Transcript berättelse 2013 - Föreningen Svensk Företagshälsovård

Verksamhetsberättelse 2013
Sveriges Företagshälsor och
Sveriges Företagshälsor Service AB
Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation.
Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsors medlems-företag utgör en majoritet av branschen
som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering.
1
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
2
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning
Förord
En medlemstyrd organisation
2
3
4
Ekonomi ........................................................................................................................5
Kommunikation ............................................................................................................5
Medlemstöd .................................................................................................................5
En konkurrenskraftig bransch
6
Företagshälsovårdens image och varumärke ...............................................................7
Auktoriserat medlemskap ............................................................................................7
Kommunikation ............................................................................................................7
Utbildning och kompetensförsörjning ...........................................................................8
Framtidens Företagsläkare ...........................................................................................9
Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen .................................................10
Årets aktiviteter
11
Almedalen ....................................................................................................................11
Hälsokonvent ...............................................................................................................11
Jobbhälsobarometern ..................................................................................................11
TIA – Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende ............................................13
Övriga deltaganden och samarbeten
14
Riktlinjegruppen ..........................................................................................................14
Arbetsmiljöverket ........................................................................................................15
Försäkringskassan ........................................................................................................15
Regering, riksdag och övriga myndigheter .................................................................15
Företagshälsovårdsforskningen ...................................................................................16
Programrådet...............................................................................................................16
Arbetsmarknadens Parter............................................................................................17
Styrelse
Sveriges Företagshälsor i regionen
Om oss
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
18
19
20
3
F ÖRORD
Arbetsmiljön - en positiv tillväxtfaktor
De förebyggande arbetsmiljösatsningarna behöver stärkas i Sverige. En sund och säker arbetsmiljö är något som
alla har rätt till. Arbetsmiljön har inte bara stor betydelse
för individen, utan också för samhällsekonomin i stort. En
bra arbetsmiljö påverkar lönsamheten i företagen, genom
högre produktivitet, lägre sjukfrånvaro och bättre konkurrenskraft.
Att ha välmående och trygg personal är en tung konkurrensfaktor. Detta gäller inte minst för små och medelstora
företag – som påverkas i högre grad av varje enskilt sjukfall, såväl innan det har gått så långt som när det väl är
ett faktum. För att statsfinanserna ska bli hållbara krävs
låga sjuktal och att fler orkar jobba till ordinarie pensionsålder eller till och med längre för den som vill och kan.
Utan goda arbetsmiljöer är det inte möjligt. För att nyttja
den fulla potentialen i ekonomin måste också kvinnor ges
möjlighet att jobba under
samma förutsättningar som
män. I dag drabbas kvinnor
hårdare än män av undermåliga arbetsmiljöer. Framförallt
framstår arbetsplatsens psykosociala klimat med negativ stress och osund arbetsbelastning som en högriskfaktor. Vi ser också att de yngre anställdas motivation och arbetshälska minskar. Därför är
betydande förebyggande arbetsmiljöförbättringar en förutsättning för att arbetslivet ska kunna stärkas och långsiktigt vara på lika villkor för alla.
En rätt utnyttjad företagshälsovård är en mycket viktig
nyckel för att nå dit!
Stockholm den 20 maj 2014
Sveriges Företagshälsor
Lars Hjalmarson
Verkställande direktör
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
4
E N MEDLEMSTYRD ORGANI SATION
Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation.
Som en samlad organisation företräder vi medlemsföretagen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och
andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för
branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa
och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög
kompetens inom området och stödjer branschens kvalitetsutveckling.
Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att
landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv.
Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man
stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för branschen.
Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör
grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för
en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Antalet medlemmar minskar. Denna minskning beror till
största del på att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar. Denna trend har pågått ett antal år och väntas fortsätta som ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen.
Unik uppslutning
Föreningens medlemmar uppskattas omsätta knappt fyra
miljarder kronor, vilket motsvarar över 95 procent av
branschens beräknade totalomsättning på drygt 4,1 miljarder kronor. I omsättningssiffror pekar det på en unik
medlemsuppslutning för en branschförening. Branschens
omsättning visar nu på en svagt stigande trend sedan bottennoteringen 2010.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
5
E K O N O MI
Den löpande verksamheten finansieras av service- och
medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern projektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi är i god
balans och välkonsoliderad. Den pågående omstruktureringen inom branschen med sammanslagningar kommer
dock på sikt att kräva en diskussion om verksamhetens
framtida ekonomi.
