1

Textförfattare:

Christian Tengblad och Jesper Nilsson

Illustrationer:

Jesper Nilsson

Version:

1.0 (2010-07-01) 2

3

Förord: Det är roligt att förändra!

Vi bor alla i ett samhälle som skulle kunna vara både rättvisare eller trevligare än vad den är idag. Ibland är det du själv som drabbas av dess baksidor. Men att förändra och påverka är inte bara bra för dig själv, utan det är en rättighet som stärker demokratin. Eller snarare: när du går ihop med andra och förändrar samhället så är det en del av demokratin. Demokrati inträffar alltså inte bara på valdagen vart fjärde år utan 365 dagar om året. Varje år.

Aktionshandboken bör ligga bredvid silvertejpen i verktygslådan för förändring, och kan tas fram när du behöver lite hjälp eller idéer. Den kan vara en skiftnyckel för att vrida debatten i rätt riktning, nål och tråd för att sy ihop nya allianser eller ett vattenpass med vilket du kan undersöka hur politiker lutar i olika frågor. Aktioner är det som händer när vi går ihop och gör något för att förändra tillsammans. Vad aktionen går ut på varierar från fall till fall men den är ofta en förutsättning för att lyfta den politiska frågan. För tidningarna eller nyheterna på TV räcker det nämligen sällan med att någon tycker något, det slängs säkert hundratals välskrivna mail och pressmeddelanden i papperskorgen varje dag därför att det inte är tillräckligt intressant. Med aktioner kan man både säga vad man vill och visa upp vad man menar så att det blir nyhetsmässigt. Det är den här tydligheten som gör att ni kommer att märkas!

Men det handlar såklart inte bara om media, utan om möten och samarbeten mellan människor. Genom att skapa nya sammanhang och alternativ i samhället så involveras de personer som demokratin egentligen handlar om - folket. Oavsett om engagemanget går genom ett politiskt ungdomsförbund, en stadsdelsgrupp eller någon annan folkrörelse så har man nytta av att genomföra politiska aktioner. Och glöm inte bort att ha roligt under tiden! 4

5

Kapitel 0: hur använder man denna bok?

Efter varje kapitel hittar du Diskussionsunderlag som är lämpligt att använda sig av om man läser Aktionshandboken i studiecirkelform.

En studiecirkel kännetecknas av att en mindre grupp människor träffas regelbundet och studerar tillsammans. Studiecirkeln bygger på samtalet mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser skapar diskussioner. I studiecirkeln får du inga betyg. Varje studiecirkel är unik och ni bestämmer gemensamt vad som ska studeras, i vilken takt studierna ska bedrivas och när ni ska träffas.

En studiecirkel ska präglas av ett demokratiskt arbetssätt. Detta innebär bland annat att alla som deltar i studiecirkeln ska vara aktiva både i planeringen och i själva cirkelarbetet. Att alla deltagare känner sig hörda, sedda och respekterade är avgörande för att arbetet i studiecirkeln ska bli lyckat.

För att få studiestöd från SSU förbundet och ABF ska man följa ”treregeln”. Det innebär att man träffas minst tre gånger, varje träff är tre studietimmar (3 x 45 minuter) och cirkeln består av minst tre personer. En bra gruppstorlek är dock mellan sju och tolv personer. För mer information kan du kontakta ditt lokala ABF-kontor .

Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återberätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst innan träffen. Men tänk på att inte göra läsningen övermäktig. Kom överens om hur mycket ni ska läsa till varje gång. Sikta lågt till att börja med. Det viktigaste momentet är diskussion. Gå en runda där var och en får väcka en fråga som känns viktig att diskutera. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller formulera egna. Skriv ner eller markera de frågor som väljs, och ta sedan upp dem en efter en. Det är alltid bra om cirkelledaren kort sammanfattar vad ni pratat om och kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats).

En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. I den här studiecirkeln finns förslag till diskussions frågor, men låt er inte begränsas av dessa. De är bara en guide som ska stödja, inte begränsa cirkelns arbete och frihet. Det är också möjligt att bjuda in en expert, journalist eller politiker som kan ämnet, och som kan svara på 6

deltagarnas frågor. Eller varför inte se en film och samtala utifrån den?

Som cirkelledare fungerar du som mötesunderlättare och guide. Du är den som för gruppens arbete framåt, förbereder träffarna och ser till att diskussionsklimatet blir så bra som möjligt. Du är samtidigt en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Du får gärna vara en inspiratör och dela med dig av dina kunskaper, men fastna inte i föreläsarrollen.

Ett levande dokument

Vi som skrivit den här handboken har planerat många aktioner, och deltagit i ännu fler. Det betyder inte att vi har ett recept på lyckat politiskt arbete som funkar alltid och överallt.

Vi vill att kunskaper och erfarenheter i denna lilla bok skall fortsätta växa och utvecklas. Därför finns boken också som ett levande uppslagsverk på webben, en så kallad WIKI. Det betyder att alla som vill tillsammans med oss kan bidra med sina egna erfarenheter och kunskaper. Den som vill kan lägga till, ta bort, ändra eller bara läsa och ta för sig – låta sig inspireras av innehållet. Besök sidan på: www.aktionshandboken.se

.

Föreläsningar och workshops

Det finns även förberedda föredrag och workshops för denna bok. Kontakta oss gärna om du vill att vi kommer och pratar om aktioner eller hjälper till med att hålla workshop i aktioner och mediaarbete.

7

Kapitel 1: Det är aldrig för sent att göra något!

  "Kommunen måste spara - planerar att stänga biblioteket!", var rubriken som mötte Eva när hon med sömndruckna ögon satte sig vid köksbordet för att läsa igenom Veskafors-Kuriren. Sparkraven mot kommunen hade varit på tapeten länge men aldrig hade Eva trott att de skulle gå så långt som till att lägga ner det folkkära biblioteket.

När Eva senare på morgonen lämnar barnen på förskolan springer hon in i Mats och Hanin som är mitt uppe i en hetsig diskussion. "Har du hört att de skall stänga vårt bibliotek", frågar Mats som arbetar som lärare på förskolan, när Eva klätt av och sagt hej då till småttingarna. Han förklarar upprört att biblioteket är förskolans enda sätt att erbjuda böcker till dagisbarnen. "Nu kommer väl barnen få läsa reklambladet från Hemglass på sagostunden", suckar Hanin. "Vi får väl göra någonting åt det då", svarar Eva. "Det är aldrig för sent att göra något".

