvisande räkenskaper
En klar roll- och ansvarsfördelning
mellan den politiska nivån och
förvaltningen
Politiska beslut för verksamheten om
mål, inriktning, omfattning och kvalitet
Uppföljningsbara målformuleringar
11 (59)
2013-09-19
-
-
Fungerande kommunikation och
rapportering mellan olika
organisationsnivåer
Kontinuerlig uppföljning och utvärdering
av verksamhetens ekonomi, prestation
och kvalitet
En plan för att följa upp den kommunövergripande interna kontrollen fastställs årligen av
kommunstyrelsen, medan respektive nämnd själv
Intern styrmodell
ska fastställa en plan för att följa upp den interna
kontrollen inom nämndens ansvarsområde.
Planerna skall arbetas fram med utgångspunkt
från en risk- och väsentlighetsanalys. En samlad
bedömning över den interna kontrollen i kommunens verksamhet, lämnas från kommunstyrelsen till kommunens revisorer i samband
med beslut om årsredovisningen.
12 (59)
2013-09-19
13 (59)
Kommunövergripande styrkort 2014
Framgångsfaktor
Mätmetod
Inriktningsmål
- NRI, faktorn ”Bostäder”
*Verka för en god boendemiljö.
- SCB:s befolkningsstatistik
- NII
*En positiv befolkningsökning på 1 % per år sett över tiden (5 år).
*Verka för en förbättrad medborgardialog.
- NRI, faktorn ”Trygghet”
- Polisens trygghetsindex
- Svenskt Näringslivs kommunranking
- SKL:s Öppna jämförelser
*Alla som bor eller vistas i kommunen ska känna sig trygga i livets olika skeenden.
- Skolverket ”Andel behöriga till gymnasiet”
- Skolverket ”Betyg/meritvärde”
- Skolverket ”Resultat i nationella prov”
- NMI, faktorn ”Utbildningsmöjligheter”
- SKL:s ”Öppna jämförelser”
- Socialstyrelsens NKI för ”Hemtjänst”
- Socialstyrelsens NKI för ”Äldreboende”
- NMI, faktorn ”Äldreomsorg”
- NMI, faktorn ”Stöd för utsatta personer”
- NRI, faktorn ”Fritid”
- NMI, faktorn ”Kultur”
*En skola på mycket hög nationell nivå.
Personal
- Nöjd-Medarbetar-Index
- Personalens utbildningsnivå (skolverket, socialstyrelsen)
Skatt
- Resultatet i % i förhållande till skatteintäkterna
*Verka för att motiverad och kvalificerad personal arbetar inom kommunalt finansierad
verksamhet i Vellinge kommun.
*Resultatet ska uppgå till minst 1 % av skatteintäkterna, sett över tiden (5 år).
Boendemiljö
Demokrati genom
inflytande
Trygghet
Företagarvänlig
kommun
Utbildning
Omsorg
Fritid och kultur


*Bli den mest företagarvänliga kommunen i landet.
*En skola som lär för livet.
*En omsorg anpassad till brukarens behov och förutsättningar.
*Ett brett utbud av aktiviteter.
- Uttagen kommunalskatt per skattekrona
*Oförändrad skatt genom en effektiv verksamhet med hög kvalitet.
- Verksamhetskostnad/standardkostnad i förhållande till
genomsnittet för Skåne, riket och jämförbara kommuner.
Inriktningsmålen bryts ned till mål för kommunstyrelsen och övriga nämnder.
Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden.
Förkortningar: NRI =Nöjd-Region-Index, NII = Nöjd-Inflytande-Index, NMI = Nöjd-Medborgar-Index (index från Statistiska centralbyråns Medborgarundersökning”)
SCB = Statistiska centralbyrån
NKI = Nöjd-Kund-Index
SKL = Sveriges Kommuner och Landsting
2013-09-19
Medborgarservice
En dag i Vellinge kommun
… går 8 100 personer till sin arbetsplats i kommunen
… inpendlar 3 300 och utpendlar 10 500 personer
… föds knappt 1 barn
… flyttar 5 personer till kommunen och 4 personer från kommunen
… lämnas och hämtas ca 2 000 barn på förskola/pedagogisk omsorg
… går ca 4 000 elever i grundskolan och ca 1 500 i gymnasiet
… utförs ca 500 hemtjänsttimmar
… klipps 2 000 kvm gräs av kommunens entreprenörer
… hanteras 42 ton avfall
… förbrukas 7 700 kbm vatten
… inkommer 2 ansökningar om bygglov
… besöker 300 personer Vanningen
… görs ca 700 lån på kommunens bibliotek
14 (59)
2013-09-19
Medborgarundersökning 2012
Om undersökningen
Vellinge kommun genomför med 2-3 års
mellanrum en ”Medborgarundersökning” med
hjälp av Statistiska Centralbyrån. Under hösten
2012 genomfördes undersökningen för fjärde
gången. Tidigare undersökningar har genomförts
2005, 2007 och 2010. Av landets 290 kommuner
deltog 120 i 2012 års undersökning.
Medborgarundersökningen
är
en
attitydundersökning som mäter människors uppfattning
om en viss företeelse oberoende av om de själva
är berörda eller ej. Den ska därför inte förväxlas
med en brukarundersökning. Resultatet av de
inkomna postenkätsvaren från ett urval på 1 000
personer i åldersintervallet 18-84, analyseras
enligt analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI).
NKI är, i detta fall, ett mått på verksamheten sett
ur ett medborgarperspektiv och syftar till att ge en
helhetsbild samt att identifiera ett antal
prioriteringsområden att arbeta med för en ökad
nöjdhet hos kommuninvånarna.
Medborgarundersökningen består av tre delar
med var sitt helhetsbetyg:

Nöjd-Region-Index
(NRI)
–
mäter
kommunen som en plats att leva och bo på.

Nöjd-Medborgar-Index (NMI) – mäter
uppfattningen om kommunens verksamheter.

Nöjd-Inflytande-Index (NII) – mäter
kommuninvånarnas
inflytande
på
kommunala beslut och verksamheter.
Helhetsbetyget för respektive del redovisas efter
avslutad undersökning som ett betygsindex med
ett värde mellan 0 och 100 enligt principen; desto
högre, desto bättre.
Resultat 2012
Höstens undersökning medförde en svarsfrekvens
på 56 procent (53 procent - 2010). Lägst
svarsfrekvens bland urvalsgrupperna registreras
för medborgare i åldersintervallet ”18-24 år” med
35 procent, medan högst svarsprocent finns i
15 (59)
åldersintervallet ”65-74 år” med 73 procent. Av
de tillfrågade kvinnorna valde 59 procent att
besvara enkäten medan motsvarande siffra för de
tillfrågade männen blev 52 procent.
Vellinge kommun erhöll följande resultat i
undersökningen 2012 för de tre indexen (2010 års
betyg inom parentes):
Nöjd-Region-Index (NRI):
Nöjd-Medborgar-Index (NMI):
Nöjd-Inflytande-Index (NII):
73 (72)
61 (60)
46 (44)
Ett förbättrat helhetsbetyg redovisas 2012 inom
samtliga tre delar jämfört med 2010 års mätning.
Mätningarna 2005 och 2007 hade dock bättre
resultat än 2012 års resultat.
Generellt kan följande slutsatser
Medborgarundersökningens resultat
dras
av
 Vellinge har inom samtliga faktorer något
högre resultat än föregående mätning.
Mätningarna 2005 och 2007 hade dock högre
resultat än årets.
 Helhetsbetyget inom respektive indexområde
är betydligt högre för Vellinge än för andra
kommuner i samma storleksklass.
 81 procent kan starkt rekommendera vänner
och bekanta att flytta till kommunen.
 Ju äldre medborgare, desto nöjdare.
 Kvinnor generellt lite nöjdare än män.
 Bott längre i kommunen – mindre nöjd.
2013-09-19
EN KOMMUN
VISIONER
MED
STABILITET
OCH
Politisk verksamhet
”Bästa möjliga livskvalité – för dig.”
”Låg skatt ger dig ökade möjligheter att själv
bestämma vad du vill använda dina pengar till.
Din frihet blir större.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Prioriterade satsningar 2014
 Val till EU-parlamentet den 25 maj.
 Allmänna val till riksdagen, landstingsoch kommunfullmäktige 14 september.
Vårt erbjudande
Politisk verksamhet innefattar den verksamhet
som bedrivs i Kommunfullmäktige, kommunens
styrelser/nämnder/utskott och hos
överförmyndaren.
Kommunfullmäktige, kommunens högsta
beslutande organ, består av 51 ledamöter som
utses vid allmänna val vart fjärde år.
Kommunstyrelsen har 13 ledamöter, bereder och
verkställer ärenden till kommunfullmäktige, leder
och samordnar förvaltningen av kommunens
angelägenheter samt har uppsikt över nämndernas
verksamhet.
Under kommunstyrelsen finns fr o m 2011,
förutom ett arbetsutskott, följande utskott:


