VP 2012

Transcript VP 2012

Institutionen för kirurgiska veten skaper

Underlag för verksamhetsplanering för 2012 och uppföljning av 2011

Bilagor:

Bilaga 1: Tekniska mallar IKV Bilaga 2: Arbetsmiljöplan IKV Bilaga 3: ISK-IKV Bilaga 4: Jämställdhetsplan IKV Olle Nilsson Prefekt

1. Underlag för verksamhetsplanering 2012

1.1 Publikationer

Samtliga publikationer för perioden 2007-2010 har registrerats i DIVA. Det finns dock risk för att databasen underregistrerar jämfört med den faktiska vetenskapliga aktiviteten eftersom det under den tidigare delen av registreringsperioden inte var helt genomfört att pub likationerna måste ha Uppsala universitet som afilliering för att inklu deras i databasen.

1.2 Externfinansiering inom forskning och utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå

Bidragsforskning Anslag från Vetenskapsrådet och Cancerfonden är den stabila basen för externa medel. Under åren 2007-2011 har det totala beloppet från dessa två anslagsgivare varierat mellan 6,1 och 9 Mkr, vilket har ut gjort 55-69% av institutionens totala bidrag. I augusti -11 finns för 2012 redan kontrakt för 2,2 Mkr från Vetenskapsrådet och 4,1 Mkr från Cancerfonden. Bedömningen är att ytterligare kontrakt på c:a 1,0 Mkr från Vetenskapsrådet kan tillkomma. Således totalt från dessa två anslagsgivare 7,3 Mkr för 2012. Institutionen får fortsatt även anslag från VINNOVA (Berzeliiprojekt) som ger 1,2 Mkr per år fr. o.m. 2010 och ett flertal år framåt samt från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) 0,5 Mkr där 2012 är sista bidragså ret inom nuvarande kontrakt (2010-2012). Två pågående EU-projekt förväntas ge intäkter på 0,6 Mkr under 2012 efter slutredovisning okt 2011 resp jan 2012. I tillägg till ovanstående förväntas ytterligare 2,8 Mkr inkomma varav större delen från svenska stiftelser och fonder. Total prognos för 2012 är 12,4 Mkr. Under 2007-2011 har de totala externa medel inom bidragsforskningen varierat mellan 8,8 och 13,5 Mkr/år. Således bedömes situationen för 2012 innebära väsentligen oförändrade förutsättningar jämfört med tidigare. 2

Oförbrukade bidrag På prestation 220 fanns 11,4 Mkr i oförbrukade bidrag i halvårsbok slutet 2011. I årsbokslutet 2010 fanns 10,5 Mkr. Således en ökning med 0,9 Mkr på ett halvår men under samma tidsperiod har 6,4 Mkr i nya bidrag kommit in till institutionen, så ökningen är trots allt mått lig. De oförbrukade bidragen fördelar sig på 12 olika forskargrupper och 12 olika finansiärer. De forskargrupper som har störst andel oförbrukade bidrag bedöms alla ha god kapacitet att använda beviljade medel. Eftersom det stän digt tillkommer nya anslag är det dock inte troligt att summan oför brukade bidrag minskar i någon större omfattning under 2012. En mer omfattande genomgång av oförbrukade bidrag görs vid varje helårs bokslut. I den mån det finns bidrag som legat helt orörda under 4 år omlokaliseras pengarna så att de kommer till användning för forsk ningen inom institutionen. Uppdragsforskning

Hedenstiernalaboratoriet:

I och med övertagandet av stordjurslab, ”Hedenstierna-laboratoriet”, har nya externa intäkter tillkommit. Ett avtal finns med företaget Maquet som avser tjänsteförsäljning och som ger 0,8 Mkr per år. Samma företag betalar också 0,8 Mkr per år som ersättning för en gästforskare som arbetar på detta lab. Ytterligare intäkter i form av tjänsteförsäljning till externa forskare har för 2011 budgeterats till 0,2 Mkr. Labbet har även intäkter från tjänsteförsälj ning till interna forskare och intern och extern utbildning. (Se nedan under Externa intäkter inom utbildning på grundnivå). Laboratoriet övertogs till Institutionen för kirurgiska vetenskaper fr.o.m. 2010-07 01 och stöds under de två första verksamhetsåren med 1 Mkr per år av medel från ALF-nämnden. Detta stöd upphör således 2012-06-30 var för både de externa och interna intäkterna måste öka under 2012 för att institutionen inte skall drabbas av underskott för driften av detta laboratorium som är av strategisk betydelse för fakulteten – både vad avser forskning och grundutbildning. Intäkter från uppdragsforskning/tjänsteförsäljning/klinisk läkemedels prövning varierar mycket mellan åren eftersom enskilda stora avtal påverkar intäkterna betydligt. För 2012 finns befintliga avtal (förutom ovanstående Maquet-avtal) som förväntas ge intäkter på c:a 1 Mkr under 2012. Nya avtal brukar dock tillkomma. Externa intäkter inom den ordinarie forskningen (prest 210) 3