Se vidare resultat- och balansräkningar för Föreningen respektive servicebolaget.
K O M M UN I K AT I O N
Kommunikation och dialog med medlemmarna är viktig.
Medlemsinformationen har under året skett i form av


Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor
till ledningen för våra medlemmar, ungefär varannan
vecka.
Hemsidan www.foretagshalsor.se.
Mycket information ges också vid andra formella och informella träffar och konferenser från styrelse och kansli
samt i direktkontakter med medlemmarna.
M ED L E M ST Ö D
Mycket av föreningens arbete går också ut på att stödja
och hjälpa medlemmarna i olika frågor. Ett prioriterat område under hösten 2013 har varit att starta ett arbete
med att undersöka möjligheterna få fram ett bättre fungerande IT-system för branschen. Ett affärssystem som är
mer anpassat för företagshälsovårdens verksamhet både
när det gäller dagens behov och framtidens utmaningar.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
6
E N KONKURRENSKRAFTIG BRANSCH
Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället
och medverkar varje dag till stärkt produktivitet och ökad
kvalitet på många arbetsplatser. Den bidrar både till att
förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda
och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att
skadas eller bli sjuka.
Alla vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga men trots det
kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas
som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som företagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika
områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den offentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till
rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/
mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med
mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbetsmiljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på företagshälsovården från samhället gör inte saken mindre
komplex.
Men på marknaden styr utbud och efterfrågan. Eftersom
företagshälsovården är en marknadsanpassad kunskapsbransch med en bred kompetens där samarbetet mellan
olika kompetenserna är unikt och viktigt är det svårt att
konkurrera med företagshälsovården när den fungerar
som bäst och ligger i framkant inom arbetsmiljöfrågorna.
Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplatsen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård
och andra verksamheter som i olika former erbjuder
tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud.
Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är
av stor betydelse. Eftersom arbetsmiljöarbetet är en
ständigt pågående process i ett föränderligt arbetsliv är
det de just de insatser som görs genom ett välutvecklat
samarbete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som leder till det mest konkurrenskraftiga resultaten
för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv.
För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen beslutat att den sedan flera år fastlagda huvudinriktningen
på tre fokusområden för branschföreningen skulle ligga
fast även för 2013.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
7
Den huvudsakliga inriktningen under 2013
1.
2.
3.
En utveckling av företagshälsovårdens varumärke och
image.
Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor.
En stärkt roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen innefattande en förändring av det
statliga bidragssystemet.
F ÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS
IMAGE
OCH VARUMÄRKE
Föreningen arbetar fortlöpande med att stärka företagshälsovårdens image och varumärke för att branschen ska
få en mer strategisk roll i arbetslivet.
Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika
former av fakta och data som ska kunna spridas som en
strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag
är Jobbhälsobarometern som bygger på telefonintervjuer
med 4000 - 5000 medborgare som arbetar minst halvtid.
2013 års data inhämtades under maj och den första rapporten kom ut under november och den nästa delrapporten några veckor senare. Uppmärksamheten i media i
samband med rapporterna var mycket god med nyhetsinslag i både Aktuellt och TV4 samt de större dagstidningarna.
A UK T O RI S ER AT
M ED L E M SK A P
Det nya auktoriserade medlemskapet som beslutats på
årsmötet 2013 stärker kraven på branschens aktörer och
är även det en del i det strategiska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke.
Under året har ett praktiskt arbete pågått innefattande en
förankringsprocess hos sektorsmyndigheterna, arbetsmarknadens parter och andra intressenter i branschens
sfär. Erbjudandet till medlemmarna att kunna kvalitetssäkra och kompetensklassificera sin företagshälsovårdsverksamhet med ett auktoriserat medlemskap kommer
att vara klart senvåren 2014.
K O M M UN I K AT I O N
Kommunikationen med omvärlden är viktig för att synas
och märkas som en samlad bransch med arbetsmiljökompetens i framkant. Den viktigaste kanalen är hemsidan
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
8
som mer eller mindre uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut två till tre gånger i månaden både till
medlemmar och till övriga intresserade. Nya intressenter
som önskar prenumerera på nyhetsbrevet tillkommer
varje vecka. Periodvis syns vi även i massmedia i debattartiklar, intervjuer och reportage. Föreningen har också
medverkat i ett antal artiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet.