Beredning för fysisk planering.
Utskott för frågor kring den egna
produktionen (Produktionsutskott).
Valnämnden är lokal valmyndighet och ska
fullgöra uppgifter enligt Vallagen och
Folkomröstningslagen.
Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt. Vidare prövas om
räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll
som utövas inom nämnderna är tillräcklig.
Överförmyndarverksamheten ska utöva en god
tillsyn över legala förmyndares (föräldrar) och
förordnade gode mäns och förvaltares förvaltning
av underårigas respektive myndlingars egendom.
Miljö- och byggnadsnämnden handlägger
ärenden som rör miljö- och hälsoskydd, plan- och
byggärenden samt bygglov.
Nämnden för gemensam medborgarservice har
hand om alla typer av gemensam service (gator,
vatten och avlopp, kultur och fritid, renhållning,
räddningstjänst, kollektivtrafik, färdtjänst).
Omsorgsnämnden svarar för vård- och
omsorgsfrågor utom själva driften av
verksamheten samt individ- och familjeomsorg.
Utbildningsnämnden svarar för all pedagogisk
verksamhet utom själva driften av verksamheten.
Kvalitet
Resultat av det politiska arbetet i kommunen mäts
bl.a. genom SCB:s ”Medborgarundersökning”. I
2012 års undersökning ökade index jämfört med
2010 för de tre huvudområdena Nöjd-RegionIndex (NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och
Nöjd-Inflytande-Index (NII).
Helhetsbetyget inom respektive indexområde är
betydligt högre för Vellinge än för andra
kommuner i samma storleksklass. Av de som
svarade i undersökningen kan 81 procent starkt
rekommendera vänner och bekanta att flytta till
kommunen.
Resultatet av undersökningen kommer att ligga
till grund för ytterligare förbättringsåtgärder i
kommunens kvalitetsarbete under de närmaste
åren.
Övergripande mål
Kommunfullmäktiges kommunövergripande mål
anges i det kommunövergripande styrkortet.
Valnämndens mål är att i genomförandet av val
och folkomröstningar ge god service.
Revisionen ska genom en effektiv revision samt
deltagande i förändrings- och utvecklingsarbetet
medverka till en effektiv kommunal verksamhet.
16 (59)
2013-09-19
Överförmyndaren ska ge en bra service åt de
kommuninvånare som är i behov av nämndens
tjänster. Lagbestämmelser och uppkommen
praxis ska följas.
Kommunstyrelsens och övriga nämnders
verksamhetsmål beslutas av respektive nämnd.
Ekonomi
Mkr
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
Driftnetto
18,3
22,5
26,3
25,0
25,8
Kostn/inv (kr)
544
667
778
735
750
Investeringar
0,0
7,0
5,0
5,0
5,0
17 (59)
2013-09-19
EN VACKER OCH TRYGG KOMMUN
samt utveckla GIS-funktioner (Geografiskt
Informationssystem) bl.a. för översiktsplan.
Infrastruktur, skydd m m
”Genom noggrann och genomtänkt
samhällsplanering sker fortsatt utbyggnad så att
vi bevarar det värdefulla och unika i vår miljö.”
”Vi skapar goda förutsättningar för ett
framgångsrikt företagande. Vår ambition är att
vara den mest företagarvänliga kommunen i
landet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Miljö och stadsbyggnad
Prioriterade satsningar 2014
 Centrumutvecklingsprojekt för förnyelse
av centrumbebyggelsen i Skanör,
Höllviken och Vellinge.
 Arbetet fortsätter med detaljplaner för
persontågstrafik på Trelleborgsbanan
samt utbyggnad av planskildheter i V
Ingelstad.
 Fortsatt utbyggnad av bostäder i Skanörs
Vångar.
 Arbetet fortsätter med att skydda boendeoch livsmiljöer mot höjda havsnivåer.
 Åtgärder enligt miljömåls- och
naturvårdsprogram börjar genomföras.
Vårt erbjudande
Myndighetsutövning enligt Plan- och bygglagen
(PBL) och Miljöbalken (för den enskilde oftast
liktydigt med beslut om bygglov eller tillsyn över
och ansökan/anmälan av verksamheter).
Medverka till att fortlöpande utveckla ett sunt och
hälsosamt samt långsiktigt hållbart samhälle
genom framsynt planering och genomarbetad
tillståndsgivning.
Främja en god byggnadskultur och boendemiljö i
befintliga och nytillkomna områden med god
tillgänglighet såväl i det offentliga rummet som i
den enskilda bostaden.
Upprätta nybyggnadskartor, göra utstakningar
och kontrollmätningar för att stödja byggandet
Upprätta översikts- och detaljplaner, utredningar
och program för utveckling av bostäder, service,
verksamheter, rekreationsområden, infrastruktur,
handlingsplan för skydd mot stigande havsnivå
m.m. i samspel med natur- och kulturmiljöer så
att en attraktiv och konkurrenskraftig miljö
uppnås.
Översyn av miljömålsprogrammet samt initiering
av klimatprogram och naturvårdsprogram.
Kvalitet
I verksamheten kan kvalitetskrav huvudsakligen
kopplas till handläggningstid samt kravet på
korrekta beslut vilka inte upphävs efter
överklagande. Utveckling av rutiner ska ske för
att förbättra dessa båda delar.
Enkätundersökningen beträffande service och
kundnöjdhet ska genomföras våren 2013. NKI
(nöjdkundindex) beräknades 2011 till 89 procent
(91 procent 2007). Delbetyg: Information – 3,7;
Service – 3,7; Bemötande – 4,0; Besked och
beslut – 3,9.
Övergripande mål
Långsiktigt god hushållning med resurser samt att
möjliggöra lämplig användning och utveckling av
mark och vatten. Planer ska rationalisera framtida
tillståndsprövning. Avvägning ska göras mellan
enskilda och allmänna intressen. Planläggning
ska möjliggöra ett ekonomiskt byggande samt
utveckling av en vacker och trivsam miljö där ny
bebyggelse upplevs som goda tillskott.
Medverka till en långsiktigt hållbar utveckling så
att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö.
Boendemiljöer ska vara attraktiva med spännande
och varierande arkitektur som tillvaratar de
estetiska värdena. Olika kommundelars unika
identitet och särprägel ska bevaras och utvecklas.
Förutsättningar för ett sunt, tillgängligt och
resurssnålt byggande ska tillförsäkras. Skador på
människors hälsa och miljö ska förebyggas,
natur- och kulturområden ska vårdas och
biologisk mångfald bevaras.
18 (59)
2013-09-19
Framtid
En fortsatt hög befolkningstillväxt i
Öresundsregionen leder även till ett högt
bebyggelsetryck i Vellinge kommun. Detta ställer
stora krav på planering och tillståndsgivning för
att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling, så att
kommunens attraktivitet och konkurrenskraft som
boendemiljö bevaras.
För att möjliggöra ytterligare utbyggnader och
möta effekter av klimatförändringar krävs fokus
på planering för utbyggnad av kommunal service,
spårtrafik, vägnät, ledningsnät samt skydd mot en
stigande havsnivå. Kommunens roll som drivande
i samhällsbyggnadsprocessen accentueras.
Efterfrågan på bostäder inom kommunens västra
delar förväntas bestå. Intresset för de östra
kommundelarna ökar med persontågstrafik.
Planläggning pågår för att Pågatågstrafik ska
kunna påbörjas 2015.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
Antagna
detaljplaner
Lagakraftvunna
detaljplaner
Inkommande
miljöärenden
Inkomna bygglov
Överklagade
ärenden
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
10
10
12
15
15
13
8
12
15
15
898
900
1 000
1 000
1 000
839
51
750
50
850
40
900
40
900
40
Mark och exploatering
Prioriterade satsningar 2014
 Bostadsförsörjningsprogammet ska
fastställas under 2014.
 Framtida utbyggnader av stationsområdena i V Ingelstad och Östra Grevie
leder till framtida investeringar och
framtida exploateringar.
Vårt erbjudande
Balansräkningsenhet Mark- och Exploatering
innehåller två verksamhetsgrenar
19 (59)
Förvaltning av mark
Förvaltningen har två delar; arealmässigt består
den huvudsakligen av mark för bestående
verksamheter som golfklubbar, föreningar,
förordnandeområden etc. Den mindre, men
viktigaste delen, utgörs av förvaltning av
markreserven. Denna äger kommunen för att
utveckla till annan verksamhet som bostäder,
företagande etc.
Exploateringsverksamhet
Syftet med exploateringsverksamheten är att
utveckla kommunägd mark för bostäder,
företagande etc. För detta genomförs
projekteringar, entreprenader, markanvisningar
m m. Till stor del handlar exploateringsverksamheten även om att styra exploatering på privat
mark inom kommunen, företrädesvis genom
exploateringsavtal mellan kommunen och privata
aktörer.
Kvalitet
Utveckling av exploateringsavtal och
projekteringsunderlag sker för att garantera att i
planer avsedda kvaliteter genomförs.
Övergripande mål
Balansräkningsenhet Mark och exploatering ska
sett över tiden tillse att mark för
bostadsutbyggnad och service kan exploateras i
enskild eller kommunal regi samt att det alltid
finns industrimark att erbjuda intressenter.
Framtid
Under planperioden kommer utbyggnad av V
Ingelstad att fortsätta. Utbyggnaden i V Ingelstad
är kopplad till att persontågstrafik kommer att
startas på Trelleborgsbanan med stationer i V
Ingelstad och Östra Grevie.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
Arrenden
Exploateringsavtal
Mark, förvaltning,
ha
Markreserv, ha
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
78
3
80
4
80
4
78
4
75
4
467
489
489
475
465
170
178
170
170
170
2013-09-19
Kommunens markinnehav kommer att variera
under tiden och detta kommer bl a att visa sig i
antal kvm markreserv. Utvecklingen av
markinnehavet är dock svår att veta i.
allmänheten. Under 2013 utökas uppföljningen av
driftsentreprenaderna med egna kontrollrundor
enligt upprättade rutiner avseende skötsel av
grönytor och vägar samt renhållning.
Teknisk verksamhet och räddningstjänst
Övergripande mål
Skötseln av allmän platsmark ska utföras av
privata entreprenörer så att kommunen upplevs
vara välskött på ett kostnadseffektivt sätt. När
denna bedömning görs ska man ta särskild hänsyn
till karaktären av den allmänna platsmarken.
Kommunen har exempelvis nästan inga
traditionella parker utan områden som är mera
naturlika.
Prioriterade satsningar 2014
 Skötsel av tillkommande ytor för
grönyte- och gatudrift samt utökad
snöröjning vid bl a Skanörs Vångar, Ö
Höllviken, företags-parken i Vellinge
samt Ö Grevie och V Ingelstad
 Gång- och cykelväg Gessie Villastad/
Gessie kyrkby
 Utbyte av befintlig belysning till LEDbelysning fortsätter.
 Skapa större trygghet genom
förbättrade/utökade belysningsstråk längs
GC-vägar
Vårt erbjudande
Huvuduppgiften är att förvalta allmän platsmark:
gator, vägar, gång- och cykelvägar, stränder,
lekplatser, torg, parker och övriga grönområden.
Ansvar för kollektivtrafiken, Skanörs hamn och
räddningstjänsten ingår också i verksamheten.
På ett kostnadseffektivt sätt ges medborgarna ett
bekvämt, säkert, miljöanpassat och estetiskt
trafikrum att vistas i. Vidare ska skapas
välkomnande, gemensamma utemiljöer och
mötesplatser med olika karaktärer. Vidare ska
erbjudas attraktiva naturupplevelser som är
tillgängliga för alla.
Kvalitet
Arbetet fortgår kontinuerligt med att hålla en god
skötselnivå av hårdgjorda ytor, grönytor och
stränder. Bortsett från räddningstjänstverksamheten bedrivs skötsel och underhåll genom att
funktionsentreprenader upphandlas från externa
entreprenörer. Arbetssättet innebär att kommunen
ställer krav på vilken skötselkvalitet som skall
uppnås. Därefter överlåts till entreprenörerna att
avgöra hur de ska arbeta för att nå ställda krav.
En viktig del av arbetet är att i samverkan med
entreprenörerna analysera tillsynsrapporter samt
inkomna felanmälningar och synpunkter från
Nöjdheten bland kommuninvånarna över
kommunen och dess entreprenörers arbete ska
öka.
Räddningstjänsten ska ha en första styrka på plats
inom 10 minuter i kommunens tätorter samt
påbörja tvåstationsinsats i hela kommunen inom
20 minuter.
Framtid
De största framtida utmaningarna inom
infrastrukturområdet är att lösa frågor kring
förväntade höjda havsnivåer och dagvattenhanteringen på Näset. Detta kommer att vara aktuella
frågor under åtskilliga år. Både hantering av
höjda havsnivåer och dagvatten förväntas att
omgärdas av omfattande tillståndsprocesser, som
kan vara tidskrävande.
Anläggandet av pågatågsstationer i Östra Grevie
och Västra Ingelstad, tillsammans med andra
utbyggnadsprojekt, kommer att medföra ökade
skötselområden, både avseende grönytor och
gator.
Även omställningen till mer energieffektiva
belysningsanläggningar är ett viktigt arbete under
flera år framöver. De belysningsanläggningar
som togs över 2011 är generellt sett i dåligt skick
och det föreligger ett omfattande
investeringsbehov. I detta arbete kommer LEDbelysning att prioriteras, dels för att fasa ut de
miljöfarliga alternativ som används i dag men
framför allt för att minska energiförbrukningen.
20 (59)
2013-09-19
Verksamhetsmått/nyckeltal
Teknisk verksamhet
Bok
2012
Yta tusen
kvm
Klippt gräs
Buskage
Km
Asfaltvägar
Grusvägar
GC-väg
asfalt
GC-väg
grus
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
734
239
735
239
735
240
736
241
742
242
120
121
122
124
124
9
57
9
57
9
60
9
60
9
60
59
59
60
61
61
Räddningstjänst
Antal
Brandutryckningar
Trafikolyckor
Sjukvårdslarm
Övriga
insatser
Tillsyner
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
50
50
50
50
50
50
60
50
80
50
80
50
80
50
80
120
100
100
100
100
60
60
60
60
60
av kommunens krisledningsorganisation samt
frivilliga resursgrupp (FRG).
I verksamheten ingår också tillståndsprövning,
tillsyn, rådgivning, information och service till
allmänheten, övriga nämnder och verksamheter.
Övergripande mål
Vellinge kommun ska vara en attraktiv plats för
företag att etablera sig och verka på genom att:
Erbjuda en effektiv företagarservice á la ”One
stop shop”.
Skapa redskap och initiera processer för ett
hållbart, konkurrenskraftigt lokalt näringsliv i
Vellinge kommun.
Främja tvärsektoriellt samarbete mellan näringslivets olika branscher, offentliga organisationer,
utbildningsinstitutioner och idéburna sektorn
Skapa, samordna och genomföra behovsrelaterade utvecklingsprojekt inom ramen för
regionala, nationella och europeiska bidragsprogram.
Aktivt arbeta med olika nätverk av aktörer inom
kommunens geografiska område, för att uppnå
samhällelig robusthet, en både faktisk och
upplevd trygghet samt god förmåga att hantera
krissituationer oavsett karaktär.
Övrig infrastruktur
(Turism, näringslivs- och EU-verksamhet samt
krisberedskap/säkerhet.)
Prioriterade satsningar 2014
 Samarbetet med företagsnätverken
gällande centrumutveckling fortsätter.
Projektledare anställs.
 Fortsatt utveckling av det lokala
samarbetet inom turism och näringsliv.
 Fortsatt genomförande av handlingsprogram för förbättring av den
kommunala servicen till näringslivet.
Vårt erbjudande
Näringslivs- och turismutveckling, turistbyråverksamhet, EU-samordning samt internationella
kontakter.
Ansvar för hanteringen av samhälleliga
krissituationer, övning och kompetensutveckling
Kvalitet
I Svenskt Näringslivs kommunranking mäts
kommunernas arbete med näringslivsfrågor.
Vellinge hamnade på andra plats i mätningen
2013 (tredje plats 2012).
Nationella Brottsförebyggande rådet och polisen
genomför och sammanställer resultat av både den
faktiska tryggheten (mäts i antalet brott) samt den
upplevda (mäts genom enkäter till slumpvis
utvalda kommuninvånare).
Framtid
Inom näringslivs- och turistområdena behöver ett
fördjupat samarbete utvecklas med företagsnätverken, med syfte att förbättra det lokala företagsklimatet. Utveckling av nya turistattraktioner i
samarbete med lokala intressenter är också
angelägna åtgärder för framtiden.
21 (59)
2013-09-19
Krisledningsorganisationen behöver fortsatt
vidareutvecklas och kompetenshöjas. Även
beredskapen behöver vidareutvecklas genom
arbete med risk- och sårbarhetsanalyser samt
krisplaner för olika scenarior.
Ekonomi – totalt Infrastruktur
Mkr
Driftnetto
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
78,2
82,0
86,6
91,2
99,6
Kostn/inv (kr)
2 326
2 430
2 562
2 680
2 894
Investeringar
21,6
41,5
10,0
75,0
12,0
22 (59)
2013-09-19
EN KOMMUN MED AKTIV FRITID OCH
KULTUR
Fritid och kultur
”Ett brett utbud av olika aktiviteter och en
fantastisk natur garanterar att din fritid och
rekreation blir något utöver det vanliga.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Prioriterade satsningar 2014
 Vellinge-Näsets simklubb; utbyggnad av
tränings- och administrationslokal i
anslutning till Vanningen under år 2014.
 Kämpinge gymnastikförening; utbyggnad
av ny entré och förråd i träningslokalen i
Kämpingehallen under år 2014.
 För att öka servicenivån för medborgarna
när biblioteket inte är bemannat på t ex
kvällar och helger kommer meröppet med
hjälp av inpasseringssystem på ett av
biblioteken att utredas under år 2014.
 Falsterbo konsthall behöver tillgänglighetsanpassas och detta ska utredas under
2014.
 Nya ljusarmaturer installeras på
Höllvikens IP.
Vårt erbjudande
Kommunens idrottsanläggningar används flitigt
av det ideella föreningslivet. Vanningen är öppen
för allmänheten och hemvist för simklubben.
Badet har en tydlig friskvårdssatsning med bad,
massage, sjukgymnastik och styrketräning.
Badenheten på Månstorps ängar erbjuder en ny
simbassäng i Vellinges östra delar. Den är öppen
för allmänheten men används även till babysim,
vattengympa och rehab för äldrevården. För
ungdomar fungerar fritidsgårdarna som
mötesplatser och erbjuder aktiviteter. Under
kvällar och nätter finns en aktiv fältgrupp i
kommunen.
Kontantbidrag ges till föreningar i form av lokalt
aktivitetsstöd och administrations- och
instruktörsbidrag samt grund- och ledarbidrag.
Även andra organisationer som t.ex. Falsterbo
Horse Show, Fotevikens Maritima Centrum och
Falsterbonäsets Museiförening får bidrag till sina
verksamheter.
Folkbiblioteken i kommunen är en viktig
mötesplats för alla åldrar och erbjuder besökare
ett brett utbud av information, medieförsörjning
och programverksamhet.
Musikskolan har blivit kulturskola och har flyttat
till nya lokaler. Kulturskolan erbjuder ett större
och bredare utbud av aktiviteter inom
kulturområdet. Kulturskolan är öppen för barn
och ungdomar och är en frivillig verksamhet som
vänder sig till de som går i grund- och
gymnasieskola.
Falsterbo Konsthall visar årligen tio utställningar
som samordnas av två konstpedagoger. De
bedriver även en unik uppsökande verksamhet i
förskolan och på vård- och omsorgsboenden.
En årlig kulturgaranti finns för 3-, 6-, 9-, 12- och
15-åringar. Ett rikt utbud av kulturaktiviteter för
alla åldrar arrangeras under året av både
föreningar, entreprenörer och kommunen. För
äldre på vård- och omsorgsboenden genomförs
särskilda ”kultur i vården” aktiviteter.
Kvalitet
För att öka kvaliteten i verksamheten så
genomfördes 2012 en nöjd-kund-enkät för
bibliotek, konsthall och Vanningen. Syftet med
undersökningen var att identifiera
förbättringsåtgärder för att under 2013 öka
servicen- och tillgängligheten.
Övergripande mål
Kommunens uppgift är att skapa förutsättningar
för alla åldrar att få en meningsfull fritid.
Fritid och kultur vill skapa är en ”friskvård” i
vardagen, där Vellinges unika miljö och de
möjligheter denna ger utnyttjas och där initiativet
från enskilda och föreningar inom fritid och
kultur bidrar till invånarnas välbefinnande. Inte
minst för våra äldre, som blir allt fler, är det
viktigt med en mångfald för att ytterligare öka
livskvaliteten. Fritids- och kulturaktiviteter är
nödvändiga för att skapa en helhet, en attraktiv
kommun att bosätta sig i. Det är också en
förutsättning att kommuninvånarna ska må bra.
Det rika föreningslivet som finns i kommunen är
en förutsättning för att verksamheten ska fungera.
23 (59)
2013-09-19
Våra ideella föreningar står idag för den största
delen av verksamheten och så kommer det att
vara även i framtiden. Kommunens roll är att
stödja och underlätta föreningarnas verksamhet.
Det är emellertid viktigt att kommunen inte tar
över ansvaret. Kommunens utbud ska ge
möjlighet till upplevelser, som gör våra ungdomar
medvetna om värdet av kvalitet inom litteratur,
musik, konst, film och teater.
Äldre åldersgrupper måste också få möjlighet till
kulturupplevelser inom den egna kommunens
gräns.
Våra bibliotek och konsthall utgör basen i
verksamheten.
Framtid
En ny fritids- och kulturplan skall utarbetas.
24 (59)
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
(tusental)
Besökare
Vanningen
Besökare
bibliotek
Bibliotek
Utlån
böcker
e-böcker
Bibliotek
besök på
webben
Besök på
konsthall
Antal
Guidade
visningar
konsthall
Antal elever
Musikskolan
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
80
105
107
108
109
345
375
375
375
375
214
2
255
4
250
4
250
4
250
4
46
34
50
50
50
19
17
20
20
20
82
90
90
90
90
610
700
700
700
700
Den låga besöksfrekvensen på Vanningen 2012
berodde på att anläggningen var stängd under en
längre tid på grund av renovering av innertaket.
Ekonomi
Mkr
Driftnetto
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
96,9
94,5
93,3
95,9
98,0
Kostn/ inv kr)
2 883
2 800
2 760
2 818
2 848
Investeringar
21,2
4,2
10,3
10,6
0,0
2013-09-19
EN KOMMUN MED FOKUS PÅ KUNSKAP

