Transcript # 1.2014 - Business Region Göteborg

PÅ VÄG MED JULIA MJÖRNSTEDT
Pratar om cancer
på ett nytt sätt
SKYLTA OM!
SÖKMOTORIK
Plakat från Partille
tar över världen
Så syns du
på nätet
# 1.2014
FÖR GÖTEBORGSREGIONENS
NÄRINGSLIV
REGIONALT
SNART ÄR VI
1 750 000
Njie Group är
årets uppstickare
ELBUSSEN
TYST OCH
ENERGISNÅLT
GENOM CENTRUM
SLÅR
IGENOM
EXTRARESURS Så kan studenter hjälpa ditt företag
GÖTEBORG LOCKAR INVESTERARE
Storsatsning på Life Science
FOTO: OSKAR ALLERBY
Vi vill vill förändra dels hur folk bemöter
människor med cancer, dels hur samhället
i stort tar hand om cancersjuka – både under
och efter deras sjukdom.
Julia Mjörnstedt, grundare av Ung Cancer. Läs mer på sidan 8.
Förkläde var
framgångsrecept
Göteborg
Hallå där...
– bästa
... Anna-Lena Johansson, chef för Företagsutveckling
logistikläget på Business Region Göteborg
Ny chans
att söka
FoU-kort
Sedan FoU-kortet
Ett förkläde med två grytlappar
Göteborgsregionen
Den 3 april arrange-
i jojo-tråd – så ser Göteborgs bästa
har landets bästa logi-
rar Business Region
introducerades hösten
affärsidé ut bland gymnasieungdo-
stikläge, enligt bransch-
Göteborg ett runda-
2009 har 133 företag i
mar.
tidningen Intelligent
bordssamtal på BRG
Västra Götalandsregio-
Logistik.
Business Center på
nen fått stöd till forsk-
Nu får fem tjejer från företaget
Apron och LM Engströms gymnasi-
Tidningen har gran-
Rymdtorget i Bergsjön.
ning och utveckling. Nu
um representera regionen när Ung
skat 25 svenska platser
Vid bordet sitter repre-
är det dags att söka
Företagsamhet, UF, arrangerar riks-
när det gäller kriterier
sentanter för ett tiotal
igen.
final i Stockholm i maj.
som geografiskt och
företag från nordöstra
demografiskt läge, samt
Göteborg samt kom-
som ska stärka företagets internationella
eleverna bakom företaget Apron UF,
den samlade kvaliteten
munalråden Anneli
som de har fått möjlighet att ut-
när det gäller infra-
Hulthén (S) och Jonas
veckla på lektionstid.
struktur.
Ransgård (M).
Stödet ges till projekt
FOTO: BRG
Karolina Bergenwall är en av
konkurrenskraft och
bidra till en mer energi-
– Men det går mycket av fritiden
Göteborg kom på
också. Det roliga är att man får tes-
första plats redan när
Du ska moderera sam-
Hur ska rundabordssamtalet bidra
konsumtion. Programmet,
ta sina gränser. Man märker att
den första undersök-
talet. Vad är syftet
till att förbättra företagsklimatet?
som drivs av Västra Göta-
gränsen för vad man kan och vågar
ningen gjordes 2005,
med att sammanföra
ligger längre bort än man trodde.
och förutsättningarna
de här personerna?
Det är bara fantasin som sätter
har inte blivit sämre
gränser för vad man kan göra.
sedan dess.
Fantasin spelade stor roll när
– Ett prioriterat mål
– Bland företagen vi har bjudit
landsregionen, tar emot
in finns en bra mix av nya och eta-
ansökningar från små-
blerade företag i olika branscher.
och medelstora företag
för Business Region
Tanken är att företagarna tar upp
fram till den 1 april.
Göteborg är att för-
behov och utmaningar och för en
FoU-kortet finns i
skolkamraterna kom på sin produkt-
hör Nordens största
bättra företagsklima-
dialog med politikerna. Förhopp-
två typer: Bas, där man
idé: snyggt formgivna förkläden med
hamn, med flera ocean-
tet i Göteborgs Stad.
ningsvis bidrar samtalet till förbätt-
kan söka högst 50 000
grytlappar som sitter fast i förklädet
gående direktlinjer och
I fjol arrangerade vi två
ringar som i sin tur stärker företags-
kronor för att undersöka
med hjälp av jojo-tråd – alltid till
många järnvägspendlar
rundabordssamtal,
klimatet.
vilka FoU-insatser som
hands, omöjliga att lägga bort.
Till stadens fördelar
effektiv produktion och
för gods, och korta av-
dels för växande före-
Finalen går av stapeln på Stock-
stånd mellan hamn och
tag och dels för företag
Vid årsskiftet avslutades EU-projek-
behövs för ett specifikt
företag, eller Avancerat,
holmsmässan i Älvsjö den 26–27 maj.
lager. Andra styrkor är
inom konstnärliga och
tet Utveckling i Nordost. Vad händer
som kan ge upp till
Göteborgsregionen kommer också
enligt undersökningen
kreativa näringar. De
med de business centers som Busi-
500 000 kronor för att
att representeras av Wear to Change
allmänt god infrastruk-
slog väl ut och vi ska
ness Region Göteborg har etablerat
ta fram ny vetenskaplig
UF från Mimers Hus gymnasium.
tur, spetsutbildningar
genomföra fler i år. Den
vid Rymdtorget och i Angereds
kunskap och kompetens
vid Chalmers, Handels-
här gången fokuserar vi
centrum?
högskolan och Göte-
på en stadsdel. I nord-
för utveckling av tjänster,
– De drivs vidare och dit kan man
borgs Universitet samt
östra Göteborg finns
komma om man driver eller ska
det utbyggda nätverks-
stor potential men ock-
starta företag och behöver rådgiv-
samarbetet inom Busi-
så stora utmaningar.
ning eller vill knyta kontakter.
ness Region Göteborg.
varor och processer.
TEXT GUSTAF HÖÖK
Tvåa på listan är Örebroregionen, följt av
Jönköpingsregionen.
FOTO: UNG FÖRETAGSAMHET
2
BUSINESS # 1 2014
FOTO: SHUTTERSTOCK
ledare
Vad tycker du om Business? Vad gillar du, vad gillar du inte?
Har du tips på vad vi kan skriva om? Har du något att säga?
Mejla [email protected]
BUSINESS
# 1.2014
Ur innehållet
4
För sex år sedan köpte Assan Njie 30 000 sydkoreanska drickaflaskor som han lagrade i ett
pingisrum i en källare. I år hoppas Njie Group –
årets uppstickare – omsätta 50 miljoner kronor.
8
Cancer brukade vara något skambelagt som
man talade tyst om. Sedan startade Julia
Mjörnstedt patientorganisationen Ung Cancer –
och hittade ett helt nytt tilltal.
10
En buss utan motorbuller och utan utsläpp,
med hållplatser inomhus och nya tekniska
lösningar för passageraren. Framtidsvisionen
ElectriCity blir verklighet i Göteborg redan nästa år.
12
Praktikanterna från Handelshögskolans
Matix-program gör analys- och utvecklingsarbetet som småföretagarna inte hinner med. I vår
sker rekrytering för hösten.
18
Göteborgsregionen växer med fyra busslaster varje vecka. Nu siktar den nya tillväxtstrategin på att vi ska vara 1,75 miljoner
i regionen 2030.
PÅ VÄG MED JULIA MJÖRNSTEDT
Pratar om cancer
på ett nytt sätt
SKYLTA OM!
SÖKMOTORIK
Plakat från Partille
tar över världen
Så syns du
på nätet
# 1.2014
FÖR GÖTEBORGSREGIONENS
NÄRINGSLIV
REGIONALT
SNART ÄR VI
1 750 000
Njie Group är
årets uppstickare
ELBUSSEN
TYST OCH
ENERGISNÅLT
GENOM CENTRUM
SLÅR
IGENOM
EXTRARESURS
Så kan studenter hjälpa ditt företag
GÖTEBORG LOCKAR INVESTERARE
Storsatsning på Life Science
Tidningen Business ges ut av Business
Region Göteborg, som ansvarar för
näringslivsutveckling i Göteborgs
Stad och representerar 13 kommuner
i regionen. Business Region Göteborg
ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma
en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens
näringsliv. Detta gör vi genom att erbjuda kunskap och kontakter som
skapar förutsättningar för dig som
vill starta, etablera eller utveckla
företag i regionen.
