Transcript POLLETTBÖSSAN 2014-26.pdf - Svenska Pollettföreningen

POLLETTBÖSSAN
en sporadisk utgåva från Svenska Pollettföreningen
Årgång 6
Nr 26
www.pollett.se
MINDRE KÄNDA
POLLETTILLVERKARE
Tillverkaren av polletter är i många fall känd.
Det är inte ovanligt att dennes namn finns
anbringad på polletterna, bl.a. i form av en
tillverkarstämpel. Från Stockholm känner vi
t.ex. M. Petterson, C. C. Sporrong, Erik
Gumælius, Sv. Ol. Morell, Alois Ritter,
Sigma och Westins.
Från andra delar av landet känner vi t.ex.
Alfr. Söderkvists Skylt- & Stämpelfabrik i
Horndal, som finns behandlad av Anders
Stam i Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT)
2011 nr 7; sid. 149-154. I Göteborg fanns
Gustaf
Ekwalls
Gravyranstalt,
som
behandlats av Hans Lundberg i SNT 2006 nr
7, sid. 170-172 samt Edward Sönnergren
verkstäder.
Tillverkningsstämplar för polletter har även
behandlats av Magnus Widell i Skandinavisk
Numismatik Mynt & Medaljer 1982 nr 11.
Här beskrivs framför allt olika typer av
stämplar från Sporrong, Morell, Petterson
och Sönnergren.
Augusti 2014
Kalender där G.A.C. Wojidkow står som
bleck- och plåtslagare.
Georg Wojidkow & Co startades 1888 som
en verkstad för plåtarbeten speciellt för
fartyg. Verkstad låg till en början på
Västergatan, men man blev så småningom
trångbodd och 1933 flyttade firman till
Limhamn. Förutom att Wojidkow själv
tillverkade polletter var firman också agent
för Sporrong i Malmö.
I Handelskalendern 1896 står firman under
rubrikerna ”Bleck- och plåtslagare”, ”Gelbgjutare och gördelmakare” samt ”Lamp och
lysoljehandlare”.
I Handelskalendern 1920 står firman under
samma rubriker som 1896, men också under
”Förnicklingsanstalter” och ”Metallfabriker”.
År 1947 i Handelskalendern definieras verksamheten som metallvarufabrik, förkromningsanstalt, metallgjuteri, plåtslageri och
rostfria arbeten.
År 1955 kan man se att verksamheten vuxit
ytterligare. Nu finns även ”fönster och
fönsterventiler för fartyg” angivet som en av
företagets verksamhetsgrenar.
Tillverkarstämpel från Georg Wojidkow & Co på en
obestämd Malmöpollett.
Georg Wojidkow & Co
En tillverkare som är något mindre känd är
Georg Wojidkow & Co i Malmö. Min första
notering av namnet är från 1876 i Skånes
Pollettbössan Nr 26, 2014
Annons från 1914 i boken ”Malmö och Baltiska
Utställningen samt Jubileumslantbruksmötet 1914”.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
1
Otto Fr. Johanssons Chablonfabrik
En annan mindre känd tillverkare är Otto Fr.
Johanssons Chablonfabrik.
Svenska Pollettföreningen
e-post: [email protected]
Hemsida: www.pollett.se
PlusGiro: 502931-9
Om ni vill lämna material till
POLLETTBÖSSAN kontakta
Bernt Thelin
[email protected]
Pollettbössans texter och bilder lagras elektroniskt
och publiceras som pdf-filer på Svenska
Pollettföreningens hemsida. Den som sänder
material till Pollettbössan anses medge elektronisk
lagring och publicering.
Otto Fr. Johanssons tillverkarstämpel på 10-örespollett från Tingstads Ångbåts Aktiebolag (se GNF
Småskrift 14, sid 310:I.1.
Otto Fredrik Johansson var född 1842 och
omkring 1870 lär han ha lämnat familjehemmet Fredlund för att cykla till Göteborg.
I Sveriges Befolkning 1890 står han som
gravör och hemmansägare.