Pedagogisk verksamhet

”Det är viktigt att våra barn får en bra start i
livet. Därför satsar vi på en skola i toppklass, en
skola som lär för livet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”

Prioriterade satsningar 2014
 Fortsatt satsning enligt fastställd IKTplan med målsättning att samtlig personal
och elever i skolan använder IKT och
media på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt. Detta som en naturlig del
dagligen, i den pedagogiska
verksamheten. Vidare ska all personal i
den pedagogiska verksamheten ha en
egen bärbar dator och varje elev ska ha
tillgång till en bärbar dator.
 Riksdagen har under våren fattat beslut
om undervisningstiden i matematik ska
utökas från och med hösten 2013. Enligt
förslaget ska undervisningstiden utökas
med 120 timmar i grundskolans lägre
årskurser.
 Kraven på lärarlegitimation innebär att
samtliga nyutexaminerade lärare ska
genomgå ett introduktionsår innan de kan
erbjudas tillsvidare anställning. Under
introduktionsåret ska de ha tillgång till
mentorskap av en erfaren och behörig
lärare.
 Under 2013 inrättas karriärtjänster i
skolan som initialt finansieras genom
statsbidrag. Vellinge kommun har
tilldelats ersättning motsvarande tio
tjänster under 2013 och 13 tjänster 2014.
 Antal elever med annat modersmål än
svenska fortsätter att öka och medför
behov av fler tjänster för
modersmålsundervisning och
studiehandledning.
 Underhåll och renovering av lokaler/kök
kommer att ske enligt särskild plan.
 Utemiljön på förskolor/skolor skall rustas
upp enligt beslutad plan.
 Ny förskola i Arrie förväntas stå klar till
hösten 2014.
Även ny förskola i Månstorp/V Ingelstad
planeras inför hösten 2014.
Renovering av Sandeplanskolan beräknas
vara klar våren 2014.
Projektering för om-/tillbyggnad av
Herrstorpsskolan.
Vårt erbjudande
Barnomsorgen omfattar förskola 1–5 år, pedagogisk omsorg/familjedaghem 1–5 år och allmän
förskola 3–5 år. I verksamheten ingår även skolbarnsomsorg i form av fritidshem 6-12 år. Kommunen har totalt 24 förskolor varav 19 drivs i fristående regi. Syftet med verksamheten är att erbjuda en pedagogisk verksamhet som stimulerar
och uppmuntrar barnets utveckling och lärande.
Under 2012 och 2013 pågår ett projekt som erbjuder barnomsorg på obekväma tider. Verksamheten är förlagd till en kommunal förskola i
Vellinge tätort. Projektet ska utvärderas hösten
2013.
Kommunen har tolv grundskolor, varav sju i
kommunal regi. Förskoleklass för sexåringar och
fritidshem 6–12 år är integrerade i samtliga
grundskolor. Alla skolor, utom en, har en
organisation som erbjuder skolgång på samma
skola för åldrarna 6–16 år, en integrering som har
flera pedagogiska fördelar.
Kommunen har även särskoleverksamhet med
grundsärskola.
Gymnasiestudier kan ske antingen vid
kommunens egen gymnasieskola eller andra
gymnasieskolor i Skåne, såväl kommunala som
fristående. Elever i särskola har möjlighet till
gymnasiestudier i kommunala eller fristående
skolor utanför kommunen.
Vuxenutbildning erbjuder studier på såväl grundskole- som gymnasienivå samt möjligheter att
delta i kurser i andra kommuner.
Inom vuxenutbildningen i Vellinge finns även
Svenska för invandrare (SFI) och Särskild
utbildning för vuxna.
25 (59)
2013-09-19
Kvalitet
Utbildningsnämnden har beslutat om rutiner för
uppföljningar inom utbildningsområdet. Med
hjälp av bland annat ett kvalitetssäkringsverktyget Qualis kommer det systematiska
kvalitetsarbetet att genomföras tillsammans med
styrkort och riktade uppföljningar.
Tillsyn av de fristående förskolorna inom
kommunen genomförs årligen med besök på
samtliga verksamheter. Rektorer och
förskolechefer för fristående och kommunala
verksamheter bjuds in till regelbundna möten för
kvalitets- och uppföljningsfrågor samt planering
av gemensamma områden på nationell eller
kommunal nivå.
Enkätundersökningar genomförs årligen för
föräldrar med barn i förskolan i kommunal och
fristående regi och elever i grundskolans
årskurser 3, 6 och 9.
Kunskapsutvecklingen hos elever i grundskolan
och gymnasieskolan redovisas vid olika tillfällen
för utbildningsnämnden. Såväl betygsnivåer som
meritvärde och andelen elever behöriga till
gymnasieskola kan med hjälp av Skolverkets
verktyg redovisas och diskuteras.
Övergripande mål
Enligt skollagen är syftet med utbildningen inom
skolväsendet att barn och elever ska inhämta och
utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
alla barns och elevers utveckling och lärande
samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska
också förmedla och förankra respekt för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och
elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd
och stimulans så att de utvecklas så långt som
möjligt. En strävan ska vara att uppväga
skillnader i barns och elevers förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med
hemmen främja barns och elevers allsidiga
personliga utveckling till aktiva, kreativa,
kompetenta och ansvarskännande individer och
medborgare.
Förskolans nya läroplan betonar synen på barnens
kunskapsutveckling genom att förskolan i högre
utsträckning ska ge tidig pedagogisk stimulans
för barns språkliga och matematiska utveckling,
samt naturvetenskap och teknik, utifrån det
enskilda barnets utvecklingsnivå, behov och
förutsättningar.
Den pedagogiska planen i Vellinge kommun
beskriver tillsammans med de nationella målen
hur Vellinge skolor ska arbeta och utvecklas. I
Vellinge kommun står valfriheten i fokus och
större delen av resursfördelningen sker genom
skolpeng/bidrag där resurserna följer
barnet/eleven.
Framtid
Efter den 1 juli 2015 gäller kravet på legitimation
fullt ut för alla förskollärare och lärare. Införande
av lärarlegitimation och nya behörighetskrav för
pedagoger kommer att medföra krav på ökade
kompetensutvecklingsinsatser. Vissa delar
kommer att finansieras genom statliga bidrag och
kommunala medel.
Skärpta krav avseende behörighet och legitimationsinförandet kommer att på sikt öka
utmaningen gällande personaförsörjning. Vissa
kategorier av ämneslärare kommer framöver att
vara svåra att rekrytera.
Fortsatt satsning inom området informations- och
kommunikationsteknik kommer att ske de kommande åren. 1:1 satsningen ska utvidgas och även
omfatta årskurserna 4-6 år 2015. Handlingsplanen
för grundskoleelevernas IKT-kompetens utgör ett
viktigt styrinstrument i detta arbete.
Vellinge kommun är en av de deltagande kommunerna i IFOUS (innovation, forskning och
utveckling i skolan) forskning om digitaliseringen
i skolan och hur IKT verktygen påverkar lärandet
samt hur kan pedagogiken förändras och
utvecklas med hjälp av verktygen.
Inom skolmåltiden ska andelen ekologisk och klimatanpassad mat öka ytterligare och skolrestau-
26 (59)
2013-09-19
rangerna skall enligt den pedagogiska planen
arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling.
Personalen ska erbjudas kompetensutveckling för
ökad kunskap inom området.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation,
antal
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
Förskola
Pedagogisk
omsorg
Fritidshem
Förskoleklass
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Vuxenutbildning
TOTALT
Egen regi
andel i %
Annan regi
andel i %
1 943
1 911
1 903
1 906
1 901
42
2 020
489
4 014
26
1 449
38
2 091
444
4 067
23
1 424
38
2 078
451
4 140
26
1 353
38
2 117
419
4 147
26
1 332
36
2 051
411
4 135
26
1 309
18
21
22
22
22
207
10208
6 006
59
4 202
41
256
10308
5 805
56
4 503
44
225
10236
5 775
56
4 461
44
225
10232
5 762
56
4 470
44
225
10116
5 647
56
4 469
44
Jämfört med prognos 2013 förväntas antalet barn
och elever 2014 minska med totalt 72. Minskning
sker både inom egen kommunal regi och i
verksamhete i annan regi.
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och
gymnasiesärskola förväntas öka medan resterande
verksamheter förmodas minska avseende antal
barn och elever.
Ekonomi
Mkr
Driftnetto
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
758,1
785,5
810,9
832,2
855,6
22 552
23 278
23 988
24 456
24 863
19,8
45,2
17,0
8,5
8,5
27 (59)
2013-09-19
EN KOMMUN MED OMSORG
personer som tillhör LSS personkrets bor
på Lillgården utifrån ett SOL-beslut.
Vård och omsorg
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att
tillsammans med dig utforma detta efter ditt
behov och dina förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Prioriterade satsningar 2014
 Region Skånes vårdprocesser påverkar
kommunen med tidigare utskrivningar
från slutenvården. Detta innebär större
omsorgstyngd i kommunen med ökade
hemtjänst- och sjuksköterskeinsatser.
Den ökande vårdtyngden medför även att
förstärkt hemtjänst kommer att
introduceras i kommunen, för vårdtagare
med omfattande behov.