Vill du prenumerera gratis på Business? Anmäl dig på
www.businessregion.se/business
Ansvarig utgivare Patrik Andersson,
031-367 61 20
[email protected]
Redaktörer Malin Dittmer och Maria Leffler
Produktion Rubrik AB, www.rubrik.se
Omslagsfoto Johannes Berner
Tryck Lenanders Grafiska AB
Citera oss gärna, men ange källan.
För insänt, ej beställt, material ansvaras ej.
BUSINESS REGION GÖTEBORG / WWW.BUSINESSREGION.SE
Samverkan lyfter
Göteborgsregionen
S
nart kommer ljudlösa och utsläppsfria bussar att glida
fram på Göteborgs gator. Bussarna drivs av förnyelsebar
el och ändhållplatserna kommer att vara inomhus.
Det låter som en framtidsvision, men kommer att vara
verklighet redan nästa år. Projektet ElectriCity ska skapa
ett innovativt bussystem som en integrerad del i stadens kollektivtrafik. Det är initierat av Volvokoncernen och Business Region
Göteborg är en av flera parter.
Detta är ett exempel på hur vi tillsammans med andra aktörer
jobbar med vad vi kallar för demonstrationsprojekt. Att Göteborg
blir en testarena för nya lösningar i verklig stadsmiljö bidrar till
innovation och en hållbar utveckling. Det leder till större konkurrenskraft och nya exportmöjligheter för företagen i regionen och
ökar samtidigt intresset för vår region.
En annan spännande utveckling och ett stort steg framåt för life
science i Göteborgsregionen är avsiktsförklaringen som skrivits
mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och det svensk-norska
företaget Sveanor Fastigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett gynnsamt samarbete mellan sjukvård, forskning
och näringsliv.
Du kan läsa mer om både ElectriCity och utvecklingen på
Medicinareberget längre fram i tidningen. Båda satsningarna är
goda exempel på hur samverkan mellan näringslivet, akademin och
den offentliga sektorn bidrar till tillväxten i regionen. Bland annat
genom att de ökar möjligheten för framtida investeringar och etableringar. För att Göteborgsregionen ska kunna fortsätta växa måste
vi hela tiden arbeta med att attrahera nya företag och ny kompetens
till vår region. Varje ny etablering leder till nya arbetstillfällen och
ett av Business Region Göteborgs viktigaste uppdrag är att bidra till
ökad sysselsättning i Göteborgsregionen.
Ett annat sätt att bidra till fler jobb är att ge företagen som redan
finns i regionen förutsättningar att växa. Detta gör vi bland annat
genom vårt tillväxtprogram Expedition Framåt. Över 500 företag är
medlemmar i programmet och på vår årliga inspirationsdag prisades
två av dessa för sin starka
tillväxt och för att ha vågat
göra något annorlunda.
Jag vill därför avsluta
med att gratulera Årets
tillväxtföretag Infracontrol
och Årets uppstickare Njie
Group (som ni kan läsa
mer om på nästa uppslag).
Två spännande företag
som vi hoppas kan inspirera andra att våga växa och
VD BUSINESS REGION GÖTEBORG AB
tänka nytt. 
PATRIK ANDERSSON
BUSINESS # 1 2014
3
tillväxt njie group
TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO JOHANNES BERNER
Ljus framtid
för törstsläckaren
Assan Njie fick en idé, följde sin instinkt och köpte en container
full med aloe vera-dryck. Knappt sex år senare prisas Njie Group
som årets uppstickare vid Inspirationsdagen och siktar på att
omsätta 50 miljoner kronor.
B
ildgoogla Assan Njie och
du möts av en fajter med
muskulös bar överkropp,
bestämda ögon och knutna nävar. Den unge man
som tar emot Business i ett
konferensrum i Gårda har
kavaj och slips, nära till leendet och händer som ställer fram några
plastflaskor på bordet mellan oss.
Kontrasten kunde inte vara större – men
att vi träffar affärsmannen Assan Njie beror
indirekt på hans förflutna som idrottsman.
Under flera år tillhörde han Europaeliten
i kampsporten MMA, mixed martial arts.
Assan Njie var ofta i Holland på träningsläger
och vid ett av besöken fick han stifta bekantskap med en för honom ny dryck.
– Min träningskompis drack den hela tiden,
säger han. Det var en aloe vera-dryck med
smak av vindruva och honung. Jag hade aldrig testat något liknande. Det fanns fruktkött
i drycken och den var jättegod. Jag köpte med
mig tre flaskor hem till Sverige och när de var
slut satt jag och luktade på en av dem.
Han skrattar åt minnet:
– Jag ville bara ha mer. Efter ett tag slog det mig:
”en sådan här dryck borde man ju importera”.
Sådana idéer stannar ofta vid just idéer,
men Assan Njie gjorde slag i saken. Han fick
kontakt med tillverkaren i Sydkorea och
sommaren 2008 tog han ett banklån, med
sin mamma som borgenär, på 100 000 kronor för att kunna köpa 30 000 flaskor aloe
vera-dryck. Minsta möjliga beställning var
en containerlast.
4
BUSINESS # 1 2014
– När containern kom fick vi bära lådor, jag och sju kompisar. Jag hade inget lager, men fick låna pingisrummet i
mammas hyreshus på Guldheden. När det var fullt fyllde
vi halva mammas vardagsrum och det sista fick stå i min
flickväns källare. Då hade vi burit lådor fram till midnatt.
En lång dag var till ända, men jobbet hade bara börjat.
Drycken hade ett bäst före-datum på ett år och Assan
Njie saknade såväl affärsplan som erfarenhet av försäljning.
Just när han kontaktat några av de stora dagligvarukedjorna fick Assan se att ”hans” dryck såldes på Hemköp.
– Samma tillverkare hade sålt till flera kedjor. Jag hade trott
att jag skulle vara ensam om drycken, så jag fick tänka om.
Assan Njie riktade in sig på gym, hälsokostaffärer,
salladsbarer och trendiga kaféer. Tanken var att skapa en
exklusiv känsla kring drycken.
– Jag byggde varumärket på magkänsla och responsen
var bra. I det segmentet fanns ingen konkurrens.
Han åkte runt med moped eller skåpbil för att sälja in och
leverera. Flickvännen, som jobbar på reklambyrå, hjälpte till
med marknadsföringsmaterial. När det hade gått ett år var
de flesta flaskorna sålda eller bortskänkta, till exempel till
olika sportiga events. Assan Njie hade tillräckligt med
luft under vingarna för att köpa ytterligare ett parti och
när även det var sålt tog han två viktiga steg.
– Jag anställde en säljare i Stockholm och till nästa
leverans, två containrar, beställde jag egna etiketter och
lanserade produkten som Aloe Vera Drycken. Originaletiketterna var giftgröna och såg asiatiska ut. Jag satsade
på en fräschare och mer nordisk design. Försäljningen
fördubblades direkt.
Omsättningen ökade rejält under 2010 och sedan har
det rullat på i rask takt. Ett samarbete med vitamindrycksföretaget Vitamin Well har inneburit sänkta kostnader och större räckvidd. Drycken har tagit steget ut till
kafékedjor, kioskkedjor och matbutiker. Sedan i somras
ingår Njie Group i Business Region Göteborgs tillväxt-
Jag byggde
varumärket
på magkänsla
och responsen var
bra. I det segmentet
fanns ingen konkurrens, säger Assan
Njie
NJIE GROUP
 Ort: Göteborg.
 Grundades: 2008.
 Anställda: 13.
 Riskkapital: Nej.
 Omsättning 2013:
26 miljoner kronor.
BUSINESS # 1 2014
5
tillväxt njie group
Assan Njie drar upp planer för
framtiden tillsammans med
försäljningschefen Mose
Haregot. Njie Group har siktet
inställt på våra nordiska
grannländer.
VINNARE
Johan Höglund, vd, Infracontrol
Vi har gjort en fantastisk resa och genom samarbetet med Business Region Göteborg har vi goda
förutsättningarna att fortsätta växa, säger Assan
Njie
program Expedition Framåt, och prisas nu
som årets uppstickare vid Inspirationsdagen, programmets årliga företagsevent.
I fjol ökade omsättningen från 11,5 till
26 miljoner kronor.
