Transcript TULLSTORPSÅPROJEKTET Lägesrapport hösten 2014

TULLSTORPSÅPROJEKTET
Lägesrapport hösten 2014
för hemsidan
www.tullstorpsan.se
Skateholmsvåtmarken 2014
Från källa till mynning – Det unika projektet!
1
TULLSTORPSÅPROJEKTET
Lägesrapport hösten 2014 (utdrag ur LOVA-redovisning Fas 2)
Tullstorpsåprojektet är ett omfattande vattenvårdsprojekt av nationellt och internationellt
intresse. Särskilt uppmärksammas att det är markägarna själva som på eget initiativ driver
projektet, detta genom Tullstorpsån Ekonomisk förening vilken bildades den 3 februari 2009.
Likaså är helhetsgreppet om det 63 km2 stora avrinningsområdet en avgörande förutsättning för
projektplanens genomförande.
Sedan projektstarten har ca 35 våtmarker anlags inom projektets samtidigt som delar av
vattendraget restaurerats.
Om erforderliga miljödomar kommer på plats samtidigt som tillräcklig finansiering kan erhålls
bör projektet till stora delar vara avslutat 2016-2017. Därefter måste man räkna med att det tar
minst 5-10 år innan resultatet av de vidtagna åtgärderna får full effekt och den omfattande
näringstransporten till Östersjön klingat av. Ännu lägre tid kommer det att ta innan projektets
medverkan till landskapsutvecklingen i området bland annat med olika slags
vegetationsutformning får genomslag.
Länsstyrelsens beslut i november 2013 om förlängning av LOVA fas 2 till november 2014 har
inneburit att föreningen givits möjlighet att utan uppehåll kunnat driva projektet vidare i
avvaktan på nya möjligheter att söka LOVA-medel samt även Partnerskapsmedel.
En av de viktigaste händelserna under projekttiden ägde rum under perioden juni-september
2013 då samtliga (ett fyrtiotal namnteckningar) berörda fastighetsägare på den 9 km långa
etapp 1 Jordberga-mynningen tecknade ”markavtal” med föreningen. Markintrångsersättning
om drygt 2,6 miljoner kronor är nu insatt på gemensamma konton i avvaktan på miljödom och
erforderlig finansiering av entreprenadarbetet på sträckan.
Projektets genomförande har försenats på grund av att ansökan om vattenverksamhet för etapp
1 som skickades till Mark- och miljödomstolen i december 2013 varit komplicerad att
handlägga för domstolen. För att underlätta den juridiska prövningen har de berörda
fastighetsägarna ställt sig som sökande istället för Tullstorpsån Ekonomisk förening och
föreslagit bildandet av en vattenregleringssamfällighet. Detta anses underlätta prövningen
genom att alla sökanden då kan anses sökande avseende samtliga åtgärder på åsträckan.
2
TULLSTORPSÅPROJEKTET
EKONOMI
LOVA-bidrag
Under hösten 2014 har ett omfattande arbete har lagts ner på slutredovisning av olika
delprojekt, mest omfattande har LOVA Fas 2 varit.
Vad är tanken med LOVA?
Övergödning har länge varit ett av de allvarligaste miljöproblemen i våra hav. Stora mängder
näringsämnen transporteras till havet från exempelvis skogs- och jordbruksområden och dåligt
renade avlopp. Regeringen anser att det är viktigt att ta vara på och stimulera kreativa och
kostnadseffektiva initiativ som på lokal nivå syftar till att minska övergödning i våra hav.
Därför infördes den 1 augusti 2009 ett särskilt bidrag till lokala vattenvårdsåtgärder, LOVAbidraget. Syftet är att få fram lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön, i första hand genom att
minska belastningen av näringsämnen.
Partnerskapsmedelsmedel/Samverkansprojektet mellan Tullstorpsåprojektet och
Trelleborgs kommun/Sydvästra Skånes vattenråd
Trelleborgs kommun har under åren kunnat följa och ta del av de erfarenheter som vunnits
inom Tullstorpsåprojektet och har bland annat låtit projektresultaten ligga till grund för ett
flertal lokala miljömål. Kommunen har, som många andra erfarit att frivilligheten från
markägarnas sida är en viktig grundförutsättning för ett lyckat genomförande.