Efter att ha samtalat fram och tillbaka om hur man bäst kan protestera mot stängningen bestämmer sig Eva, Mats och Hanin för att det är dags att sätta igång. “Vi kallar till ett öppet stormöte”, föreslår Hanin. Då kan alla de som är upprörda över nedläggningen komma och ge egna förslag på hur vi kan protestera.

“Men var kan vi ha ett stormöte någonstans? Jag bor på 34 kvadratmeter”, invänder Mats, "och här på förskolan kan vi inte vara". “På biblioteket såklart!”, svarar Eva genast. Bibliotek har ofta mycket mer än bara böcker till utlåning. Det är inte ovanligt att det även finns mötesrum man kan låna. Dessutom är det ett utmärkt val eftersom nästan alla hittar till sitt lokala bibliotek. Sagt och gjort. De bestämmer sig för att kalla till ett öppet möte nästkommande söndag, så att så många som möjligt kan komma. Och när Eva kommer till kontoret skriver hon snabbt ihop en inbjudan till mötet. Sedan skriver hon ut några exemplar på kontorets skrivare så den kan sättas upp på anslagstavlor runt om i stan. Hon passar också på att bjuda in alla som hon känner till mötet via Facebook.

Under veckan passar Mats på att informera föräldrarna till alla barn på förskolan om det kommande mötet. Och Hanin som arbetar som lärare på Svenska för invandrare får hjälp av sina elever att översätta Evas inbjudan till flera olika språk.

8

När söndagen kommer är det nästan 50 personer som trängs i det lilla mötesrummet. Några ungdomar kommer från ett politiskt ungdomsförbund och ett gäng äldre kvinnor kommer från Kurdiska kulturföreningen. Men nästan alla andra har kommit i egenskap av privatpersoner.

Eva frågar om någon har erfarenhet av stora möten och flera av ungdomarna samt kvinnorna från kulturföreningen sträcker upp handen. De hjälper Eva med att sätta upp en dagordning, välja mötesordförande och någon som kan fördela ordet så att alla skall få komma till tals.

Sedan inleds mötet med en presentationsrunda, där alla får säga vilka dom är och hur deras tankar kring bibliotekets framtid ser ut. Det tar lite tid, men känns viktigt att alla får vädra sina åsikter innan man går vidare med mötet och diskuterar hur man skall kunna stoppa nedläggningen.

En medelålders man som presenterar sig som Seppo har kommit till mötet efter att ha fått en inbjudan via För dig som håller i ett möte är det viktigt att engagera möt esdeltagarna. Alla på ett möte ska veta varför de deltar i mötet och vad ni ska up pnå tillsammans. Ett sätt att få deltagarna engagerade och samtidigt göra möten a mer effektiva är att ni tillsammans diskuterar mötets syfte och mål och besluta r om mötesregler. På ett möte med aktiva deltagare kan det vara viktigt att all a får utrymme att säga sitt. Ett tips kan vara att välja ut någon som håller reda på vi lka som räcker upp handen och sedan fördelar ordet.

För också protokoll på allt som sägs och beslutas på mötet . På så sätt kan man enkelt gå tillbaka och se vad man faktiskt beslutade i en viss fråga för länge sedan. Dessutom får de som inte hade tillfälle delta på möt et en chans att läsa igenom vad som beslutades i efterhand. Läs mer på aktivisthandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/mötesteknik 9

Facebook. Han har med sig några utklippta tidningsartiklar. Det visar sig att även grannstaden Grönköping har haft samma problem med nedläggningshot mot sitt bibliotek. Det här är tydligen ingenting som bara händer i Veskafors och även på andra håll har det förekommit liknande protester.

"Vi borde kontakta de som protesterade där och fråga hur de har tänkt kring deras bibliotek", säger Seppo. "Kanske kan vi göra något gemensamt!". Seppo har också hört talas om att Svensk Biblioteksförening uttalat sig kritiskt mot nedskärningar och besparingar. Kanske vill de hjälpa till med siffror och statistik? 10

11

Kapitel 1: Diskussionsunderlag

1. Evas intresse för kommunpolitik väcks plötsligt en dag när hon läser om planerna att lägga ned kommunens bibliotek i morgontidningen. Var i din vardag kan det tänkas att intresse för politiska frågor väcks för dig? 2. Eva, Hanin och Mats mobiliserar bekanta från förskolan, på sina arbetsplatser, via anslagstavlor och internetbekanta. Var brukar du stöta på politisk mobilisering som bjuder in till engagemang? Vilka andra platser eller forum kan man använda? Hur får du nys om till exempel konserter och andra arrangemang?

3. Vilka knep kan man använda sig av för att nå ut med information till så många som möjligt? Hanin får ju till exempel hjälp av sina elever på Svenska för invandrare med översättning.

4. Många har säkert varit med om röriga stormöten av olika slag. Vad tycker du behövs för att ett möte skall fungera effektivt? 12

13

Efter mötet stannar Seppo kvar på biblioteket. En bibliotekarie hjälper honom med att komma ut på Internet genom en av alla lånedatorer som finns där. Han söker efter orden "bibliotek", "protest" och "Grönköping" och hittar snabbt till en webbsida där protestgruppen i Grönköping presenterar sig och berättar om sina aktiviteter.

Även grönköpingsborna har tagit hjälp av Svensk Biblioteksförening för att få siffror och argument som talar mot politikernas planerade nedläggning av välfärd i allmänhet och i bibliotek i synnerhet. Seppo antecknar Svensk Biblioteksförenings epostadress och skriver ihop ett mail som berättar om vad som håller på att ske i Veskafors och gruppens planer på protester.

Sökverktygen på Internet hjälper honom också att hitta de senaste artiklarna i den lokala pressen som berör bibliotek och nedskärningar i Veskafors och grannkommunerna. Seppo lägger märke till att två av de lokala tidningarna tidigare riktat stark kritik mot liknande nedläggningar på sina ledarsidor. "Kanske vore det en Att tänka på den politiska frågan som en fotbollsplan kan underlätta. De som tidigare uttalat sig på ett bra sätt eller engagerat sig ka n ses som lagkamrater. De som engagerat sig åt andra hållet ka n räknas till motståndarna. Man kan se efter var motståndarlaget är svaga och var de är starka: kanske är motståndarna oense i en viss fråga , och bråkar internt, då kan det vara lättare att använda sig av den splittringe n eller så att säga slå ett inlägg på den kanten. I en annan fråga kan det vara många som påverkas men som ännu inte gjort sina röster hörda. Dessa kan man beskriva som att de sitter på avbytarbänken. Förhoppningsvis kan man upptäcka nya aktörer genom att använda fotbollsplanen som metafor. Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Spelplansanalys 14

bra idé att kontakta dessa tidningar och berätta om protestgruppens planer", tänker Seppo.