– Vi har gjort en fantastisk resa och genom
samarbetet med Business Region Göteborg
har vi goda förutsättningarna att fortsätta
växa. Vi har till exempel fått hjälp med att ta
fram affärsplan och marknadsstrategier och
jag har gått en ledarskapskurs.
Målet för 2014 är att omsätta 50 miljoner
kronor, trots att konkurrensen hårdnat.
Andra företag har kopierat framgångsreceptet med Aloe Vera Drycken och Njie Group
har nyligen förlorat Pressbyrån och 7-Eleven
som kunder i Sverige.
– Bland våra konkurrenter finns företag med
stora muskler men också prispressare. Det är
till exempel inte alla som har 50 procent aloe
vera i drycken, som vi har. Men vi tror på vårt
varumärke och våra produkter. Visionen är att
vara ett attraktivt dryckesbolag som underlättar människors vardag med färdiga drycker.
6
BUSINESS #1 2014
I fjol lanserades två nya smaker av Aloe Vera Drycken.
Assan Njie flaggar för fler smaker under året men också
för andra drycker. Njie Group finns sedan årsskiftet i nya
lokaler där företaget kan växa och är just i färd med att ta
in fler säljare. Man har tagit sig in och vill växa på den
norska marknaden och har siktet inställt på både Finland
och Danmark. Såväl produkterna som själva företaget
ska upplevas som pigga och moderna.
– Vi tar ansvar för miljön genom att klimatkompensera
för våra båttransporter. I fjol såg vi till att det planterades
5 000 träd i Malawi.
Assan Njie fortsätter:
– I marknadsföringen tror jag mest på sociala medier
och vi vill gärna nå trendsättare och bloggare. För att
lyckas har vi två avlönade ambassadörer, som ska nå andra bloggare. Andra viktiga målgrupper är träningsintresserade och femtiofemplussare som vill hänga med.
INFRACONTROL
– Årets tillväxtföretag
Vid Inspirationsdagen prisades
två företag. Njie Group utsågs
till Årets uppstickare medan
titeln Årets tillväxtföretag gick
till Infracontrol. IT-företaget har
huvudkontor i Göteborg (finns
även i Stockholm) och är specialist på styrning, övervakning
och informationshantering.
Bland kunderna märks Trafikverket, Swedavia, Sjöfartsverket
och många kommuner. Företagets molntjänst Infracontrol Online, som förenklar
och kvalitetssäkrar drift- och
underhållsarbete, tar fasta på
utmaningar som uppstår när
samhället fylls med funktioner
Apropå träning, hur ser du på ditt idrottande?
– Jag har inte tävlat på ett och ett halvt år. Det är svårt att
få tiden att räcka till och så har jag opererat knäet, men jag
tror inte att jag har gått min sista match. Hur som helst
har idrottandet varit viktigt för mig. Jag är målinriktad
och mentalt stark. Åker jag på en motgång deppar jag inte
ihop utan vill ta revansch. 
och tekniska system. Infracontrol har varit medlem i Expedition Framåt sedan 2006 och
ökade under åren 2009–2012
sin omsättning med 4 900 procent.
REGIONEN
RUNT
MÖLNDAL
Världens bästa marmorarbete 2013
utfördes av Mölndalsföretaget Stencentrum. Företagets stenhuggare
tog emot utmärkelsen Pinnacle
Award, som delas ut av den amerikanska branschorganisationen, vid
en gala i Las Vegas i januari.
Priset får de för ett arbete i ett privat badrum i Stockholm, där väggar
och golv täcktes av exklusiv, italiensk
Statuariomarmor som monterades
och mönsterpassades efter stenens
FOTO: ISTOCK PHOTO
ådring.
– Till slut hittade vi ett stenblock
med fantastisk karaktär, så stark att
det blev en spännande utmaning att
få ådrorna att följa rummet på önskat
sätt. Att få ett internationellt erkän-
DÖRRÖPPNAREN
I BRYSSEL
nande av den här klassen är fantastiskt, säger Lars Alfredsson, ägare
av Stencentrum.
Sedan sex månader tillbaka har hon ett kontor i Bryssel.
Ulrike Firniss, EU Affairs Representative för BRG, ska
öka affärsmöjligheterna inom Göteborgsregionens
näringsliv.
ÖCKERÖ
Fisk- och skaldjursleverantören Fisk
samla regionala aktörer, som BRG, under ett
tak i Bryssel. Härifrån ska Ulrike Firniss verka
för att Göteborgsregionens näringsliv ska inkluderas i strategiska utvecklingsprojekt
inom EU, präglade av innovation, hållbarhet
och lärande.
– Jag hoppas på att kunna nå många företag
som behöver en ”dörröppnare” i Bryssel. Och
det kan handla om EU-ansökningar, EUprojekt eller kontaktytor mot andra europeiska regioner, städer, näringsliv eller organisationer som vill skapa gemensamma projekt
och partnerskap.
Hur går det?
– Det går bra! Det finns en stor öppenhet och
ett intresse hos alla. Samtidigt är det en utmaning att prioritera rätt när man är så pass ny.
Men jag har kunniga kollegor med fast placering i Bryssel som har lång erfarenhet från
lobbying, kunskap om EU, finansiering och
sist men inte minst ett väl utvecklat nätverk,
säger Ulrike Firniss.
Vad har du fått för
respons hittills?
– Över förväntan.
Just nu jobbar jag
på en presentation
för en fransk think
tank som kommer
att samla cirka 200
Ulrike Firniss,
deltagare på
EU Affairs Representative European
Economic and Social Committee. Och jag har
blivit inbjuden till att delta i en annan tankesmedja med ledande europeiska profiler där jag
deltar i diskussioner och hearings om olika
delar av näringslivet.
Idag på Öckerö bygger en ny fabrik på
1 000 kvadratmeter. Fabriken, intill
företagets nuvarande lokaler på
Björnhuvudet, ska stå färdig i april
och kommer att öka produktionskapaciteten rejält.
– Säkert med ett par hundra procent. Och på sikt räknar vi med ett
20-tal nya jobb, säger Jan Aronsson,
ägare och vd vid Fisk Idag, som har
70 anställda i dagsläget.
Från den nya produktionslinjen ska
komma produkter som fiskbiffar,
inlagd strömming, patéer och soppor.
Fisk Idag är främst leverantör till
restauranger, men också av halv-
Är det något som hittills varit svårare än vad
du tänkt dig?
– Det tar tid att bygga något helt nytt. Min
ambition är att synliggöra vikten av samverkan
med Göteborgsregionens företag för att uppnå en ökad tillväxt inom EU, säger hon. 
fabrikat som säljs och serveras på
tåg och flyg.
– Vi har vuxit kontinuerligt sedan
ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK
Göteborg har gjort en stor satsning för att
jag startade företaget för 22 år sedan.
Tack vare att vi har egen försäljning
vågar vi göra den här satsningen,
säger Jan Aronsson.
TEXT SANNA PERSSON
BUSINESS # 1 2014
7
på väg julia mjörnstedt
TEXT SANNA PERSSON FOTO OSKAR ALLERBY
"Ilskan är en stark drivk
På mindre än tre år har hennes organisation
vuxit rekordsnabbt, men Ung Cancers grundare
Julia Mjörnstedt är inte färdig på långa vägar.
I
lokalen vid Botaniska trädgården sitter Julia
Mjörnstedt, generalsekreterare och grundare av
organisationen Ung Cancer. På kontoret är alla
i full gång med att förbereda morgondagens välkomstmiddag för det nya mentorskapsprogrammet.
Nio av organisationens medlemmar har blivit tilldelade
var sitt företag som under sex månader ska fungera som
mentorer, stöttepelare och bollplank till medlemmarna.
I programmet ingår också att företagen finansierar en resa
till Sydafrika för medlemmen där han eller hon kommer
att arbeta på ett dagcenter för kåkstadsbarn.
– Syftet med mentorskapsprogrammet är att bryta den
offerroll som många unga cancersjuka kan fastna i.
Många känner sig som ”skadat gods”, deras självförtroende
sviktar och rädslan för framtiden tar över vardagen. Även
efter en eventuell friskförklaring kvarstår ofta problemen.
Många känner sig som en belastning, både för sina nära
och för samhället i stort. Vi hoppas att mentorskapsprogrammet ska hjälpa dem att åter inse sitt värde och sin
potential, och hjälpa dem att lämna sjukdomen bakom sig,
förklarar Julia Mjörnstedt.