Med den övergripande målsättningen att hela det nybildade Sydvästra Skånes vattenråds
arbetsområde, dvs. Trelleborgs, Vellinge och Skurups kommuner med tiden skall restaureras
med samma helhetsgrepp som Tullstorpsåprojektet, överlämnade föreningen i november en
projektplan om samarbetsformer och finansiering till länsstyrelsen för vidare sammanställning i
en större ansökan från Skåne län. Upplägget bygger delvis på en förväntan om en större
medfinansiering från Trelleborgs kommun.
Föreningen tog i början av april 2014 emot länsstyrelsens information rörande HaVs beslut om
att partnerskapsmedel tilldelats projektet ”Minskad övergödning och ökad biodiversitet i
vattendrag och kustvatten i sydvästra Skånes jordbrukslandskap” vilket föreningens projektplan
är en del av.
LOVA Fas 3 2014-2015
Länsstyrelsen har den 22 oktober 2014 beslutat tilldela föreningen LOVA-medel för planerade
aktiviteter under åren 2014-2015. Detta bidrag ses som en Fas 3 i LOVA-stödet till
Tullstorpsåprojektet.
3
TULLSTORPSÅPROJEKTET
Statusklassning - Höjd ekologisk status!
Tullstorpsån har 2014 erhållit höjd status med två steg, från dålig till måttlig.
Från VISS: Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och
fisk. Bedömningen är gjord enligt principen "sämst avgör" dvs den biologiska kvalitetsfaktorn
med sämst statusklass avgör den sammanlagda bedömningen. Påväxt-kiselalger bedöms ha
måttlig status och visar att vattendraget är näringspåverkat. Detta stöds även av vattenkemiska
resultat. Fisk bedöms höjas från dålig till måttlig status och indikerar att miljöproblem som rör
organismers vandringsmöjligheter samt vattendragets flöde och form har förbättrats. Detta är en
välkommen signal och ett viktigt delmål i projektets övergripande mål att när alla planerade
åtgärder genomförts uppnå God ekologisk status.
Status
Tullstorpsån
Hög status
God status
Måttlig status
Otillfredsställande status
Dålig status
2014
↑
↑
Vattenundersökningar
Vattenundersökningar 2013/2014 vid föreningens mätstation vid Ängarödsbron
Fosfor
De flödesvägda årsmedelhalterna för totalfosfor i Tullstorpsån 2013/2014 blev 115 µg/l
(beräknat utifrån de manuella stickproven) och 157 µg/l (beräknat utifrån de
flödesproportionella veckosamlingsproverna). Detta innebär en minskning i de
flödesproportionella proven sedan undersökningarna startade år 2009/2010 med närmare 30 %.
Kväve
De flödesvägda årsmedelhalterna för totalkväve och nitratnitritkväve i Tullstorpsån år
2013/2014 blev ca 9,6 mg/l respektive 8,0 mg/l. Detta innebär en ökning sedan
undersökningarna startade år 2009/2010, bedömt utifrån såväl de flödesproportionella
veckosamlingsproverna som stickproverna.
I alla tre vattendragen Skivarpsån, Kävlingeån och Råån, som ingår i det nationella
miljöövervakningsprogrammet ”Flodmynningar”, har kvävehalterna utvecklats på motsvarande
sätt som i Tullstorpsån mellan åren 2009/2010 och 2013/2014. Kvävehalterna sommartid har
dock minskat betydligt mer i Tullstorpsån jämfört med övriga vattendrag de senaste fyra åren,
vilket är en positiv effekt av ökad kväverening (denitrifikation) i anlagda våtmarker.
4
TULLSTORPSÅPROJEKTET
KTHs spårämnesförsök i Tullstorpsån
Soils2Sea är ett EU- sponsrat forskningsprojekt med flera internationella parter som arbetar för
att minska näringstransporten till Östersjön. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ansvarar för
den del av projektet som rör transsporten av näringsämnen i vattendrag. Som en del i projektet
kommer undersökningar av transportegenskaperna i ett strömmande vattendrag att utföras, där
syftet är att utvärdera hur de olika åtgärder som implementerats i ån påverkar fördröjningen och
nedbrytningen av näringsämnena kväve och fosfor.