Hög belastning på SVPL (samordnad
vårdplanering) innebär ett ökat
resursbehov.
Prestationer avseende boendestöd enl
SOL och LSS ökar. Boendestödet har
ytterligare en målgrupp – personer med
missbruk, vilket har krävt en omorganisering av resurserna inom socialpsykiatrin.
En ökning av antalet prestationer i daglig
verksamhet aktivitetshuset Kornet.
Antal brukare med personlig assistent enl
LASS/LSS där kommunen betalar de
första 20 timmarna till försäkringskassan
ökar. Kommunen betalar idag för 42
brukare men har ett utrymme för 37
personer i 2013-års budget.
Stora upphandlingar inom LSS och
äldreomsorg, pågår. Då nya krav ställs i
förfrågningsunderlagen kommer detta att
medföra ökade kostnader jämfört med
nuvarande nivåer..
Det finns behov av ytterligare
gruppboenden och satelitlägenheter inom
verksamhetsområdet LSS. Förutom
behov av LSS-boende utifrån
åldersstrukturen kan det även uppstå
behov av ytterligare LSS-gruppbostäder,
då en särskild utredning visar att sex
Vårt erbjudande
Vård- och omsorgsverksamheten består av äldreomsorg, LSS-verksamhet och socialpsykiatri.
Inom äldreomsorgen erbjuds insatser i hemmet,
på vård- och omsorgsboende för de som inte
längre kan bo hemma, stöd i form av avlösning på
korttidsboende eller i hemmet, dagverksamhet för
personer med demenssjukdom, hemsjukvård,
rehabiliteringsinsatser samt hjälpmedel. Även
anhörigstöd finns tillgängligt i kommunen.
Kommunen har sex vård- och omsorgsboenden
med totalt 212 platser, varav 24 platser i korttids/växelvård. Ca 800 personer får insatser i
hemmet, allt från serviceinsatser och
trygghetslarm till omfattande omvårdnad och
vård i livets slutskede.
Inom LSS-verksamheten erbjuder kommunen
bostad med särskild service för vuxna, daglig
verksamhet, korttidsvistelse och korttidstillsyn för
barn, personlig assistans, ledsagare, avlösning
och anhörigstöd. Kommunen har tre LSSboenden med totalt 18 platser varav en
korttidsplats.
Inom socialpsykiatrin erbjuds arbete med stöd
samt daglig sysselsättning, social rehabilitering
för personer med psykisk funktionsnedsättning
och boendestöd för personer i ordinärt boende.
Lillgården är ett vård- och omsorgsboende, med
16 lägenheter, för personer med psykisk
funktionsnedsättning. Det bedrivs även
anhörigstöd inom socialpsykiatrin.
Vård- och omsorgsverksamheten bedrivs till stor
del på entreprenad. Inom äldreomsorgen, drivs
insatser i hemmet samt alla vård- och omsorgsboenden, i annan regi. Inom LSS-verksamheten
drivs alla bostäder med särskild service för vuxna
på entreprenad. Daglig verksamhet LSS, ledsagning, avlösning och personlig assistans ligger i
kundval och övrig LSS-verksamhet drivs i egen
regi. Socialpsykiatrin drivs i egen regi.
Valfrihetssystem finns idag inom hemtjänst och
delegerad hemsjukvård, dagverksamhet för
personer med demenssjukdom och inom LSS-
28 (59)
2013-09-19
insatserna, daglig verksamhet, ledsagning,
avlösning och personlig assistans.
Förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade i
nybebyggelse och offentliga miljöer sker bl a
genom snabb bostadsanpassning enligt enskilda
behovsbedömningar.
Kommunen ansvarar också för personer att
transporter för personer med funktionshinder,
d v s färdtjänst, erbjuds kommuninvånarna.
Kvalitet
Under 2012 har det pågått ett arbete med att
revidera kvalitetsledningssystemet, då en ny
SOSFS (Socialstyrelsens författningssamling)
trädde i kraft år 2012. Arbete pågår med att
kvalitetssäkra vård- och omsorgsprocesserna
enligt kvalitetsledningssystemet.
En heltäckande brukarundersökning i äldreomsorgen har gjorts av SCB för år 2012. Enligt
undersökningen menar 97 procent av
omsorgstagarna på vård- och omsorgsboendena
att de alltid eller oftast blir väl bemötta av
personalen Medan man menar att informationen
om förändringar behöver förbättras. Inom
hemtjänsten är 90 procent av brukarna nöjda och
tycker att personalen tar hänsyn till önskemål om
hur hjälpen ska utföras.
Övergripande mål
Vård- och omsorgsverksamheten i Vellinge
kommun ska komplettera och stödja den enskilde
och på så sätt underlätta den omsorg som ges
inom familjen och av närstående. Utbudet av
tjänster ska vara varierat och flexibelt utifrån den
enskildes behov. Kommunen ska uppmuntra
ideella föreningar och organisationer att engagera
sig för äldre och handikappade. Ambitionen är att
all service ska finnas inom kommunens gränser.
Servicehusen ska vara öppna för alla och utgöra
sociala mötesplatser över generationsgränserna.
Vård och omsorg ska genom kompetent personal
och ett professionellt bemötande tillhandahålla
service, omvårdnad och hälso- och sjukvård.
Insatserna ska med hänsyn till integritet och
självbestämmande skapa trygghet för den
enskilde och anhöriga.
Framtid
Nationellt perspektiv
Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för
personer med demenssjukdom och bemanning i
särskilda boende har tagits fram av Socialstyrelsen. För kommunen innebär detta bl a ett
behov av utökad bemanning på natten, på några
av enheterna för personer med demenssjukdom.
Regeringen beslutade i mars 2012 att ge Socialstyrelsen fortsatt uppdrag att ta fram underlag för
regeringens arbete med att förbättra vården och
omsorgen om de mest sjuka äldre. Vellinge
kommun samarbetar med primärvården och
slutenvården i Ledningskraft för att utveckla
vården och omsorgen om de mest sjuka äldre.
Vellinge kommun deltar i Kvalitetssäkrad
välfärd, med fokus på de äldre, vilket är en
landsomfattande satsning av SKL. Målet med
satsningen är att enskilda kommuner och
landsting/regioner ska utveckla system, rutiner
och arbetssätt för att kvalitetssäkra vård- och
omsorgstjänster som utförs, oberoende av vem
som är utförare.
Lokalt perspektiv
Arbetet med planering och projektering för en
utbyggnad på markområdet kring gamla Stora
Hammarsskola i form av både trygghetslägenheter, bostäder anpassade till LSS
målgrupper och vård- och omsorgsboende pågår.
Behovet av korttidsplatser har ökat och externa
platser har fått tas i anspråk. För att möta det
ökade behovet av vård och omsorg efter
sjukhusvistelse kommer en form av förstärkt
hemtjänstinsats som ett komplement till
korttidsvistelse att introduceras under hösten
2013 i projektform.
Ett ytterligare behov av tre LSS gruppboenden
har efter utredning identifierats.
29 (59)
2013-09-19
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation,
antal
Antal
vårdtagare i
ordinärt
boende
-varav med
enbart larm
Antal
byggstenstimmar
inom
hemtjänst
Beläggning
s-grad inom
korttidsvård
(procent)
Antal
platser i
vård- och
omsorgsboende inkl
korttidsvård
Antal köpta
dygn i vårdoch
omsorgsboende
utanför
kommunen
Antal
personer i
dagverksamhet SoL
Antal
utförda
timmar
inom
ledsagarservice LSS
Antal
utförda
timmar
inom
avlösarservice LSS
Antal dygn i
korttidsvistelse
LSS
Antal dagar
i korttidstillsyn LSS
Antal
personer i
daglig verksamhet LSS
Antal
platser i
gruppboenden
LSS
inkl korttidsvård
Vård- och
omsorgsbo-
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
784
765
800
820
850
243
227
240
250
260
191000
201000
210000
220000
230000
68
73
85
90
90
212
212
212
212
242
6075
3285
3300
3300
3300
27
26
32
35
35
11157
9848
11000
11000
11000
2160
2675
3000
3000
3000
1594
1200
1150
1200
1200
1289
1400
1400
1400
1400
58
56
57
60
62
ende i
annan regi
(procent)
Hemtjänst i
annan regi
(procent)
Bostadsanpassningsbidrag
Socialpsykiatrin
Antal
vårdtagare i
särskilt
boende
Antal vårdtagare i
ordinärt
boende
Antal vårdtagare i
daglig
verksamhet enl SoL
30 (59)
100
100
100
100
100
229
230
230
230
230
15
16
16
16
16
18
18
18
20
22
34
35
34
35
36
Antalet vårdtagare som har hemtjänstinsatser är
relativt konstant. Samtidigt ökar antalet
byggstenstimmar inom hemtjänsten, vilket
indikerar att det är vårdtyngden som ökar för de
personer som har insatser. Prognosen för budget
2014 visar på att antalet byggstenstimmar inom
hemtjänsten ökar med 4,5 procent jämfört med
tertialuppföljning 2013.
Andel köpta dygn i vård- och omsorgsboende i
annan kommun, inklusive korttidsvård, rymmer
ca 3 300 dygn i budget 2014.
Daglig verksamhet LSS ligger i LOV (lagen om
valfrihet) vilket innebär att brukarna kan välja
utförare i egen eller annan regi. Av de totalt 57
budgeterade platserna finns idag 8 platser i annan
regi.
Kommunen har tre stycken gruppbostäder med
totalt 18 stycken platser varav en korttidsplats.
Ökningen med 5 platser 2015 avser ombyggnad
av Bäckahästen.
Ekonomi
18
18
18
23
23
Mkr
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
Driftnetto
305,5
323,9
340,6
356,3
411,6
Kostn/inv (kr)
9 088
9 599
10 075
10 471
11 961
0,2
1,2
12,0
4,0
4,0
Investeringar
100
100
100
100
100
2013-09-19
EN KOMMUN MED BARNENS BEHOV I
CENTRUM
insatser, samt att göra barnet och dess familj mer
delaktiga i utredningar och insatser.
Individ- och familjeomsorg
Den genomsnittliga måluppfyllelsen vid
strukturerade öppenvårdsinsatser för barn och
ungdomar är 3,63 på skala 1-5, vilket är ett gott
resultat.
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att
tillsammans med dig utforma detta efter ditt
behov och dina förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Prioriterade satsningar 2014
Resurser bedöms behövas för
 att arbeta med processerna i kvalitetsledningssystemet och ökad arbetsledning
i vardagen.
 att möta ökad volym och krav från lagstiftningen inom familjehemsvården.
 att möta rättsäkerhetskrav och volymökning av barn- och ungdomsutredningar.
Vårt erbjudande
Individ och familjeomsorgen (IFO) handlägger
ärenden enligt sociallagstiftningen och förmedlar
socialt stöd, vård och behandling till barn och
vuxna.
Försörjningsstöd, hushållsekonomisk rådgivning
samt tillsyn och handläggning av ärenden enligt
Alkohollagen, Tobakslagen och Lagen om handel
med vissa receptfria läkemedel ingår också i
arbetsuppgifterna.
Inom IFO handläggs även ärenden om mottagning av ensamkommande flyktingbarn.
Särskilt riktade insatser genomförs av
Arbetsmarknad Enheten Rehab (AMER). Den
genomför bland annat arbetsmarknadsprogram
för personer som är långtidsarbetslösa och/eller
har speciella behov och som står utanför
arbetsmarknaden. AMER erbjuder också
feriepraktik för skolungdomar.
Kvalitet
Alla barn och ungdomsärenden kvalitetssäkras
genom att kommunen är licensierad BBICkommun. BBIC (Barnets Behov I Centrum) syftar
bl.a. till att utveckla och kvalitetssäkra
barnavårdsutredningar och uppföljning av
Återaktualiseringsfrekvens inom strukturerad
öppenvård är 4 procent. Öppenvårdsteamet
arbetar med evidensbaserade metoder.
Genomsnittlig hjälptid inom försörjningsstödet är
6 månader. 64 procent av alla försörjningsstödstagare är ej aktuella efter två år.
Standardiserad kartläggningsintervju enligt ASI
(Addiction Severity Index) erbjuds nu inom
missbruks-och beroendevården. Återaktualiseringsfrekvens inom missbruks-och
beroendevården är 10 procent.
HVB (Externa Hem För Vård och Boende),
konsulentstödda familjehem och öppenvårdsverksamhet kvalitetssäkras genom gemensam
upphandling.
Intern kontroll görs av genomförandeplaner och
familjehemsutredningar.
Ledningssystem finns för systematiskt kvalitetsarbete. Åtgärdsplan är framtagen för höjd kvalitet
inom myndighetsutövningen.
Övergripande mål
Övergripande mål enligt Vellinge kommuns plan
för individ- och familjeomsorg:
Målet med det förebyggande arbetet ska vara att
erbjuda kommunens invånare en god social miljö
som minimerar uppkomsten av sociala problem.
Det förebyggande arbetet ska ges hög prioritet
och bedrivas i samverkan med kommunens
invånare, föreningar och myndigheter. Särskild
vikt ska läggas vid att förebygga missbruk av
droger. Det är viktigt att genom information
påverka barns och ungdomars attityder till alla
sorters droger.
31 (59)
2013-09-19
32 (59)
Målet med det individuellt inriktade arbetet är att
stärka den enskildes resurser och möjligheter att
ta ansvar för sitt eget liv. Den enskildes ansvar
för sig själv och sin familj ska betonas. Arbetet
bygger på frivillighet och öppenhet.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Framtid
Lågkonjunktur med ökande arbetslöshet kommer
att innebära påfrestningar för enskilda, familjer,
barn och ungdomar. Behovet av sociala insatser
inom alla områden bedöms fortsätta att öka.
Kvalitetskraven från lagstiftare och tillsynsmyndighet kommer fortsatt att skärpas. Nya
föreskrifter om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete gäller från och med 2012.
Kvalitetssäkring genom BBIC (Barnets Behov I
Centrum) och ASI (Addiction Severity Index) är
två exempel på evidensbaserad metodutveckling
som redan införts. Införande av ytterligare
evidensbaserade bedömningsinstrument kommer
att krävas för att möta ökade kvalitetskrav i
framtiden.
Krav på inlämning av individstatistik månadsvis
inom försörjningsstödet gäller från och med 2012.
Individstatistiken inom barn- och ungdomsvården
kommer att göras mera omfattande och kravet på
månadsvis rapportering kommer sannolikt att
införas även här.
Kommunen har sedan 2010 tagit emot dryga 20talet ensamkommande barn och 5 anhöriga. Lagstiftning som innebär att kommunerna skall ta
emot flyktingar efter kommuninnevånarstorlek är
på gång. Det nya gruppboendet i Falsterbo, som
kommer att stå klart årsskiftet 2013/2014,
beräknas inte täcka framtida behov. Ökade
resurser i form av boende och kompetent personal