Hon var bara 21 år när hon själv fick diagnosen tjocktarmscancer. Efter att ha upplevt saknaden av en mötesplats för cancerdrabbade unga vuxna bestämde hon sig för
att starta organisationen tillsammans med vännen Hanna
Wekell. I dag är Julia Mjörnstedt helt friskförklarad och
för åtta månader sedan blev hon och maken Emanuel
Karlsten stolta föräldrar till dottern Billie. Sedan starten 2010 har organisationen
Julia Mjörnstedt
Grundare, Ung Cancer
 Ålder: 28 år.
 Bor: Kungsladugård
 Familj: Dottern Billie,
8 månader och maken
Emanuel Karlsten.
 Läser helst: Böcker, men
hinner inte så mycket. Just
nu mycket bloggar och föräldraböcker.
8
BUSINESS # 1 2014
 Lyssnar på: Mitt barns
skratt och just nu mina
tonårsidoler Backstreet
Boys, eftersom jag kommer
missa deras konsert i Göteborg.
 Gör när jag är ledig: Äter
gärna tacos och kollar på
serier.
fått ett enormt genomslag och på kort tid
vuxit till drygt 3 500 medlemmar. De färgglada FUCK CANCER-pärlarmbanden säljs i
mängder och varje månad anordnar organisationen välbesökta pärldagar där hundratals frivilliga samlas för att mötas och trä armband tillsammans. Enligt Julia Mjörnstedt är en del av organisationens
framgång den tydliga kommunikationen utåt.
– Vi lindar inte in vårt budskap, men vägrar samtidigt att
använda den skräckpropaganda som vissa andra organisationer tar till för att få människor att snabbt öppna plånboken. Vi pratar om cancer på ett nytt sätt och hoppas på
att få människor att våga göra detsamma. De enda vi svarar inför är våra medlemmar.
Organisationen driver ett aktivt opinionsarbete, håller
föreläsningar, anordnar träffar och är tillgängliga för sina
medlemmar på sociala medier. Julia Mjörnstedt ser gärna
att organisationen ses mer som en folkrörelse.
filmlots framtid
kraft"
– Det handlar om attityden mot sjukdomar och cancer. Ung
Cancer finns till för att skapa en miljö där folk kan mötas
och prata om cancer. Vi vill förändra dels hur folk bemöter
människor med cancer, dels hur samhället i stort tar hand
om cancersjuka – både under och efter deras sjukdom.
Under 2014 kommer organisationen för första gången, och
som första patientorganisation,
att dela ut bidrag till sina medlemmar. Totalt fyra miljoner
kronor i rehabiliteringsstipendier kan sökas för att
finansiera aktiviteter som cancerdrabbade själva definierar som
själslig eller kroppslig rehabilitering, eller enbart för att få
vardagen att gå ihop. Som anhörig kan man även söka stöd
för att anordna en begravning för närstående.
Nu planeras även organisationens stora landsmöte som
ska hållas första helgen i maj i Göteborg. Då samlas medlemmar från hela landet för att möta bland andra
Försäkringskassan, kuratorer och sexologer.
– Vi samlar alla de aktörer som våra medlemmar kan behöva ha kontakt med under sin sjukdom, men kan ha svårt
att få tag på när det behövs.
Vi pratar
om cancer på
ett nytt sätt och
hoppas på att få
människor att
våga göra detsamma, säger
Julia Mjörnstedt
Filmlots ska
sätta Göteborg
på vita duken
Den som vill spela in film i Göteborg ska få hjälp av
en filmlots.
Det är en av nyheterna när kommunen satsar 10
miljoner kronor extra på att bli en attraktiv filmstad.
– Vi har fått signaler från branschen om att det
ibland är lite krångligt för filmmakare att filma i Göteborg. Filmlotsen ska göra staden mer tillgänglig för
filmare, säger Andreas Göthberg, chef för kluster- och
branschutveckling vid BRG och den som ska ansvara
för den nya funktionen.
Göteborgs Stad har beslutat att höja bidragen till
filmområdet från tre miljoner kronor till tio.
En halv miljon kronor avsätts till den nya tjänsten
som filmlots.
– Det handlar om att hjälpa filmare i kontakterna
med kommunen, säger Andreas Göthberg. Vem går
Under 2014 finansierar även organisationen en ny tjänst
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Från och med i höst
ska en aktivitetsterapeut finnas tillgänglig för cancerdrabbade unga vuxna, med uppgiften att umgås, aktivera och
inspirera patienterna till livet bortom sjukdomen.
Det händer kort sagt mycket i organisationen trots att
Julia just nu försöker fokusera på att vara mammaledig
med Billie. Hon har prisats för sina föreläsningar på
landets skolor och 2012 tog hon emot Kompassrosen, ett
kungligt pris för ungt ledarskap. Drivkraften hittar hon
i frustrationen.
– Belöning och framgång håller i sig en ganska kort stund
medan ilskan kan hålla i sig i flera veckor. Det går inte en
enda dag utan att jag hör en historia från en cancerdrabbad som upprör mig, och det är ju tur. Ilskan har blivit en
av mina starkaste drivkrafter.
I framtiden kan hon tänka sig att arbeta för andra organisationer, men tror samtidigt att det kommer att vara
svårt att hitta en lika givande och tillåtande arbetsplats
som den hon i dag har på Ung Cancer.
– Jag kommer inte att vara kvar här i tio år till, men det är
inte för att jag inte skulle vilja det, utan för att jag inte tror
att det är bra för något företag att ha en och samma ledning
för länge. Det behövs rotation. Däremot kommer jag inte att
lämna organisationen förrän jag känner att den står stadigt
och garanterat kommer att överleva utan mig. 
man till för att få tillstånd att filma på gator och torg?
Vem fattar beslut om att stänga av en gata för trafik?
Hur kan man få komma in och filma i något av stadens gamla hus?
Den 4 april arrangerar BRG en utbildningsdag för
representanter från filmindustrin och kommunens
tjänstemän. Tanken är dels att samverkan mellan
stadens myndigheter och förvaltningar ska bli bättre
för att förenkla för filmproduktioner, dels att skapa
förståelse för varandras arbetsvillkor.
– Ibland kan tjänstemännen behöva förstå filmarbetarnas vardag, i andra fall är det viktigt att visa att det
finns gränser för vad tjänstemännen kan hjälpa till
med. Det är kanske inte möjligt att stänga av Göta
älvbron även om man har en stor budget och fina
skådespelarnamn.
Den 4 april är också datumet då tjänsten som filmlots ska vara tillsatt.
Av de tio nya miljonerna går drygt hälften till Kulturförvaltningen för bidrag till bland annat talangutveckling, innovativa filmbolag och nya filmkontor.
3,5 miljoner går till Film i Väst, som sedan tidigare får
2 miljoner kronor. 
BUSINESS # 1 2014
9
framtid elbussar
TEXTER ULF ROOSVALD ILLUSTRATION WHITE/AKADEMISKA HUS FOTO MIKAEL GÖTHAGE
Tyst revolution
i busstrafiken
På bilden har en buss just parkerat på
en hållplats inomhus vid Chalmers.
Bussen är ljudlös, utsläppsfri och drivs
av förnyelsebar el. Nästa år börjar
den ultramoderna bussen rulla på
Göteborgs gator.
D
en nya busslinjen ska gå
mellan Johanneberg
Science Park och Lindholmen Science Park, och
passera Götaplatsen,
Brunnsparken och Göta
älvbron på vägen. Minst en av hållplatserna
kommer att vara inomhus och på såväl hållplatser som ombord på bussen kommer resenärerna att ha tillgång till ny teknik och interaktiva tjänster.
I framtiden kommer du inte att få köra in
i staden med en traditionell bensin- eller
dieselmotor. Du kommer att behöva gas eller
elektricitet. Det här är ett pilotprojekt för en
ultramodern busslinje. Bussen är tyst och så
gott som fri från avgaser, säger Håkan
Karlsson, chef för affärsområde Business
Areas på Volvo, som bygger bussen och är
initiativtagare till projektet med namnet
ElectriCity.
En av de stora fördelarna med en buss av det
här slaget är att tekniken tillåter kollektivtrafik
i känsliga miljöer, att delar av staden som fram
10
BUSINESS # 1 2014
tills nu varit undantagna från busstrafik plötsligt blir
möjliga att nå.