Spårämnesförsöken ägde rum i slutet av augusti 2014 i nedre delen av ån. Spårämnesförsök går
ut på att speciella varianter (isotoper) av fosfor och kväve som kan särskiljas från de naturligt
förekommande ämnena tillförs det strömmande vattnet. Genom att sedan mäta
koncentrationsförändringen av dessa isotoper på flera platser längre nedströms kan information
tas fram gällande ämnenas transporthastigheter, utspridning, utspädning och fördröjning.
Projektet är planerat att fortsätta under 2015.
Andra delprojekt
Två kalkfilteranläggningar - Börringe mad och Stora Markie
Inom LOVA-projektet – ”Fosforåtgärder och mätuppföljning i Tullstorpsån” har under början
av 2014 en kalkfiltanläggning installerats nedströms våtmarken Börringe mad. Projektet
fortsatte i somras med att installera en likande vid utloppet från våtmarken som anlades på
Stora Markie 2012.
Projektet har koppling till IVL:s projekt ”Åtgärdseffekter – kväve och fosfor i jordbruket”. IVL
genomför projektet i samarbete med SMHI, och har uppdragit åt WEREC AB att utföra delar
av arbetsuppgifterna. Projektet genomförs i Tommarpsån och Tullstorpsån. I Tullstorpsån har
fokus varit på mätningar och modelleringsresultat för utvärdering av åtgärdseffekterna. I
Werec:s slutrapportering till IVL finns mätningsresultaten redovisade.
Hydraulisk modell av Tullstorpsån
Sweco Environment AB har i samarbete med föreningen upprättat en hydraulisk modell av
Tullstorpsån. Syftet med modellen har varit att undersöka hydrauliska effekter av de åtgärder
som har genomförts i ån under senare år och de åtgärder som föreningen planerar att genomföra
i ån framöver. Dessa åtgärder inkluderar bland annat anläggande av våtmarker och
tvåstegsdiken. Instrumentet väntas bli ett värdefullt hjälpmedel i samband med planering av
åtgärder i etapp 2.
Fiskundersökningar
Inom ramen för Tullstorpsåprojektet har provfiske utförts inom vattendraget under perioden
2009 och 2010 i samband med framtagning av två fiskevårdsplaner. För att följa upp det
pågående vattenvårdsarbetet har det utförts provfiske under 2011, 2012, 2013 och 2014.
Provfiske under 2014 har utförts med elfiske på 10 lokaler, vilka har undersökts tidigare. Med
underlag från dessa undersökningar har en aktuell status av fiskfaunans sammansättning
erhållits. I Tullstorpsån förekommer idag få arter, tio olika fiskarter och en kräftart har
påträffats vid elfiske, de vanligast förekommande arterna är öring, småspigg, gädda och
5
TULLSTORPSÅPROJEKTET
signalkräfta. Andra arter som förekommer i ån är abborre, groplöja, id, mört, storspigg,
skrubbskädda och ål. Tullstorpsåns ekologiska status utifrån fiskfaunan har under 2014
bedömts vara dålig på tre lokaler, otillfredsställande på två lokaler, måttlig på tre lokaler och
god på två lokaler. Det pågående vattenvårdsprojektet kommer på sikt att förbättra
vattenkvalitén och vattenmiljön för fisken, från raka diken till mer naturliga biotoper.
Bild: Anders Eklöv
De senaste våtmarkerna
Börringe Mad
Den 20 ha stora flödesutjämnande våtmarken har redan blivit en mycket uppskattad fågellokal.
Under försommaren 2014 räknade naturskyddsföreningen 57 fågelarter på 2 timmar.
Området har hägnats in och betas av nötkreatur. Genom ett LEADER-projekt planeras den
bredvidliggande rastplatsen att rustas upp. Informationsskylt om Tullstorpsåprojektet är redan
på plats.
