Transcript POLLETTBÖSSAN 2014-27.pdf - Svenska Pollettföreningen

POLLETTBÖSSAN
en sporadisk utgåva från Svenska Pollettföreningen
Årgång 6
Nr 27
www.pollett.se
POLLETTPOJKAR VID SÅAB
Det finns en liten tresidig skrift från 1901 där
Stockholms Ångslups AB redogör för de
ordningsregler som gäller för bolagets
”polettpojkar”. Redaktionen vill gärna dela
med sig av detta tidsdokument.
Ångslupsvykort från Nybro poststämplat år 1904.
Notera pollettkiosken till höger.
Ordningsregler för Polettpojkar
anställda hos
Stockholms Ångslups-Aktiebolag
1) Polettpojke skall infinna sig i tjänstgöring minst en half timme före båtens afgång från upplagsplatsen och vid ankomsten
anmäla sig hos trafikmästaren.
2) Polettpojke skall å honom anvisadbåt
biträda vid rengöringen före afgåendet, under
dagens lopp städa å båten, putsa salongsrutor,
metalldelar och dylikt, så ofta sådant befinnes nödvändigt, hafva skötseln af lampor
och lanternor om hand, ombestyra båtens
fastgöring och losskastning, landgångens påoch afläggning samt i öfrigt uträtta andra af
befälhafvaren honom ålagda sysslor rörande
båten.
Pollettbössan Nr 27, 2014
Oktober 2014
3) Till pollettförsäljare antagas endast
sådana pojkar som antingen genom föregående anställning hos bolaget gjort sig väl
kända eller som kunna ställa säkerhet till ett
belopp af 50 kronor.
4) Polettpojke, som har försäljning af
poletter om hand, skall genast efter båtens utläggning från angöringsplatsen tillhandahålla
polett åt ombordtagna passagerare samt vid
passagerares afstigning biträda befälhafvaren
med kontrollen öfver poletternas nedläggning
i bössan.
Polettpojke får ej sälja eller emottaga
polett i land eller vid landningsställe, utan
skall ovilkorligen anmoda passagerare, som
ej under färden bekommit polett, att själf
nedlägga den kontanta afgiften i polettbössan. Detsamma gäller, då passagerare
råkat komma ombord utan polett å linie där
kiosk användes.
5) Polettpojke erhåller för polettförsäljning från kontoret 5 kronors växelkassa samt
af befälhafvaren nödiga poletter i mån af
behof. För såväl kontanter som poletter skall
han vid slutad dagstjänstgöring redovisa till
befälhafvaren. Möjligen uppkommen brist afdrages från aflöningen.
6) Å en och samma linie tjänstgörande
polettpojkar erhålla utöfver sin månadsaflöning en procent provision å af dem gemensamt försålda poletter, hvilken provision utbetalas först vid seglationens slut.
7) Polettpojke tillhandahålles uniform,
hvilken det åligger honom att väl vårda och
vid släpgöromål skydda eller aflägga. Såsom
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
1
säkerhet för utlemnad uniform innehålles 25
kronor af månadslönen för den månad
uniforman utlemnats, hvilket belopp återfås
vid seglationens slut.
Svenska Pollettföreningen
e-post: [email protected]
Hemsida: www.pollett.se
PlusGiro: 502931-9
Lemnar polettpojke tjänsten före seglationens slut, skall han återlämna uniformen
och vare därjämte förlustig det innehållna beloppet.
Om ni vill lämna material till
POLLETTBÖSSAN kontakta
Bernt Thelin
[email protected]
8) Polettpojke skall i tjänsten iakttaga
höflighet samt ett nyktert, städadt och ordentligt uppförande, ej röka tobak och får ej
onödigtvis inlåta sig i samtal med ombordvarande.
Pollettbössans texter och bilder lagras elektroniskt
och publiceras som pdf-filer på Svenska
Pollettföreningens hemsida. Den som sänder
material till Pollettbössan anses medge elektronisk
lagring och publicering.
9) Tjänstgöringen å liniebåtarne fördelas, då detta låter sig göras, lika mellan tre
polettpojkar på två båtar. Om polettpojke
genom sjukdom eller på grund af annat
förfall är förhindrad infinna sig i tjänstgöring,
skall han anmäla detta hos vederbörande
förman i så god tid, att ställföreträdare hinner
in kallas. Vid uteblifvande från tjänstan utan
giltigt förfall afdrages från aflöningen 3
kronor för hel dag.