De forskare som erhåller ALF-medel utnyttjar möjligheten att betala delar av lönekostnaden för främst lab-personal med dessa medel. Även driftkostnader betalas med ALF-medel. Institutionen har dock enbart direkt kontroll över dessa kostnader i de fall där betal ning/fakturering sker via institutionen. Institutionen har även avtal med Akademiska sjukhuset som innebär att sjukhuset betalar delar av lönekostnaden för vissa professorer. Institutionen får bidrag till kirurgiforskning i form av utdelning från två fonder som förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning. Dessa me del har via ansökningsförfarande utdelats till forskare framför allt i form av resebidrag. Nyttjandegraden har dock av olika anledningar varit låg och ett flermiljonbelopp ligger nu som oförbrukade bidrag. Under 2012 är avsikten att utdelningen till forskare ska öka betydligt. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning inom institutionen omfattar SK-kurser med anslag från IPULS eller i egen regi med betalande deltagare. Någon eller några SK-kurser ges varje år. Kurser i grundläggande intensivvård och postgraduateutbildning i intensivvård ges också varje år i egen regi. Uppdragsutbildningen Medicinsk teknik 7,5 hp, som bygger på ett avtal mellan institutionen och Medicinsk informatik och teknik vid Akademiska sjukhuset gavs senast 2011. Det finns i skrivande stund ingen uppgift om denna kurs kommer att ges även 2012. Intäkterna från uppdragsutbildning brukar ligga runt 1 Mkr per år. Externa intäkter inom utbildning på grundnivå Inom stordjurslab (se ovan) förekommer intäkter från både intern och extern utbildning. De externa utbildningsintäkterna har för 2011 bud geterats till 0,3 Mkr. Denna summa måste öka under 2012 om labbet ska klara sig utan stödet från ALF-nämnden (se ovan under Uppdrags forskning). Det är av största vikt att tillräckning finansiering av stor djurslaboratoriet finns eftersom den inledande undervisningen på ter min 6 är helt beroende av att labbet har minst nuvarande kapacitet. Även inom utbildning på grundnivå finns avtal med Akademiska sjukhuset som innebär att sjukhuset betalar delar av lönekostnaden dels för vissa professorer enligt ovan, samt för kliniska lektorer och kliniska adjunkter. 4

1.3 Överskott och underskott inom utbildning

Till institutionsstyrelsens förfogande Inom läkarprogrammet fanns vid kontroll i bokslutet 2010 ingen grupp som hade misslyckats med att förbruka medel enligt handlings planen och inga pengar överfördes således till institutionsstyrelsens förfogande. Vad gäller de fakultetsmedel som fördelas till forskargrupperna enligt nycklar var det endast en grupp som inte hade uppnått målet enligt handlingsplanen. Det var dock en ganska obetydlig summa på drygt 30 tkr som vi överförde till institutionsstyrelsens förfogande. Överskott inom läkarprogrammet respektive fakultetsmedel som till delas forskargrupperna enligt nycklar är de två typer av överskott som granskas gruppvis. Övriga konton med överskott inom prest 110 och 210 granskas per konto och bland dem som ingår i handlingsplanen fanns i bokslutet 2010 inga med för stort överskott. Helt nytillkomna överskott under 2009 och 2010 bevakas och har fått 2012-12-31 som slutdatum för förbrukning och är följaktligen ännu inte föremål för att tas över till institutionsstyrelsens förfogande. Förbrukning En dialog med forskargrupperna pågår ständigt för att få en realistisk användningsplan för överskotten. Eftersom besked till grupperna om vilket belopp som skulle förbrukas under 2011 kom ganska långt in på vårterminen har många grupper skjutit på förbrukningen till höstter minen. En grupp (anestesiologi) har också beviljats dispens att skjuta på en del av förbrukningen till 2012. För läkarprogrammets del var vid årets början summan som måste förbrukas senast 11-12-31 totalt 5,3 Mkr. Denna summa innefattar 65% av överskott 2008+2009 (åren sammanslagna) samt hela anslaget som tilldelats grupperna för 2011. I bokslutet 11-06-30 var detta be lopp nere i 3,2 Mkr. Således har 2,1 Mkr = 40% av den ursprungliga summan för året förbrukats. Ytterligare minst 1 Mkr är reserverade för löner ht -11 alt 2012 (dispens enl ovan = 567 tkr). För gruppen fakultetsmedel enl nycklar var ursprungssumman 2,2 Mkr, i bokslutet 11-06-30 var summan 1,3 Mkr. Här har alltså 0,9 Mkr = 41% av ursprungliga summan förbrukats. Ytterligare 90 tkr är reser verade för lön 2012. Eftersom större delen av förbrukningen hittills rör sig om årets anslag går det inte att utläsa någon direkt minskning av överskotten i halvårsresultatet 2011 på respektive prestation. Det finns ju också överskott från 2009 och 2010 som inte följer den steg 5