Våtmarken Sörby Kjöse
Efter ett idéförslag från föreningen 2011, efterföljande fastighetsägarebyte, markbyten och tack
vare gynnsamma omständigheter med ihållande tjäle, kunde den 7 ha stora våtmarken anläggas
under 2013. Schaktmassorna flyttades i ett mycket omfattande arbete till fastighetens resterande
14 ha, för att förbättra brukandet av åkermarken. Det övergripande syftet med våtmarken är att
buffra vatten vid mycket höga flöden i ån. Dessa flödessituationer orsakar annars erosion längs
åslänterna vilket är en av de största anledningarna till näringstransporterna i ån.
Sörby Kjöse
Sörby Kjöse bildar tillsammans med Skönadalsvåtmarkerna och ett antal samtidigt restaurerade
äldre småvatten ett större sammanhängande område med mycket artrikt fågelliv. Runt
våtmarkerna som ligger inom riksintresse för friluftsliv planeras planteringar,
informationsinsatser samt promenadslinga.
6
TULLSTORPSÅPROJEKTET
Skateholmsvåtmarken (se bild på framsidan)
I den nedersta delen av sitt lopp passerar Tullstorpsån förbi de så kallade
Skateholmsboplatserna, lämningar efter ett jägar- och samlarsamhälle från äldre stenåldern.
År 1980 fann arkeologer boplatser och gravar från 7000 år tillbaka i tiden. Området har varit
bebott under mer än 1000 år.
Genom att där anlägga en våtmark och meandra ån medverkar Tullstorpsåprojektet till att
delvis återställa en äldre landskapsbild och samtidigt informera om de unika fyndplatserna.
Som en del av förberedelserna genomfördes en arkeologisk utredning av området.
Entreprenadarbetet fortlöpte utan problem och våtmarken stod klar i mitten av juni 2014.
Under sommaren har illustrationer och text tagits fram till en stor informationsskylt som har
satts upp i anslutning våtmarksområdet. Dessutom tillkommer inom kort en
tillgänglighetsanpassad utkiksplattform, sittgrupp med mera. Under innevarande månad väntas
Trelleborgs museum nya fornsal stå klar, där kommer bland annat Skateholmsutställningen
”öga mot öga” att ingå. Genom projekten kopplas information om natur- och kulturmiljö ihop.
Produktionsvåtmarken Assartorp med referensvåtmark
Under sensommaren 2013 genomfördes entreprenadupphandlingen av produktionsvåtmarken
med intilliggande referensvåtmark på Assartorp. Här skall odlas biomassa för näringsreduktion
och samtidigt råvara till biogasproduktion. Finansieringen av anläggningen kommer till stor del
att ske med projektmedel från EU-Life-projektet ”Bucefalos” där bl.a. Trelleborgs- och Malmö
kommuner tillsammans med Region Skåne medverkar. Syftet är att demonstrera olika sätt att
minska övergödningen i havet och samtidigt minska samhällets påverkan på klimatet. Även
SLU, Alnarp medverkar med fältstudier kring olika våtmarksgrödor.
Anläggandet av våtmarkerna påbörjades våren 2014, efter slutbesiktningen i juni skulle 10 000
plantor, mestadels bladvass, sättas i marken. Men då man vid tidpunkten hyste farhågor om att
det kunde bli en varm och nederbördsfattig sommar flyttades planteringsarbetet fram och
genomfördes under mer normala förhållanden i september månad.
Produktionsvåtmarken, plantering september 2014
Förutom de ursprungliga anledningarna till projektet har även en vasstakstäckare visat intresse
för en lokalt producerad produkt. Det finns mao produkt och kund men däremellan måste det
till ett förädlingsled vilket i sig kan vara föremål att bygga någon form av projektförstudie
kring.
7
TULLSTORPSÅPROJEKTET
Samtidigt har markägaren köpt in grannfastigheten och omvandlat den till en fin angöring med
parkeringsplats, informationsskyltar m.m. Här kan besökare informera sig om projektet såväl
som platsen är ett bra för utflykter till de närliggande våtmarksanläggningarna på Sillesjö,
Vassadal och Assartorp. Föreningen har genom Leader medfinansierat parkeringsentreprenaden
i utbyte mot ett nyttjanderättsavtal.