– Men att bara sätta in en ny buss i trafik räcker inte.
Man måste också ha ett system där den passar in, ett
system som tilltalar både unga och gamla. Alltså måste
vi samarbeta med andra aktörer.
Målet med ElectriCity är att skapa ett innovativt elektrifierat bussystem, som blir en integrerad del av det
befintliga kollektivtrafiksystemet. Tanken är att lämna
skrivborden och laboratorierna, och i stället testa bussen
och trafiksystemet i befintlig miljö från början. Staden blir
en levande testarena för den nya tekniken.
Därför är ElectriCity nu ett brett projekt med en lång
rad partners där näringsliv, myndigheter och forskare arbetar tillsammans. Det gäller att ta fram nya depåer och
verkstäder, nya hållplatslösningar, trafikledningssystem
och säkerhetskoncept, samt system för energiförsörjning
och energilagring.
Mycket av arbetet bedrivs vid ändhållplatserna –
Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park.
Det gäller bland annat utveckling av laddstationer och det
fascinerande arbetet med att skapa hållplatser inomhus.
– Det kommer att bli en ny sorts miljö, en blandning
av inomhus och utomhus, säger Mats Bergh, vd för
Hyper Bus
Demonstrationsprojekt med tester
av ny teknik i verklig miljö gör att
flera aktörer måste samarbeta, och
är en nyckel för att skapa tillväxt
och nya arbetstillfällen.
ElectriCitys föregångare är projektet Hyper Bus. Tre laddhybridbussar rullar på linje 60 mellan
Masthuggstorget och Redbergsplatsen sedan maj 2013, och har
kört med eldrift åtminstone 70 procent av den drygt åtta kilometer
långa rutten.
Laddhybridbussen kan köra på
eldrift längre än tidigare modeller
och laddas på några minuter av
föraren vid ändhållplatsen.
– Målsättningarna vad gäller
energieffektivisering och utsläppsminskning har nåtts. Passagerare
och boende längs linjen verkar nöjda,
och för förarna är den tysta driften
ett jättelyft för arbetsmiljön, säger
Lars Bern, projektledare, Business
Region Göteborg.
Hyper Bus-projektet löper till
den sista september. Lars Bern
har ansökt hos innovationsmyndigheten Vinnova om att få fortsätta,
och utveckla, försöksverksamheten
även efter det datumet.
Björn Siesjö, stadsarkitekt
Johanneberg Science Park. Bussen är fortfarande stor och smutsig, så man vill ju inte
ha in den i vilken miljö som helst. Vi grunnar
nu på hur det ska gå till att köra in och ut ur
terminalen, vi vill ju släppa in så lite kall luft
som möjligt. Idealet vore sådana dörrar som
de har på rymdskeppen i Star Wars-filmerna,
dörrar som öppnas och stängs i samma ögonblick som någon passerar dörren, men det har
vi inte lyckats uppfinna än.
Mer verklighetsnära utveckling av hållplatserna handlar om att kunna planera sin
resa via interaktiva pekskärmar eller möjligheten till virtuell affär vid terminalen. Sådana
har livsmedelskedjan Tesco's redan utvecklat
och använder i till exempel Seoul tunnelbana,
där man kan scanna varukoder med sin telefon innan hemresan och få middagsmaten levererad när man kommer hem.
– Det gäller för oss att fundera på hur man
spenderar tid på busshållplatsen, säger
Gunnar Ohlin, projektledare vid Lindholmen
Science Park. Utmaningen är att hitta affärsmodeller för hållbar transport i staden, som
sedan kan vridas upp till större skala utanför
testarenan, alltså bortanför busslinjen mellan
Johanneberg och Lindholmen.
Våren 2015 ska busslinjen, testarenan, vara
färdig för bruk, och projektet ska sedan pågå
i tre år då det förhoppningsvis är helt integrerat i stadens övriga kollektivtrafik. Det är
ett projekt med potential att på ett konkret
sätt förändra stadsbilden i Göteborg, och ett
projekt som är ett speciellt samarbete mellan
företag, forskarvärld och myndigheter.
– Det har varit en resa, och ibland till och
med en berg-och-dal-bana, säger Håkan
Karlsson på Volvo. Det märks att olika inblandade kommer från olika kulturer när det gäller beslut och liknande. Men det roliga är att
alla är övertygade om att vi måste jobba tillsammans och att vi har samma mål. 
Bättre innerstad med
mindre buller
Stadsarkitekt Björn Siesjö följer
utvecklingen av tysta, utsläppsfria
bussar med stort intresse.
– Fördelarna med mindre buller
och utsläpp är uppenbara. Både
dieselbussar och spårvagnar för
ganska mycket oväsen och gör det
svårt att bygga i centrum. Längs
Övre Husargatan har vi till exempel
förenklat för kollektivtrafiken med
nya bussfiler, men bullret kan vi inte
bygga bort. Med tystare kollektivtrafik kan vi bygga en tätare och
bättre stad. Elbussar är också
intressant eftersom det är en
tydlig utveckling av befintlig teknik.
När det gäller kollektivtrafikens
framtid i Göteborg diskuteras ofta
linbana eller tunnelbana. Då ska
man komma ihåg att sådana satsningar är förknippade med mycket
stora kostnader, och även om de
genomförs kommer vi att behöva
bussar på våra gator. Därför är
både ElectriCity och Hyper Bus
väldigt viktiga.
Partners i ElectriCity: AB Volvo  Energimyndigheten  Västra Götalandsregionen  Göteborgs Stad  Göteborg Energi  Västtrafik  Lindholmen Science Park
Johanneberg Science Park  Business Region Göteborg  Älvstranden Utveckling  Chalmersfastigheter  Akademiska Hus
BUSINESS # 1 2014
11
kompetens matix
TEXTER SANNA PERSSON FOTO SANNA PERSSON & SHUTTERSTOCK
Studenter
stimulerar
tillväxt
C
Genom att
sammanföra
studenter
och företag
bidrar vi dels
till att stimulera företags
utveckling,
dels till
att behålla
kompetens
i vår region,
säger Robert
Orbelin
12
BUSINESS # 1 2014
arl Björnfors är en av trettio utvalda studenter från Handelshögskolan som har parats ihop
med ett av partnerföretagen i magisterprogrammet Matix. Under nio månaders tid samarbetar han med ett utvalt företag och
fokus ligger på hållbar tillväxt.
– Första dagen var jag jättenervös. Jag visste att jag
skulle bli tvungen att leverera direkt, och så blev det
också. Det första de bad mig göra var att presentera mig
inför femtio personer på engelska, helt oförberedd.
Matix – ”Management av tillväxtföretag” är en
magisterutbildning inom företagsekonomi som funnits i sin nuvarande form i drygt tio år. Varje år söker
ett hundratal studenter sig till programmet, men bara
trettio blir antagna genom personliga intervjuer.
Majoriteten av dem kommer från Västsverige.
– Genom att sammanföra studenter och företag bidrar
vi dels till att stimulera företags utveckling, dels till att
behålla kompetens i vår region genom att visa studenterna vilka arbetsplatser som finns i dessa företag, säger
Robert Orbelin, verksamhetsledare för Matix.
På Matix är man noga med att poängtera att det inte
rör sig om praktik i den traditionella bemärkelsen, utan
att det är ett samarbete mellan student och företag där
studentens uppgift är att analysera företaget och bidra
med nya infallsvinklar och idéer.
Programmet är mycket uppskattat och nära hälften
av föregående års studenter har erbjudits en plats på
företagen kortare eller längre perioder efter programmets avslut.
– Ä r man ett smart företag så inser man att man
måste ta vara på det utbyte som samhället kan ge.
Matix erbjuder företag tillgång till en kompetent per-
Varje år matchas studenter
från Handelshögskolan
med företag i Göteborgsregionen i syfte att gynna
framgångsrik affärsutveckling. Söktrycket
är högt på magisterutbildningen Matix.
son som både kan göra punktinsatser och
driva längre projekt, säger Robert Orbelin.
Matix riktar sig uteslutande till små och medelstora
företag i Göteborgsregionen. Anledningen till detta är
att studenten måste ha möjlighet till omedelbar och
kontinuerlig kontakt med företagsledningen, vilket
kan vara svårt i en större organisation. Matix bidrar till
att små- och medelstora företag utvecklas, dels genom
att företagen får hjälp med att stärka förutsättningarna
för tillväxt och dels genom att visa studenterna på
möjligheter till karriär i små och medelstora tillväxtföretag. Handelshögskolan ser Matix som en strategisk satsning. kring att leda, driva och utveckla växande företag.