visa handlingsplanen utan har sista dispositionsdatum 2012-12-31 och därmed minskar långsammare. Institutionen räknar dock med att ha en överskottsmarginal på högst 10% på prest 110 och 210 i bokslutet 2012 och att således ingenting ska komma att överföras till områdes nämndens förfogande.

1.4 Unga forskare

Medel till unga forskare utlystes efter beslut i institutionsstyrelsen 3/2 2011. Ansökningarna granskades av en bedömargrupp bestående av; Per Uno Malmström, Per Hellman, Haile Matheme, Torbjörn Karlsson och Olle Nilsson. Sex ansökningar kom in till det utlysta anslaget (2 x 150.000) Av de sökande uppfyllde 4 st kriteriet att den sökande skall vara inom 5 år efter disputation (med tillägg för föräldraledighet). Av dessa an sökningar bedömdes ansökan av Peyman Björklund och Maria Mani vara de mest kvalificerade och tilldelades anslag om 150.000 vardera. Fastställdes på styrelsemötet 3/3 2011.

1.5 Lokalförsörjning

Akademiska sjukhuset är ett universitetssjukhus och IKV liksom öv riga kliniska institutioner tillförsäkrar sjukhuset en vetenskaplig för ankring och en tillströmning av patienter till specialistsjukvård som inte vore möjligt utan universitetsanknytning. Kliniska institutioner försörjer också sjukhuset med specialistutbildad personal. IKV utbil dar såväl läkare som specialistsjuksköterskor inom anestesi, intensiv vård, operationssjukvård och kirurgi som är stora bristgrupper. Beroendet är ömsesidigt, de institutioner som bedriver forsknings och undervisning vid Akademiska sjukhuset måste t.ex. ha tillgång till ändamålsenliga och tillräckliga lokaler inom området. Det gäller såväl lektionssalar som grupprum, laboratorier och vanliga tjänsterum. Lo kalbristen generellt är ett stort problem på Akademiska sjukhuset och att få gehör i gruppen för institutionens behov är så gott som omöjligt. Vi prioriteras bort eller glöms bort i sjukhusets planering. 6

Undervisningslokaler och allmänna lokaler är kraftigt slitna och i vissa fall direkt ohygieniska. Lokaler rustas inte, trasig och uttjänt utrustning ersätts inte. När lokaler används gemensamt av institution en och sjukhuset är det svårt att hitta lösningar för lokal- och utrust ningsfrågor. När institutionen försöker initiera en diskussion så är det dels inköpsstopp, dels är det inte en motpart utan en rad olika kliniker med egna budgetar där det inte finns något över för ”gemensamma ytor” eller ”gemensamma kostnader” Resultatet är undermåligt under hållna, möblerade och skötta lokaler. Uppehållsrum för studenter, med möjlighet att värma mat och diska är helt otillräckliga. För ett par år sedan färdigställdes ett uppehållsrum som i sig är mycket bra men det inte dimensionerat för det antal som vill utnyttja rummet. Dessutom krävs passerkort för att komma in vil ket begränsar utnyttjandet. Många av våra doktorander saknar arbetsplatser inom sjukhusområdet. Värst är det för doktorander från sjuksköterskegruppen. De har inte ens tillgång till något ställe att låsa in sitt arbetsmaterial trots att de ibland arbetar med journalhandlingar och annat som måste hållas in låst. Institutionen har inga samlade lokaler utan de ligger utspridda på olika ställen. Det gör att såväl vårt eget arbete som servicen till studenterna blir mindre effektiv än det skulle kunna vara under andra förutsätt ningar. Vissa grupper måste vi kämpa för mer än andra. Det gäller bl.a. de lärare som har hand om sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeut bildningarna. Arbetsmiljön för dem har i och för sig generellt blivit bättre i och med en flytt från Döbelnsgatan till sjukhusområdet men är långtifrån bra. Antalet lärare ökar och arbetsplatserna räcker inte till. Förutom att lärarna blir fler, ökar även antalet doktorander vilket gör bristen på mötesrum besvärlig. Lokalerna är inte ändamålsenliga och i dåligt skick. Huset ska stamrenoveras inom några år. Det viktiga med lokalförsörjningen liksom med förnyelse av inredning och möbler, är att sjukhuset och universitetet tillsammans bestämmer vad som ska gälla för verksamheten som bedrivs i landstingets lokaler. Forskningen och utbildningen måste beaktas redan under planerings skedet för nybyggnation och ombyggnation och det måste finnas en organisation för underhåll. Institutionen är naturligtvis beredd att bidra både ekonomiskt och i arbetet att hitta lösningar, men eftersom loka 7

lerna ägs av LUL/Landstingsservice och utnyttjas av både universitet och sjukvård måste båda parter samverka. Några av de mest akuta behoven i nuläget:  IKV behöver material.