Till sist går Seppo in på kommunens egen hemsida och söker bland mötesprotokoll och yttranden som berör nedläggningen av biblioteket. Tydligen är det den borgerliga kulturborgarrådet Madeleine Sjöbuse som varit den flitigaste förespråkaren för en nedläggning. Medan både Folkpartiet och Vänsterpartiet varit aktiva motståndare. Dessutom ser Seppo att kommunen skall fatta beslut om nedläggningens schemaläggning redan på nästa kommunfullmäktigemöte. Mötet som är öppet för åhörare äger rum om bara två veckor. "Nu brinner det i knutarna. Hoppas att vi hinner komma på något sätt att uppmärksamma frågan innan kommunfullmäktigemötet", tänker Seppo.

Bibliotek och skolor prenumererar på flera internettjänster där man kan läsa Mediearkivet och Presstext. Där intresserad av.

i mängder av öppna arkiv. landsting har till exempel lättåtkomliga arkiv över alla förslag som de behandlar, tillgängliga via sina hemsidor.

15

Kapitel 2: Diskussionsunderlag

1. Om du skulle välja en politisk fråga där du är aktiv. Hur skulle då fotbollsplanen se ut? Vilka är dina lagkamrater? 2. Vilka skulle vara dina motståndare på samma fotbollsplan? Och vilka är deras svagheter? 3. Ibland kan man hitta samarbetspartners på de mest oväntade platser. Vilka oväntade spelare tror du kanske sitter på din avbytarbänk?

4. Även om journalister strävar efter att vara objektiva har både tidningar och enskilda journalister ofta specifika fokusområden. Det kan finnas speciella skäl för att en tidning profilerat sig i en fråga. Dessa kan vara bra att känna till innan man kontaktar pressen inför en politisk aktivitet. Kan du komma på några sådana exempel som du stött på?

5. Alla politiska frågor har en tidsram. Ibland kan kan en fråga ha ett "bäst före datum" och ibland finns det viktiga datum att förhålla sig till. Välj en politisk fråga och undersök hur tidsramen för just denna ser ut? 16

17

Kapitel 3: Sätt delmål och sätt igång

Exakt en vecka efter första mötet träffas protestgruppen på biblioteket igen. Under veckan har Seppo fått svar från en trevlig kulturkofta från Svensk Biblioteksförening som också lovade att komma till mötet. Ungdomarna från det politiska ungdomsförbundet har också kommit, tillsammans med kvinnorna från den kurdiska kulturföreningen och många andra från det förra mötet, dessutom syns flera nya ansikten.

Efter att ungdomarna och de kurdiska kvinnorna åter hjälpt till att ordna mötets formalia och man valt ut mötesordförande och ordfördelare begär Seppo ordet. ”Jag har spenderat lite tid åt research”, säger Seppo. Sedan redogör han för det politiska läget i kommunhuset, medias tidigare rapporteringar i ämnet och presenterar kulturkoftan från Svensk Biblioteksförening.

Kulturkoftan som heter Lars-Erik berättar hur vågen av nedläggningar av bibliotek är ett resultat av att regeringen skurit ned på anslagen till sveriges kommuner. Nedläggningen har alltså ingenting med minskat intresse från Veskafors invånare att göra, som Madeleine Sjöbuse tidigare hävdat. Tvärt om har besöket till biblioteket snarare ökat de senaste tio åren. Inte minst eftersom kommunen tagit emot allt flera flyktingar den senaste tiden – som visat stort intresse för bibliotekets både svenska och utländska kulturskatt.

Seppo berättar också om nästkommande kommunfullmäktigemöte där man skall besluta om ett tidsschema för nedläggningen. Och alla är överens om att det är viktigt att hinna agera innan detta möte. En av ungdomarna påpekar att mötet är öppet för allmänheten. ”Vi har flera gånger besökt liknande möten med vår organisation. Men tyvärr får man inte störa mötet genom att till exempel applådera eller bua”, förklarar hon.

En av kvinnorna från den kurdiska kulturföreningen minns att en väninna dock deltagit i en tyst protest vid ett kommunfullmäktigemöte i en annan stad. Där hade ett högerextremt parti lagt en motion för att förbjuda kvinnor från att bära slöjor. Som protest mot detta tog Svenska kyrkan, Muslimska rådet, Judiska föreningen och RFSL initiativet till en tyst protest. Tillsammans gick de alla, både män och kvinnor, klädda i sjalar och fyllde åhörarläktaren på mötet. Det blev en mycket uppmärksammad protest och flera tidningar skrev om händelsen.

18

Även om ett möte inte är öppet för allmänheten så kan det vara att bra tillfälle att uppmärksamma beslutsfattare om ens existens. Många beslutsfattare kommer finnas på ett ställe vid en gemensam tidpunkt och ingenting säger att man inte kan göra en aktion i anslutning till eller i närheten av mötet. ”Vi borde göra något liknande”, tycker Eva. ”Vi kanske kan ta med oss böcker och sitta och läsa under hela mötet”. Gruppen diskuterar förslaget fram och tillbaka. Några anser att aktionen är lite löjlig och inte tillräckligt utmanande. "Fast det viktiga är att vi får igång kampanjen och skaffar uppmärksamhet", svarar Eva. "Och det är inte konstigt att aktionen inte är så storslagen, den är ju den första! Förhoppningsvis följer det fler".

Seppo påminner också om att folkpartisten Bengt Westerbro varit en stark motståndare till planerna på nerläggningen: "Om vi kontaktar honom kan han ta upp frågan och utnyttja det faktum att vi sitter där i protest", "Eftersom vi inte får yttra oss på mötet kan vi kanske få någon att göra det åt oss!", avslutar han.

19

Kapitel 3: Diskussionsunderlag

1. I Sverige är det vanligt att det hålls öppet för allmänheten på politiska möten i kommuner och landsting. Var, när och hur har ni möjlighet att göra er röst hörd i din kommun?

2. Är det viktigast att nå politikerna som beslutar med aktionen eller att nå så mycket folk som möjligt? Hur gör man för att nå båda?

3. Hur kontroversiell borde aktionen vara? Hur undviker man att aktionen överskuggar frågan men fortfarande ger tillräckligt mycket uppmärksamhet? När är civil olydnad ok?

4. Med aktionen i kommunfullmäktige visar gruppen på ett skämtsamt sätt hur det börjar råda brist på lugna platser där man kan sitta och läsa. Hur kan man på olika sätt avspegla vad den politiska frågan handlar om i sin aktion? 20

21

Kapitel 4: Hur går vi vidare?