Assartorpsvåtmarkerna x 4
Våtmarkerna ligger i anslutning till Vassadalsbiflödet, projektets etapp 3. I samband med
planerna på att under 2014 anlägga fyra våtmarker på fastigheten Assartorp 1:4 har berörda två
dikningsföretagen först omprövats, respektive lagts ner. Entreprenadarbetet som påbörjades i
oktober 2014 väntas vara klart i mitten av januari beroende av väderleken.
Ytterligare våtmarker
Efter Assartorpsvåtmarkerna finns det inte direkt några nya på gång inom Tullstorpsåprojektet
att fortsätta med, fokus kommer istället att flyttas över till genomförandet av Etapp 1 och
projekteringen av Etapp 2. I samband med dessa kommande åtgärder lär det bli ett antal
ytterligare objekt som kan räknas som våtmarker. Beddinge ängar först och främst men även
andra våtmarker kommer att anläggas längs åfåran.
Vattendraget
Tullstorpsån, Skateholmsån, Jordbergaån, Grönbybäcken, Tullstorpsbiflödet, Grönalundsbiflödet mfl.
Etapp 3 Stora Markie-Stävesjö, Ålholmens dikningsföretag
Efter omprövning av dikningsföretaget har under hösten 2013 delprojektet Ålholmen med
restaureringen av den 2 km långa å-sträckan Stora Markie-Stävesjö genomförts. Till
finansieringen kunde föreningen tacksamt räkna in ett större medelsbidrag från Trelleborgs
kommuns Kretsloppsprojekt.
Ån har ändrats med kantavplaning, tvåstegsdiken och sedimentfällor och invid har våtmarker
restaurerats och nyanlagts. Som en av de sista åtgärderna inom Fas 2 planteras träd och buskar i
8
TULLSTORPSÅPROJEKTET
stor omfattning. Anläggningen av tvåstegsdiken på sträckan är ett pilotprojekt med varierande
mått och vinklar för att utröna optimal utformning. Utförandet kommer att dokumenteras väl
för att möjliggöra uppföljning, forskning och slutsatser.
Etapp 2 Stävesjö-Jordberga med Grönbybäckens dikningsföretag
Den 9 km långa sträckan är till stora delar inmätt. Ett för berörda markägare på å-sträckan
gemensamt möte för att dryfta intresse och förutsättningar för att ”restaurera” ån på liknande
sätt som planeras för Etapp 1, Jordberga-mynningen hölls i september 2014. Inför mötet hade
en översiktsplan tagits fram. Planen syftar till att ge en översiktlig bild över förutsättningar och
problem samt övergripande förslag till åtgärder.
Markägarna ställde sig positiva till att medverka till att försöka genomföra föreningens
omfattande projektplaner och förberedelserna har sedan fortsatt med enskilda mötet i fält med
respektive markägare där möjliga åtgärder diskuterats. Därefter vidtas själva
projekteringsarbetet.
Skonsam rensning av ån med klippskopa
Efter LT-Entreprenads förevisning av det nyinköpta vassklippningsaggregatet, vid
Jordbruksverkets och LRFs välbesökta kurs om dikningsrensning i november 2012, fick
företaget i uppdrag av dikningsföretagen på både etapp 1 och 2 att användas denna
skonsammare metod för underhåll av diket. För att visa dikningsföretagen sin uppskattning av
initiativet beslutade föreningen att lämna bidrag till kostnaderna. En del av vassen levererades
till Bucefalos försöksanläggning för biogasproduktion vid Smygehamn. Rensningsmetoden har
sedan fortsatt med gott resultat under 2013 och 2014.
Biologisk mångfald och ekoturism
Fågelfaunan längs med Tullstorpsån
Allt efter som projektet fortskrider äger samtidigt en omfattande utveckling av fågellivet rum.