10-15 arbetsplatser för doktorander

, i anslutning till verksamheten inom kirurgin, med möjlighet att låsa in arbets 

Upprustning av två undervisningslokaler

med stolar, bord och viss annan utrustning (ca 2 gånger 30 platser) liksom uppehållslo kaler i anslutning till undervisningslokalerna. 

Sammanhållna lokaler för administration, ledning och ett tio tal lärare

.  Vidare behövs, inte bara för vår institution utan för den kliniska utbildningen på sjukhuset,

utrymmen med modern teknik för uppkoppling och arbete för studenter

inom läkarprogrammet, specialistprogrammet för sjuksköterskor, sjuksköterskeprogram met under perioder som de har verksamhetsförlagd undervisning. Lokalerna ska även kunna rymma studerande på andra kurser och utbildningar som ligger utanför de angivna men som regelbundet bedrivs i lokalerna.  Studenterna behöver

utrymmen och andra faciliteter så att de kan värma mat och diska

under drägliga förhållanden. 8

1.6 Professorsprogram

Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Pensionsavgångar 2011 – 2020 för professorer anställda 2011

Avgång vid 65 år Avgång vid 67 år 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Matti Anniko Bengt Gerdin Helge Rask-Andersen Olle Nilsson Lars Holmberg, gäst prof 20 % PU Malmström Martin Björck Gunnar Westin Sune Larsson Elisabeth Ståhle Göran Åkerström Lars Påhlman Matti Anniko Bengt Gerdin Helge Rask-Andersen Olle Nilsson Lars Holmberg, gäst prof 20% PU Malmström

2019

Martin Björck

2020

Gunnar Westin Sune Larsson Påhlman: Befordringstjänst återbesätts ej i nuläget. Åkerström: Förtida rekrytering genomförd (Hellman) Gerdin: Diskussion pågår Anniko: Förtida rekrytering pågår 9

1.7 Adjungerade professorer och lektorer

och lektorer: Under 2012 händer följande när det gäller adjungerade professorer 20111231 löper Monica Wiigs adjungering ut (lektor, handkirurgi, 20%) Den avser vi att förlänga med 2 år enligt ALVA. 20120331 löper Jan Hirsch’ adjungering ut (professor, käkkirurgi,40 %). Jan Hirsch fyller 67 den 28e oktober 2012. Om det är möjligt att på ett smidigt sätt förlänga fram till hans pension vill vi göra det men inte om det krävs alltför mycket formaliteter. 20120630 löper 2 adjungeringar ut: - Stefan Thelin (professor, thoraxkirurgi, 20%) och - Olle Nelzen (lektor, kärlkirurgi, 20%, Skaraborgs läns landsting) Båda dessa önskar vi att förlänga

1.8 Förlängning av rådsforskarassistent

Vi har ingen sådan 10

2.

2.1

Underlag för årsredovisning 2011.

Strategiska forskningsområden

På institutionen för kirurgiska vetenskaper (IKV) bedrivs forskning och undervisning inom specialiteter som har en kirurgisk inriktning inklusive anestesiologi och inten sivvård. Undervisningen baseras främst på de olika kli niska specialiteterna som ingår i institutionen och riktar sig till flera av universitets utbildningsprogram inom medicin och vård. Institutionens forskning har också en klinisk tyngdpunkt och sker ofta på de olika klinikerna och på kliniskt forskningscentrum men institutionens forskare har också ett nära samarbete med andra forskar grupper inom Uppsala universitet, nationellt och inter nationellt. Institutionens olika verksamheter är till större delen förlagda till Akademiska sjukhuset och i stort sett all verksamhet vid IKV är beroende av den kliniska verksamheten. Forskning och undervisning vid IKV bed rivs till stor del av läkare och sjuksköterskor med klinisk anställning eller kombinationstjänster. Forskningen är ofta direkt patientorienterad och har sin utgångspunkt i de ingående specialiteterna som också utgör IKVs forskargrupper. Forskningen kan också ha en mer övergripande karaktär som till exempel grundforsk ning eller epidemiologisk forskning med anknytning till kliniska frågeställningar. Målet med forskningen är att bidra till utvecklingen inom hälso- och sjukvården, ge nom den patientnära verksamheten finns ofta goda förut sättningar för att påverka vårdens inriktning och inne håll. De områden som särskilt lyftes fram i KoF11 (1-2) är; Anestesiologi (smärtforskning och hjärtstillestånd), endokrin kirurgi, kolorektal kirurgi, kärlkirurgi, ortopedi (biomaterial och epidemiologi), ÖNH, urologi. Inom dessa är institutionen stark och genererar betydande ex terna anslag. Vi har även ett uppdrag att bedriva relevant forskning inom övriga kliniska områden – särskilt där forskningen är av betydelse för sjukvårdens utveckling och för att bedriva en forskningsbaserad undervisning. Detta sker också – ofta med god framgång, även om det inte alltid är möjligt att ha samma höga nivå som inom de områden som särskilt lyfts fram i KoF11.