kommer att behövas.
Egen bostad är en förutsättning för rehabilitering
och integration i samhället. Dagens bostadsmarknad försvårar normaliseringen för utsatta
personer. Det finns stora behov framöver av en
mer differentierad bostadsmarknad med tillgång
till fler lägenheter och billiga bostäder.
Prestation
Bok
2012
Försörjningsstöd
Antal hushåll
107
Barn- och ungdomsvård
HVB, dagar
3 294
Familjehem,
dagar
7 594
Strukturerad
öppenvård,
dagar
9 076
Vuxenvård
HVB, dagar
1 546
Öppenvård,
dagar
600
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
110
125
125
125
3 800
3 500
3 500
3 500
7 900
6 600
6 600
6 600
8 000
10 500
10 500
10 500
2 000
2 500
2 500
2 500
600
1 600
1 600
1 600
Antal hushåll med försörjningsstöd behålls oförändrat. Arbetslöshetsprognoserna ser emellertid
dystra ut och det finns en stor osäkerhet i hur
detta kommer att drabba försörjningsstödet.
En svag arbetsmarknad försvårar en snabb
återgång till självförsörjning och hjälptiderna
riskerar att förlängas. Det finns behov av att
utveckla AMERS verksamhet för att snabbare få
människor i arbete.
Antal dagar i familjehemsvård behålls oförändrat.
Antalet öppnade barn- och ungdomsutredningar
under första tertialen 2013 var rekordstort och det
kommer att innebära nya placeringar för en redan
ansträngd familjehemsvård. Det kommer med
största sannolikhet att krävas ett resurstillskott för
att hålla familjehemsbudgeten i balans.
Öppenvårdsdagar behålls oförändrat. Antalet
öppenvårdsdagar har sjunkit i samband med
uppstarten av Familjeteamet, men med tanke på
det stora antalet öppnade utredningar bör det
vända under hösten.
Vårddagar för vuxna behålls oförändrat både
avseende HVB-placeringar och öppenvård.
Ekonomi
Mkr
Driftnetto
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
39,4
44,8
46,3
47,4
49,0
1 172
1 328
1 370
1 393
1 424
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
2013-09-19
EN EFFEKTIV KOMMUN
Gemensam verksamhet
Kommunövergripande verksamhet
Prioriterade satsningar 2014
 Bredbandsutbyggnad i enlighet med
framtagen bredbandsstrategi.
 Fortsatt fokus och utveckling av etjänster.
 Utveckling av IT-verksamheten i enlighet
med framtagen IT-strategi.
 Som en del i projektet ”Förtjust i
Vellinge” ska ny styr- och planeringsprocess samt nytt beslutsstödssystem
implementeras.
Vårt erbjudande
I den kommungemensamma verksamheten
avdelningar som hanterar personal- och arbetsgivarfrågor, ekonomi, IT och information/
kommunikation. Dessa avdelningar hanterar
förutom strategiska frågor även övergripande
frågor om tillväxt, utveckling, kvalitet, intern
kontroll och upphandling.
Även driften av kommunhuset och kommunens
riskhantering och säkerhetsfrågor ingår som en
del av denna verksamhet.
All personal är samlad i en gemensam förvaltning
under kommunstyrelsen. Förvaltningen leds av
kommundirektören.
Kvalitet
Följande kvalitetsundersökningar är intressanta
att lyfta fram.
.
SCB:s Medborgarundersökning, Nöjd-InflytandeIndex (NII)
Nöjd-Inflytande-Index 2012 ökade med 2 enheter
jämfört med 2010 (från 44 till 46). Det är främst
betygsindexen för Påverkan och Förtroende som
ökat. Årets betygsindex blev 46 för Påverkan (43
år 2010) och 53 för Förtroende (52 för 2010).
Snittet för de 120 kommuner som deltog i
Medborgarundersökningen 2012 var betygsindex
39 för Påverkan och 44 för Förtroende.
Medarbetarundersökning (NMI)
Nöjdmedarbetarindex för genomförd undersökning höjdes, på en femgradig skala, från 3,64 år
2010 till 3,76 år 2012. De områden som utmärkte
sig mest positivt var ledarskap och helhetsintryck
av organisationen. Helhetsintrycket innebär att
våra medarbetare ser Vellinge kommun som en
bra arbetsgivare och kan rekommendera andra att
arbeta här.
Polisens trygghetsundersökning
Trygghetsmätningen för 2012 gav det hittills
lägsta (bästa) värdet sedan mätningarna startade.
Värdet 2012 blev 1,24 vilket kan jämföras med
2011 års värde 1,58.
SKLs ”Öppna jämförelser – trygghet och
säkerhet”
Kommunen förbättrade sin placering i SKLs
”Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet” från
plats 21 till plats 13.
Framtid
Att anpassa förvaltningsorganisationen till nya
krav och behov från kommuninvånarna och skapa
nya arbetsprocesser för detta, är en ständigt pågående process. Ett viktigt led i denna process är
det förändringsarbete som bedrivs i projektet
”Förtjust i Vellinge”.
Det kommer i framtiden att vara en stor utmaning
att vara en attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden. Konkurrensen om arbetskraften kommer
att öka ytterligare och tillgången till rätt utbildad
personal kommer att minska. den grafiska
profilen kräver ständig efterlevnad och tillsyn.
För att effektivisera medborgarnas dialog och
ärendehantering kommer Vellinge.se utvecklas
med ”Mina sidor” där alla e-tjänster kommer
samlas. Kommunikation är allas ansvar. Därför
behöver kommunikationsarbetet utvecklas för att
få fler medarbetare att se kommunikation som en
naturlig och nödvändig del i verksamheten.
Sociala medier och andra nya kommunikationskanaler medför nya utmaningar för organisationen. Medborgare och media ställer allt större
krav på delaktighet, snabbhet och insyn som
måste bemötas.
33 (59)
2013-09-19
Verksamhet Fastighet
Prioriterade satsningar 2014
 Ombyggnad av Ljungklockan till
korttidsplatser för barn och ungdomar.
 Ny räddningsstation i Skanör.
 Uppförande av nya förskolor i Arrie och
V Ingelstad.
Vårt erbjudande
Balansräkningsenhet Fastighet förvaltar
kommunens bebyggda verksamhetsfastigheter
och bedriver om-till-och nybyggnadsprojekt.
Detta utförs på uppdrag av Vellingebostäder AB.
34 (59)
Övergripande mål
Balansräkningsenhet Fastighet ska tillhandahålla
ändamålsenliga lokaler med god underhållsstandard, bra service och låga hyror till kommunens verksamheter. Stort fokus har satts på att
minska energiförbrukningen.
Framtid
Nybyggnation av Kronodalsgården samt
uppförande av ny räddningsstation i Skanör.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
Ändamålsenliga lokaler erbjuds till de
kommunala verksamheterna, med bra kvalité och
till rimlig kostnad. Lokalresursplan tas fram i
dialog med verksamheterna för att förutse
framtida lokalbehov.
Yta, tusen
kvm
Intäkter,
kr/kvm
Kostnader,
kr/kvm
163
163
165
165
166
1 091
1 113
1 134
1 154
1 165
1 040
981
1 000
1 029
1 053
Kvalitet
Fastigheterna ska förvaltas så att värdet på dessa
bibehålls. Det innebär en förvaltning med bra
kvalité avseende energihushållning, kostnadseffektivt underhåll och daglig skötsel. Planerat
underhåll ska utföras i nödvändig omfattning och
styras av en långsiktig underhållsplan. Den
dagliga verksamheten som bedrivs i lokalerna ska
uppleva en bra servicenivå avseende skötsel,
bemötande och felavhjälpning.
Ekonomi – totalt Gemensam verksamhet
Kommunens lokalförsörjning och lokalanvändning dokumenteras och följs upp i en lokalresursplan.
Mkr
Driftnetto
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2011
2012
2013
2014
2015
63,6
58,9
61,6
65,1
69,4
1 892
1 745
1 822
1 913
2 017
6,8
12,5
4,0
4,0
4,0
2013-09-19
EN REN KOMMUN MED MYCKET VATTEN
Affärsverksamhet
Vatten och avlopp
Prioriterade satsningar 2014
 Dagvattenutbyggnad Mölledalsområdet
Höllviken samt Haga-området Skanör.
 VA-anslutning Kratten, Östra Grevie.
 Påbörjade dagvattenutbyggnader enligt
utredning.
 Ny anläggningstaxa planeras från
2014-01-01.
 Översyn av periodiska avgifter i taxan
planeras.
Vårt erbjudande
Verksamheten skall med hög servicegrad på ett
kostnadseffektivt, driftsäkert, hälsosamt och
miljövänligt sätt leverera dricksvatten samt att
bortleda spillvatten och dagvatten så att det inte
medför olägenheter för medborgarna och
samhället.
Kvalitet
Verksamheten arbetar löpande med att säkerställa
driften av såväl dricksvattendistribution som
avloppsbortledning. Flöden följs upp dygns- och
månadsvis i syfte att finna punkter för utläckage
av vatten och inläckage i spillvattenledningar.
Prover på dricksvattenkvaliteten tas löpande i 15
punkter varannan vecka. Uppföljning av driftsentreprenörers och övriga upphandlade
entreprenörers arbete sker kontinuerligt.
I SKLs undersökning ”Kritik på teknik” 2013,
tycker 91 % av kommuninvånarna att kvaliteten
på vattnet är mycket eller ganska bra. Detta kan
jämföras med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen som hamnade på 89 %.
Vidare tror 73 % av kommuninvånarna att
reningsverken klarar av att rena avloppsvattnet på
ett tillfredsställande sätt. Genomsnittet för
samtliga deltagande kommuner i undersökningen
hamnade på 68 %.
35 (59)
Övergripande mål
Målsättningen är att drift och skötsel av vattenoch avloppsanläggningarna ska ske genom
privata entreprenörer på ett sätt som ger hög
säkerhet och kvalitet samt god kostnadseffektivitet. Verksamheten ska vara självfinansierad.
Framtid
Verksamhetens framtida arbete kommer att till
stor del styras av slutsatserna i dagvattenutredning respektive VA-plan. Arbetet med
driftsäkerhet kommer att fortgå och utvecklas.
Särskilt viktigt anses detta vara avseende
dricksvatten, såväl som kvalitets- som distributionsmässigt.
Den kanske största framtidsutmaningen är att
påbörja arbetet med att omsätta dagvattenutredningens slutsatser i praktiken.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Milj kbm
Vattenledn km
3,0
411
2,9
416
3,0
418
3,0
419
Milj kbm
Avloppsledn km
2,0
526
2,0
542
2,2
545
2,8
547
Plan
2016
Vatten
3,0
420
Avlopp
2,7
549
Verksamhet Avfall
Prioriterade satsningar 2014
 Ombyggnad av återvinningsstationer.
Finansiering inom befintlig taxa.
 Kommunen tar över ansvar för insamling
av förpacknings-/tidsningsavfall.
Vårt erbjudande
Verksamheten ska med hög tillgänglighet hantera
hushållsavfall genom insamling, samt ge stora
möjligheter till enkelt aktivt avlämnande. Det ska
löna sig att sortera effektivt och rätt för att
därigenom minska miljöpåverkan. Hushållsavfallet återvinns därefter huvudsakligen genom
energiåtervinning eller materialåtervinning.
Insamling av matavfall, restavfall och trädgårdsavfall utförs som fastighetsnära hämtning, medan
2013-09-19
övrigt hushållsavfall tas emot vid Lilla Hammars
återvinningscentral.
Insamling av olika typer av producentansvarsavfall, t ex elavfall samt förpacknings- och
tidningsavfall, är för närvarande rent lagtekniskt
sett undantaget från det kommunala insamlingsansvaret. Insamling av dessa avfallsslag utförs i
nuläget av olika materialbolag.
Kvalitet
Kvaliteten på avfallssorteringen i det enskilda
hushållet är avgörande för hur det insamlade
avfallet ska kunna hanteras på bästa ekonomiska
och miljöeffektiva sätt. Genom sortering av
matavfall, som sedermera används för att tillverka
biogödsel och biogas, används detta avfallsslag
på bästa sätt. Sorteringen har även haft den
positiva effekten att mängden restavfall minskat
dubbelt så mycket som den insamlade mängden
matavfall, vilket tyder på att hushållen i kommunen även ökat sorteringen av andra avfallsslag.
Dock visar genomförda plockanalyser att mer än
50 procent av den totala mängden förpackningsoch tidningsavfall som samlas in i kommunen
energiåtervinns genom förbränning då det
sorterats som restavfall, istället för att lämnas vid
någon återvinningsstation för materialåtervinning.
I SKL:s undersökning ”Kritik på teknik” 2013 är
86 % av kommuninvånarna mycket eller ganska
nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i
Vellinge kommun. Detta kan jämföras med
genomsnittet på 80 % som uppmätts bland de
kommuner som deltog i undersökningen.
Övergripande mål
Kommunens avfallshantering ska utföras
kostnadseffektivt med en hög servicenivå.
Verksamheten ska vara självfinansierad.
Framtid
Målet i den nuvarande avfallsplanen avseende
minst 35 procent sortering av matavfall kommer
att nås under programperioden som sträcker sig
till 2015. På det nationella planet finns det mål
som talar om minst 50 procent sortering av allt
matavfall till 2018, vilket blir en utmanande
arbetsuppgift. En annan utmaning är att verka för
36 (59)
ökad materialåtervinning av förpacknings- och
tidningsavfall, och därigenom även minska
mängden restavfall.
Under 2013 förväntas regeringen lämna fram en
proposition angående framtida hantering av
förpacknings- och tidningsavfall. I dagsläget
ansvarar förpacknings- och tidningsproducenterna
för denna insamling, men det ansvaret kan genom
nämnda proposition komma att överföras till
kommunerna. Om en sådan förändring, eller
något annat förändringsalternativ, blir aktuellt
kommer detta att medföra omfattande strukturella
förändringar av kommunens avfallsverksamhet. I
dagsläget är det dock svårt att spekulera i vilka
ekonomiska konsekvenser en sådan förändring
kan komma att få.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation,
kg per person
Fastighetsnära
-Restavfall
-Matavfall
-Grovavfall
-Trädgårdsavfall
Återvinningscentral
-Trädgårdsavfall
-Brännbart
-Grovavfall
-Inert avfall
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
245
28,1
1,1
46
208
40
0,6
46
240
40
0,6
40
240
40
0,6
40
240
40
0,6
40
100
110
110
110
110
54
14
67
53
15
65
50
15
65
50
15
65
50
15
65
Ekonomi – totalt Affärsverksamhet
Mkr
Bok
2012
Prog
2013
Budg
2014
Plan
2015
Plan
2016
Driftnetto
Kostn/inv (kr)
Investeringar
-7,5
-223
29,4
0,7
21
36,6
2,0
59
18,0
2,0
59
11,5
2,0
58
11,5
2013-09-19
Kommunala bolag
