Att förstå och kommunicera läkemedels verkan i utbildning till

Download Report

Transcript Att förstå och kommunicera läkemedels verkan i utbildning till

Att förstå och kommunicera
läkemedels verkan i utbildning till
sjuksköterska och läkare
Karin Kjellgren, Patrik Aronsson, Staffan Hägg, Margareta Reis, Gunnar Tobin,
Ann Zetterqvist, Shirley Booth
Linköpings universitet, Göteborgs universitet
•
Hur utvecklar vi undervisningen i medicinska ämnen?
•
Val av innehåll och progression?
•
Kan vi lägga ett ämnesdidaktiskt perspektiv på
utveckling av undervisningen i medicinska ämnen?
Ämnesdidaktiska perspektiv
• Didaktik = ’konsten att undervisa’
• Variation i hur studenter uppfattar centrala begrepp och
hur de går till väga med sitt lärande.
• Inte bara ”vad kan studenter?” Men även ”på vilket sätt
kan de det?”
• Undervisningen kan byggas på kunskaper om denna
variation
Ämnesdidaktik som kunskapsområde
• Varför undervisar man?
• Vad ska man välja för innehåll?
• Vem är målgruppen, vad vet de, vad
behöver de kunna?
• Var befinner de sig, vilka kontextuella
faktorer kan påverka undervisningen?
• Hur ska man genomföra undervisningen?
• Undervisningens utfall
2013-10-15
Studenters förståelse av farmakologiska
basbegrepp efter utbildning till:
Läkare
Sjuksköterska
Distriktssköterska
Hur används farmakologiska basbegrepp i
nya kliniska situationer?
Begrepp
Farmakokinetik om läkemedels omsättning i
kroppen, vad kroppen gör med läkemedlet
Farmakodynamik om läkemedels effekter, om de
effekter läkemedlet åstadkommer i kroppen och
hur effekterna förändras med tiden
Interaktion hur läkemedel kan påverka varandra
Erik, 56 år, kommer på återbesök till vårdcentralen där du
möter honom. Erik hade en hjärtinfarkt fem år sedan och har
sedan dess behandlats med clopidogrel (Plavix,
trombocytaggregationshämmande läkemedel). För ett år
sedan fick Erik behandling med omeprazol
(protonpumpshämmare) utskrivet på grund av
gastritsymptom. Besvären blev mycket bättre men han har
sista månaderna igen besvärats med epigastralgier och
illamående. Erik har på grund av detta påbörjat medicinering
med omeprazol igen. Han uppger nu vid återbesöket att han
tagit denna medicin de senaste veckorna.
Frågor
1.
Hur tänker du kring medicineringen?
2.
Hur handlar du i denna situation?
Metod
12 studenter efter utbildningen: 4 från varje yrkesgrupp läkar-,
sjuksköterske- och distriktssköterskeutbildning. Lika många från
GU som LiU
Fallintroduktion:
Fall 1: Farmakokinetisk interaktion och Fall 2: farmakodynamisk
interaktion. Tillgång till FASS. Enskilt arbete i 30 minuter.
Därefter 30 minuters muntlig diskussion om fallen som bandas
Transkription av intervjuerna
Identifiering av meningsbärande enheter och tematisk analys
Exempel på bristande begreppsförståelse
”Halveringstid? Ja, det är ju det där kluriga. Jag vet inte
riktigt
om jag kommer ihåg det för det var en sån grej jag körde på
på tentan sist….”
”I: hur skulle du säga definitionen av halveringstid?
R: mmmmmmmmmmmmmm? Halveringstid??? Ja….”
”I: Vad lägger du i begreppet metabolit?
R: det är väl hur det verkar…”
Exempel på viss begreppsförståelse
”I: Vad är halveringstid förresten?
R: det är väl hur det sätts ut i kroppen…”
Kommentar: Har en diffus förståelse av begreppet men den är
otillräcklig för att kunna förklara begreppet på ett korrekt sätt.
”Farmakodynamik, får jag säga först, det är ju vad som
händer… nu ska vi se så att jag säger rätt, det är ju vad som