Direkt efter att aktionen i kommunfullmäktige var klar bestämde sig protestgruppen att kalla till ett öppet utvärderingsmöte. Även om de flesta var glada efter aktionen var det flera som kände att det inte var tillräckligt. Dessutom hoppades man på att uppmärksamheten i media skulle leda till att många fler skulle komma att intressera sig i protestarbetet.

Under veckan har nästan samtliga lokalmedia rapporterat om gruppens protest under mötet i kommunfullmäktige. Och dagen efter aktionen ringde Seppo upp till flera av journalisterna som hade varit med under aktionen och tipsade om det kommande utvärderingsmötet som skulle vara öppet för allmänheten. Och nu trängs nästan 100 personer i det lilla biblioteket i Veskafors centrum.

Mötet börjar med att de som närvarade vid aktionen i kommunfullmäktige presenterar aktionsgruppen och redogör för vad som hände under aktionen. Under kommunfullmäktige hade Madeleine Sjöbuse dessutom sagt att det skulle krävas en rejäl skattehöjning för att rädda biblioteket.

Men kulturkoftan Lars-Erik förklarar att den "rejäla" skattehöjning som Madeleine talar om egentligan handlar om femtio öre. ”50 öre är ju Ibland kan intresset för en aktionsgrupp vara so m störst efter själva aktionen. Om man lyckats med att få mediautrymme och dessutom lyckats lyfta frågan finns det kanske till och med större utrymme att agera inom efter aktionen. Då är det viktigt att inte låta intresset svalna bort ba ra för att man inte planerat långsiktigt. Ett bra sätt att möta ett växande intre allmänheten till ett öppet utvärderingsmöte. Där sse är att bjuda in kan man berätta mer om aktionens bakgrund samt bjuda in till deltagande i framtida aktioner eller lämna över arbetet till nya engagerade krafter. Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Utvärderingsmö ten 22

Ju större en grupp människor blir, desto oftare ka n det politiska arbetet upplevas som tungrott och byråkratiskt. Vissa praktiska d etaljer kanske bara intresserar några få personer och kan vara skönt för resten av gruppen att slippa.

Att en större grupp delas upp i mindre arbetsgru pper är bra på flera sätt. Då kan dessa detaljer få diskuteras in i minsta detalj. Vi ssa praktiska göromål är dessutom enklare att genomföra om ju färre ma n är. Och genom att dela upp sig i mindre arbetsgrupper hinner man ofta med fler saker på en gång.

Det kan vara viktigt att tänka på att cirkulera vilka som deltar i de olika arbetsgrupperna. För att alla i gruppen skall få va ra med att påverka, ta ansvar och värna för praktisk kunskapsspriding. skrattretande! Det är ju värt mycket mer än så...” ropar en upprörd herre och fortsätter, ”jag har en hel burk med 50-öringar hemma som bara står och samlar damm!”.

De flesta är överens om att en så pass liten skattehöjning skulle vara mycket bättre än ett Veskafors utan bibliotek. Men Seppo tror ändå att skattehöjningar har en negativ klang hos många veskaforsbor. ”Även om engagemanget är stort är vårt bibliotek litet. Jag tror att vi också måste föreslår förbättringar för att få folk att förstå vad många små 50 öringar faktiskt kan åstakomma”, säger Seppo. ”Vi måste gå från att vara nej-sägare till att bli ja-sägare!”.

Och idéer om förbättringar finns det gott om. Efter gruppens alla möten har många uppmärksammat vilken bra samlingsplats biblioteket kan vara. Och nu lyfts det fram flera förslag om författarkvällar, föreläsningar och politiska debatter. Flera ungdomar från det politiska ungdomsförbundet tycker att man skall börja låna ut TV spel. ”TV-spel är också kultur och dessutom har man redan börjat göra det i Malmö”, berättar en utav ungdomarna.

Efter en stökig men rolig diskussion om bibliotekets framtida möjligheter kommer man överens om att sätta ihop en arbetsgrupp som kan formulera en gemensam önskan om bibliotekets fortlevande och utveckling. En annan arbetsgrupp 23

väljs fram för att komma på en rolig och slagkraftig aktion utifrån den gemensamma formuleringen. För att få en bra översikt över allt som sagts under mötet och vad som behöver göras under den närmaste tiden tar gruppen på Hanins initiativ och skriver en att göra-lista. De punktar upp vilka viktiga uppgifterna som ligger framför dem för att kunna komma i närheten av att stoppa nedläggningen: • Uppmärksamma media om vår existens (Klart!) • Formulera ett motförslag mot nedläggningen som ändå innebär ett JA till förbättringar Ibland kan ett politiskt krav nästan kännas övermäktigt. Hur skall till exempel några människorättsaktivister kunna stoppa ett krig i fjärran land? Då kan det vara bra att sätta upp delmål som likt en stege leder till slutmålet. Ett första kan då till exempel vara att få en ansvarig i sveriges regering att uttala sig mot kriget.

Genom att rita upp sina politiska krav eller mål som en tidslinje kan man enklare föreställa sig vart man skall ha åstadkommit i mitten av linjen. Och på så sätt skapa sig en bättre översikt av hur vägen till målet skall se ut. De kortsiktiga kraven behövs för att det ska kännas meningsfullt och att det går framåt, samtidigt som de långsiktiga behövs för att ge visioner och förändra debatten. Ofta gör de långsiktiga målen att man lättare når de kortsiktiga, tänk på att den som siktar mot stjärnorna ofta kommer till månen. Eller varför inte till Mars?

Att dela upp sitt politiska arbete i mål och delmål är effektivt även om målet inte är så avlägset som att stoppa ett krig. Det kan handla om att man vill arrangera en demonstration, öka ett partis valresultat ett antal procent eller kanske stoppa nedläggningen av ett bibliotek. Läs mer på WIKI:n http://www.aktionshandboken.se/Mål_och_delmål 24

• Sprida över tusen stycken flygblad om nästa aktion • Hitta på en spexig aktion på en bättre tid • Konfrontera rätt politiker i frågan • Engagera fler i aktionsgruppen för fler aktiviteter När listan är klar avslutar gruppen mötet. Nu är det upp till arbetsgrupperna att börja jobba fritt för att hinna med allt inför aktionen.

25

Kapitel 4: Diskussionsunderlag

1. På vilka andra sätt än öppna utvärderingsmöten kan man fånga upp ett nyskapat intresse efter en aktion? Kan man till exempel erbjuda intresserade något sätt att själva agera i frågan?