U TBILDNING
OCH KOMPET ENSFÖRSÖRJNING
Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsutveckling och verkar för att branschen ska tillgång till god
utbildning och hög kompetens inom området. Under året
har arbetet framförallt rört företagsläkarförsörjningen.
Den sista, av föreningen upphandlade, 9veckorsutbildningen avslutades våren 2013 med 29 deltagare. Arbetet med den mer långsiktiga lösningen pågår
och efter att en positiv lösning har kunnat skönjas under
en längre tid ser det i nuläget rätt dystert ut igen då
finansieringsfrågan verkar svårlöst för politikerna.
Lunds universitet, KI och KTH, Örebro universitet och
Umeå universitet, som alla genomför utbildningar på
master och magisternivå för företagshälsovårdens övriga
professioner, inbjöds till ett gemensamt möte i december.
Utbildningarna rullar på bra med många sökande till de
flesta inriktningarna framförallt gällande företagssköterskor. Arbetsmiljöingenjörsutbildningen är dock fortfarande
problematiskt, flera kurser har fått ställas in då för få behöriga har sökt trots stor efterfrågan på arbetskraft. Behovet av arbetsmiljöingenjörer är större än utbudet men
behovet tycks ”spreta” vad gäller kompetenskrav. Umeå
universitet erbjöd därför under 2013 fristående kurser på
grundnivå för de med behov av kunskaper inom området
kemisk/teknisk arbetsmiljö.
PRIS
FÖ R B ÄST A UP P SA T S
Sveriges Företagshälsor vill visa på branschens intresse för
att ta tillvara på ny kunskap. Vi ser att studenternas arbete på de nya master och magisterutbildningarna på sikt
kommer att kunna främja branschens kunskaps- och
kompetensutveckling och ge nya aspekter kring arbetssätt, metoder och andra frågor rörande arbetsmiljö och
hälsa. Därför anordnade Sveriges Företagshälsor en tävling och delade ut pris för bästa uppsats 2013.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
9
På Hälsokonvent 2013 den 30 augusti tilldelades sjukgymnasten Jessica Bergström priset årets bästa uppsats
för sin uppsats "Påverkas medarbetarna av flytt från enskilda kontor till kontorslandskap?" Två hedersomnämnande delades också ut. Motiveringen löd "Jessica har i
sin uppsats studerat hur olika medarbetare i en koncern
påverkades av en förändring från enskilda kontorsrum till
kontorslandskap avseende upplevelse av hälsa och arbetsmiljö samt egen uppskattad produktivitet. Hon har
berikat en arbetsmiljöproblematik, som många i arbetslivet kan ställas inför, med mer kunskaper och därmed tillfört företagshälsovården ökad kompetens och kunnande
att möta arbetslivets utmaningar."
F R A MT I D EN S F Ö R ET A G S L ÄK AR E
Socialstyrelsens har på regeringens uppdrag utfört en
översyn av läkarnas specialitetsindelning. I rapporten,
som presenterades i juli 2012, föreslås bland annat att arbetsmedicin införs som en tilläggsspecialitet till kliniska
basspecialiteter som har patientkontakt. Utredningens
förslag utgör ett ramverk för Socialstyrelsen föreskriftsarbete som sker i samråd med specialitetsföreningar och
berörda organisationer. I föreskriftsarbetet som startade
hösten 2012 har bland annat målbeskrivningarna för de
berörda specialiteterna setts över.
Sveriges Företagshälsor står fast vid sitt förslag gällande
den nya utbildningen att;

den ”gamla” företagsläkarutbildningen på nio kursveckor modifieras och kompletteras med viss tjänstgöringstid vid AMM-klinik,

den totala kurs- och tjänstgöringstiden vid AMMklinik uppskattas till 17-19 veckor (kunskapskraven är
målstyrda och tiden kan därför variera),

tjänstgöring vid företagshälsovård under handledning
är fortsatt två år.