37 (59)
Exploaterings AB). Bolagets verksamhet är
därmed en viktig del av Vellinge kommuns
vision.
Vellinge Koncern AB
Kommunen äger via sitt helägda dotterbolag
Vellinge Koncern AB 100 procent av aktierna i
Vellinge Exploaterings AB (VEXAB) och
Vellingebostäder AB.
Nyckeltal
Mkr
Bokslut
2012
Prognos
2013
69,6
73,4
0,9
0,2
283,2
298,2
Soliditet, %
13
13
Uthyrningsgrad (%)
99
99
Antal anställda
13
13
Omsättning
Förslag på bildande av ett bredbandsbolag är
under behandling i kommunstyrelsen.
Balansomslutning
Nyckeltal
Mkr
Omsättning
Resultat efter finansiella
poster
Balansomslutning
Soliditet, %
Resultat efter finansiella
poster
Bokslut
2012
Prognos
2013
0
0
-4,0
-5,4
156,2
155,9
6
6
Vellinge Exploaterings AB
Vellingebostäder AB
Prioriterade satsningar 2014
 Bolaget har påbörjat planen av nyproduktion
av hyresrätter på polistomten i Vellinge
(Norrevångsgatan 2) och inflyttning planeras
under 2014.
 Centrumutvecklingen fortsätter för Vellinge
och Skanörs centrum.
 Genomförande av ett energisparprojekt för
hela fastighetsbeståndet har påbörjats.
 Bredbandsutveckling påbörjas.
 Planering för flerfamiljshus på Skanörs
vångar.
Vårt erbjudande
Vellingebostäder AB är ett allmännyttigt
bostadsföretag. Bolaget förvaltar, förvärvar,
exploaterar och försäljer mark och byggnader
inom Vellinge kommun. Dessutom förvaltar
bolaget Vellinge kommuns och Vellinge
Exploaterings AB:s bebyggda fastigheter.
Bolagets verksamhet skall utgå från det
kommunala ändamålet och därmed medverka till
att utveckla Vellinge kommun till en attraktiv
kommun med god boende- och livsmiljö med hög
kvalitet (detta gäller även för Vellinge
Prioriterade satsningar 2014
 Centrumutvecklingen fortsätter för Vellinge
och Skanörs centrum, där Vellinge
Exploaterings AB äger ett antal fastigheter.
 Nya bostäder planeras i anslutning till
Almgården.
 Genonomförande av ett energisparprojekt för
hela fastighetsbeståndet har påbörjats.
 Bredbandsutveckling påbörjas.
Vårt erbjudande
Bolaget förvaltar, förvärvar, exploaterar och
försäljer mark och byggnader för vårdboende,
lokal- och industriändamål inom kommunen.
Nyckeltal
Mkr
Bokslut
2012
Prognos
2013
64,5
66,0
8,9
6,8
398,6
393,6
Soliditet, %
14
14
Uthyrningsgrad (%)
99
99
Omsättning
Resultat efter finansiella
poster
Balansomslutning
2013-09-19
Planeringsförutsättningar
Samhällsekonomiska förutsättningar
Sveriges kommuner och landsting (SKL)
bedömer i ”Budgetförutsättningar för åren 20132016” (cirkulär 13/17, 2012-04-24) och i
”Ekonomirapporten” (2012-04-24) den samhällsekonomiska utvecklingen för de närmaste åren.
Utvecklingen sammanfattas enligt följande:
”Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu
svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar.
Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal
utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis
tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år
växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas
tillväxten bli 2,5 procent.
Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten
dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit
in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer
påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark
krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen.
Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i
skatteunderlaget. I reala termer, d v s efter avdrag
för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år
begränsas tillväxten av sänkta pensioner.
Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget
realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka
tillväxten är ett resultat av den återhämtning som
beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och
2016 växer sysselsättningen med över 1 procent.
Tillväxten i svensk ekonomi är i hög grad ett
resultat av inhemska faktorer – såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den
fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt,
och då inte minst i Europa, innebär att exporten
lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till
tillväxten.
%-förändring
2012
2013
2014
2015
2016
BNP
1,2
1,5
2,5
3,3
3,3
Sysselsättning, timmar
0,7
0,3
0,5
1,2
1,2
Arbetslöshet
8,0
8,1
8,0
7,3
6,6
Timlön
3,0
2,7
2,7
3,0
3,6
Konsumentpriser
0,9
0,3
1,3
2,1
2,5
Källa: SKL:s cirkulär 13:17
38 (59)
Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser
och löner utvecklas långsammare än normalt.
Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar
också pris- och löneökningstakten. Under 2013
och 2014 ökar timlönerna med under 3 procent
för att sedan öka med 3,6 procent år 2016.
Konsumentprisindex (KPI) stiger samtidigt från
0,3 till 2,5 procent.
Under 2012 konstaterades en ganska stark tillväxt
av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal
arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att
förbättras men ökningen av arbetade timmar
bedöms ändå bli blygsam både 2013 och 2014.
Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och
trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. Huvudförklaringen är att pensionsinkomsterna hålls tillbaka av att indexeringen av de inkomst-beroende
pensionerna beräknas bli kraftigt negativ.
När sysselsättningen därefter tar bättre fart tilltar
också löneökningstakten. Den snabbare ökningen
av lönesumman är huvudorsaken till att skatteunderlaget beräknas accelerera 2015–2016.”
Prognos skatteunderlagsutveckling
%-förändring
SKL, april 2013
2012 2013 2014 2015 2016
4,1
3,4
3,2
4,0
4,7
Källa: SKL:s cirkulär 13:17
Vårpropositionen
Den 15 april presenterade regeringen 2013 års
vårproposition. I denna presenterades inga skarpa
förslag som påverkar den kommunala sektorn,
utan förslag till förändringar skjuts fram till
höstens budgetproposition.
Befolkning
Vellinge kommun har som mål i det kommunövergripande styrkortet att ha ”En positiv
befolkningsökning på 1 procent sett över tiden (5
år)”. De senaste fem åren (2008-2012) har
befolkningen ökat med 1 050 personer från 32
565 till 33 615. Befolkningsökningen är totalt 3,2
procent eller i genomsnitt ca 0,6 procent årligen.
2013-09-19
Under perioden 2012 - 2016 beräknas befolkningen i kommunen att öka med totalt 798
personer eller 2,4 procent (ca 0,5 procent årligen).
Ökningen är kopplad till förväntad nybyggnation
av bostäder med tillhörande inflyttning, men även
på antaganden om födelsetal samt in- och
utflyttning.
Befolkning i olika åldersgrupper 2012-2016
Ålder
2012
2013
2014
2015
2016
0 år
272
299
293
322
331
1-5
2 033
1 968
1 905
1 867
1 875
6-12
3 281
3 324
3 363
3 383
13-15
1 295
1 281
1 304
16-18
1 420
1 366
19-24
2 046
25-39
39 (59)
Hököpinge och i de östra kommundelarna. För att
stödja detta erfordras infrastrukturutbyggnader bl
a i form av persontågstrafik på Trelleborgsbanan.
Det framtida förväntade bostadsbyggandet har
viss koncentration under åren 2015–2019.
Osäkerhetsfaktorerna i prognosberäkningarna
ökar med tiden. Under åren 2013–2016 planeras
en byggnation av 849 nya bostäder i kommunen
fördelade över åren enligt följande:
År
Antal
3 377
2013
119
1 348
1 424
2014
103
1 312
1 274
1 268
2015
305
2 087
2 100
2 073
2 074
4 253
4 159
4 092
4 133
4 215
2016
322
40-64
11 849
11 892
11 867
11 898
12 030
65-79
5 673
5 859
6 010
6 140
6 148
80- år
1 493
1 509
1 559
1 590
1 671
Totalt
33 615
33 744
33 805
34 028
34 413
Följande procentuella ökningar beräknas under
perioden att ske inom åldersgrupperna
0 år
1-5 år
6-12 år
13-15 år
16-18 år
19-24 år
25-39 år
40-64 år
65-79 år
80- år
+ 59 personer =
- 158 personer =
+ 96 personer =
+ 129 personer =
- 152 personer =
+ 28 personer =
- 38 personer =
+ 181 personer =
+ 475 personer =
+ 178 personer =
+ 22 procent
- 8 procent
+ 3 procent
+ 10 procent
- 11 procent
+ 1 procent
- 1 procent
+ 2 procent
+ 8 procent
+ 12 procent
Näringsliv
I Vellinge kommun finns ca 4 263 registrerade
företag. Av dessa har ca 3 100 ingen anställd.
Den dominerande företagskategorin är serviceföretag med 1 790 företag. Handelsbranschen
med 712 företag är också välrepresenterad i form
av agentur- och import/exportföretag. Även
jordbruks- och byggföretag med 296 respektive
297 företag är stora branscher (2012 års statistik).
Besöksnäringen omsätter 278 mkr per år och
skapar ca 219 heltidsarbeten (2012 års statistik).
Näringslivet är organiserat i tre företagarföreningar: Vellinge Falsterbonäsets Företagargrupp, GRID –”Nätverk för kvinnliga företagare
bosatta och verksamma i Vellinge kommun” samt
Företagarna Vellinge. Dessutom finns ett antal
nätverk som verkar för gemensamma intressen.
Bostadsbyggande
Sedan kommunsammanslagningen 1974 har
befolkningen ökat från drygt 18 000 invånare till
närmare 34 000 invånare. En ökning med ca 400
personer om året. Huvuddelen av ökningen har
skett på Falsterbonäset.
Med hänsyn till den ökade konkurrensen om
marken på Näset samt för att kunna bibehålla en
god boendemiljö och upprätthålla bra kommunal
service, bedöms att i framtiden måste en större
andel av befolkningstillväxten ske i Vellinge-
Kommunen har som inriktningsmål i det
kommunövergripande styrkortet att ”Bli den mest
företagarvänliga kommunen i landet”. Detta mäts
över tiden bl a genom Svenskt Näringslivs
kommunranking”. Vellinge kommun kom på
andra plats i 2013 års ranking (tredje plats 2012).
Arbetsmarknad
Enligt statistik från arbetsförmedlingen för
åldersgruppen 16–64 år var i snitt 459 personer
arbetslösa under 2012. Jämfört med 2011 är detta
2013-09-19
en ökning 53 personer. Andelen arbetslösa uppgår
till 2,3 procent, vilket är en minskning med 0,2
procent.
Totalt deltog i snitt 296 personer i åldern 16–64
år i arbetsmarknadspolitiska program under 2012.
Jämfört med föregående år är detta en ökning
med 12 personer. Andelen personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 1,5
procent, en minskning med 0,1 procent. Det totala
obalanstalet (andelen personer som är arbetslösa
och som ingår i arbetsmarknadspolitiska
program) uppgår till 3,8 procent, jämfört med 3,5
procent 2011.
Bland ungdomar i åldern 18–24 år var i snitt 86
personer arbetslösa under 2012. Andelen
arbetslösa uppgår till 3,5 procent, vilket är en
ökning med 0,9 procent. Totalt medverkar 105
ungdomar (96-2011) i arbetsmarknadspolitiska
program. Andelen ungdomar i arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 4,3 procent, en
ökning med 0,3 procent. Det totala obalanstalet
för ungdomar 18–24 år under 2012 är 7,8 procent,
1,2 procent högre än under 2011.
Statistik
2012
Arbetslösa
I program
Obalans
totalt
16-64 år
2,3 %
1,5 %
3,8 %
Ungdomar
18-24 år
3,5 %
4,3 %
7,8 %
Pendling
Många i Vellinge kommun arbetspendlar och då
främst till Malmö, Lund och Trelleborg.
Till kommun
Malmö
Antal (2011)
7 176
Lund
830
Trelleborg
655
Burlöv
236
Svedala
235
Helsingborg
125
Övriga
987
Totalt
10 503
40 (59)
Statistiken omfattar i princip endast pendling
inom landet då den bygger på uppgifter om var en
person är folkbokförd (= svenska kommuner) och
var denna person arbetar (= svenska
företag/arbetsplatser). Därmed är inte den för
Vellinges befolkning betydande utpendlingen till
Danmark inräknad i statistiken ovan.
Inpendlingen till kommunen 2011 var 3 245
personer. Detta ger en nettopendling på -7 258
personer. Inpendlarna är fördelade på följande
orter:
Från kommun
Malmö
Antal (2011)
1 561
Trelleborg
789
Svedala
150
Lund
136
Lomma
60
Övriga
549
Totalt
3 245
Lokalt miljömålsarbete
Vellinge kommun vill medverka till en långsiktigt
hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande
och kommande generationer ska beredas en
hälsosam och god miljö. En sådan utveckling
bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde
och att människans sätt att förändra och bruka
naturen är förenat med ett ansvar.
Sveriges kommuner har på lokal nivå ett ansvar
för att verka för en god livsmiljö för människor,
djur och natur. I egenskap av tillsynsmyndighet
bär kommunen huvudansvaret för miljön inom
dess geografiska område.
Vellinge kommuns miljöarbete har grundat sig i
de lokala miljömålen, framtagna av Miljö- och
byggnadsnämnden och fastställda av
Kommunfullmäktige den 23 april 2008.
Miljömålen är baserade på nationella och
regionala miljökvalitetsmål men är översatta och
anpassade till de lokala förutsättningar som råder
i Vellinge kommun.
2013-09-19
Den 4 april 2009 antogs ett åtgärdsprogram för 14
av kommunens 15 miljömålsområden bestående
av sammanlagt 100 åtgärdspunkter. Programmet
har följts upp och utvärderats under 2010 och
2012. Utvärderingen 2012 visade att närmare 85
procent av åtgärderna antingen var genomförda
eller påbörjade även om inte alla delmål vid
tidpunkten var uppnådda.
Under 2012-2013 pågår ett regionalt
förändringsarbete som syftar till att effektivisera
och i större utsträckning åtgärdsinrikta
miljöarbetet. Förändringsarbetet rymmer bl.a.
framtagandet av ett nytt åtgärdsprogram för
Skåne län – vilket lanserdes av Länsstyrelsen
2012. Genom att ersätta delmål med etappmål
ska särskild hänsyn tas till huruvida tillräckliga
åtgärder har påbörjats i tid för att kunna nå
uppsatta slutmål. Hänsyn ska tas till naturens
återhämtningstid och till att effekterna av
miljöåtgärder ömsom sker med fördröjning.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett miljöoch byggnadsnämnden i uppdrag att omarbeta de
