kap 2 bakterier och virus

Download Report

Transcript kap 2 bakterier och virus

Bakterier (mikroorganism)
Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav".
En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga,
kockerna är runda, spiriller & spiroketer är spiralformade) och förökar sig
genom delning.
Bakterier består av en enda cell med cellvägg, men saknar cellkärna. En del har
små trådar för att kunna förflytta sig. Bakterier räknas som de första
organismerna på jorden. (3,5 miljarder år gamla). Från dessa bakterier har de sk
cyanobakterierna (tidigare kallade blågröna algerna) utvecklats. (innehåller
klorofyll och kunde därför tillverka syre). Är det för mycket i vattnet kallas det
för algblomning.
Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva
i olika miljöer.
Bakterier tillsammans med svampar och smådjur kallas för nedbrytare, då de
äter döda djur, växter och sönderdelar detta till jord. (ingår i ett kretslopp)
Vissa bakterier är elaka eftersom de bryter ner vävnader (tänder: karies) och
sprider gifter i kroppen och en del ger oss dålig lukt. Andra är nyttiga för oss, till
exempel de som håller till i tarmen och hjälper till att bryta ner maten och
tillverka b-vitaminer. De spris genom mat, smittat vatten, insektsbett, samlag
samt genom hosta & nysningar. Är lättare än virus att angripa eftersom de har en
egen cellstruktur som man kan ge sig på.
Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas för
infektionssjukdomar. (sprids snabbt = epidemier)
Inkubationstid = Tiden det tar innan sjukdomen bryter ut (olika)
Antibiotika: Ämnen som dödar bakterierna som tex. Penicillin (mot
infektionssjukdomar). Fungerar inte alltid pga. bakterierna har blivit resistenta
mot det. (Bakterierna överlever).
Idag kan man också vaccinera sig mot en del bakterier (så att man inte får
sjukdomen som t.ex. stelkramp).
1
Skydda maten mot bakterier genom:
Om man inte gör något så är risken stor för
matförgiftning som t.ex. salmonella från rå
kyckling (vanligt i Asien t.ex. Thailand)
Bakterier på olika materiel (ej kunna):
Kundvagnshandtag: 155 000
Vattenkran: 7 750
Disktrasa: 108,5 miljoner
Ledstången: 775
Telefonluren: 3875
Tangentbordet: 465
Skrivbordet: 3 100
Spolknappen: 7 750
Toasitsen: 186
Bakterier i människans tjänst
Enhet: bakterier / cm2
Torka, sockra, salta, syra, röka, kyla, värme,
konservera, vakuumförpacka (ingen luft) eller
bestråla.
Bioteknik: använder sig av mikroorganismer som tex bakterier för att tillverka
produkter med bättre egenskaper. (filmjölk: mjölksyrebakterier)
• Man kan även framställa vaccin och läkemedel som antibiotika och
insulin (diabetes, sockersjuka)
• Rena avloppsvatten och vid oljekatastrofer.
• Tillverka metangas ur sopor och avloppsvatten. (används som bränsle)
Virus (mikroorganism)
Virus - latinets ord för "gift".
Ett virus är en miljondels millimeter liten levande partikel som bär på
smittämnen. Inte förrän den tränger in i en levande cell kan den göra nån skada.
När den väl hittar en lämplig cell (olika virus har olika målceller) inuti
människa, djur eller växt tränger den sig in, tar över kommandot och tvingar
cellen att börja producera fler viruspartiklar.
Olika virus sprids på olika sätt. Vi luft, vatten, mat, kontakt mellan slemhinnor,
insektsbett samt samlag. Virus är också listiga och förändrar sig så att kroppens
immunförsvar inte skall känna igen dem direkt nästa gång de dyker upp.
Mindre än bakterier
• Ligger bakom många sjukdomar (har också vilsporer som bakterierna)
• Viruspartiklar även kallade: Virion (20-300 nm långa; miljondels mm)
• Virusen sprid bl.a. via luften, vatten eller livsmedel, andra genom sexuell
kontakt.
• Det finns minst 600 virus som kan infektera människor.
2
• Influensa är ett vanlig återkommande virus (olika typer) som ger oss
hosta, värk och hög feber.
Värsta typen var ”Spanska sjukan” (40 milj. dödade)
• Ett av de farligaste virusen är HIV som sedan utvecklas till AIDS.
Några andra exempel virustyper:
Rinovirus – Ger olika former av förkylningar (flera hundra typer)
Rotavirus – Som ger bl a diarréer. Ett av världens största hälsoproblem,
speciellt i U-länderna.
Herpesvirus – Ger blåsor på bl a munnen och könsorganen.
Hepatit - http://sv.wikipedia.org/wiki/Hepatit
Hepatit A-Virus – Leverinflammation (gulsot)
http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3312
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hepatit-a/
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=10430&epslanguage=SV
Hepatit B-virus – Ger leverinfektion genom blodburen smitta.
http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3313
Hepatit C-Virus
http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3314
Hur kan virus bekämpas?
Väldigt många virustyper kan man inte bota helt utan mer lindra de symptom
som virusen ger. Det är tex. förkylningar som är av så många varianter att
immunförsvaret inte kan bygga upp ett försvar emot under en lång tid.