Ornitologen Richard Bergendahl som under ett drygt halvår 2014 haft en deltidanställning i
föreningen har till stor del kunnat ägna sig åt att inventera fågelfaunan längs med Tullstorpsån
och dess utveckling sedan projektstarten 2009 då en inledande fågelinventering företogs.
Landskapsplan för området längs med Tullstorpsån
Våren 2013 fick företaget AB Urban Emanuelsson Biodiversitet i uppdrag att lämna förslag på
olika vegetationsbiotoper längs Tullstorpsån, i första skedet dess Etapp 1. Förutom projektets
huvudsyfte att minska näringsbelastningen till Östersjön skall även gynnandet av den
biologiska mångfalden och det kulturhistoriska arvet beaktas. Landskapsplanen skall tillvarata
markägarnas intressen som för biodling, jakt och ridning. Ta i beaktande kommunens intresse
att öka turismen genom att anlägga promenadstråk i särskilt natursköna områden och till viktiga
historiska platser t.ex. Skateholmsboplatsen. Ge invånarna en möjlighet till motion i en varierad
natur, i ett landskap som i övrigt är helt präglat av åker. Denna verksamhet faller i stor
utsträckning utanför LOVA-projektet, men ökar naturligtvis medvetandet om miljövärdena i
området.
9
TULLSTORPSÅPROJEKTET
Attraktionskraft Tullstorpsån/Samverkan över kommungränsen
I det omfattande LEADER-projektet ingår 3 faser:
Fas 1: Inventering och värdering av turismrelevanta natur- och kulturvärden,
entreprenörskapital och ledinfrastruktur.
Fas 2: Naturnära boenden och nya ekoturistiska upplevelser på Söderslätt innebärande
kompetensutveckling för starkare boenden och nya nätverk.
Fas 3: Internationalisering och erfarenhetsutbyte, Tullstorpsån, internationell föregångare i
helhetssyn.
En preliminär utgåva av dokumentet ”Strategiplan för utveckling av turismen kring
Tullstorpsån med omgivningar centrala och östra Söderslätt” föreligger sedan hösten 2014 för
vidare bearbetning.
Visionen om ett lokalt natur- och kulturcenter
I takt med Tullstorpsåprojektets framskridande upplever Föreningen de stora möjligheterna som
finns i att medverka till en positiv landsbygdsutveckling i projektområdet mellan Sydkusten och
Romeleås- och sjölandskapet. Natur- och kulturmiljö tillsammans med ekoturism kan knytas
samman i ett intressant och trevligt besöksprojekt.
En vision som föreningen har är ett lokalt informationscenter, som ett Naturum, gärna i samverkan
med statliga och regionala myndigheter, berörda kommuner, företag, föreningar och inte minst alla
boende i området. Denna anläggning skulle kunna ligga någonstans där kustvägen möter vägen till
Stora Beddinge.
Lärdomar av Tullstorpsåprojektet
Baltic COMPASS
Från rapporten Multifunctional Wetlands and Stakeholder Engagement: Lessons from Sweden
SEI, Stockholm Environment Institute, sammandrag på svenska:
// Restaurering och anläggning av våtmarker har blivit en vedertagen miljöåtgärd i några av
Östersjöregionens länder för att bidra till ett mer hållbart lantbruk. Trots stora insatser i Sverige
nådde man enbart 60 % av det uppsatta målet att anlägga 12,000 hektar våtmark mellan år 2000
och 2010. Studien genomfördes inom det EU-finansierade projektet Baltic COMPASS och
huvudsyftet var att sammanställa svenska erfarenheter från anläggning av våtmarker i
jordbrukslandskapet.
Faktorerna som varit drivande och de som hämmat utvecklingen identifierades, speciellt med
avseende på förvaltningssystemet, där även det civila samhället ses som viktig aktör.
Våtmarkers möjlighet att bidra med en mängd olika ekosystemtjänster har varit av extra
intresse. Studien är baserad på en analys där berörda parter deltagit, genom intervjuer med
representanter från myndigheter, intresseorganisationer och den privata sektorn, som
genomförts mellan januari och juni 2012//.
10
TULLSTORPSÅPROJEKTET
Baltic Compact The Tullstorp Stream Project, a case study.