Sveriges Företagshälsor har också tydligt fortsatt att poängtera att förutsättningen för detta är att staten svarar
för den merkostnad som uppstår för branschen med den
nya utbildningen och att man vid utformningen av målbeskrivningen beaktar de särskilda krav och behov som företagshälsovårdsbranschen har. Dessvärre har statsmakterna inte kunnat lösa detta under året.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
10
F ÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS
ROLL
I SJUKSKRIVNINGSPROC ESSEN
Förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård
med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet som sedan 2010 gett ett visst statsbidrag till företagshälsovården
blev oförändrad även under 2013.
Mot bakgrund till att Företagshälsovården inte i tillräcklig
omfattning har utnyttjat förordningen tog Sveriges Företagshälsor under 2011 fram ett förslag till förändring av
förordningen och en tydligare roll för företagshälsovården
i sjukskrivningsprocessen. Diskussion kring detta förslag
har genomförts vid regionala möten runt om i landet under flera år. Förslaget som i gick ut på att involvera arbetsgivaren mer i bidragssystemet var stabilt förankrat
bland medlemmar och övriga intressenter.
I september 2013 presenterade regeringen budgeten för
det nya förslaget vilket innebar att större delen av bidraget skulle försvinna från och med 2014 och helt styras om
till arbetsgivaren.
Under hösten inleddes därför ett intensivt lobbyingarbete
gentemot Socialdepartementet och övriga politiska partier där såväl ledning som styrelse från Sveriges Företagshälsor var starkt engagerad. Avsikten var att få tillstånd
en dialog som kunde visa på företagshälsovårdens starka
betydelse för svenskt arbetsliv. Branschens budskap var
tydligt - det är hög tid för regeringen att premiera tidiga
och förebyggande insatser från FHV dels för att kunna få
någon effekt med det kraftigt nedskurna statsbidraget
och dels för att vända den nedåtgående trenden med
ökade sjukskrivningar som följd. Detta resulterade i att
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson bjöd in till informellt samtal med hela styrelsen. Socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet anordnade ett seminarium i Riksdagen om företagshälsovårdens roll i rehabiliteringsarbetet. Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor, var inbjuden som talare tillsammans med statssekreterare Anna Pettersson Westerberg Socialdepartementet
samt företrädare från Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket
och Företagsläkarföreningen. Seminariet avslutades med en
frågestund från utskottens ledamöter. Även massmedia bearbetades systematiskt vilket gav en del ringar på vattnet.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
11
Det intensiva arbetet resulterade i att Bidrag för medicinsk service räddades. Arbetet med förordningens bidrag
inriktades på en mer långsiktig lösning då några möjligheter att ändra i regeringens budget för 2014 självfallet
inte var möjligt.
Å RETS AKTIVITETER
A LMEDALEN
Under några fokuserade dagar i Almedalsveckan fick föreningen möjlighet att fördjupa sina relationer och möta
ett flertal politiker och ledamöten från såväl regeringen
som riksdagen och den offentliga sektorn för informella
värdefulla samtal rörande arbetslivsfrågor i allmänhet och
företagshälsovården i synnerhet.
H ÄLSOKONVENT
Under året har ett stort arbete lagts ner på att arrangera
ett forum för branschen att mötas, skapa nätverk och få
inspiration och fortbildning i frågor som rör ett långsiktigt
och hållbart arbetsliv. Den 29-30 augusti 2013 genomfördes det tredje Hälsokonventet i Södertälje under temat
Arbetsmiljön som framgångskoncept.
Programmet innehöll som tidigare år många
intressanta gemensamma föredrag, varvat
med ett antal delseminarium med olika inriktning. Dessutom kunde deltagarna genomföra
studiebesök i Scanias produktionsmiljö. Hälsokonventet samlade drygt 300 deltagare från
hela landet som i utvärderingar gav dagarna
mycket höga betyg.
J OBBHÄLSOBAROMETERN
Jobbhälsobarometern tas fram årligen av Sveriges Företagshälsor i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex,
när det gäller datainsamlingen. Den visar på trender när
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
12
det gäller hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan
sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan
hälsa, sjukdagar och arbete med mera. På ett statistiskt
sätt kompletterar barometern den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda på arbetsplatser i Sverige.
Barometern bygger på telefonintervjuer av ett representativt urval svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst
halvtid och har genomförts sen 2007. Samtliga uppgifter i
Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning.