2.2 2.3 Forskningssamarbete med Kina och Indien

Inga förändringar av redan registrerade projekt som be skrivs i det som anges som Bilaga 2 i utskickat material; Indien: Nr 20 A Neurochemical and ….och B Co-morbidity factors…, Lars Wiklund, Hari Shankar Sharma Kina: Projekt 7 Otolaryngology and Head & Neck Surgery, Anniko

Tillkommer ett nytt projekt:

Samarbete inom kärlkirurgisk forskning. Från IKV är det docent Anders Wanhainen som är huvudansvarig. Pro jektet handlar om screening av aortaaneurysm hos andra populationer än den västeuropeiska. Aortaaneu rysm har studerats intensivt i Europa, men i stora delar av världen vet man väldigt lite om hur det ser ut med omfattningen och mortalitet. Två samarbetspartners ut anför Europa, i Kairo respektive Peking, ska ingå i det här projektet. Projektet befinner sig fortfarande i en upp startsfas. Beskrivning: 1) Ain Shams University, Cairo. Screening för AAA. Pilot projekt påbörjat i liten skala, diskussioner pågår om fortsättningen. Finansieras än så länge genom lokala (Egyptiska) medel. Samarbetspartners: Emad A Husse in, Abdu Salam El Gatit. Start 2011. 2) Innovation Centre China (ICC). Screening av 10 000 65 åriga män i Peking. Finansieras helt av AstraZeneca. Samarbetspartners (kommer inom kort att kompletteras med ytterligare namn från Kina): Dr Xiaolin Zhang, flera medarbetare från AZ Mölndal. Start 2011, slut 2013 (ca)

Sommarskolor

Ingen sådan verksamhet 12

2.4 2.5 2.6 2.7 Internationellt utbyte,

Se bifogade tekniska mallar: Bilaga 1

Studentinflytande

Studenterna utvärderar undervisningen efter varje kurs. Särskilda insatser görs från ansvariga lärare för att få så många som möjligt att svara. Det kan handla om att dela ut biobiljetter, delta i utlottningar etc. Prefekt, studierektorer och kursansvariga tar del av ut värderingarna. Dessa analyseras och diskuteras för att vi i möjligaste mån ska kunna tillgodose önskemål om för ändringar. frågor. tar intresserade som kan utses. Vi har även studeranderepresentanter i institutionssty relse och jämställdhetsgrupp i den mån studentkåren hit De kallas till möten på samma sätt som andra och har möjlighet att delta i diskussioner och att initiera egna

Studieavgifter

Ej aktuellt

Kompetensförsörjning

Lektorssatsning vårdutbildningar har genomförts. Förtida rekrytering ÖNH professor pågår liksom rekryte ring av professor i gastrointestinal kirurgi. Diskussioner om positioner inom forskning och under visning med tanke på framtida pensionsavgångar och ut ifrån resultatet av KoF utvärdering pågår. Särskilda utskick till lämpliga personer när det finns in tressanta utbildningar. Vi har exv tipsat 3 personer om den ledarutbildning för kvinnor som kompetensforum startar i januari 2012. 13

2.8 2.8.1 2.8.2

Kvalitetsarbete

Program för kvalitetsutveckling KrUUt

Institutionen deltar genom Jakob Johansson i utveckl ingen av den pedagogiska meritportföljen

. 2.9 Publikationer – universitetets årsredovisning

Redovisning av övriga uppdrag

3.1 Arbetsmiljö 3.2

Arbetsmiljöplan för 2011-2012 Dnr Kirvet 2011/6 Bilaga 2 Institutionen för kirurgiska vetenskaper (IKV) är in skickad till områdeskansliet för medicin och farmaci 20110819. Där finns redogörelser för vad vi gjort under 2010 och vad vi ämnar göra under 2011 och 2012. Den finns även att läsa på vår hemsida

http://www.surgsci.uu.se/

under fliken ”Om IKV - arbetsmiljö”

Integrerad riskhantering, ISK

Se bifogade fil ISK-IVK Bilaga 3 Nedan finns redogörelse för informationstek nologi.