2. Inte sällan sätts ett politiskt engagemang igång av en hotande försämring av något man redan är rätt nöjd med. Ta ett sådant engagemang som du känner igen dig i och fråga dig hur man skulle kunna ställa om dina poltiska krav till att bli mer offensiva. Kan man kräva förbättringar samtidigt som man protesterar mot försämringar?

3. Vilka arbetsgrupper brukar finnas i de politiska engagemang du varit med om? Och vilka borde kanske finnas för att effektivisera och underlätta? 4. Tänk dig en politisk fråga som du känner dig engagerad i. Vilka möjliga delmål borde finnas för att lättare föreställa dig hur vägen mot ska slutmålet ser ut?

26

27

Kapitel 5: Välkomna till budskapsverkstaden!

Ett tomt worddokument på datorn sprider sitt ljus i rummet. Jenny, Hanin och Jocke har samlats för att formulera budskap och någon debattartikel till gruppen. Jenny är student och aktiv i studentkåren. Hon jobbar med kårtidningen och brukar där korrekturläsa text. Hon kan hjälpa till så att det blir ett bra flöde i texten. Det är inte alltid det lättaste att sätta igång med en debattartikel, men när man får en struktur för den så kommer resten som ett brev på I både tal och artiklar är det bra att börja med något uppseendeväckande, en formulering eller slogan. Och sedan följa upp med en inledning där den viktigaste informationen tas upp och en kort genomgång över vad man ska ta upp i talet eller texten. Därefter kommer dina argument, gärna tre stycken, för att sen på slutet ge plats för en sammanfattning med dina viktigaste poänger.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/ Debattartikel posten. Hanin bryter tystnaden: ”Vem är det egentligen vi vänder oss till i artikeln?”, ”Och vad är det främst vi vill säga?”.

De bestämmer sig för att vända sig direkt till kulturborgarrådet Madeleine Sjöbuse, för att försöka tvinga in henne i debatten, med en artikel som är formulerad som ett öppet brev till henne. Att ha en tydlig motpart i en konflikt är viktigt för att få uppmärksamhet. Så länge det är rätt motståndare, den ansvarige för beslutet eller politiska motståndare, som blir arg på gruppen är det bra för mediebilden. Det blir dessutom lättare att få in i tidningen om det finns en direkt mottagare av budskapet. Jenny tycker att man ska hålla sig till tre argument: ”Det brukar vara jobbigt att hålla fler i huvudet när man läser, och det är viktigt att vara tydlig” förklarar hon.

”Vi börjar med att göra en kaxig inledning som får igång intresset”, säger Jenny, ”Har ni några förslag?”. Hanin tycker att inledningen ska innehålla ”Vill Sjöbuse dra tillbaka Veskafors till tiden innan demokratin?" och innehålla en beskrivning om varför biblioteken kom till från början 28

Att använda metaforer och signalord brukar vara effektivt. Om man till exempel beskriver nedskärningar i välfärden som en epid emi, så ger det vissa möjliga lösningar. Man kan till exempel försöka bota ned skärningarna. Dessutom pekar det på att något verkligen måste göras, in gen tycker att en epidemi kan klaras av genom att sitta och rulla tummarna. Om man däremot beskriver fenomenet som en flodvåg av nedskärningar så är det mindre man kan göra. Naturkatastrofer får ma n oftast försöka klara sig igenom, och på sin höjd ge hjälp till drabbade. Bå da de här metaforerna tar också bort det faktum att det ligger politiska besl ut bakom nedskärningar, och de framstår mer som en olyckshändelse. Att prata om biblioteket som en rättighet, i stil me d allemansrätten, som hotas av klåfingriga politiker ger en mer tydlig bild av vi lka som agerar. Kanske är det till och med begås en stöld, när politiker tar ifrån människor deras gemensamma egendom?

som en del av arbetet för människors lika värde. Eftersom det är ett öppet brev så tänker sig gruppen att de argument man tidigare bestämt sig för ska formuleras som frågor. ”Det är ett bra upplägg faktiskt - veskaforsborna vill ha svar från politikerna på sina frågor!”, säger Jocke nöjt.

Frågorna blir till slut: ”Vill Sjöbuse att veskaforsborna ska vara involverade i demokratin?”, ”Om kunskap är makt, vad kallar du nerläggningen? Vi kallar det maktmissbruk!” och ”Hur ska vi kunna mötas i vårt samhälle om det inte finns några öppna lokaler?”.

I slutet så återknyter artikeln till bibliotekens stolta historia, och uppmanar läsarna att engagera sig för deras förhoppningsvis lika stolta framtid. Läsaren märker därmed att artikeln är färdig och att den känns som en helhet redan innan den är slut.

"Men vi har mer att jobba med här", säger Jocke. "Det är också nödvändigt att ha en berättelse om vad vi vill, och hur vi ser på samhället". Kommunens beskrivning av samhället med sviktande finanser måste bemötas med någonting annat, 29

och precis som i en klassisk saga underlättar det om man använder hjälte, skurk och konflikt för att berätta om det som är viktigt för en.

Hanin, som ofta är ute i skog och mark, har en idé: "På samma sätt som allemansrätten fungerar i skogen, så har biblioteket fungerat i Veskafors", menar hon. "Om vi då pratar om en kulturell allemansrätt så har vi lättare att förklara för människor varför vi tycker det är viktigt". De andra i gruppen nickar instämmande, att prata om allemansrätt är en stark politisk tradition som kan hjälpa till att visa hur man kan se på biblioteket och samhället.

Nu kommer mötet igång ordentligt, och två debattartiklar författas samtidigt som insändare och blogginlägg skrivs. "Blir det inte lite väl tjatigt att säga ungefär samma sak Att hitta på nya argument till en text kan ibland vara svårt. Man vet inte riktigt var man ska börja. Ett verktyg man kan använda sig av för att göra det lättare är den så kallade toposläran, som hör till den klassiska retoriken. Det går ut på att man tittar på sitt ämne (biblioteket i det här fallet) genom olika synvinklar (som kallas topiker). Till exempel kan man använda ordet "nöje" som synvinkel. Hur främjas det glädjefyllda av biblioteket? Många får tillgång till sitt livs läsupplevelser på bibblan, letar efter en perfekt dikt till sin kärlek eller avnjuter en skräckroman därifrån. Biblioteket är ett avgiftsfritt nöje som Veskafors vore mycket tråkigare utan! Eller varför inte "miljö"? Då kommer man fram till att det gemensamma läsandet av böcker - genom bibliotek - kräver mycket mindre resurser än om alla skulle vara tvungna att köpa varsin bok. Kanske tänker man även att det är bra att det finns bibliotek i varje stadsdel, så att folk slipper åka långt för att få tag på en bok. På samma sätt kan man använda andra ord. Här är en möjlig lista med topiker, men man kan även hitta på egna som passar bättre: Definition Specifiering Jämförelse Etymologi Likhet Nytta Moral Nöje Orsak Resultat Biverkningar Mål Medel Miljö Värde Kvalitet Kvantitet Kostnad Grad Tid Rum Relation Aktivitet Funktion Möjlighet Hinder Person Händelser (allmänna) 30

hela tiden?", undrar Jocke. "Jo, det kan man verkligen tycka", svarar Hanin. "Men upprepning av huvudbudskapet är viktigt om vårt budskap skall uppfattas genom allt mediabrus. Vi får se till att ha bra budskap bara så att det blir roligt att upprepa dem!".