händer med läkemedlet i kroppen och kinetiken är ju vad som
händer i kroppen.”
Kommentar: Blandar ihop basbegrepp. Möjligen lärt sig saker
utantill och har därmed en begränsad förståelse för vad begreppen
innebär.
Exempel på god begreppsförståelse
”Bland annat att CYP2C19 var en gemensamma
nämnaren… båda går via CYP450 systemet men… det är
metaboliserings om man ser dom här cypparna och just
att i FASS avråder dom bland annat att man ska stå på
omeprazol vid samtidig behandling av Plavix. Man har
sett att upp till 45 procent hämmas just den aktiva
aggregationshämningen, ja, Plavix hämmas.”
Kommentar: Farmakologiskt resonemang där PK och
PD begrepp används för att resonera kring uppgiften.
Analys (score 1-10)
Reproducerande
Återger fakta från källa (1-2 )
Återger memorerade fakta (3-4)
-
”TRÖSKEL”
Använder kunskap för att förklara
Använder kunskap för att förstå situationen (5-6)
Använder kunskap för att kunna förändra (7-8)
Kombinerar fakta och förståelse från flera områden
och drar
egna formulerade slutsatser om förändringsåtgärder
(8-10)
+
Lärandets progression
Step 1:
Pre-structural
Step 4:
Relational
Step 2:
Unistructural
Step 3:
Multistructural
Step 5: extended
abstract level
Källa: Solo Taxonomi
Kvalitet på meningsbärande
enheter relaterade till ämne
8
6
4
2
51
=
n
n
In
t
er
a
kt
io
n
ik
Dy
na
m
ne
tik
n
=
=
67
55
0
Ki
Score with median
10
n = antal meningsbärande enheter relaterade till ämnet
Kinetik
Dynamik
Score with median
10
8
6
4
2
8
6
4
2
21
10
Ss
k
n
=
=
n
Lä
k
n
sk
D
Ss
k
Lä
k
n
n
=
=
17
13
=
Interaktion
8
6
4
2
13
=
n
n
=
Ss
k
sk
n
=
14
24
0
D
Score with median
10
Lä
k
=
n
sk
36
0
25
0
D
Score with median
10
Dsk= distriktssköterska, Läk = läkare,
Ssk = sjuksköterksa
n = antal meningsbärande enheter relaterade till
ämnet
Qualifications that signify completion of the second
cycle are awarded to students who:
have demonstrated knowledge and understanding that is founded
upon the first cycle, provides a basis in developing and/or applying
ideas, within a research context;
can apply their knowledge and understanding, and problem solving
abilities in new environments within a multidisciplinary contexts to
their field of study;
have the ability to integrate knowledge and handle complexity, and
formulate judgements with incomplete information, include
reflecting on social and ethical responsibilities linked to the
application of their knowledge and judgements;
can communicate their conclusions, and the knowledge to specialist
and non-specialist audiences clearly;
have the learning skills to continue to study in a manner that may be
largely self-directed or autonomous
Bologna Working Group on Qualifications Frameworks Febr 2005
Några slutsatser
Generellt sett bedömdes kvaliteten på
studenternas diskussion och påståenden
vara reproducerande – dvs “knappt över
tröskeln”
Studenterna ger fler påståenden med
högre kvalitet avseende dynamik
Studenterna kan föra vissa resonemang
så länge samverkande faktorer fokuserar
på dynamiken
Studenternas förmåga att resonera kring
kinetiska begrepp tycks bristfällig
Vad ska vi göra?
Stärka baskunskaper i de medicinska utbildningarna
Säkerställa progression – kontinuerlig återkoppling till
medicinska basbegrepp
Problematisera begrepp och utmana förståelse i olika
sammanhang – exempelvis genom datorbaserade
laborationsövningar
Har lärarna tillräckliga ämnesdidaktiska kunskaper?