Polettpojke för ej utan befälhafvarens
tillstånd lemna den båt, å hvilken han tjänstgör.
10) Polettpojke är skyldig ersätta inventarier, som genom hans förvållande fördärfvas eller förloras.
11) Polettpojke som tjänstgör å liniebåt
erhåller under hvardera af månaderna Maj Oktober utan löneafdrag två fridagar, under
hvar och en af öfriga månader en fridag. Fridagarna fördelas af trafikmästaren.
12) Aflöningsdagar för polettpojkar äro
den 3:e och 18:e i hvarje månad; om dessa
inträffa på sön- eller helgdag, utbetalas aflöningen påföljande dag.
13) Polettpojke, som ej efterlefver dessa
ordningsregler, eller visar slarf eller oärlighet
i redovisningen af omhänderhafda medel,
vare utan vidare från bolagets tjänst skild och
går i sådant fall förlustig sin andel i honom
möjligen tillkommande provision o försålda
poletter.
Stockholm i April 1901
EN FOLKPARKSPOLLETT FRÅN
STRÄNGNÄS
Slutet på 1800-talet var de stora folkrörelsernas tid. I samband med Industrisamhällets
framväxt skapades, trots förhållandena, något
vi kan kalla "ledig tid" för arbetarna.
Arbetarrörelsen och Nykterhetsrörelsen engagerade sig i sina medlemmars fritid. Tillsammans byggde man särskilda Folkets Hus
och Ordenshus.
Ur det växte så småningom idén att man
skulle anlägga större mötesplatser i form av
nöjesparker. Folkets park eller Folkparken
kom till efter utländska förebilder, särskilt
tyska (Biergarten)
Det vanliga innan industrialismen var att
fester uppstod genom att ungdomar och
spelemän träffades vid olika vägskäl på
lördagsnätterna. Fester som i viss mening var
okontrollerbara. De urartade ofta i fylla och
slagsmål. Om människor gick till ett inhägnat
ställe med entré och vakter kunde man stävja
missbruket.
Folkparker byggs först i städerna. Enligt
information jag hittat anlades den första,
Krokbornsparken i Hällefors, år 1796 på
privat initiativ.
Därefter kom den första folkpark som
anlades av arbetarrörelsen, Folkets Park i
Malmö 1891. Parker växte sedan fram i
Helsingborg och i Lund 1895, i Ystad 1896
och i Trelleborg 1897.
Styrelsen.
2
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Pollettbössan Nr 27, 2014
Äldst i Mellansverige var Folkparken i
Eskilstuna från 1898 och i Västerås 1899.
Under de följande femtio åren (ca 1900 till
1950) började folkparker anläggas även på
landsbygden. Antalet folkparker växte rejält
och fanns i stort sett överallt i hela landet.
Från 1930-talet och framåt hade folkparkerna
tappat sin politiska innebörd och blivit en
institution som var välkänd för alla och som
förknippades med nöjen, turnerande artister,
och dans
Danspolletter
Det var inte bara att gå upp på dansbanan och
börja dansa. Man måste ha en danspollett för
att kunna svänga om med sin hjärtanskär.
Polletterna var ofta en liten bricka av metall.
Man fick köpa sina danspolletter och sedan
lämna en pollett till dansbanevakten för varje
dans. De gällde för två danser ofta en snabb
och en långsam. Det var männen som köpte
dem, ofta i en lite kiosk vid sidan om dansbanan.
Det här är en danspollett från "Strängnäs
folkpark”, men någon Strängnäs Folkets Park
har dock aldrig existerat!
rubbning i skogsvårdsplanen, att den vackra
tallskogen delvis skulle raseras vilket skulle
vara förkastligt ur naturvårdssynpunkt. Man
ifrågasatte behovet. Det finns redan platser
att roa sig på, menade man.
Men som jag förstår protokollen så var det
den nyss färdigställda idrottsanläggningen
som var huvudskälet. Den invigdes av
Kungen på 400-årsdagen av kröningen den 6
juni 1923. Man var orolig för att folketshusföreningens park skulle försämra möjliga
intäkter för idrottsföreningen.
Man skriver; "Att lämna sådan befogenhet åt
en enskild förening synes nämnden olämpligt
då en sådan ej kan anses representera det allmänna intresset". Sedan varnar man för
eventuellt stoj och högljuddhet och avslutar
med "Att hindra sådant hör till Hembygdsvård". Fullmäktige avslog begäran 30 maj
1923.