Matix-studenten spenderar
två heldagar per arbetsvecka på företaget
och förväntas delta i alla sammanhang där de
högsta beslutsfattarna finns. Studentens uppgift
blir att analysera företaget ur olika perspektiv, bland
annat med hjälp av särskilda uppgifter från Handelshögskolan.
– Gapet mellan universitetets teorier om företagande
och själva verksamheten är för stort. Studenterna
behöver komma ut i verkligheten och väl ute på företagen får de leda både sig själva och verksamheten på
en fördjupad nivå. Jag brukar säga att de verkliga kunskaperna uppstår först när du får tillämpa dem, säger
Robert Orbelin.
Resonemanget får medhåll av studenten Carl
Björnfors.
– I skolans värld kommer man i kontakt med många
modeller och teorier, men man inser snabbt att det
inte finns några generella situationer. När man väl
kommer ut inser man dock hur bra modellerna och
teorierna faktiskt fungerar. På mitt företag får jag
möjlighet att göra vad jag vill och lägga mig i där jag
känner för det. Jag kommer med råd och nya perspektiv på saker som kan utvecklas och ger exempel
på hur företaget skulle kunna göra det, säger Carl
Björnfors.
"Verkligen en
vitamininjektion"
Tre medlemsföretag i BRG:s tillväxtprogram
Expedition Framåt berättar om sina erfarenheter av studenter från Matix.
Företag som anmält intresse för att delta i Matix
Jag kommer
med råd och
nya perspektiv på saker
som kan utvecklas och
ger exempel
på hur företaget skulle
kunna göra
det, säger
Carl Björnfors
besöks under våren, sedan följer en matchningsträff
där studenter och företag för första gången möts. Efter
att Handelshögskolan haft personliga intervjuer med
studenterna matchas de därefter ihop med rätt företag.
– Olika företag har olika behov och därför är matchningen av rätt studenter så viktig. Vi ser våra Matixstudenter som intraprenörer som skapar förutsättningar internt och driver frågeställningar som är
vansinnigt viktiga att ställa. Ett företag kan inte bara
ha entreprenörer som startar projekt efter projekt,
eller ta död på entreprenörskapet genom byråkrati.
Det behövs fortsatt utveckling både internt och externt så att man får flöde, säger Robert Orbelin. 
Peter Sundbaum,
Säljchef, C.A.
Mörck AB
– Tack vare Matix unika
kursprogram så genomlyses företaget i fler ekonomiska och strategiska frågeställningar inom loppet av två terminer än man annars själv hade
gjort på flera år. Matix-studenten
Matix-studenterna får ingen lön utan tiden på företaget är
en del i deras utbildningsprogram som de får poäng för.
Under våren besöks potentiella företag inför höstens
start. Företag kan fortfarande anmäla sitt intresse till
Matix 2014 på: www.matix.se
kan driva processer framåt mot ett
givet mål och få företagets alla
röster hörda, utan att det tar för
mycket tid av ledningen eller enskilda medarbetare.
Nina Järvi,
vice VD,
Fix Cleaning Service
– Två dagar i veckan
vänder vi blicken ifrån det
dagliga till att titta på effektiviseringar, djupdyka i våra processer, tänka nytt och planera
framåt med mera. Vi får insikter,
nya idéer och det är verkligen en
vitamininjektion till organisationen.
Anders Järkås,
Management,
Bertling
– Vi har anställt båda
Matix-studenterna som
varit hos oss, så vi är med andra
ord väldigt nöjda. Studenterna har
inspirerat oss mycket i modernt
tänkande om samarbetsformer,
partnerskap och processtänkande
och även varit mycket värdefulla
för vårt interna arbete.
BUSINESS # 1 2014
13
nytänkande skyltmax
TEXT SANNA PERSSON FOTO RUBRIK
För fem år sedan flyttade de den traditionella
skyltaffären ut på nätet. I dag är Partilleföretaget
Skyltmax verksamt i tolv länder.
D
esigna en egen namn-, dörr-,
varnings- eller vägskylt till dig
själv eller ditt företag och få
den levererad hem inom en
vecka. Det är Skyltmax affärsidé, och det går bra.
Allt började 2008 med en idé från David
Engstrand, kusin till företagets vd John Eskilsson.
På jakt efter traditionella branscher som omsatte
mycket, men saknades på internet, kom David på
idén att starta en ”Skyltomat” – en sajt där kunden
själv designar sina skyltar och får dem hemskickade.
– Från början var tanken att vi skulle konkurrera
med de aktörer som redan fanns på nätet, som då
främst riktade sig till el- och VVS-branscherna. Men
när den första beställningen kom från ett sjukhus insåg vi att marknaden var stor och att vi borde anpassa
våra produkter efter kundernas efterfrågan, säger
John Eskilsson.
Efter goda försäljningssiffror i Sverige lanserades
sajten i Tyskland redan efter sex månader, trots vissa
tvivel från Johns sida.
– Hemsidan fungerade just då inte särskilt bra för
Mac-användare och jag ville att den skulle vara optimal innan vi expanderade. Men efter att David argumenterat för att tyskarna är fler än Mac-användarna
körde vi igång, och beställningar rullade in direkt.
I dag finns Skyltmax i tolv länder i Europa och
inom kort tillkommer även Belgien och Polen.
14
BUSINESS # 4 2013
3
TIPS
FRÅN
JOHN
FÖR ATT
LYCKAS MED
E-HANDEL:
 Man måste synas
på sökmotorerna.
Syns du inte, finns
du inte.
 Man måste
antingen ha en unik
produkt eller göra
något mycket bättre
än alla andra.
 Man måste våga
satsa och köra igång,
provar du inte så
kommer du
ingenstans.
Företaget, som har all
produktion i Partille, har
elva anställda och hade
i det senaste bokslutet
en omsättning på 16,3
miljoner. Verksamheten
utomlands står för 70
procent av intäkterna.
– Utmaningen för oss
är att ha ett så brett sortiment som möjligt samtidigt som vi måste ha volym
på alla produkter för att
det ska vara effektivt. På
samma gång ska kunden
fortsatt erbjudas ett enkelt
sätt att göra sina beställningar.
Skyltmax har tagit så
små risker som möjligt
när de lanserat sig i nya
länder.
– Sajten har självklart
översatts, men utöver det har vi gjort så lite som
möjligt. Ingen konkurrensanalys, ingen prisanalys
och vi kollar inte vilka betalmetoder som är vanligast.
Vi prövar först och analyserar sen. Många upplever
det nog som ett väldigt stort steg att börja sälja
till en annan marknad, men så har inte vi upplevt
det. 
Sajten har
självklart
översatts,
men utöver
det har vi
gjort så lite
som möjligt.
Vi prövar först
och analyserar sen, säger
John Eskilsson
nytta med nöje
TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO FILIP ANDERSSON
ILLUSTRATION SHUT TERSTOCK & RUBRIK
Så hittar
kunden din
SAJT
Vägen in till din hemsida går väldigt ofta via Google. Därför gäller det
att hamna högt upp bland sökmotorernas resultat.
Janne Sandin från Netrelations håller i utbildningar inom sökmotoroptimering. För Business delar han med sig av några knep för
att hamna högt upp på internetsökningar.