Urvalet 2013 omfattade ca 4500 personer runt om i landet. Intervjuerna genomfördes under våren/ försommaren. De första resultaten redovisades i november i Delrapport 1 Kvinnor i arbetslivet mer utsatta för ohälsa. Den
visade på att kvinnor är, och kommer att vara, mer sjukfrånvarande än männen det närmaste året. Kvinnor uppger även i större omfattning än männen att de gått till arbetet trots att de har varit sjuka och ”borde” stannat
hemma. Det är också mer vanligt att kvinnor känt fysisk
smärta i relation till arbetet jämfört med männen. Dessutom är det betydligt mer förekommande att kvinnor känt
psykiskt obehag att gå till arbetet jämfört med männen.
Delrapport 2 kom i december och visade på att Arbetsmotivationen sjunker i Sverige framförallt för de som är, och
de som förväntar sig att vara mer sjukfrånvarande det
närmaste året.
Sveriges Företagshälsor anser att det är angeläget att det
förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra
svenska arbetsplatser. Jobbhälsobarometern är ett medel
att slåss för dessa frågor. Vi tycker att regeringen hittills
har varit alltför passiv i de förebyggande arbetsmiljöfrågorna och att det är hög tid för samhället att göra en reell
satsning på att förebygga ohälsa. Utan ett systematiskt
hälsofrämjande arbete tror vi att risken är hög för att
ohälsan i landet kommer att fortsätta stiga.
Rapporterna fick en hel del genomslag i massmedia, bland
annat med ett exklusivt inslag i TV4.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
13
TIA – T IDIGA I NSAT SER I A RBETSLIVET
MOT A LKOHOLBEROENDE
Att dricka för mycket - Ett problem som påverkar produktiviteten
Befolkningsstudier och studier genomförda på svenska
arbetsplatser visar att 10–20 procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som
har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga
beroendevården då de bland annat inte identifierar sig
med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna
blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp
han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i
stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de senaste tio åren har antalet alkoholberoende ökat kraftigt.
Nationellt kompetensstöd till företagshälsovården
För företagshälsovården är det naturligt att ta upp och
arbeta med livsstilsfrågor såsom alkoholvanor med sina
kunder. Stiftelsen Arbetslivsforum har fått projektmedel
från regeringen för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/ Centrum för psykiatriforskning inom SLL under 2012-2013 ska
stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i
arbetslivet mot alkoholproblem. Detta har inneburit metodutveckling samt informations- och utbildningsinsatser
till branschen.
Utbildning
15-metoden är en mindre tidskrävande evidensbaserad
alkoholmetod för tidigt behandlingsstöd. Cirka 450 personer inom företagshälsovården har nu utbildat sig i metoden. Nio utbildningar har genomförts under 2013 i Stockholm, Malmö, Göteborg och Avesta med totalt ca 260 deltagare. En workshop med ca 15 medverkande genomfördes i maj med målsättningen att öka erfarenhetsutbytet
mellan företagshälsorna. I september genomfördes ytterligare en workshop med ett 20-tal deltagare där syftet var
att diskutera juridiska aspekter på alkoholrehabilitering.
För att få en systematisk utveckling och implementering
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
14
av 15-metoden fungerar 11 företagshälsor som pilotenheter. Den primära uppgiften för piloterna är att anpassa
informationsmaterial, manualer, faktadokument och
självhjälpsmaterial till branschen samt att vara delaktiga i
implementeringsprocessen. Presentationsmaterial i form
av bildspel med talmanus riktat till arbetslivet har tagits
fram som ökar spridningen om 15-metoden via företagshälsovården.
Riktad information till arbetslivet har genomförts av projektet i samband med frukost- och lunchmöten, specifika
utbildningar till chefer kring alkoholfrågor samt via allmänna informationsmöten där kunskap om 15-metoden
utgjort en viktig del av innehållet.
Ö VRIGA DELTAGANDEN OCH
SAMARBETEN
R IKTLINJEGRUPPEN
En viktig uppgift för företagshälsovården är givetvis att
påvisa resultat och effekt av genomförda insatser som
kan återrapporteras till uppdragsgivaren/kunden. Företagshälsovården strävar efter att i möjligaste mån använda evidensbaserade metoder där så finns. I det nya
auktorisationsmedlemskapet är detta även ett betydelsefullt kriterium.