Det här var en tid då demokratins tidevarv
inleddes också i Strängnäs. Det gamla ståndssamhället avvecklades 1919, den kvinnliga
rösträtten kom 1921. Oron för vad som skulle
komma var stor bland de konservativa
krafterna i samhället. Jag tycker mig ana ett
politiskt motiv till att det aldrig blev någon
folkpark i Strängnäs.
Jag har förgäves sökt efter protokollet från
folketshusföreningen i Strängnäs 1923.
Polletten kom aldrig till användning, men jag
har en. Är inte det märkligt?
Gunnar Andersson, Strängnäs
Folketshusföreningen i Strängnäs ville bygga
en Folkets park vid Långberget. Det var då
en tallskog utanför stadsplanelagt område.
Man hade kommit långt i förberedelserna när
man hos kommunen sökte tillstånd att
arrendera marken. Finansieringen fanns och
man hade till och med, enligt hörsägen, låtit
trycka informationsmaterial. Ja man verkar
ha varit så säker på tillståndet att man valt att
beställa danspolletter.
Föreningen lämnar in sin ansökan 19 april
1923. Remissinstanser för prövningen var
nämnden för hembygdsvård, beredningsutskottet och drätselkammaren.
Man argumenterade för ett avslag. Man
pekade på Eldfaran, att det skulle innebära en
Pollettbössan Nr 27, 2014
EN GAMMAL
TIDNINGSNOTIS
2.
DRANKPOLLETTER FRÅN
LALLARVETS BRÄNNERI
Av en tillfällighet träffade jag på en kungörelse i en gammal tidning från slutet på
1700-talet som handlade om intressanta
polletter från Lallarvets bränneri och jag vill
gärna dela med mig av denna upptäckt i
arkiven.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
3
Stadsdelen Lallarvet ligger strax norr om
centrala Falun. Området nämns redan på
1550-talet, men var nästan obebyggd fram till
senare hälften av 1800-talet. I början av
1800-talet ägdes hela Lallarvet av bergmästaren Clas Wallman. Han lät bygga två
stora villor åt sig och anlade en vacker park,
där faluborna fick promenera.
VID POLLETTKIOSKEN
(av Albert Engström)
I Fahlu Weckoblad den 11 april 1794 finns
alltså en kungörelse som har med polletter att
göra, närmare bestämt polletter för drank.
Drank är en restprodukt vid framställning av
brännvin från jordbruksprodukter. Det är
urkokt mäsk och består främst av skaldelar
och har använts som djurfoder på grund av
sitt proteininnehåll.
Vi visar kungörelsen som den presenterades i
bladet för ca 220 år sedan, dvs. i ett frakturtypsnitt.
– Ge mej en pollett för 2 öre!
– De kostar 4 öre för äldre och 2 öre för barn. Ni
ä väl inget barn heller!
– Man ä väl Guds barn ändå, sabla pollettsubba!
KALENDER
Carl Sahlin beskriver i sin bok1 ett stort antal
polletter som använts vid Stora Kopparbergs
bergslag, men drankpolletterna finns inte
med här, kanske för att de inte hörde till
bergslagets ”officiella” polletter. Drankpolletterna har troligen varit av papp eller
papper, men utseendet känner redaktionen
alltså inte till. Kanske har någon i läsekretsen
någon kännedom om dessa polletter.
25 oktober 2014 - Myntmässa i Norrköping
Norrköpings myntklubb anordnar sin myntmässa
lördagen den 25 oktober.
Lokal: Stallet, Slottsgatan 130. Tid: 10-15.
Bernt Thelin
3 december 2014 - Julfest hos SNF i Stockholm
För de av oss som även är med i SNF anordnas en
julfest den 3 december, kl. 18 på Banérgatan 17 i
Stockholm. Bl.a. hålls auktion med material ur Sven
Svenssons samlingar. (http://numismatik.se)
1
Carl Sahlin. Beskrifning och förteckning öfver Stora
Kopparbergs Bergslags Aktiebolags myntkabinett.
Falun 1895.
4
2 november 2014 - Myntbørs i Köpenhamn
Dansk Numismatisk Forening håller sin årliga
myntmässa söndagen den 2 november på Radisson
Blu Falconer, Falkoner allé 9, Frederiksberg. Tid:
10-17. (http://www.numismatik.dk)
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Pollettbössan Nr 27, 2014