 RÄTT TEKNISK
LÖSNING
 ANVÄND
 LÄGG DET
VIKTIGASTE FÖRST
 FÖLJ UPP
STATISTIKEN
 OPTIMERA
LÖPANDE
 FÅ BESÖKAREN
Grunden för att hamna
Tänk på vilken målgrupp
Ett vanligt misstag är
”Google Analytics” är ett
Se inte webbplatsen
Att få folk att hitta sajten
högt upp på sökmotor-
ni vill nå och anpassa
att lägga upp rubriker
väldigt bra verktyg för
som ett projekt som är
är bara första steget.
erna och på Google
språket. Fastna inte
som bilder istället för
att se hur väl ni uppnår
klart efter att sajten
Sedan gäller det att få
i synnerhet är att ha
i interna begrepp.
som ren text. Detta för-
era mål. Här kan ni löp-
ligger uppe. Den lever
personen att stanna
sämrar sökmotorernas
ande se om ni fått in
faktiskt vidare hela
kvar. Alla kan sin bransch
en tekniskt optimerad
RÄTT SPRÅK
Ett exempel är be-
ATT STANNA KVAR
webbplats. Alla skall
nämningen dagis eller
förmåga att läsa dem
fler besök och jämföra
tiden. Gör en strategi,
bäst. Skriv om ämnen
kunna besöka sidan
förskola. Kommunen
och kan därmed minska
data med faktisk för-
ställ frågorna: ”varför
som intresserar och
oavsett plattform,
skriver förskola på sin
sökbarheten.
säljning.
har vi webbplatsen och
lägg till intressanta
webbläsare, eventuell
webbplats, men besö-
Skriv artikeln, sam-
vad vill vi uppnå?” Där-
internlänkar som puffar
funktionsnedsättning
karna söker efter dagis
manfatta till en ingress
att fler får information
efter måste man löpande
till andra delar på
eller var i världen besö-
på Google. Kommunens
och sammanfatta se-
från referenskunds-
sätta upp nya mål och
webbplatsen. Tänk som
karen sitter. Texten på
lösning bör vara att skriva
dan ingressen till rubrik.
sidorna måste man
följa upp dessa. Fort-
om sajten vore en butik
webbplatsen ska synas
både och.
Tänk inte så mycket på
mäta statistiken just
sätt att optimera och
– köper kunden en motor
på bästa möjliga sätt
vilka nyckelord som skall
där. Vet man att en på
gör detta till en arbets-
så kanske den också vill
för sökmotorerna. Det
framgå, lägg däremot
hundra köper – ja, då
uppgift.
ha olja. Det blir en otrolig
handlar helt enkelt om
det viktigaste först.
vet man hur mycket ett
skillnad för besökaren
besök är värt.
om ni arbetar med saj-
att ha rätt teknisk lösning.
Vill man exempelvis
ten efter det tänket.
BUSINESS # 1 2014
15
gränslöst nyetableringar
TEXTER GUSTAF HÖÖK FOTO MARIE ULLNERT
Nu ska klyftan byggas
Ett jättelikt stadsutvecklingsprojekt ska knyta ihop Sahlgrenska
sjukhuset med Medicinareberget.
Det svensk-norska fastighetsbolaget Sveanor har fått uppdraget,
som ska stärka sjukvård, forskning och näringsliv.
S
ahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
och Sahlgrenska akademin, på
Medicinareberget, skiljs åt av tungt
trafikerade Per Dubbsgatan. Om några år ska de ha knutits samman och
fått sällskap av företag inom life
science-området. Det är grundtanken med det samarbete som har inletts mellan SU och Sveanor
Fastigheter, ett svensk-norskt bolag specialiserat
på innehållsbaserade fastighetskoncept. Sveanor
arbetar mycket med life science och är mitt uppe
i stora projekt i Oslo (Oslo Cancer Cluster) och
Stockholm (Scandinavian Life Science).
– Att göra något vid Sahlgrenska är ett naturligt
steg, säger vd:n Steinar Stokke. Eftersom det finns
både avancerad forskning och ett specialistsjukhus
på ett komprimerat område är förutsättningarna
väldigt goda.
Han fortsätter:
16
BUSINESS # 1 2014
– Den stora utmaningen blir att koppla samman
sjukvård, forskning och näringsliv så det gynnar
alla parter.
Bakgrunden till satsningen är att life science är
ett styrkeområde för Västsverige. Business Region
Göteborg har länge haft en drivande roll och kom
för några år sedan i kontakt med Sveanor. Efter
givande samtal ordnades ett möte på 2012 års upplaga av fastighets- och investeringsmässan Mipim
i Cannes.
– Sveanors idéer stämde väl överens med de life
science-diskussioner vi förde med andra parter,
säger Business Region Göteborgs vd Patrik
Andersson.
– Vi såg till att bolaget fick träffa företrädare för
Göteborgs Stad och för privata och offentliga fastighetsaktörer.
Mötet och de fortsatta kontakterna har utmynnat
i en avsiktsförklaring mellan Sveanor och SU samt
att Sveanor fått en markreservation för ett cirka
40 000 kvadratmeter stort område längs Per
Dubbs-gatan mellan Sahlgrenskas huvudentré
Den stora
utmaningen
blir att koppla
samman
sjukvård,
forskning och
näringsliv så
det gynnar
alla parter,
säger Steinar
Stokke
över
och Medicinareberget. Senast i april 2015 ska
Sveanor presentera ett förslag till innehållet i en life
science-satsning.
– Patientflöden, korta avstånd och naturliga mötesplatser är avgörande, säger Steinar Stokke. Syftet
med konceptet är att koppla samman basforskning
och klinisk forskning och att näringslivet ska kunna
utveckla långsiktiga samarbeten med sjukvården.
Om näringslivet och sjukhuset utvecklar testbäddar,
så kan ledtiderna för nya produkter förkortas och
kvaliteten på patientbehandlingarna höjas.
Sveanors konceptarbete handlar bland annat
om att identifiera SU:s långsiktiga satsningar och
sedan anpassa det blivande klustrets innehåll till
den vårdprofilen. Vad gäller husen som ska byggas
agerar bolaget gärna både byggherre och långsiktig ägare.
– Målet är att tunga och globala företag ska bedriva forskning och utveckling här, enligt innovation
ecosystems-tänket, säger Steinar Stokke.
Då krävs att vi skapar en tillräckligt
spännande miljö och jag
tycker att förutsättningarna
Så attraherar
BRG investerare:
är goda. Det finns en äkta vilja att samarbeta, både
hos sjukhuset och näringslivet. Och så finns den
politiska viljan och de fysiska förutsättningarna.
Lyckas vi med konceptet blir det en win win-situation för sjukvården, forskningen och näringslivet.
Patrik Andersson ser mycket positivt på satsningen.
– Den västsvenska life science-sektorn måste växa
och jag tror stenhårt på Sveanors tankar. Dessutom
skulle det tillkomma bostäder, service och infrastruktur för stora summor, så det handlar om ett
stort stadsutvecklingsprojekt. 
Etableringsrådgivning
Business Region Göteborg har etableringsrådgivare inom olika områden, till exempel teknologi och
life science. Deras roll är att informera om regionens förutsättningar, möjligheter och styrkor. Etableringsrådgivarna arbetar uppsökande samt genom att hjälpa företag
som kontaktar BRG för att de är intresserade av regionen. Rådgivarna
är involverade i många av de etableringar som kommer till Göteborgsregionen.
Nätverk och service
BRG har ett brett nätverk av företag och organisationer som stöttar
etableringsprocessen, till exempel
Business Sweden, affärsrådgivare
och advokatbyråer. Med deras stöd
kan BRG:s etableringsrådgivare förse utlandsägda företag med fakta
och argument som visar på fördelarna med Göteborgsregionen.
Marknadsföring
Varje år genomför BRG – ofta i samarbete med olika partners – internationella marknadsföringsinsatser
på prioriterade marknader. Syftet
är att visa upp fördelarna med
Göteborgsregionen och ta kontakt
med potentiella investerare. Till exempel projektleder BRG Göteborgsregionens medverkan på den stora
investeringsmässan Mipim i Cannes.
BUSINESS # 1 2014
17
utmaningen så ska regionen växa
TEXT ULF ROOSVALD INFOGRAFIK SHUT TERSTOCK & RUBRIK
FLER, STÖRRE,
STARKARE
Nya tillväxtmål
för Göteborg
Göteborg och kranskommunerna växer – ännu
snabbare än de optimistiska mål som sattes 2006.
Nu har regionens tillväxtstrategi reviderats och
siktar mot nya höjder. År 2030 ska det bo 1,75 miljoner
invånare i Göteborgsregionen.
Fler föds,
fler flyttar hit
Offensivare mål
för centrala Göteborg
2006 års mål var att regionens befolkning
I stadskärnan finns flera av
väntat. Det beror på att både
förväntades öka med 8 000 personer per
regionens största arbetsplatser,
näringslivet och privatpersoner
år. Detta mål har nu reviderats och stigit
och ett stort utbud av kommer-
efterfrågar centrala lägen. De
till 10 000 personer per år i ökat befolk-
siell service, kultur och nöjen.
nya målen är 20 procent högre
10 000
Både antalet boende och arbets-
än de gamla.
ningsantal för Göteborgsregionen.