Datasäkerhet:

Institutionen är uppdelad i många sektioner. Forskare ut för sina projekt i olika sammanhang. Vi har exempelvis forskning inom CKMF, UCR, RMV, ROC, Uppsala Berzelii Center och framför allt vid Akademiska sjukhu set. Olika databaser som används av forskare kan vara kritiska för en viss grupp men det är svårt att få grepp om hur känsligt det är och hur väl backup mm fungerar. Nackdelen med spridningen är att det är omöjligt att an lita lösningar med centrala servrar, inklusive generella 14

säkerhetslösningar, backup mm. En fördel är att vad som än händer så lär inte alla grupper få sina data förstörda, manipulerade eller att fel personer får åtkomst till data. Bedömningen av säkerheten är svår men flertalet är upp kopplade mot databaser och servrar som måste anses som säkra. Risken för såväl intrång som dataförluster är begränsad. För att försöka göra en bedömning av andra kritiska sy stem än forskningsdatabaser kommer vi fram till föl jande: 1.

Ett av de mest kritiska systemen är

Ekonomisy stemet Raindance

. RD är ett centralt system, så vi kan inte påverka det och när det allmänt gäller säkerhet så måste det bedömas från ekonomiav delningen. Konsekvenserna för oss när systemet ligger nere är att åtminstone 2 personer i stort sett inte har några förutsättningar att bedriva sitt ar bete. Vid planerat avbrott kan de hantera situat ionen under någon timme eller halv dag men när systemet ligger nere utan förvarning och ingen kan säga hur lång tid avbrottet tar så är det be kymmersamt. 2.

Näst mest kritiskt är

e-posten

. I egenskap av myndighet förväntas vi reagera på och svara på e-post utan fördröjning och mycket av arbetsflö det är beroende av e-posten. När e-posten inte fungerar kan alltså inte arbetet utföras effektivt och svar fördröjs. 3.

Fileserver och Active Directory (CKMF). Säker het och åtkomst till interna servrar på CKMF. Problemen kan vara fördröjningar när nätet trass lar eller när hårdvara kraschar. Vid ett tillfälle blev en server utslagen pga en vattenläcka, det var dock några år sedan. Backup finns via uni versitetet så data kan återskapas men det kan ju ta lite tid och ge kostnader på det sättet. 4.

Flera andra centrala system är kritiska under vissa perioder men under andra perioder är det mindre känsligt om de ligger nere. Det gäller tex 15

DIVA

som i alla fall tidigare ofta strulade just när alla var som mest verksamma med att regi strera för att hinna med deadline före årsrappor ten. Detsamma gäller

budgetsystemet

, när det trasslar just under det hetaste budgetarbetet är det katastrof. Andra tider är det mindre känsligt. Samma sak kan sägas om

Kontrakt databasen

, den är inte känslig hela tiden men för att vi ska få betalt för olika saker är det väsentligt att den fun gerar under de kritiska perioderna. Eftersom ekonomiavdelningen bör vara medveten om när olika system är som mest ”heta” borde uppdateringar och andra förändringar kunna anpassas i tiden och med arbetare ute på institutionerna förvarnas i mycket god tid. När det exv gäller budgetsystemet så kunde vi under en period inte uppgradera vissa program med hänvisning till att budgetsystemet inte klarade uppgraderingen. När sedan själva ´budgetsystemet uppgraderades så måste vi snabbt byta till nya operativsystem för att det skulle fun gera. För att förändringar ska flyta på ett bra sätt vore det att rekommendera att nyheter i centrala system inte införs utan att först ha testats av en användargrupp ute på institutionerna. Det finns ett föredöme när det gäller in förande av nya system inom universitetet och det är AKKA och den användargrupp för AKKA som träffas och diskuterar förbättringsåtgärder och testar innan olika förändringar går i drift. 5.

PA-systemet

Primula

ligger normalt nere 1,5 – 2 dagar under månadsomställning. Det är ett irritat ionsmoment då vi inte kan ge service. Många som försöker använda Primula webb har glömt att det är normalt att systemet är stängt vissa da gar och ringer för att få hjälp. Det kostar tid och är ett avbräck men med mindre konsekvenser.

Uppdok

är också kritiskt under vissa perioder men även här beror det på vid vilken tidpunkt avbrotten sker hur besvärande det är.