När en metod, kanske efter många års forskning, bedöms
som effektiv och lämplig förväntas det kanske att metoden ska börja användas relativt omgående, så är dock sällan fallet. I detta läge befinner sig metoden snarast bara i
början av en lång process på väg mot rutinmässig användning. Att snabba på processen från färdiga forskningsresultat till praktisk användning av nya metoder är
därför en angelägen uppgift.
Sveriges Företagshälsor bildade 2012 tillsammans med
professor Irené Jensen och hennes forskarteam (KI) en
riktlinjegrupp bestående av representanter från de olika
yrkesprofessionerna i branschen. Syftet med gruppen är
att ta fram riktlinjer inom ett flertal områden inom företagshälsovårdens arbetsfält. Gruppen träffades ungefär
varannan månad under 2013 och arbetade fram riktlinjer
för hur arbetet med ländryggsbesvär, som är bland det
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
15
mest vanligt förekommande åkommorna på svenska arbetsplatser, på bästa sätt kan systematiseras och implementeras inom företagshälsovården.
Efter ett mycket gediget arbete under året var riktlinjen
klar i december. I januari 2014 presenterades den på ett
välbesökt seminarium.
Följeforskning av gruppens arbete sker också av Karolinska Institutet.
A RBETSMILJÖVERKET
Ett kontinuerligt samarbete med en bra och öppen dialog
med Arbetsmiljöverket är viktigt för branschföreningen på
olika nivåer. Under året har många möten och samtal, tillsammans med representanter från branschen, bland annat handlat om de Medicinska kontrollerna och Arbetsmiljöverkets AFS:ar samt inte minst Arbetsmiljöverkets
syn på företagshälsovården. Arbetsmiljöverket har även
varit delaktiga i diskussionerna kring det nya auktorisationsmedlemskapet. Sveriges Företagshälsor ingår också i
referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa.
F ÖRSÄKRINGSKASS AN
Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare
av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för
branschföreningen. Under året har ett antal möten genomförts som företrädelsevis rört utformningen och utnyttjandet av det nya statsbidraget, Förordning (2014:67)
om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd
för återgång i arbete. Samt Förordning (2014:68) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service.
R EGERING ,
RIKSDAG OCH ÖVRIGA
MYNDIGHETER
Som företrädare för branschen kallas föreningen med
jämna mellanrum till det politiska rummet för frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i
samhället. Under året har möten initierade från båda parter skett med socialministern, socialdepartementet och
företrädare för socialförsäkringsutskottet mm. En under
lång tid väl upparbetat förtroendefull dialog med departementen har möjliggjort att branschen, trots sin relativt
smala andel inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli
en betydelsefull och konstruktiv instans för frågor som föSveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
16
reträdelsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsprocessen.
Föreningen ingår även i referensgruppen för myndigheten
Handisams arbete med förebyggandet av psykisk ohälsa i
nationella kampanjen Hjärnkoll.
F ÖRETAGSHÄLSOVÅRDSFOR SKNINGEN
Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan branschföreningen och FHV-forskningen. Sveriges Företagshälsor
för en dialog med ett flertal forskningsgrupperingar och
representeras i såväl styrgrupper som referensgrupper i
projekt på bland annat Karolinska Institutet och IVL –
Svenska Miljöinstitutet.
S EMINARIER ,
UTBILDNINGAR OCH MÖTEN
Sveriges Företagshälsor har under 2013 medverkat på en
rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anordnade av olika aktörer såväl nationellt som internationellt.
Såsom på Arbets- och miljömedicinska årsmötet i Malmö,
Företagsläkarutbildningen i Uppsala, regionsmöte i Karlstad tillsammans med Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Svenskt Näringsliv. I september besöktes Scanias
franska fabrik i Angers med intressanta möten, diskussioner och föredrag med den franska företagshälsovården.
Nationella möten med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter har också
skett under året.