Befolkningsökningen beror till hälften på
ett positivt födelseöverskott, alltså att
antalet födda överstigit antalet döda, och
till hälften på ett positivt flyttnetto, alltså att fler har flyttat till än från regionen.
platser i kärnan har ökat mer än
NYTT MÅL 2030:
45 000
fler boende
60 000
fler arbetsplatser
i stadskärnan.
En av utmaningarna är att vara fortsatt
attraktiv för unga och högutbildade, som
är en flyttbenägen grupp.
Tillväxtstrategin utarbetades
av Göteborgsregionens kommunalförbund och Business Region Göteborg
2006. Den uppdaterades 2013 och har
processats av cirka tusen politiker över
partigränserna.
NYTT MÅL 2030:
135 000 fler boende
50 000 fler arbetsplatser
i resten av regionen.
18
BUSINESS # 1 2014
Fler boende och
arbetsplatser i
resten av regionan
PETRA SEDELIUS,
etableringschef, BRG:
”Om vi ska skapa hållbar tillväxt
behöver vi få hit både inhemska och
utländska investeringar. Vi har
strategiska planer för olika branscher.
Det kan röra sig om seminarier för
investerare, företagsrådgivning eller
att vi bjuder hit företag från andra
delar av Sverige. Vi deltar också på
internationella mässor, som fastighetsmässorna Mipim i Cannes och
Ecobuild i London. När det gäller
IT-branschen har vi mycket kontakter
med Indien. Vi tävlar på en global
marknad och måste vara ute
och visa upp oss.”
GÖTEBORGSREGIONEN I DAG:
Ökad pendling
knyter fler
kommuner till
regionen
1,1 miljoner invånare
i 18 kommuner
1,75
miljoner
invånare
i
kommuner.
Kommuner som är tillräckligt integrerade genom arbetspendling räknas som en
33
lokal arbetsmarknadsregion. Den ökande
pendlingen mellan Göteborg och Trollhättan gör att Trollhättan, Vänersborg
och Uddevalla inom några år kommer att
bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad. Med fortsatt ökad pendling till
och från Borås kommer också Borås och
omkringliggande kommuner bli en del av
GÖTEBORGSREGIONEN 2030
Göteborgsregionen före 2030.
Växande kollektivtrafik
40
PROCENT
Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år 2025.
Idag är motsvarande siffra 25 procent. Målsättningen är med andra ord att fyra av tio
resor inom regionen ska ske med buss, spårvagn eller tåg.
Så har Göteborg vuxit sedan år 2000
51
miljarder
Dagens lönesumma i Göteborgsregionen – en ökning med 43 procent
sedan år 2000.
Fler mål i den
nya tillväxtstrategin
 Västsvenska paketet ska genomföras.
125 000
BEFOLKNINGSÖKNING
De senaste 13 åren har befolkningen i regionen ökat med 125 000 personer – det motsvarar 200 personer per vecka, 12,5 % eller
fyra busslaster varje vecka.
+ 80 000 100 miljarder
i ökad brp
Antalet sysselsatta I regionen
har gått upp med 20 % sedan år
2000, det vill säga en ökning med
80 000 personer.
Göteborgsregionens BRP (Bruttoregionalprodukt – summan av de varor och tjänster
som produceras i regionen) har ökat med
100 miljarder, vilket motsvarar 33 procent.
Innebär bland annat byggandet av Västlänken och Marieholmstunneln.
 Hamnbanan ska vara utbyggd senast
2020.
 Borås/Götalandsbanan ska vara ut-
VARFÖR MÅSTE REGIONEN VÄXA?
byggd senast 2028.
 Snabba förbindelser mellan storstadsregionerna i Skandinavien ska skapas.
 Destinationerna och resemöjligheterna från Landvetter flygplats ska bli fler.
HENRIK EINARSSON, chef för analys
och strategi, BRG: ”Modern forskning visar
att stora stadsregioner har bättre förutsättningar att skapa hållbar tillväxt än
mindre. Invånare får fler karriärmöjligheter samtidigt som ett bredare näringsliv
bättre kan hantera förändringar i konjunktur och struktur. Jämfört med andra
regioner kännetecknas storstadsregionerna
av starkare löneutveckling, högre produktivitet, lägre arbetslöshet och lägre ohälsotal.”
BUSINESS # 1 2014
19
Avsändare:
Business Region Göteborg AB
Box 111 19
404 23 Göteborg
AKTIV.
APRIL
Business Region Göteborg medverkar i många evenemang och föreläsningar. Här är ett urval. För en
komplett lista besök www.businessregion.se
FOTO: WWW.8MILLIONCITY.COM
Framtiden på spåren
9
Det stora EU-projektet The Scandinavian
8 Million City bjuder in till slutkonferens i Stockholm den 9 april.
Business Region Göteborg är leadpartner
i projektet som drivs tillsammans med ytterligare
13 parter från Sverige, Norge och Danmark, tre
länder som måste göra gemensam sak och
samarbeta för att uppnå en gränsöverskridande
infrastruktur.
Det handlar om en utbyggnad av gods- och
persontrafiken på befintliga spår. Det handlar
om möjligheten att på sikt bygga en parallell
höghastighetsbana. Det handlar om allt som
gör livet värt att leva i Skandinavien.
Vi ses i Stockholm.
www.8millioncity.com/nyheter/
framtiden-pa-sparen
2–3 APRIL
8–10 APRIL
10 APRIL
7–8 MAJ
IT Solutions
Expo
Vitalis –
om e-hälsa
Välkommen till
Tyska dagen
Logistik och
transport
APRIL
I april är det dags för
årets största ICT event
–
2014! Den nya mässan
IT Solutions Expo lanseras för första gången i Göteborg.
Välkommen till Svenska Mässan
och Business Region Göteborgs
monter A04:05 där vi ställer ut
tillsammans med Västsveriges
ICT-relaterade kluster, inkubatorer,
science parks och branschnätverk.
Mässan fokuserar på verksamhetsutveckling, verksamhetseffektivisering och innovation och vänder sig till alla verksamhetschefer
och IT-ansvariga i hela Västsverige.
Varmt välkommen på en Java och
en uppdatering!
23
www.easyfairs.com/itsolutions
APRIL
Nordens största
konferens och mässa
–
om e-hälsa öppnar sina
dörrar på Svenska
Mässan och hälsar dig med intresse för IT-lösningar inom vård och
omsorg välkommen. Vitalis erbjuder en unik möjlighet att träffa de
viktigaste IT-beslutsfattarna inom
hälsa, vård och omsorg på samma
gång, på samma ställe. Har du
dessutom en bra idé – sök Vitalis
stipendium för e-hälsoinnovationer inom vård och omsorg. Vi på
Business Region Göteborg ställer
ut på Vitalis tillsammans med
Sahlgrenska Science Park och
Medtech West.
8 10
www.vitalis.nu
Söka stipendium?
www.vitalis.nu/stipendium
tillfälle för tyska företag
i Göteborgsregionen att
träffas, nätverka och
inspireras. Välkomna är även företag i regionen som har intresse för
Tyskland. Tema för dagen är innovationer och med utgångspunkt
i Volvos projekt Drive me får vi ta
del av olika sätt att samarbeta
runt innovation. Vi ställer oss
frågan hur Sverige och Tyskland
ska bevara sina toppositioner enligt
EU:s innovationsindikator 2013.
Tysk-svenska Handelskammaren
och Business Region Göteborg står
som arrangörer. Dagen genomförs
på Lindholmens Conference Centre
klockan 15.00–18.00. Om du vill
veta mer eller anmäla dig, kontakta:
För sextonde gången
genomförs Nordens
–
ledande mässa och konferens inom logistik och
transport. Platsen är Svenska
Mässan i Göteborg. Vi hälsar alla
med intresse för logistikfrågor
välkomna till Business Region
Göteborgs monter. Vi ställer ut
tillsammans med Göteborgs Hamn
och Göteborg Landvetter Airport
under parollen Logistic Hub Scandinavia – Sveriges Logistikläge nr
1! Vi medverkar även i konferensprogrammets seminarier med
utgångspunkt i logistik kopplat till
ICT och miljö. Konferensen lockar
cirka 600 beslutsfattare inom
branschen samt politiker och
forskare.
[email protected]
www.logistik.to
APRIL
Tyska Dagen erbjuder
10
MAJ
78