Konsekvensbedömning:

Sekretess: C-D Riktighet C-E 16

Tillgänglighet: En timme En arbetsdag Två arbetsdagar En vecka Två veckor

Sårbarhetsbedömning:

Riktlinjer kända/följs A A-C A-D A-E B-E Säkerhetsmedvetande Organisation Serviceavtal Annat

Påverkan på verksamheten

Ekonomiska förluster Minskad effektivitet Försämrad styrbarhet Kvalitetsbrister Minskat förtroende Annat sätt A, C eller D beroende på verksamhet B, C eller D beroende på verksamhet Vi äger inte systemen men det kan finnas sådant som bör tydliggöras. I övrigt D Vi äger som regel inte syste men, i övrigt B Informations- klassificering Riskanalyser Behörighetsrutiner Loggningsrutiner Tillträdesskydd Back-up B och C A, C eller D beroende på verksamhet A respektive C A respektive X A respektive X A, C eller D beroende på verksamhet Kontinuitetshantering A respektive D

Inträffade händelser (incidenter)

Fel i program el hårdvara Fel i registrering el handhavande mindre än 10% mindre än 10% Elavbrott, brand vattenskada Prestanda-/svarstidsproblem Datavirus mm mindre än 10% mindre än 10% mindre än 10% mindre än 10% A-B A-B A-B A-B A-B A-B 17

3.3 3.3.1

Lika villkor

Jämställdhet

IKV har upprättat en jämställdhetsplan för 2011 – 2013 med åtgärdsplan för 2011 Dnr: Kirvet 2011/10. Den finns upplagd på vår hemsida http://www.surgsci.uu.se/ under fliken ”Om IKV- jämställdhet och mångfald”. Planen skickas även in till områdeskansliet för medicin och farmaci 20110819. Bifogas här som Bilaga 4 Rutiner vid utdelning av bidrag som doktorandmånader och forskningsanslag finns ännu inte nedskrivna men det pågår ett arbete på att fastställa rutiner för utdelning från fonder som IKV delvis disponerar. Det här är ett område som vi arbetar vidare med. Utbildningar och seminarier om jämställdhet/jämlikhet anslås. Jämställdhetsombud och prefekt deltar så mycket som möjligt. Intresset generellt på institutionen är inte särskilt stort men det händer att även andra deltar i olika aktiviteter. Vi försöker att leva upp till universitetets föräldrapolicy genom att så gott det går underlätta för anställda, och studerande, att förena föräldraskap med arbete och eller studier. Vi tillämpar flexibel arbetstid för TA-persona med utökad flexram. Möten, undervisning och tentamina förläggs i de allra flesta fall till kontorstid. I några fall har vi möjliggjort distansarbete vissa dagar. Huruvida detta är möjligt är förstås beroende på arbetets art. Små och stora barn besöker ofta institutionen tillsammans med någon förälder, men det gäller då allmänna utrym men, läkarrum och andra ställen av öppen karaktär. I labmiljö är besöken mer begränsade pga de riskerna i den miljön. Forskarstuderande kan ges förlängd studietid om forskningstiden begränsats av föräldraåtaganden eller av sjukdom. 18

Schemaläggning i god tid är ett problem som vi inte löst tillfredställande för alla utbildningar och kurser men vi arbetar på det. Studierektorerna är de kontaktpersoner som studenter med barn i första hand ska vända sig till för att diskutera problem som uppstått och försöka hitta lämpliga lös ningar på olika problem. För anställda är det närmaste arbetsledare, prefekt och personalsamordnare som är kontaktpersoner. Åldersstrukturen inom institutionen medför att personer som är helt föräldralediga är sällsynt i personalgruppen. Däremot finns det föräldralediga forskarstuderande. I den kliniska verksamhet som vi befinner oss i har de flesta en tillhörighet/anställning vid sjukhuset så för dem ordnas kontakter även via deras ordinarie arbetsgivare. Den ende anställde som för närvarande är helt föräldra ledig har fått en kontaktperson vid institutionen.

Medlemmar i jämställdhets och mångfaldsgruppen

: Karin Johansson, jämställdhetsombud Ingbritt Olausson, universitetsadjunkt Torbjörn Karlsson, överläkare, forskare Frans Duraj, överläkare, fostud Peter Stålberg, överläkare, studierektor Representant från grundutbildning saknas i nuläget IKV har sedan 2006 en

Lathund för mångfald och jäm ställdhet vid rekrytering.