I Sveriges Handels-kalender 1894 och 1896
finns han under ”Gravörer” och ”Stämpelfabriker”.
Där satt Bill Haley med hela bandet och även
hans hustru och pustade ut. Han bemötte oss
mycket vänligt även om jag minns att han
såg väldigt trött ut. Vi fick praktisera vår
skolengelska och besöket avslutades med att
vi fick autografer. Jag fick en på ett vitt
papper och en på baksidan av biljetten. På
biljettens framsida finns också autografen
från en av bandmedlemmarna.
I 1909 och 1920 års kalendrar finns han
dessutom under rubriken ”Xylografer”, dvs.
en person som ägnar sig åt xylografi, en
bildtrycksteknik som kännetecknas av att
bilden skars med stickel i ändträ från ett hårt
träslag.
År 1921 blev firman aktiebolag och anger att
man tillverkar stämplar, sigill, dörr- och bilskyltar samt schabloner. Företaget fanns kvar
åtminstone till slutet på 1970-talet.
Bernt Thelin
 
ELLÖS FOLKETS PARK OCH
BILL HALEY
Den här folkparkspolletten har en historia.
Året var troligen 1968. Rocklegenden Bill
Haley var på turné med sitt band The Comets
och slagdängan Rock Around the Clock. Jag
såg och hörde honom i Ellös Folkets Park. I
pausen fick en kompis och jag ett ryck och
hoppade upp på scenen och tog oss in i artistlogen bakom densamma.
2
Den ena Haley-autografen gav jag bort till en
söt flicka medan jag behöll den här. Två
kloka beslut… På så vis blev denna papperspollett bevarad och utgör ett intressant och
udda objekt i den lilla samlingen av numismatiska objekt med Bohuslänsanknytning.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Leif Skarp
Pollettbössan Nr 26, 2014
FFÖ
ÖR
REEN
NIIN
NG
GSSN
NY
YTTTT
RAPPORT
från auktion och årsmöte i Älmhult
Den 17 maj 2014 på Möckelsnäs herrgård, i
samband med MISAB:s pollettauktion, höll
föreningen sitt årsmöte.
Vädret visade sig från sin allra bästa sida och
ett 40-tal personer hade kommit för att delta i
den mycket trevliga auktionen med Anders
Stams efterlämnade polletter.
Det var flitig budgivning och kamp om de
flesta polletter. För en del polletter uppnåddes höga priser. Som exempel kan
nämnas katalogens omslagspollett, ½ dagsverke/8 öre från Avesta koppar- och järnverk
(nr 32) som klubbades för 22.000 kr och
polletten för vägning av kronans plåtmynt (nr
33), också från Avesta, som betalades med
17.500 kr. Andra eftertraktade polletter som
betalades bra var 10 öre från Svappavara
kopparverk (nr 253, 8.600 kr) och Kallmora
gruva, en läst kol (nr 513, 3.600 kr). Men
många trevliga polletter gick också för
överkomliga pengar och det var nog inte
många av de närvarande som kom hem
tomhänta.
Jan Hildemar, ordförande, Bernt Thelin,
sekreterare, Jan Ottosson, kassör, Magnus
Lindell, webbansvarig, Lars Y Svensson,
ledamot och Kjell B Blomberg, suppleant.
Styrelsen
EN GAMMAL
TIDNINGSNOTIS
1.
Ångslupen Frey år 1860
Följande notis, med en utmanande meningsbyggnad, är ur tidningen Folkets Röst den 22
augusti 1860:
Då ångslupen Frey, en af de små ångbåtarne som göra turer emellan Logårds
trappan och Djurgården, i måndags på
morgonen, på väg in till staden,
passerade sundet emellan Skepps- och
Kastellholmarne, stötte den på ett derstädes sjunket skutvrak och var dervid
nära att kantra. Genom den fart båten
innehade lyckades den dock att gå öfver
grundet utan att någon olycka inträffade.