Hanin väljs till presstalesperson för gruppen, och tränar genom rollspel in några fraser med huvudbudskapen som ska framföras under intervjuer. Samtidigt har gruppen samlat in namn på några journalister som har skrivit bra om samhällsfrågor och några trevliga som de känner privat, och Hanin lägger in numrena i sin telefonbok. Inför eventuella intervjuer övar Hanin också in några enkla korta meningar som beskriver allt det som gruppen vill ha sagt: "Biblioteket är en förutsättning för demokrati. Om kunskap blir en klassfråga och folk inte har någonstans att mötas så blir det inga engagemang" "Många barn möter sina första läsupplevelser genom biblioteksböcker på förskola eller I det snabba mediasamhället får man i de flesta medier inte 15 minuter av uppmärksamhet, utan det är snarare 15 sekunder som verkligen sänds ut i radio och TV eller ett enda citat i tidningen. Då kan det vara bra att ha förberett något som kallas för soundbites. Det handlar om att komprimera budskapet och en soundbite är en mening som kort sammanfattar det man vill säga. Den bör upprepas om och om igen så att det inte finns en massa ogenomtänkta svar från intervjun som journalisten kan välja att publicera istället.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/ Soundbites hemma. Utan biblioteken blir de dåligt rustade för vuxenlivet" "Flera nya veskaforsbor kommer från andra länder. Hur ska man som nyanländ kunna skapa sig ett sammanhang om det inte finns naturliga mötesplatser?" "Alla behöver kunskap, därför borde biblioteken vara en del av den kulturella allemansrätten!" 31

Kapitel 5: Diskussionsunderlag

1. Vilka ord finns det som förmedlar din egen syn på saken? Finns det några ord ni vill undvika, till exempel "skattetryck" som signalerar att skatten måste vara så låg som möjligt även fast det innebär nedskärningar? 2. Prova att beskriva en politisk fråga med olika metaforer! Vilka olika lösningar dyker upp när ni beskriver utifrån till exempel sjukhussnack, naturkatastroford eller tågtermer?

3. Ha en uppfinnarverkstad för nya argument. Ni kan ta varsin synvinkel från toposlistan och redovisa vad ni kommit fram till. Ofta kan man se helt nya vinklar på frågan efter att ha jobbat med den på det här sättet.

32

33

Kapitel 6: Före aktionen

Hemma hos Eva träffas gruppen som skall planera det praktiska inför nästa aktion. Många tyckte att aktionen i kommunhuset var bra, och ännu fler veskaforsbor verkar ha hört talas om den genom lokaltidningar och radio. Snacket går nere på samhället. Men aktionen var inte helt öppen, till exempel var kommunmötet för många förlagt till en svår tidpunkt: man var antingen på jobbet, skolan eller hade något annat vardagsbestyr för sig. Den nya aktionen borde vara lättare att deltaga i. "Nu är det dags att spåna och brainstorma!", säger Eva. "Ett bra sätt kan vara att skriva ner tre idéer var på lappar och sen läsa upp dessa högt", svarar Mats som har erfarenheter från liknande grupparbeten på förskolan. "Sen kan vi sätta upp dom på väggen och se vartåt idéerna lutar". Eva samlar in alla lappar och läser upp dom: - "Vi borde börja samla in 50-öringar i god tid innan aktioner. Sedan dumpar vi flera tusen framför stadshuset, då Ibland kan det upplevas som att politisk aktivism är slitsamt och uppoffrande. Men en aktion kan också vara ett sätt att erbjud a människor att lätt kunna delta i en konflikt och känna att de äntligen får "g öra något".

Det mest klassiska exemplet är vanliga demonst rationer. Allt man behöver göra för att bli delaktig i en politisk fråga är att g å på en liten promenad. Ett annat är att uppmana människor till att hänga u t ett färgat tygstycke från sitt fönster för att visa sina sympatier. Men det finns inga gränser för hur uppfinnelserik man kan vara här.

Försök att tänka på hur du kan göra din politiska kampanj så tillgänglig som möjligt för folk. Även om man inte kan vara med på själva aktionen så kan man erbjuda olika sätt att stötta den på.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Öppna_upp_fö r_deltagande 34

När aktionen i sig visar samma sak som innehå llet i budskapet blir den tydligare och mer intressant. Det kan handla om en demonstration mot nerläggning av badhuset i Husby som genomfö rdes med plakat i vattenruschbanan, gayaktivister sjukskrev sig o ch ockuperade socialkontor i protest mot att homosexualitet stämplades som en sjukdom eller när museibesökare "plankar" in gratis på museum fö r att protestera mot entréavgifterna. Detta är alla exempel på när akt ionen iscensätter och tydliggör konflikten. Man bör sträva efter att förbipasserande skall fö rstå både vad konflikten handlar om och vad man själv står för genom at t bara titta på aktionen. Har man lyckats med det har man kommit väldigt lån gt i att skapa en bra aktion. Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Iscensätta_en_ konflikt förstår politikerna att vi är beredda att höja skatten för att biblioteket ska få vara kvar".

- "Vi kan ställa oss utanför deras personalresturang och säga att det är stängt på grund av nedskärningar." - "Bygg landets största bokbord utanför stadshuset för att visa hur mycket böcker betyder för oss" Efter att den lilla gruppen diskuterat alla förslag och alla har fått säga sitt enas dom om att 50-öringarna är en bra aktion. Den visar på hur lite pengar det handlar om när biblioteken och den kulturella allemansrätten ska skyddas. Samtidigt är det lätt för alla möjliga att delta i aktionen. Allt man behöver göra är att skänka en 50 öring eller två.

"Men är det inte olagligt att skräpa ner på det sättet? Kan vi verkligen dumpa pengarna utanför kommunhuset?", undrar en äldre herre som är på sitt första möte med gruppen. "Ja det kan vi", svarar Eva "Eftersom det är meningen att pengarna ska användas av kommunen så förutsätter vi att de tar hand om dem". "Men vi kanske ska försöka göra det lite lättare för dom och leverera pengarna i säckar?".