P ROGRAMRÅDET
Representanter från yrkesföreningarna och Almega inbjuds till ett gemensamt råd med föreningen två gånger
per år. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen,
Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisektionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt
Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i
samband med olika uppvaktningar och annan lobbyverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med
olika representanter från yrkesföreningarna.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
17
A RBETSMARKNADEN S P ARTER
För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en
viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är
återkommande möten och diskussioner med parterna en
självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsarbete.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
18
S TYRELSE
Ordförande
Stefan Persson
Scania CV AB, Södertälje
Ordinarie ledamöter valda 2012 till år 2014
Kristina Öberg
Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm
Lena Tuvene
Betania, Stockholm
Carina Reidler
Manpower Hälsopartner, Stockholm
Ordinarie ledamöter valda 2013 till år 2015
Anette Forsberg
Alviva, Göteborg
Lars Eidenvall
Human Resurs AB, Örnsköldsvik
Per-Anders Gustafsson
Avonova Kinnekullehälsan, Lidköping
Jeanette Rundberg Kjellberg
Hälsan & Arbetslivet, Göteborg
Revisor vald t o m 2013
Maria Karlsten
Grant Thornton Sweden AB, Stockholm
Revisorsuppleant vald t o m 2013
Elisabeth Simonsson
Grant Thornton Sweden AB, Stockholm
Styrelsen har under året haft sju sammanträden varav en
tredagars styrelsekonferens i Frankrike.
Ordinarie årsmöte genomfördes den 14 maj 2013 i
Stockholm.
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
19
S VERIGES F ÖRETAGSHÄLSOR I
REGIONEN
Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch
gäller i lika hög grad på regional nivå som central.
Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens företagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/samverkan med bland annat Försäkringskassan och
Landstingen.
STOCKHOLM (AB)
Helena Börjesson
Betania, Stockholm
NORRBOTTEN (BD)
Vakant
SÖDERMANLAND (D)
Anki Nyzell
Smedhälsan, Eskilstuna
JÖNKÖPING (F)
Jan Jonsson
Företagshälsan i Jönköping
KALMAR (H)
Anders Lindgren
Sensia Hälsa AB, Kalmar
SKÅNE LÄN (L - M)
Helen Berg Kirkegaard
Tjugonde företagshälsovård, Malmö
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (O, P, R)
Per-Anders Gustafsson
Avonova Kinnekullehälsan, Lidköping
ÖREBRO (T)
Bennet Sandberg
Landstingshälsan, Örebro
DALARNA (W)
Vakant
VÄSTERNORRLAND (Y)
Lars Eidenvall
Human Resurs AB, Örnsköldsvik
GOTLAND (I)
Lars Krone
Hansahälsan AB, Visby
VÄSTERBOTTEN (AC)
Marie-Louise Brändström
FHV Västerbottens läns landsting,
Umeå
UPPSALA (C)
Ann-Sofie Silfverswärd
ProHelia Företagshälsa AB,
Uppsala
ÖSTERGÖTLAND (E)
Anders Pernes
Sensia Hälsa AB, Norrköping
KRONOBERG (G)
Vakant
BLEKINGE (K)
Jan-Erik Lindqvist
Företagshälsan FHC AB, Karlskrona
HALLAND (H)
Anders Lundin
Företagshälsan Tre Hjärtan, Halmstad
VÄRMLAND (S)
Christina Johansson
Landstingshälsan, Karlstad
VÄSTMANLAND (U)
Carina Lundmark
Avonova Servicehälsan, Västerås
GÄVLEBORG (X)
Ulf Högberg
Feelgood Företagshälsa, Bollnäs
JÄMTLAND (Z)
Karin Englund Mäki
Commodia AB, Östersund
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
20
O M OSS
Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i
närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega
och Vårdföretagarna.
Besöksadress
Sturegatan 11
Tel: 08–762 67 46
Postadress
Box 55545
102 04 Stockholm
E-post:
[email protected]
www.foretagshalsor.se
Medarbetare på kansliet 2013
Lars Hjalmarson, vd
Marie Dahlgren, projektledare
Pernilla Nordkvist, projektledare, TIA-projektet
(Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende)
Elisabeth Wester, kansliansvarig (avslutad tjänst i juli)
Ylva Nordling, projektledare,
Företagshälsovård - Hållbart arbetsliv (jan-mars)
AFA Samverkansprojekt Karolinska Institutet
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013
21
Sveriges Företagshälsor, Box 55545, 102 04 Stockholm
E-post: [email protected] Telefon: 08-762 67 46
www.foretagshalsor.se
Sveriges Företagshälsor Verksamhetsberättelse 2013