Det finns dock i dag medel med effekt på influensainfektioner och vissa
herpesvirusinfektioner.
Det effektivaste sättet idag är att förebygga genom vaccination. Enkelt går det ut
på att man tillför en mycket liten mängd av det virus man vill få ett skydd emot.
När detta kommer in i kroppen börjar immunförsvaret att tillverka ett skydd mot
3
detta (antikroppar). Tyvärr varar detta skyddet olika lång tid beroende på vilket
virus vaccinet skall skydda emot.
Forskning för att få fram vacciner mot andra former av sjukdom, t.ex. cancer,
förekommer men är ännu på experimentstadiet.
Infektion – Betyder att kroppen utsätts för en invasion av skadliga
mikroorganismer, som bakterier eller virus. Nästan alltid leder en infektion till
en inflammation (men inflammationer kan också orsakas av andra saker).
Inflammation - Betyder att kroppen har svarat på invasionen. Svullnad, värme,
rodna och smärta är typiska symptom som säger att nu har kriget mellan
inkräktare och kroppens försvarare börjat.
Olika sjukdomar (Kursivt, behöver inte kunna)
Difteri
Orsakas av en bakterie som växer i svalget, leder ofta till svår halsinfektion.
Bakterien bildar ett gift/toxin, som kan ge nerv- och hjärtmuskelpåverkan. Det
ingår i det svenska barnvaccinprogrammet med vaccinering mot Difteri och en
ny dos kan behöva fyllas på i vuxen ålder.
Gula Febern
Virussjukdom som sprids via myggor i vissa delar av Afrika och Sydamerika,
ger upphov till leverinflammation med hög dödlighet. En dos av vaccinet är
verksamt under tio år.
Hepatit A
Ett virus som kan förekomma i förorenad mat och vatten, speciellt i länder med
dålig standard på vatten och avlopp. Viruset ger upphov till en leverinfektion
med långvarigt sjukdomsförlopp. Detta vaccin är verksamt i minst 20 år.
Japansk Encephalit
Virussjukdom som sprids via myggor vissa delar av Asien, kan leda till svår
hjärnhinneinflammation. Vaccinet (Japansk B) tas i tre doser (med två till fyra
veckors mellanrum) och är verksamt i tre år.
Kolera
En allvarlig tarmsjukdom som orsakas av bakterier från förorenat vatten.
Områden där kolera finns är Asien, Afrika och Sydamerika. Vaccinet (Dukoral)
är drickbart, är verksamt under sex månader och skyddar även delvis mot vanlig
turistdiarré.
4
Malaria
Febersjukdom som sprids via anophelesmyggor. I de flesta länder i Afrika finns
risk för malaria, liksom på många platser i Asien och Central- och Sydamerika.
Malariamyggor sticker (biter) vanligen på kvällar och nätter. För att skydda sig
mot malaria får resenären ta malariamedicin (piller) regelbundet under resan.
Polio
Virussjukdom som sprids genom förorenad mat och vatten, kan leda till
hjärnhinneinflammation och förlamning. Vaccinering mot polio ingår i det
svenska barnvaccinprogrammet, men en dos av vaccinet kan behöva fyllas på i
vuxen ålder.
Rabies
Denna virussjukdom överförs endast genom bett eller rivning från smittat djur
(vanligast från hund). Vaccinet är väldigt dyrt (omkring 2 000 kr) och det är
endast i enstaka fall som vaccination rekommenderas. För den som inte är
vaccinerad och skulle bli hundbiten på resan, kontakta genast (inom 24 timmar)
närmaste sjukhus för vård.
Meningokocksjukdom (epidemisk hjärnhinneinflammation)
Denna bakterie kan orsaka allvarliga infektioner i blod och i hjärnhinnnor.
Vaccinet bör övervägas vid resa till land med pågående epidemi, eller till vissa
delar av Afrika och Saudiarabien.
Stelkramp
Orsakas av ett nervgift från bakterier, som kommer in i kroppen via sår och
leder till svår muskelspasm. Vaccinering mot detta ingår i det svenska
barnvaccinprogrammet, men personer över 40 år kan behöva fylla på en dos.
Tyfoid
Orsakas av bakterien Salmonella typhi, ger feber med svår allmänpåverkan.
Bakterien kan finnas i förorenad mat och vatten. Tyfoid-vaccinet är verksamt i
kroppen under ungefär tre år.
Källa: http://www.jordenrunt.nu/vaccination/vacciner_sjukdomar.htm
Övrigt – I filmens värld
I filmen ”I’m a legend med Will Smith, 2007” försöker man få fram ett vaccin
mot de människor som är smittade av ett cancervaccin ”som det blev fel på” och
beter sig som zombier. I verkligheten kan man inte vaccinera någon som är
smittad och tro att denne ska bli frisk. Man kan bara vaccinera någon för att
förebygga att man inte insjuknar.
5
Hur länge smittar ett dörrhandtag?
http://fof.se/?id=05259a
Hur bakterier/virus sprids i kontormiljö
http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.84125
Länkar
http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3584
http://www.jordenrunt.nu/vaccination/vacciner_sjukdomar.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vaccination
http://www.ktl.fi/portal/svenska/publikationer/guider_och_handbocker/vaccinat
orens_handbok/basinformation_om_vacciner/vad_ar_vaccinering_/
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/sok_lakemedel.jsp?expanded=J_J07_J07A
_J07B_J07C#J07C
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bakterier
http://sv.wikipedia.org/wiki/Virus
6