35

"Det är viktigt att vi lyckas visa hur konflikten ser ut", säger Mats. "Dessutom är det alltid roligt när man göra något som inte gjorts förut!".

"Aktionen borde heta 'Behåll växeln, så behåller vi biblioteket!'", föreslår den äldre herren. Det tycker de andra är ett lysande förslag och de börjar genast att skissa på en banderoll med just det budskapet. Det gäller även att få med sig så många veskaforsbor som möjligt, och att informera om 50-öringsaktionen. För det kan det behövas flygblad, och varför inte en hemsida? Eftersom Kurdiska Kulturföreningen har tillgång till kopiator så kan en del av flygbladen skrivas ut på deras lokal. Övriga deltagare lovar att försöka kopiera upp lite flygblad på sina jobb och skolor för att locka många till aktionen. På fredag eftermiddag ska så många som möjligt samlas och dela ut flygblad: "Vi ställer oss mitt i centrum, det passerar mycket folk och finns tak om det regnar", föreslår Mats. Mötesdeltagarna tänker också ringa folk som de tror är intresserade, och be dem hänga med i protesten.

Innan dess skall Seppo slänga ihop en hemsida med tillhörande facebooksida. "Det blir lättare att sprida vår kampanj när den finns tillgänglig på Internet också", säger han, "så kan folk som får ett flygblad hänvisas till var de kan läsa mer och uppdaterad information om våra aktioner". På Internet tänker man även lägga upp andra saker folk kan göra för att hjälpa till: skänka en slant för att täcka utgifter, maila eller skriva ett protestbrev till den ansvarige politikern Madeleine Sjöbuse eller använda Insändarmaskinen på facebook för att skicka insändare till tidningarna. Det är bra om det går att engagera sig på olika sätt, från att vara med och arrangera allting till att hjälpa till med fem minuter av sin tid.

36

37

Kapitel 6: Diskussionsunderlag

1. Låt dig inspireras! Alla får berätta om en aktion de gillar, och sedan diskutera varför den fungerade bra. Vad i aktionen kan man återanvända eller göra om till något nytt?

2. Försök hitta på minst tre olika sätt för folk att deltaga i aktionen!

3. Måste aktionen alltid ske ute på gator och torg? Fungerar det lika bra på Internet, eller finns det andra arenor där man kan agera tillsammans? 38

39

Kapitel 7: Under aktionen

Eva häller i sig en kopp kaffe. Det var aningen svårt att sova i natt. Det är mycket som ska klaffa idag. Insamlandet av 50-öringar har gått över förväntan, 6 stora tunga tygpåsar har de fått in. Nu väntar allvaret. Allting känns roligt men det är också lite nervöst.

Samlingen är utlyst till klockan tolv. Och när klockan är fem minuter över finns det över hundra personer på plats. Det känns kul att se alla som varit ute och haft möten i sina respektive arbetsgrupper samlade igen. Dagen till ära tittar dessutom solen fram över den lilla staden.

Eva ser också att en polis i gul väst står i närheten. Eftersom hon är poliskontakt och ansvarar för kontakt med både poliser, väktare och andra myndighetspersoner går hon fram och presenterar sig. Veckan innan har hon redan pratat med polisen på telefon men det kan alltid dyka upp någon ny som inte fått tillräcklig information. Och de andra deltagarna vet att de Det finns ingen anledning att "vänta in" media när man gör en aktion. Det är lättare att få kontroll över hur aktionen återberättas om man är snabb ut med bilder och beskrivningar själv. Dokumentera genom att fota, filma, intervjuva och skriva resumeer. Publicera dessa på hemsidor och skicka till tidningar och nyhetskanaler. Det händer ofta att nyhetsinslag på TV vinjetteras med filmklipp som presenteras som till exempel "Aktionsgruppens egna bilder". Tidningar väljer inte heller helt sällan att lyfta fram nyhetsartiklar som de kan illustrera med bilder. Så skicka med högupplösta foton från aktionen tillsammans med ett pressmedelande som kort beskriver vad som hänt tillsammans med några korta pratminus från någon deltagare direkt efter aktionen. Var noga med att alltid bifoga kontaktuppgifter till er själva i pressmeddelanden om journalisterna vill komma i kontakt för kompleterande fakta.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Dokumentera 40

skall hänvisa till Eva om det är något som polisen vill fråga om.

Hanin och Seppo står beredda med flygbladen, deras uppgift är att prata med intresserade och förbipasserande som undrar vad det är för folksamling som spatserar runt i Veskafors idag. Att få prata öga mot öga med folk på stan är gammalt traditionellt folkrörelsearbete, men fortfarande ett av de bästa sätten att påverka.

Mats och Jenny har tagit med både en filmkamera och en vanlig digitalkamera för att dokumentera dagens aktion. Jenny har också skrivit sitt mobilnummer i det pressmeddelande de skickade ut innan aktionen, om någon journalist skulle dyka upp och vilja ta egna bilder eller skriva ett reportage. Redan på morgonen ringde en kvinna från en lokaltidning och ville veta lite mer om dagens aktion och lovade att komma förbi.

"Men om de inte kommer så skickar vi ett nytt pressmeddelande om dagens aktion, och bifogar bilder säger Mats". Jenny håller med. "Det är minst lika viktigt att lägga upp en egen berättelse, bilder och film på hemsidan så att folk kan kolla vad som hände själva". Enligt grundlagen så är demonstrationsrätten skyddad. Man måste alltså inte ha tillstånd för en aktion, men ofta är det både lättare och smidigare att söka det. De gånger man inte söker tillstånd, kanske för att man tror att det ska bli avslag, så är det alltid bra att ha kontakt med polisen ändå så att de inte blir oroliga i onödan.

Efter ytterligare en liten stund har det faktiskt tillkommit ännu fler människor. Eva känner inte igen dem från de tidigare mötena och antar att deras insändare, flygblad, mobilisering över Internet faktiskt fått lite utdelning. "Men nu kan vi inte vänta längre", tänker Eva. Och hon samlar ihop alla för att säga till att det är dags för demonstrationen att börja gå.

En av ungdomarna har tillverkat en listig tratt som de placerar i brevinkastet på entredörren till stadshuset när de kommit fram. Och när mynten som hälls ned i tratten med små klinkande ljud träffar marmorgolvet på insidan sprider sig ett jubel bland deltagarna, och även ett par åskådare applåderar. I ett lånat ljudsystem har det hållits tal från företrädarna för förskolan, 41

bibliotekarier och aktionsgruppen. Aktionen blir ett bra sätt att knyta ihop säcken för dagen och göra något kul innan folk går hem.