En av de uppgifter som ingår i projektet Baltic Compact är kommunikation och att lyfta goda
exempel på detta för att få fler och bättre miljöåtgärder i lantbruket. Baltic Compact ska
slutredovisas den sista september 2014. Länder i projektet är Sverige (huvudansvarig SLU),
Finland, Lettland, Tyskland (del av) och Danmark. Rollerna är olika - forskning, myndighet,
lantbruksorganisation.
Emma Svensson är deltagare från Jordbruksverkets sida, hon har i sammanhanget visat intresse
för Tullstorpsåprojektet för att titta på ett större” projekt med syfte att förbättra vattenkvaliteten
och som av olika anledningar anses lyckade. Arbetsuppgifterna ska också koppla an till
landsbygdsprogrammet och möjligheter inom detta.
Svensson menar att Tullstorpsåprojektet dessutom är ett projekt som många är intresserade av
och som lyfts fram i många sammanhang, hon har dessutom fått uppfattningen att det i de flesta
fall och i de flesta rapporter som finns om projektet handlar om ”synliga” resultat dvs olika
inventeringar och mätningar. Intressant är också att visa upp komplexiteten i organisationen i
ett sådant här projekt. Arbetet förväntas bli ett mycket värdefullt grunddokument om
Tullstorpsåprojektet. Bland annat kan det ligga till grund för vidare forskning om vårt unika
koncept. Denna verksamhet faller i stor utsträckning utanför LOVA-projektet, men ökar
naturligtvis möjligheten att projektets erfarenheter tas till vara.
KTH workshop ”Framtida metoder och styrmedel för att minska näringsläckage från lantbruk på
lokal nivå – Gör din röst hörd.”
En del avEU BONUS projektet Soils2Sea är att inkludera lokala aktörer, lantbrukare och
boenden kring försöksområdena, varav Tullstorpsån är ett. I november 2014 genomfördes en
workshop med utbyte av information där dels Tullstorpsåprojektet diskuteras och hur det skulle
kunna generaliseras eller utföras på andra platser runt Östersjön. Vad som har drivit projektet
framåt och hur resultatet ser ut så här långt, dels information om de projekt som utförs inom
Soils2Sea.Senare under projektets gång vill Soils2Sea ordna en andra Workshop där man
presenterar och diskuterar förslag på nya policys och övervakningsprogram som Soils2Sea har
tagit fram för hela Östersjöområdet.
Information om Tullstorpsåprojektet sprids lokalt, nationellt och internationellt.
Rapporter inklusive bilagor och bilder kommer att vara allmänt tillgänglig och levereras av
Föreningen efter förfrågan. Materialet är fritt att använda och får spridas med angivande av
källan.
11
TULLSTORPSÅPROJEKTET
Aktiviteter 2013
Föreningen har under 2013 tagit emot ett stort antal besök, bland annat från:
 Riksdagens miljö- och jordbruksutskott, Havs och Vattenmyndigheten, Gbg, Ptaki
Polskie, Polen, Samhällsbyggnadsnämnden, Trelleborg, miljöcheferna i Skåne,
Limnologen Lund, Miljöstrateg från Chile, VA-Syd, Teknisk vattenresurslära, Lund
med delegation från Indonesien, Fiskesekreteriatet Race for the Baltic, ”Sjöbogruppen”
vattendragsrådgivning under ledning av HIR, Borgeby.
Föreningen har hållit en rad föredrag och medverkat vid:
 World Water Week Stockholm, Svarteåns vattenråds årsmöte, Nils
Holgerssongymnasiet, Skurup, VA-Syd seminarium, Anderslöv, AgroTech A/S, Århus
DK, vid möte mellan Trelleborgs kommun och LRFs kommungrupp samt
Landskapsforum 2013, Stockholm.
Andra aktiviteter
 Tillsammans med Sportfiskarna Region Syd för andra gången arrangerat konferensen
”Vattenvård i jordbrukslandskapet” med internationella gäster.
 Workshop Hällåkra med styrelsen om destinationsutveckling ”Förstudie
landskapsplanering kring Tullstorpsån”.