Apropos de små ångbåtarne, kunna vi ej
underlåta påpeka ett oskick, som åtminstone å de från Logårdstrappan afgående, vaktmästaren Forsberg, tillhöriga båtarne Frey och Freya, dagligen
passerar. Vid betalningen af poletten
visas neml. stark obenägenhet att i
vexling gifva tillbaka efter öretal, ehuru
sjelfva liqviden beräknas i öre; och
dristar man härå göra anmärkning,
erhåller man dertill ett mer eller mindre
ohöfligt svar. Det synes vara ett ganska
billigt anspråk, att i båda dessa afseenden vinna rättelse.
Visning av polletter för några av Pollettföreningens
medlemmar. Foto: Bernt Thelin
När auktionen var slut samlades några av
föreningens närvarande medlemmar för att
hålla årsmöte. Som ett resultat av detta ser
styrelsen för det kommande året ut som
följer:
Pollettbössan Nr 26, 2014
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
3
LOTSTECKEN FRÅN
HELGOLAND
Helgoland består av två öar belägna i Helgolandsbukten cirka 70 km utanför den tyska
kusten.
Platsen har skiftat överhöghet ett antal gånger
under historien. Från 1200-talet fram till 1814
var öarna danska. År 1807 ockuperades de av
brittiska trupper och de blev en brittisk koloni.
Vid freden i Kiel 1814 förblev Helgoland
brittiskt. År 1890 blev Helgoland tyskt genom
ett byte mellan Storbritannien och Tyskland,
där Tyskland fick Helgoland i utbyte mot vissa
landområden i Afrika.
Genom den snabba ökningen av den transatlantiska handeln fick Elbe och Weser allt
större betydelse som skeppsleder, både för
varuförsörjningen och strategiskt. Även lotsyrket fick en allt större betydelse. Främmande
fartyg kunde inte utan farledskunskap segla in
i dessa farvatten. Detta ledde i mitten på 1600talet till den första statliga regleringen av
lotsverksamheten i norra Tyskland, som dittills
hade varit ett fritt yrke som bedrivits på egen
hand. Lotsarna fick nu ett ämbetstecken som
bevis på deras rätt att utöva lotsyrket. Dessa
märken kallades för ”teken” eller ”Loátjen”,
men även ”Lotsenpfennige”.
Lotstecken från Helgoland, George III:s tid.
Brons, 4875 mm.
Helgolands lotstecken infördes 1766 när öarna
var danska. De hade en oval form med två
runda öglor. På åtsidan en stående lots med
sänklod och krans; upptill H över NO samt ett
inslaget nummer. På frånsidan finns ett krönt
4
monogram - i detta fall George III:s. Under
hela 1800-talet ser dessa lotstecken likadana
ut, det är endast det inslagna numret på åtsidan
samt monogrammet på frånsidan som skiljer.
Jag har sett lotstecken från Christian VII:s
(1766-1808), George III:s (1760-1820),
William IV:s (1830-1837) och Victorias
(1837-1901) tid, men det finns troligen
lotstecken även med George IV:s monogram
(1820-1830).
Lotstecken från Helgoland, troligen från Victorias
regeringstid.
För att få ett lotstecken måste en person från
Helgoland avlägga en examen för Elbelotsar.
Lotstecknen förseddes med ett registreringsnummer och under detta nummer fördes innehavaren in i en lotsrulla. Detta ”intyg” för
Helgolands lotsar gällde för Elbeområdet samt
flodmynningarna och hamnarna på SchleswigHolsteins västkust. För Helgolands lotsar på
floden Weser utfärdades däremot en särskild
fullmakt av guvernören. Lotstecken från de två
första regentperioderna, dvs. dansktiden 17661807 och den första delen av George III:s tid,
är stora sällsyntheter.
Bernt Thelin
KALENDER
19-20 september 2014 - MISAB 12
MISAB 12 hålls fredag och lördag den 19-20
september 2014 på Garnisonen i Stockholm.
27 september 2014 - Myntmässa i Lund
Sveriges Mynthandlares Förenings traditionella
myntmässa hålls på Hotell Lundia, kl. 11-16.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Pollettbössan Nr 26, 2014