När allt är över konstaterar Hanin, Mats och Eva att det hela gått över all förväntan. Och när de tillsammans är på väg hem känner de sig lite vemodiga över att allt är över, men också glada över att få vila ut lite. För snart är det dags att träffas allihopa igen, för känslan av att vara med och påverka är svårslagen!

Ibland kan det kännas som att man demonstrerar lite på rutin. Då kan det vara bra att ha en tydlig mening med eller ett tydligt avslut på demonstrationen. Kanske kan man avsluta en demonstration med att överlämna en namninsamling till någon ansvarig politiker. Eller varför inte avsluta med en rolig och underhållande aktion?

42

43

Kapitel 7: Diskussionsunderlag

1. En checklista kan vara bra inför en aktion. Vilka ansvarsområden kan du tänka behövs?

2. En eller flera personer kan behöva vara kontaktpersoner som kan svara på frågor från media, polisen eller allmänhet. Kan det tänkas att det finns andra som kan komma att behöva kontakta aktionsgruppen på något sätt?

3. Gruppens aktion filmas och fotas. På vilka sätt tycker du att man bäst dokumenterar och sprider information om en aktion?

4. Är det alltid bäst att ansöka om demonstrationstillstånd? Finns det tillfällen då det är mindre bra? 5. Kan du komma på några andra bra sätt att avsluta en demonstration som gör att syftet med demonstrationen blir tydligt? 44

45

Kapitel 8: Efter aktionen

Om veskaforsborna får behålla sitt bibliotek eller inte vet inte. Precis som i verkligheten så är det svårt att veta om man kommer att lyckas. Till slut kan allt handla om timing, tillfälligheter, hur många man lyckas engagera eller hur mycket uppmärksamhet man lyckas få. Det är viktigt att också kunna se vinsterna i en förlust. Att ett politiskt förslag går igenom trots stora protester kan ändå försvåra liknande förslag i framtiden. En stor mobilisering visar att det finns ett intresse för politik och att det är möjligt att organisera sig tillsammans för att få i stånd en förändring. Denna vetskap stärker oss som samhällsmedborgare och skapar nya gemenskaper. Att man har haft roligt tillsammans kan vara en nog så viktig politisk erfarenhet!

Men om man vill öka sina chanser att inte bara lyfta frågan utan också vinna kampen om den finns det några saker man bör tänka på:

Om aktionen lyckas sätta frågan på agendan, är det också bra att ha ett svar

Tyvärr är ett vanligt problem med aktioner att man ibland lyckas skapa medieutrymme för sina hjärtefrågor men att detta utrymme sedan fylls av en annan aktör. Inför valet 2006 genomfördes det demonstrationer mot försämrad anställningstrygghet för ungdomar och man riktade kritik mot arbetsförmedlingens behandling av arbetslösa unga. Men protesterna ebbade ut efter demonstrationerna, och man hade inte riktigt formulerat hur arbetsmarknaden borde se ut istället. Man hade ingen berättelse om vad som var fel och hur förbättringar skulle kunna se ut. Detta ledde till att utrymmet kunde fyllas av andras förslag om till exempel privatiserad arbetsförmedling. Man behöver fundera på vad som kommer att hända med ens fråga efter att den blivit uppmärksammad, och planera utifrån att den blir det!

Utvärdera och formalisera

För att undvika att uppfinna hjulet om och om igen så behöver aktioner och kampanjer ständigt utvärderas. Det är bra om så många som möjligt blir inbjudna på utvärderingsmöten, eller uppmanas lämna in några nerskrivna synpunkter. Gör till exempel en checklista över vad som ni tycker funkade med förra aktionen så att ni inte missar samma saker till nästa gång. Att utvärdera och sammanställa 46

lärdomarna kan ske i olika former. Vi har till exempel skrivit denna aktionshandbok, men det är ett arbete bör sker på alla ställen där det finns politisk aktivitet.

Öppna upp och släpp in

Utgå ifrån att de flesta som är intresserade av att delta i ert politiska arbete inte alls vet om att ni finns innan aktionen. Det betyder att aktionen kanske blir deras första kontakt med er, på plats eller genom medierna. Utnyttja detta tillfälle till att bjuda in dessa personer för framtida engagemang.

Vi blir också mer och mer medievana och kritiskt granskande. Autencitet är ett nyckelord för den unga generationen. Det handlar om upplevd äkthet. Identitet är något man skapar tillsammans. Och den skall helst spegla vilka ni är och varför ni tycker som ni tycker. Det finns inget misstänksamt i att en grupp studenter vill ha tillgång till bibliotek eller att partysugna ungdomar vill att nattbussarna skall gå ända fram till tre på natten.

Vem är du och vad vill du?

Försök att se bortom de politiska positioneringarna. Att organisera sig enbart efter vilket politiskt parti man sympatiserar med kanske inte alltid är det bästa. Det finns så många andra gemensamma beröringspunkter som vi kan organisera oss utefter. Studenter, kollektivtraffikanter, cyklister, glutenallergiker och så vidare. Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/ Öppna_identiteter 47

Kapitel 9: Användbara verktyg

PR-handboken

Westanders utmärkta handbok med praktiska tips kring mediekontakter. Ladda ner eller beställ hem gratis!

http://www.westander.se/ prhandboken.html

Insändarmaskinen™

Här kan du skriva insändare till sveriges alla tidningar. Och dessutom hålla reda på när och var dina insändare blivit publicerats.

http://apps.facebook.com/ insandarmaskinen/

Retriever Mediebevakning

En tjänst som hjälper dig att söka i både tryckta och nättidningar samt bloggar. Många bibliotek och skolor prenumererar på denna tjänst.

http://www.retriever.se/

Riksdagens motioner

På riksdagens sida kan man söka bland alla motioner som lagts. Bra för att få en bild av ens spelplan.

http://www.riksdagen.se/webbnav/?

nid=400

Hasbara Handbook

En handbok på engelska som visserligen mest handlar om att stödja Israel, men innehåller många konkreta tips för att göra politiska kampanjer http://www.korta.nu/hasbara

Motstånd

Motstånd är boken om och för människor som vill förändra. Intervjuer med aktivister blandas med goda råd. Finns på bibliotek eller att ladda ner som PDF på hemsidan: http://www.quistbergh.se/view/119

Do It Yourself – valrörelse med boken “Att höras utan pengar”

En gratis ebok om Internet och sociala medier och hur du utan att det kostar några pengar kan nå ut till hela världen.

http://www.abf.se/?NewsId=8122 48

49

50