 Tillsammans med Leader, The Loop och Naturvårdsingenjörerna AB, besökt Life
Project Ujscie nationalpark, 8000 ha våtmarksområde vid Kostrzyn, Polen.
 Reportage i SVT SydNytt och filminspelning och folder för LEADER.
 Ett flertal reportage i lokalpressen bland annat om anläggningen av Köset och projektet
i allmänhet, Skateholmsboplatsen och Ålholmen.
 Sist men inte minst medverkat vid den populära lokalaktiviteten Mitt i byn, Stora
Beddinge.
Nomineringar
 WWF Baltic Sea Farmer of the year award 2013 “ Årets Östersjöbonde”
Aktiviteter 2014




Föreningen har under 2014 tagit emot ett stort antal besök, bland annat från;
Svendborg kommune
Ptaki Polskie, Polen
Lunds Universitet
ELO, European Landowners Organization, företrädare från ett flertal europeiska länder.
Föreningen har hållit en rad föredrag bland annat vid:
Baltic Compact, Riga Lettland, Östersjökonferens Warszawa, Sydvästra Skånes vattenråd,
Skurup, Tekniska förvaltningen, Biodlarnas förening, Hvilans Lantbruksskola.
Andra aktiviteter:
 Skånsk Landskapsdag 2014, Jordberga
 Grönt Event, en grön folkfest i 2 dagar samband med invigningen av
biogasanläggningen, Jordberga.
 Föreningens årsmöte, planering av Eurorando 2016 vandringleder för internationell
målgrupp, Våtmarksdag med Grönby byalag, Östersjöseminarium 2014,
12
TULLSTORPSÅPROJEKTET

Vattenorganisationernas riksmöte 2014, Mitt i byn, Stora Beddinge, European River
Restoration Conference, Wien
Ett flertal reportage i lokalpressen om Börringe mad, Skateholmsboplatsen, Naturum
vid Skateholm och Produktionsvåtmarken i Assartorp som även beskrevs i lantbrukets
affärstidning ATL, upplaga 38 800.
Ny och uppdaterad dokumentation
 Ny folder på svenska framtagen till Skånsk Landskapsdag 2014, Jordberga.
 Ny folder översatt till engelska, framtagen till GABB:s möte i Warszawa 2014.
 Fyra nya Roll-ups beskrivande projektets förhållande till Landskapet, Kretsloppet,
Biologisk mångfald och Pilotprojekt för bättre havsmiljö. Bland annat använda på
Skånsk landskapsdag 2014, Jordberga, Save the Frogs Day, Smygehamn, Arkivets dag,
Trelleborg och i stor utställning om projektet på Valens köpcentrum, Trelleborg under 1
månad.
 Uppdaterad projektplan 2014-2016
Angöringar, skyltställ och skyltinformation
 På rastplasten invid våtmarken Börringe mad och på den nya angöringen till vid
produktionsvåtmarken, Assartorp har stora informationsskyltar med information från
den nya foldern ställts upp.
 En ny angöring byggs upp vid Skateholmsboplatserna men områdesspecifik
informationsskylt, utkikstorn, sittgrupper med mera.
Nominering
 ERRC Riverprize 2014, Wien
Utmärkelse
 Region Skånes miljöpris 2014
Följande nya rapporter har lagts in på hemsidan.
 Projektplan 2014-2014/Tullstorpsåprojektet
 Vattenundersökningar i Tullstorpsån 2013/2014/ ALcontrol
 Åtgärdseffekter - kväve och fosfor i jordbruket/Werec
 Modellering Tullstorpsån/SMHI
 Mätning Tullstorpsån/SMHI
 Hydraulisk modellering av Tullstorpsån/Sweco
 Fiskundersökningar 2014/Eklöv
 Översiktsplan Etapp 2/Naturvårdsingenjörerna
 Fågelfaunan längs med Tullstorpsån/Richard Bergendahl
 Baltic Compass/SEI Kim Andersson
 Baltic Compact/SJV Emma Svensson (på gång)
Med vänlig hälsning
Tullstorpsåprojektet
Johnny Carlsson
13