lokala miljömålen för mandatperioden 2011–
2014. Arbetet med nya miljömål pågår och
strävan är att koncentrera arbetet till färre antal
utvalda av speciell vikt för Vellinge kommun.
Det kan också nämnas att Vellinge kommun
under 2012 tog ett jättekliv i tidningen
Miljöaktuellts miljöranking. Från plats 117 –
2011 till plats 39 – 2012. Vidare nådde Vellinge
en tiondeplats inom området skolor vad gäller
ekologiska livsmedel.
41 (59)
2013-09-19
42 (59)
Ekonomisk analys
Resultatbudget
Inledning
Resultatet i budget 2014 uppgår till 0,1 mkr vilket
är en förbättring i förhållande till prognos 2013
med 1,6 mkr.
För år 2014 budgeteras ett positivt resultat med
0,1 mkr medan resultaten för planåren 2015 och
2016 är negativa med 2,9 mkr respektive 42,0
mkr.
Resultatbudgeten sammanfattas enligt följande:
mkr
Ett av kommunens övergripande inriktningsmål
är att ha oförändrad skatt genom en effektiv
verksamhet med hög kvalitet. Utdebiteringen är
oförändrad, 18,50 kr/skattekrona, under
planperioden.
Budget och plan bygger på SKL:s senaste
skatteintäktsprognos (cirkulär 13:17). Skatteintäktsprognosen har beräknats med utgångspunkt
ifrån att skatteunderlaget i Vellinge utvecklas i
samma takt som i riket totalt sett (se sidan 38,
avsnittet ”Skatteunderlagsutveckling”).
Personal- och entreprenadkostnader har räknats
upp med 2,5 procent 2014, 3,0 procent 2015 och
3,6 procent 2016. För pedagogisk personal är
dock personal-kostnadsuppräkning med 3,0
procent för 2014, som en särskild satsning för
lärarpersonalen.
Övriga kostnader och intäkter har räknats upp
med 1 procent respektive år 2014-2016.
Investeringsnivån för planperioden 2014-16
uppgår till totalt 240 mkr. De största
investeringsprojekten under planperioden är ny
räddningsstation i Skanör med 40 mkr 2015,
ombyggnad av Ljungklockan 8 mkr 2014, ny
förskola i Arrie 7,5 mkr (totalinvestering 27,5
mkr), utbyggnad dagvatten Näset 20 mkr samt
förändringar av norra infarten Vellinge och
Skanör centrum för vardera 10 mkr 2015.
I det följande lämnas kommentarer till budget
2014 och plan 2015-16. Beträffande siffrorna i
resultat-, balans-, kassaflödes-, drift- och
investeringsbudget och plan för åren 2014-16
hänvisas till avsnittet ”Budgeten i siffror”.
Verksamhetens
nettokostnader
Bokslut
2012
Prognos
2013
Budget
2014
-1 325,6
-1 381,8
-1 430,0
-66,3
-68,0
-70,0
1 339,3
1 390,6
1 442,5
28,5
31,0
33,7
-29,3
-41,3
-46,1
12,9
-1,5
0,1
varav avskrivningar
Skatteintäkter
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
Ett finansiellt mål i det kommunövergripande
styrkortet är att ”Resultatet ska uppgå till minst 1
procent av skatteintäkterna netto, sett över tiden
(5 år)”. I budget 2014 överstiger det samlade
resultatet för åren 2010-2014 målsättningen med
40 mkr vilket motsvarar 1,6 procent. För att
uppnå det finansiella målet framöver, borde årets
resultat för 2014 och kommande år uppgå till
minst 15 mkr årligen.
%
2
RESULTAT I % AV SKATTEINTÄKTER
1
0
0,0
1,0
-0,1
-1
-0,2
-2
-3
-2,7
-4
2012
2013
Resultat
2014
2015
2016
år
Finansmål %
I syfte att uppnå en bättre balans mellan intäkter
och kostnader finns i budget 2014 ett ospecificerat effektivitetskrav på 3,0 mkr. Det
uppdrages åt nämnder och förvaltning att efter
givna direktiv ta fram konkreta förslag på
kostnadseffektiviseringar på 3,0 mkr år 2014.
2013-09-19
Kostnads- och intäktsutveckling
En viktig förutsättning för att leva upp till
Kommunallagens krav om en god ekonomisk
hushållning, är att det finns balans mellan
löpande intäkter och kostnader.
Nettokostnads- och
skatteintäktsutveckling
%
7
6
5
4
3
2
1
0
43 (59)
Nämnd
Mkr
Kommunfullmäktige, revision m fl
2,5
Miljö- och Byggnadsnämnd
0,5
Nämnd för Gemensam Medborgarservice
2,0
Utbildningsnämnd
4,0
Omsorgsnämnd
6,0
Slutliga fördelningar mellan nämndernas olika
verksamheter kommer att ske i nämndernas
internbudgetarbete under hösten.
Driftbudget
2012
2013
2014
Nettokostnader
2015
2016
år
Driftbudgeten fördelar sig på de olika
verksamheterna enligt följande:
Skatteintäkter
Mkr
Verksamhet
Av diagrammet framgår att nettokostnaderna
under perioden 2012-2016 ökar mer än
skatteintäkterna. Nettokostnaderna ökar med 24,7
procent och skatteintäkterna netto med 18,5
procent med oförändrad utdebitering.
Bokslut
2012
Prognos
2013
Budget
2014
Politisk
verksamhet
-18,3
-22,5
-26,3
Infrastruktur
-78,2
-82,0
-86,6
Fritid och kultur
-96,9
-94,5
-93,3
Pris- och löneförändringar mellan budget 2013
och budget 2014 uppgår totalt till 42,9 mkr.
Pedagogisk
-758,1
-785,5
-810,9
Vård och omsorg
-305,5
-323,9
-340,6
År 2014 ökar nettokostnaderna med 3,5 procent
och skatteintäkterna med 3,7 procent jämfört med
prognos 2013.
Individ- och
familjeomsorg
-33,4
-38,8
-39,7
-6,0
-6,0
-6,6
-63,6
-58,9
-61,6
Verksamhetens nettokostnader och finansnetto
beräknas ta i anspråk 100,1 procent av skatteintäkterna 2013, 100,0 procent 2014 och 100,2
procent 2015 och 102,7 procent 2016.
Satsningar 2014
I budget/plan ingår verksamhetsförändringar,
netto med 9,0 mkr 2014, ytterligare 8,9 mkr 2015
och 48,4 mkr 2016. Av 2014 års verksamhetsförändringar på 9 mkr avser 15 mkr nya
satsningar medan det är upptaget justerade
volymer inom områdena pedagogisk verksamhet
och hemtjänst med 6 mkr netto.
Det finansiella utrymmet för verksamhetssatsningar på 15 mkr under 2014 har fördelats per
nämnd enligt nedan:
Särskilt riktade
insatser
Gemensam
verksamhet
Effektiviseringar
2014
Summa
skattefinansierad
verksamhet
3,0
-1368,5
-1 433,7
-1 484,9
1,0
22,3
24,3
-35,0
-31,4
-31,4
Arbetsgivaravgifter
23,5
7,0
6,0
Intern ränta
53,4
54,0
56,0
-1 325,6
-1 381,8
-1 430,0
BR-enheter
Pensioner
Verksamhetens
nettokostnader
2013-09-19
Verksamhetens nettokostnader ökar mellan
prognos 2013 och budget 2014 med 48,2 mkr.
Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader (inklusive effektiviseringar 3,0 mkr)
ökar med 51,0 mkr eller 3,6 procent, BRenheternas budgeterade resultat är 2,0 mkr högre
än prognos 2013.
Skatter och utjämningssystem
De totala skatteintäkterna (eget skatteunderlag
och skatteutjämningssystem) ökar under perioden
2012-2016 med 242,3 mkr (från 1 308,1 mkr till
1 550,4 mkr) eller 18,5 procent.
Under 2014 ökar de totala skatteintäkterna med
51,9 mkr (från 1 390,6 mkr till 1 442,5 mkr) eller
3,7 procent jämfört med prognos för 2013.
Av diagrammet nedan framgår hur utjämningssystemet utvecklas under perioden 2012–2016.
mkr
SKATTEUTJÄMNING 2012 - 2016
75
50
25
0
-25
-50
-75
-100
-125
Net to
Inf örand ebidrag nyt t
utjämn syste m
Kommuna l
fastighe tsa vg ift
LSS-ut jämning
Reg le ring savgift/b idrag
Kostnad su tjä mning
Inkomstutjämn ing
2012
2013
2014
2015
2016
De totala nettoavgifterna till skatteutjämningssystemet ökar under perioden 2012-2016 med 27
mkr från 64 till 91 mkr.
Avgifterna till Inkomstutjämningen, LSS-utjämningen” och Regleringsposten ökar med 19 mkr,
11 mkr respektive 30 mkr.
Bidragen till Kostnadsutjämningen ökar med 14
mkr. Åldersstrukturen i Vellinge ligger nu
ungefär på den genomsnittliga i riket.
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten
med en kommunal fastighetsavgift. Den årliga
intäktsförändringen tillförs respektive kommun.
44 (59)
Intäkterna från Fastighetsavgiften beräknas öka
med 4 mkr under perioden.
I beräknade skatteintäkter för åren 2014-2016 har
beaktats det förslag till ny kostnadsutjämning och
inkomstutjämningsavgift som regeringen har
föreslagit ska gälla fr o m 2014. Slutligt beslut
ska fattas under hösten 2013. I budgetförslagen
för 2014-2016 har effekterna av det nya systemet
beräknats till + 15 mkr årligen.
Skattesatsen för Vellinge kommun är oförändrat
18,50 kr/skattekrona 2013. Utdebiteringen har
varit oförändrad sedan 2006. Den totala
kommunala skattesatsen (inkl regionen men
exklusive kyrkan) uppgår 2013 till 28,89
kr/skattekrona. Vellinge har 2013 den lägsta
totala kommunalskatten i riket.
Investeringsbudget
Investeringarna uppgår i budget 2014 till 76 mkr
och för perioden 2014 – 2016 till 240 mkr.
Investeringsnivån 2014 motsvarar årets
avskrivningar.
NETTOINVESTERINGAR
mkr
300
250
200
150
100
50
0
148
119
99
76
45
år
12
13
14
15
16
Större investeringsobjekt 2014 (över 3 mkr) är:
Investeringsprojekt
Mkr
Utbyggnad dagvatten Näset
11,0
Ombyggnad Ljungklockan
8,0
Nybyggnad ny förskola Arrie
7,5
Ombyggnad av lokaler på Vanningen
5,9
Ombyggnad av Kämpingehallen
4,4
IT-investeringar
4,0
2013-09-19
Utöver enskilda specificerade investeringsprojekt finns också upptaget under respektive
nämnd medel till förfogande, se tabell nedan.
Nämnderna skall ta beslut om hur dessa medel
skall fördelas per objekt.
Medel till förfogande, investeringsbudget
Mkr
Kommunfullmäktige, revision m fl
Nämnd för Gemensam Medborgarservice
5,0
10,0
Utbildningsnämnd
8,5
Omsorgsnämnd
4,0
Likviditet
Likvida medel beräknas vid årsskiftet 14/15
uppgå till 14 mkr en minskning med 24 mkr
jämfört med prognos 2013.
Likviditetsminskningen förklaras av
kassaflödesbudgeten. Kassaflödet tillförs medel
från den löpande verksamheten med 51 mkr.
Investeringsverksamheten belastar kassaflödet
med 75 mkr. Sammantaget förklarar detta
likviditetsförsämringen med 24 mkr.
Totala långfristiga skulder beräknas under
planperioden 2014 till 2016 öka med 122 mkr
från 976 mkr till 1 098 mkr. I de 122 mkr ingår
74 mkr för att finansiera förskottering av den
statliga finansieringen av Trelleborgsbanan.
Dessa lån ska fordringsföras Trafikverket.
Resterande ökning av låneskulden avser
finansiering av investeringar i den kommunala
verksamheten. Ingen nyupplåning är planerad för
de kommunala bolagen.
Kommunens externa lånefinansieringsgrad, d v s
den del av kommunens nettoinvesteringar som
täcks av extern upplåning, uppgår under perioden
2014 - 2016 till 20 procent. Nettoinvesteringarna
uppgår till 240 mkr och nyupplåningen avsett för
kommunala investeringar till 48 mkr.
För perioden 2014–2016 beräknas kommunens
egen skuldsättningsgrad (exkl de kommunala
bolagen), d v s den del av tillgångarna som har
finansierats med främmande kapital, öka med 3,9
procent från 43,6 procent till 47,5 procent. För
2014 ökar den med 1,6 procent.
Kommunen och dess bolags löpande betalningar
hanteras via kommunens koncernbank.
Finansieringsrisken, d v s att kommunen inte kan
tillgodose sitt kapitalbehov för investeringar är
liten.
Skuldsättning
Soliditet
Den nya finanspolicyn som kommunfullmäktige
antog i juni 2011 innebär att all upplåning till de
kommunala bolagen Vellingebostäder AB och
Vellinge Exploaterings AB sker via kommunens
internbank. Vellinge kommun gör via koncernbanken all extern upplåning för att sedan låna ut
vidare till koncernbolagen.
Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt
och hur stor del av de totala tillgångarna som
finansieras med egna medel. Ju högre soliditeten
är desto starkare är kommunens ekonomi.
Förändringar i soliditeten beror på
investeringstakt, nyupplåning, andra
skuldförändringar och det ekonomiska resultatet.
Total upplåningsram för långfristig upplåning för
koncernbanken uppgår till 1 250 mkr. Fördelat på
Vellingebostäder AB 300 mkr, VEXAB 400 mkr,
kommunen 500 mkr samt planerad bredbandsutbyggnad 50 mkr.
Den nya finanspolicyn har fått till effekt en ökad
balansomslutning med lägre soliditet för
kommunen motsvarande ca 10 procent 2014.
Under 2012 har samtliga koncernbolagens lån
blivit inlösta. Detta med undantag av Vellinge
Koncern AB:s lån på 144 mkr för att finansiera
förvärvet från Vellinge kommun av aktierna i
Vellinge Exploaterings AB och Vellingebostäder
AB.
45 (59)
2013-09-19
Känslighetsanalys
%
SOLIDITET 2012- 2016
I tabellen nedan redovisas hur olika förändringar
under 2014 kan påverka kommunens finansiella
situation (mkr)
80
60
60
40
20
46 (59)
47
32
56
55
53
52
45
44
43
42
31
31
30
29
13
14
15
16
0
år
12
Soliditet exkl kom bolag
Soliditet
Soliditet inkl pensionsförpl exkl kom bolag
Soliditeten exklusive kommunala bolag minskar
från 60 procent 2012 till 52 procent 2016 och
med full skuldföring av pensionsförpliktelser från
32 till 29 procent.
Pensionsåtagande/medelsförvaltning
Det totala pensionsåtagandet beräknas 2014
uppgå till 553 mkr, varav 32 mkr redovisas som
skuld i balansräkningen. Det totala
pensionsåtagandet beräknas minska till 542 mkr
2016.
Pensionsmedelsförvaltningens marknadsvärde vid
årsskiftet 2014/15 beräknas uppgå till ca 450 mkr
och täcker till ca 81 procent kommunens totala
pensionsåtagande 2014 (i bokslut 2012 76
procent). Avkastning på pensionsmedelskapitalet
är budgeterad med 16 mkr.
Händelseförändring
Löner, entreprenader
procent
Vellinge Koncern AB
Sydvatten AB
Bostadsrättsföreningar
SYSAV
Övrigt
144 mkr
32 mkr
28 mkr
4 mkr
24 mkr
Kommunen har under 2013 beslutat att teckna ny
borgenram på 60 mkr för Sydvatten AB, vilket är
en utökning med 21 mkr från 39 mkr.
med
1
13,7
Finansiella intäkter med 1 procent
4,5
Räntekostnader med 1 procent
10,0
Bruttokostnader med 1 procent
16,7
Utdebitering med 1 kr
81,2
Sammanfattning utifrån finansiell analys
Vellinge kommuns finansiella ställning och
utveckling kan beskrivas och sammanfattas i fyra
aspekter Resultat - Kapacitet - Risk - Kontroll.
RESULTAT
 Årets resultat. Enligt finansiellt mål ska
årets resultat uppgå till minst 1 procent av
skatteintäkterna netto sett över tiden (5
år) 2012-2016. Detta mål beräknas inte
att uppnås inte för plan perioden 20142016.