Lathunden skall användas vid varje rekrytering. En skriftlig redogörelse om de övervä ganden som gjorts i fråga om

jämställdhet

och

mång fald

skall bifogas varje avslutat rekryteringsärende. Personalsamordnare gör årligen en sammanfattning av föregående års rekryteringar med avseende på hur rikt linjerna i lathunden följts och vilka resultat som åstad kommits. Lathunden bifogas som bilaga 1a, blankett för utvärde ring som bilaga 1b Utvärdering utifrån a och med hjälp av b görs årligen. På institutionens mest centrala anslagstavla finns anslag med kontaktpersoner såväl vid institutionen som vid 19

3.3.2. 3.3.3.

universitetet och för både studenter och för anställda. Det är för personer som upplever sig utsatta för diskri mination/trakasserier – men även för dem som vill nå oss med förslag eller påpekanden. Det finns mindre kort med kontaktuppgifter som man kan ta med sig i anslut ning till anslaget. Kontaktuppgifterna finns även på vår hemsida. Diskrimineringslagen, Dokumentet ”Om diskrimine ring”, Aktuell jämställdhetsplan för UU respektive IKV, Jämlikhetsplan, Mångfaldsplan, Tillgänglighetsplan, Plan för likabehandling av studenter samt universitetets föräldrapolicy finns anslagna på samma tavla.

Jämlikhet vad avser sexuell läggning mm

Liksom i fråga om mångfald och jämställdhet har vi in formation och anvisningar om kontaktvägar tillgängliga på anslagstavla och på hemsidan.

Tillgänglighet

Den fysiska tillgängligheten är inte optimal i på alla stäl len men eftersom vi arbetar i Akademiska sjukhusets lo kaler har vi ingen möjlighet att påverkar frågan. (Klass rum och grupprum är tillgängliga men det är brist på bra handikapptoaletter och för den som önskar kontakt med studierektor eller många av lärarna, får antingen gå i trappor eller se till så att studierektor/ läraren uppsöker studenten istället. Det brukar inte vara något problem.) Tillgänglighet till information ska bli bättre i och med den nya hemsidan. Den är publicerad men en hel dela arbete återstår att göra innan vi är nöjda. Studerande som har problem av något slag, det må vara behov av någon sorts hjälpmedel eller särskilda tenta menstillfällen försöker vi lösa individuellt så länge det är rimligt med tanke på den utbildning de går. Här är texten i utdrag från hemsidan och där finns kon taktpersoner angivna: 20

Tillgänglighet för alla

Uppsala universitet har en tillgänglighetsplan som utgår från diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och i univer sitetets

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

. Här är några utdrag ur Uppsala universitets tillgänglig hetsplan för 2011-2012: Vid Uppsala universitet ska alla kunna arbeta och bed riva studier på lika villkor oavsett funktionshinder. Alla ska bemötas med samma respekt och förståelse oavsett funktionshinder. Kunskap, inlevelse, respekt och samar bete är nyckelord för ett gott bemötande vid Uppsala universitet. Med funktionshinder avses, enligt diskrimineringslagen, varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga be gränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller förväntas uppstå. Uppsala universitets tillgänglighetsplan följer förord ningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Arbetet är or ganiserat i tre delområden: lokaler, verksamhet och in formation. Ett funktionshinder uppstår först när en person med funktionsnedsättning möter hinder i vardagsmiljön. Ex empel kan vara otillgängliga lokaler, informationssprid ning och verksamhetsplanering. En viktig utgångspunkt för arbetet med tillgänglighet för personer med funktionshinder är att tillförsäkra delaktig het, jämlikhet och möjlighet till självbestämmande. Så långt Universitetets skrivning.

Kontaktvägar vid institutionen för kirurgiska vetenskaper

Studerande:

Behöver du stöd i din studiesituation pga någon form av funktionshinder? Ta i första hand kontakt med studieadministratör: 21

3.3.4. 3.3.5 3.4

Britt-Inger Eriksson, [email protected]

Tel 018-6113102 Även studierektorerna tar tag i dessa frågor om du kon taktar dem: För läkarutbildningen: Sten Rubertsson [email protected]

För sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterske utbildningen: Camilla Fröjd [email protected]

Lokalerna vi använder är sjukhuslokaler. Vi har små möjligheter att anpassa dessa i någon större utsträckning men kontakta oss. Det kan alltid finnas något vi kan göra. För studerande kontakta studieadministratör- kontakt uppgifter ovan.

Anställda:

Ta i första hand kontakt med personaladministratör. Det gäller såväl lokaler som förslag till anpassning av ar betsplats, synpunkter på hemsidans tillgänglighet och annat: Karin Johansson, [email protected]

Tel 018-6113103

Mångfald

Mångfaldsarbetet vid institutionen består dels i att ha in formation om kontaktvägar tillgängliga och att vid re krytering använda den lathund för jämställdhet och mångfald som nämnts under 3.3.1. Se bilaga 1 i slutet av dokumentet.