Borgensåtagande
Kommunen borgensåtagande beräknas vid
årsskiftet uppgå till 232 mkr. Borgensåtagandet
fördelar sig enligt följande
2014
Nettokostnadsandelen. Under perioden
2012-2016 ökar nettokostnaderna med
6,2 procent mer än skatteintäkterna.
KAPACITET

Soliditeten exklusive kommunala bolag
minskar från 60 procent 2012 till 52
procent 2016. Med full skuldföring av
kommunens pensionsåtagande minskar
den från 32 procent till 29 procent.

Skuldsättningsgraden, som är
spegelbilden av soliditeten, ökar under
perioden från 40 procent till 48 procent.

Kommunalskatten är lägst både i länet
och riket.
2013-09-19
RISK


Extern lånefinansieringsgrad.
Nettoinvesteringarna för perioden 20142016 beräknas uppgå till 240 mkr och
nyupplåningen till 122 mkr varav 48 mkr
för kommunala investeringar och 74 mkr
för förskottering av Trelleborgsbanan till
Trafikverket. Extern lånefinansieringsgrad för kommunala investeringar är 20
procent.
Totala pensionsåtagandet täcks till cirka
81 procent av pensionsmedelskapitalet.
KONTROLL
 Budgetföljsamheten är stor.

Prognossäkerheten är hög.
47 (59)
2013-09-19
48 (59)
Personal
Personalstruktur
Totalt arbetar ca 3 000 personer i Vellinge
kommun, egna medarbetare och medarbetare hos
entreprenörer, med kommunalt finansierad
verksamhet.
5/ Sjukfrånvaro för 29 år
eller yngre
3,40 procent
6/ Sjukfrånvaro 30-49 år
3,65 procent
7/ Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 5,09 procent
I den kommunala organisationen fanns den 31
december 2012 totalt 1 297 anställda, varav 1 035
tillsvidareanställda (80 procent) och 262 (20
procent) visstidsanställda.
Antalet anställda har under perioden 2008-2012
minskat med 240 personer eller 16 procent.
Personalkostnader
Kommunens totala personalkostnader (inklusive
pensionskostnader) uppgick 2012 till 513 mkr.
Till kommunens anställda och förtroendevalda
utbetalades 351 mkr (68 procent) i löner och
ersättningar. Lagstadgade arbetsgivaravgifter och
premier till kollektivavtalsreglerade försäkringar
utgjorde 105 mkr (21 procent) och pensionskostnaderna 57 mkr (11 procent).
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron har under perioden
2008–2012 minskat från 5,69 procent till 4,22
procent. Långtidssjukfrånvarons andel av den
totala sjukfrånvaron har minskat minskade från
57,27 procent till 45,34 procent. Att minska
sjukfrånvaron har under flera år varit ett
kommunövergripande mål. Verksamheterna har
aktivt arbetat med analyser, handlingsplaner och
rehabiliteringsåtgärder för att få ned framförallt
långtidssjukfrånvaron.
I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron
2011 i form av sju nyckeltal i enlighet med
gällande lagstiftning.
1/ Total sjukfrånvaro
4,22 procent
2/ Andel långtidssjukfrånvaro ( 60 dagar)
45,34 procent
3/ Sjukfrånvaro för kvinnor
4,91 procent
4/ Sjukfrånvaro för män
2,15 procent
Personalomsättning
Personalomsättningen bland de
tillsvidareanställda uppgick 2012 till 8,5 procent
(7,7 procent 2011).
Personalomsättningen kommer förmodligen att
öka i framtiden. Dels på grund av det ökande
antalet pensionsavgångar, men framför allt
kommer personalomsättningen att vara betydligt
högre hos den personal kommunen kommer att
rekrytera för att ersätta pensionsavgångarna.
Utmärkande för en sådan personalstruktur som
kommunen har, dvs. hög medelålder och lång
anställningstid, är en mycket låg
personalomsättning. I den takt kommunen
nyrekryterar kommer omsättningen bland dessa
att öka, eftersom nyanställda och rekrytering av
yngre generellt sett medför en förhållandevis hög
personalomsättning.
Pensionsavgångar
Antalet anställda som uppnår 65 års ålder de
närmaste åren uppgår till cirka 20 per år.
Pensionsavgångarna bedöms därför att bli relativt
begränsade. Antalet kan dock komma att variera
under åren beroende på om fler anställda nyttjar
rätten att avgå med pension före 65 år. De
yrkesgrupper, där de största pensionsavgångarna
kommer att ske under de närmaste tio åren, är
förskollärare och lärare.
Rekryteringsläget
Det har under några år varit relativt lätt att
rekrytera personal. Svårigheter har funnits främst
vid rekrytering av vikarier samt för förskollärare
och fritidspedagoger. Allt tyder dock på att denna
förbättring endast är av tillfällig natur och att
rekryteringssvårigheterna kommer att öka kraftigt
under de kommande åren.
2013-09-19
Obalansen på arbetsmarknaden kommer att bli
allt mer påtaglig, med ett förhållandevis stort
antal arbetslösa samtidigt som det kommer att
finnas en stor brist på arbetskraft. Bland annat
med den utbildningsbakgrund Vellinge kommun
har behov av. Till detta medverkar att i princip
samtliga kommuner och landsting befinner sig i
samma situation, med hög medelålder bland de
anställda, stora avgångar och stort
nyrekryteringsbehov. Stora insatser måste under
de kommande åren genomföras. Detta, dels för att
göra arbete inom den kommunala sektorn
attraktivt så att ungdomar söker sig till adekvata
utbildningar, dels för att göra Vellinge kommun
till den mest attraktiva arbetsgivaren i regionen.
Nöjdmedarbetarundersökning 2012
Nöjdmedarbetarindex för genomförd
undersökning 2012 höjdes från 3,64 år 2010, till
3,76 på en femgradigskala. De områden som
utmärkte sig mest positivt var ledarskap och
helhetsintryck av organisationen.
Helhetsintrycket innebär att våra medarbetare ser
Vellinge kommun som en bra arbetsgivare och
kan rekommendera andra att arbeta här.
49 (59)
2013-09-19
50 (59)
Budgeten i siffror
Fem år i sammandrag
Bokslut 2012
Prognos 2013
Budget 201 4
Plan 2015
Plan 2016
33 615
33 744
33 805
34 028
34 413
Skattesats kommunen
18,50
18,50
18,50
18,50
18,50
Skattesats Region Skåne *
10,39
10,39
– Vellinge–Månstorp
0,22/1,33
0,22/1,33
– Höllviken
0,13/0,89
0,13/0,89
– Skanör–Falsterbo
0,21/1,20
0,21/1,20
12,9
-1,5
0,1
-2,9
-42,0
1,0
-0,1
0,0
-0,2
-2,7
1 325,6
1 381,8
1 430,0
1 479,8
1 577,7
4,7
4,2
3,5
3,5
6,6
1 339,3
1 390,6
1 442,5
1 491,2
1 550,4
2,4
3,8
3,7
3,4
4,0
-0,8
-10,3
-12,4
-14,3
-14,7
Anläggningstillgångar, kr/invånare
51 126
54 641
56 563
57 885
56 365
Skuld kommunens egen verksamhet,
kr/invånare
21 859
25 708
27 526
29 050
28 754
Skuld inkl kommunala bolag, kr/invånare
38 272
42 058
43 846
45 263
44 785
– kr/invånare
35 074
34 895
34 835
34 522
32 915
– Mkr
1 179,0
1 177,5
1 177,6
1 174,7
1 132,7
Soliditet (eget kapital i procent av totalt
kapital, exkl kom bolag)
60
56
55
53
52
– med full skuldföring av pensionsåtagande
32
31
31
30
29
6 890
6 863
6 851
6 806
6 730
99
148
76
119
45
-121
132
62
57
0
Antal invånare 31/12
Begravningsavgift/
total begravnings- och kyrkoavgift:
RESULTATBUDGET
Årets resultat före extraordinära poster, mkr
– i procent av skatteintäkter netto
Verksamhetens nettokostnader inklusive
avskrivningar
– i mkr
– förändring i procent från föregående år
Skatteintäkter, netto
– i mkr
– förändring i procent från föregående år
Finansnetto, mkr
BALANSBUDGET
Eget kapital
Borgensåtagande, kr/invånare
KASSAFLÖDESBUDGET
Nettoinvesteringar, mkr
Nyupplåning, mkr
2013-09-19
51 (59)
Resultatbudget/-plan
mkr
Bokslut Bokslut Prognos
2011
2012
2013*)
Budget
2014
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
263,2
292,7
-1 470,7 -1 552,0
-58,0
-66,3
-1 265,5 -1 325,6
311,3
319,1
327,0
-1 671,3 -1 725,9 -1 829,7
-70,0
-73,0
-75,0
-1 430,0 -1 479,8 -1 577,7
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
314,1
-1 627,9
-68,0
-1 381,8
Plan
2015
Plan
2016
1 349,9
-41,8
18,2
-34,2
1 403,3
-64,0
28,5
-29,3
1 459,8
-69,2
31,0
-41,3
1 503,0
-60,5
33,7
-46,1
1 563,1
-71,9
33,7
-48,0
1 636,6
-86,2
33,7
-48,4
26,6
12,9
-1,5
0,1
-2,9
-42,0
1 320,9
-23,2
-68,8
50,2
1 279,1
4,8
24,2
1 388,0
-44,4
-74,1
54,5
1 324,0
1 466,3
-47,3
-80,5
58,6
1 397,1
1 503,0
-38,1
-81,0
58,6
1 442,5
1 563,1
-51,0
-79,5
58,6
1 491,2
1 636,6
-64,4
-80,4
58,6
1 550,4
1 442,5
1 491,2
1 550,4
*) Tertialuppföljning 30/4
Utdebitering 18:50 kr/skkr 2014 - 2016
Specifikation:
Eget skatteunderlag
Nationell skatteutjämning (se nedan)
Nationellt LSS-utjämningssystem (se nedan)
Kommunal fastighetsavgift
Delsumma
Slutavräkning 2010
Slutavräkning 2011
Slutavräkning 2012
Slutavräkning 2013
Skatteintäkter, netto
Utdebitering
Effekt av skattehöjning 1 kr
Nationell skatteutjämning motsvarar
i utdebitering (inkl kom fast avg)
LSS-utjämning motsvarar i utdebitering
0,2
15,1
1 308,1
1 339,3
2,5
-9,0
1 390,6
18,50
71,4
18,50
75,0
18,50
79,3
18,50
81,2
18,50
84,5
18,50
88,5
-0,38
0,96
-0,13
0,99
-0,14
1,02
-0,25
1,00
-0,09
0,94
0,07
0,91
2013-09-19
52 (59)
Kassaflödesbudget/-plan
mkr
Bokslut Bokslut Prognos
2011
2012
2013*)
Budget
2014
Plan
2015
Plan
2016
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
26,6
56,9
12,9
61,7
-1,5
65,1
0,1
67,1
-2,9
71,0
-42,0
74,0
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning pensionsmedelsförvaltning
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
83,5
4,8
-3,7
-1,0
83,6
74,6
114,2
-14,7
-60,7
113,4
63,6
0,0
-16,0
0,0
47,6
67,2
0,0
-16,0
0,0
51,2
68,1
0,0
-16,0
0,0
52,1
32,0
0,0
-16,0
0,0
16,0
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Inbetalda investeringsbidrag och anläggningsavg
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-167,0
0,6
3,0
-163,4
-99,0
7,4
1,6
-90,0
-148,2
0,0
1,0
-147,2
-76,3
0,0
1,0
-75,3
-118,6
0,0
1,0
-117,6
-45,0
0,0
1,0
-44,0
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ökning/minskning lån för kommunen
Ökning/minskning lån för kommunala företag
Ökning/minskning långfristiga fordringar
Ökning/minskning utlåning till kommunala företag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
195,2
304,4
0,1
-264,4
235,3
-120,6
247,3
-5,8
-247,3
-126,4
131,7
0,0
-45,0
0,0
86,7
62,0
0,0
-62,0
0,0
0,0
57,0
0,0
-12,0
0,0
45,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG
INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig
infrastruktur
-37,0
-33,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
118,5
68,5
187,0
-136,0
187,0
51,0
-12,9
51,0
38,1
-24,1
38,1
14,0
-20,5
14,0
-6,5
-28,0
-6,5
-34,5
58,0
0,4
66,3
-2,5
68,0
-2,9
70,0
-2,9
73,0
-2,0
75,0
-1,0
-1,5
56,9
-2,1
61,7
65,1
67,1
71,0
74,0
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för gjorda avsättningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande
poster
Summa
2013-09-19
53 (59)
Balansbudget/-plan
mkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Pensionsmedelsförvaltning
Lånefordran kommunala bolag
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Bokslut Bokslut Prognos
2011
2012
2013*)
Budget
2014
Plan
2015
Plan
2016
1 275,7
30,8
1 302,0
416,6
1 382,2
461,6
1 388,5
523,6
1 434,1
535,6
1 404,1
535,6
403,0
304,4
265,6
187,0
417,7
171,7
151,4
51,0
433,7
171,7
151,4
38,1
449,7
171,7
151,4
14,0
465,7
171,7
151,4
-6,5
481,7
171,7
151,4
-34,5
2 466,5
2 510,4
2 638,7
2 698,9
2 752,0
2 710,0
1 173,2
26,6
40,3
33,0
915,0
305,0
1 179,0
12,9
37,8
7,1
842,9
443,6
1 177,5
-1,5
34,9
7,1
975,6
443,6
1 177,6
0,1
32,0
7,1
1 038,6
443,6
1 174,7
-2,9
30,0
7,1
1 096,6
443,6
1 132,7
-42,0
29,0
7,1
1 097,6
443,6
2 466,5
2 510,4
2 638,7
2 698,9
2 752,0
2 710,0
Pensionsförpliktelser
551,2
546,7
539,3
520,7
517,7
512,5
Borgensåtaganden
409,9
231,6
231,6
231,6
231,6
231,6
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
varav årets resultat
Avsättning för pensioner
Avsättning övrigt
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser
2013-09-19
54 (59)
Driftbudget/-plan
Mkr
KOMMUNFULLMÄKTIGE, REVISION,
KOMMUNSTYRELSE M FL
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m m
Fritid och kultur
Gemensam verksamhet
SUMMA
Bokslut Bokslut Prognos Budget
2011
2012
2013*)
2014
Plan
2015**)
Plan
2016**)
-19,2
-9,4
-1,1
-83,7
-113,4
-17,7
-9,7
-1,1
-85,6
-114,1
-18,3
-10,1
-1,1
-87,9
-117,4
-14,0
-12,0
-0,9
-69,5
-96,4
-12,0
-7,0
-1,7
-70,7
-91,4
-15,5
-10,8
-1,2
-80,3
-107,8
PRODUKTION
Infrastruktur, skydd m m
Fritid och kultur
Pedagogisk verksamhet
Vård och omsorg
Särskilt riktade insatser
Gemensam verksamhet
SUMMA
0,1
-0,1
6,8
2,1
0,3
-0,2
9,0
0,8
-0,1
-2,6
1,6
0,3
-1,2
-1,2
0,0
0,0
-0,2
2,3
0,0
0,0
2,1
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m m
Vård och omsorg
SUMMA
-1,3
-4,3
-3,9
-9,5
-1,6
-4,1
-4,0
-9,7
-1,6
-4,2
-3,7
-9,5
-1,7
-5,0
-2,4
-9,1
-1,8
-5,2
-2,4
-9,4
-1,8
-5,7
-2,4
-9,9
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m m
Fritid och kultur
Vård och omsorg
SUMMA
-0,8
-65,9
-85,4
-6,7
-158,8
-0,6
-68,1
-95,1
-7,2
-171,0
-0,8
-67,2
-93,3
-7,3
-168,6
-0,8
-72,4
-92,2
-7,3
-172,7
-0,8
-76,5
-94,8
-7,5
-179,6
-0,9
-84,0
-96,9
-7,8
-189,6
UTBILDNINGSNÄMND
Politisk verksamhet
Pedagogisk verksamhet
SUMMA
-2,2
-718,9
-721,1
-2,1
-755,5
-757,6
-2,2
-785,3
-787,5
-2,3
-810,9
-813,2
-2,4
-832,2
-834,6
-2,4
-855,6
-858,0
OMSORGSNÄMND
Politisk verksamhet
Vård och omsorg
Individ- och familjeomsorg
Särskilt riktade insatser
SUMMA
-1,5
-285,1
-36,5
-5,6
-328,7
-2,0
-295,9
-33,7
-6,0
-337,6
-2,4
-315,2
-38,8
-6,0
-362,4
-2,3
-330,9
-39,7
-6,6
-379,5
-2,3
-346,4
-40,7
-6,7
-396,1
-2,4
-401,4
-42,0
-7,0
-452,8
3,0
3,0
3,0
Åtgärdsplan 2014
SUMMA SKATTEFINANSIERAD
VERKSAMHET
-1 305,5 -1 368,5
-1 433,7 -1 484,9 -1 530,8 -1 624,7
2013-09-19
55 (59)
Driftbudget/-plan
Mkr
BALANSRÄKNINGSENHETER
Mark och exploatering
Fastighet
Vatten och avlopp
Avfall
SUMMA BR-ENHETER
Pensioner
Arbetsgivaravgifter/Arbetsmarknadsförsäkringar
Intern ränta
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Interna poster
*) Tertialuppföljning 30/4
**) I löpande priser
Bokslut Bokslut Prognos Budget
2011
2012
2013*)
2014
Plan
2015**)
Plan
2016**)
3,3
13,3
0,0
0,3
16,9
0,2
8,3
-6,0
-1,5
1,0
0,2
21,4
1,0
-0,3
22,3
0,2
22,1
2,0
0,0
24,3
0,2
20,5
2,0
0,0
22,7
0,2
18,5
2,0
0,0
20,7
-32,5
6,7
48,9
-35,0
23,5
53,4
-31,4
7,0
54,0
-31,4
6,0
56,0
-34,7
6,0
57,0
-38,7
6,0
59,0
-1 265,5 -1 325,6
787,2
785,5
-1 381,8 -1 430,0 -1 479,8 -1 577,7
750,0
777,0
792,5
812,0
2013-09-19
56 (59)
Investeringsbudget/-plan
Budget
2014
Plan
2015
Plan
2016
KOMMUNSTYRELSE
Medel till förfogande (KS)
5,0
5,0
5,0
Markförvärv
1,0
1,0
1,0
xx
40,0
xx
Mkr
BR-fastighet
Ny förskola Arrie
Om-tillbyggnad Herrestorpsskolan
Ny Räddningsstation Skanör
Inventarier, ny räddningsstation Skanör
Ny Räddningsstation Höllviken
Gemensam verksamhet
IT-investeringar
SUMMA KOMMUNSTYRELSE
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Medel till förfogande
Infrastruktur
Invallning Sk/Fbo
Investering i befintlig belysning
Skanör centrum
Norra infarten Vellinge
Nyckelhålsparken Höllviken
Fritid och kultur
Tillbyggnad av nya lokaler på Vanningen
Utbyggnad av Kämpingehallen, ny entré och förråd
Vångaplanen, nybyggnation av omkl rum/adm lokaler
Utbyggnad av befintlig styrketräningslokal, Vanningen
Totalutg/ink
27,5
7,5
1,0
4,0
xx
4,0
4,0
4,0
18,5
50,0
14,0
3,0
3,0
3,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
10,0
10,0
7,0
2,0
2,0
5,9
4,4
8,5
2,1
Affärsverksamhet
Utbyggnad dagvatten Näset
Medel till förfogande (VA)
11,0
7,0
4,5
7,0
4,5
7,0
SUMMA NÄMND FÖR GEMENSAM
MEDBORGARSERVICE
37,3
56,1
18,5
UTBILDNINGSNÄMND
Medel till förfogande
8,5
8,5
8,5
SUMMA UTBILDNINGSNÄMND
8,5
8,5
8,5
2013-09-19
57 (59)
Investeringsbudget/-plan
Mkr
OMSORGSNÄMND
Medel till förfogande
Ljungklockan
SUMMA OMSORGSNÄMND
Totalutg/ink
Budget
2014
Plan
2015
Plan
2016
4,0
8,0
4,0
4,0
12,0
4,0
4,0
76,3
118,6
45,0
Övriga utredningprojekt
Skanörs hamn
Skanörs skola utemiljö
Avtal med trafikverket
Medfinansiering GC-väg Gessie villastad - by
Medfinansiering Kämpingevägen - Skegrievägen
Exploatering (kommunal finansiering)
Påfågeln
Sjögatan
Olsgården
Östersjövägen White sand
Norrevångsgatan övergångsställe
TOTALA NETTOINVESTERINGAR
2013-09-19
Ordförklaringar
Anläggningslån
Lån som upptas för att finansiera investeringar.
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda att innehas längre tid än ett år.
Avgiftsfinansieringsgrad
Avgifter i procent av verksamhetens bruttokostnader.
Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar.
Balansbudget
Visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital
kommunen har för budgetåret och planåren. Man
kan också säga att den visar hur kapitalet använts
(tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder
och eget kapital).
Balanskrav
Enligt Kommunallagen skall budgeten i normalfallet upprättas så att intäkterna exklusive
realisationsvinster överstiger kostnaderna. Vid
synnerliga skäl kan budget i obalans upprättas.
Större omstruktureringskostnader och stark
finansiell ställning nämns i lagens förarbeten som
exempel på synnerliga skäl. Om kostnaderna för
visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det
negativa resultatet regleras och det redovisade
egna kapitalet enligt balansräkningen återställas
under de närmaste tre åren.
Bokslut
Avslutande av samtliga konton i bokföringen.
Delårsrapport
Redovisning/bokslut upprättas per 31 augusti för
verksamheten från räkenskapsårets början.
Driftbudget
Visar nettokostnaderna för kommunens verksamheter och balansräkningsenheter för budgetåret
och planåren.
Eget kapital
Skillnaden mellan kommunens tillgångar och
skulder.
Extraordinära poster
Poster som ligger utanför den normala verksamheten, är av väsentlig storlek och ej årligt
återkommande.
Kassaflödesbudget
Visar hur kommunen får in pengar och hur de
avser att användas under budgetåret och planåren.
Här behandlas ut- och inbetalningar, till skillnad
från resultatbudgeten som innehåller kostnader
och intäkter. Skillnaden mellan tillförda och
använda medel ger förändringen av likvida
medel.
Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader.
Inkomst
En extern ekonomisk händelse som ökar kommunens finansiella resurser.
Intern ränta
Kalkylmässigt beräknad kostnad för värdet av det
kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet.
Intäkt
En inkomst som är periodiserad.
Investeringsbudget
Visar kommunens investeringsutgifter för
budgetåret och planåren. Investeringar kan göras i
fastigheter, anläggningar inventarier.
Kapitalkostnad
De interna kostnader i form av avskrivning och
intern ränta som påförs de förvaltningar som
nyttjar anläggningstillgångar i sin verksamhet.
Kortfristiga skulder
Skulder som förfaller inom ett år från bokslutsdagen.
Kostnad
En utgift som är periodiserad.
58 (59)
2013-09-19
Likviditet
Visar betalningsberedskapen på kort sikt.
Långfristiga skulder
Skulder som förfaller mer än ett år efter
bokslutsdagen.
Nettokostnad
Skillnaden mellan kostnader och intäkter.
Omsättningstillgångar
Tillgångar avsedda att innehas kortare tid än ett
år.
Personalomkostnad
Omkostnader för personal (arbetsgivaravgifter,
kompletteringspension och löneskatt).
Resultatbudget
Visar det finansiella resultat för budgetåret och
planåren samt hur resultatet har uppkommit.
Utgift
En extern ekonomisk händelse som minskar kommunens finansiella resurser.
59 (59)