Transcript Välj Rätt Handledning

Välj rätt!
– mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet
Ett interak
tivt utbild
ningsmater
för mänskl
ial
iga rättigh
eter!
Innehåll
1. Mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet
– en inledning
2. Att använda filmen
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Tid, lokal och utrustning
Förberedelser
Det efterföljande samtalet
Efterdiskussion
Checklista inför genomförande
3. Kapitel och reflektionsfrågor
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
3.11
En chans till
Burkini på badhuset
Paret på äldreboendet
Musik för alla
Det riktigt roliga
På gränsen till ute
Fast mellan viljor
Regeln som stannar vid gränsen
Det står i lagen
Schemakrock
Det svåra samtalet
4. Medverkande
Exekutiv Producent
Manus
Karl Alfredsson
Carl Heath
Regi
Inspelningsledare
Karl Alfredsson och Carl Heath
Lars Carlsohn
Research, scripta och produktion
Karin Fredholm
2
GR Upplevelsebaserat Lärande
GR Utbildning – Upplevelsebaserat Lärande ( GRUL ) syftar
till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med
den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och
förhållningssätt. Den primära målgruppen är pedagogisk
personal inom grundskolans senare år, gymnasieskolan,
vuxenutbildning och högskola. GRUL har över tio års erfarenhet
av upplevelsebaserat lärande och arbetar nära målgrupperna.
GRUL utvecklar pedagogiskt material, utbildar pedagoger och
genomför insatser direkt på skolor runt om i landet. Läs gärna
mer på http://www.grul.se.
Om materialet
Syftet med detta utbildningsmaterial är att sätta fokus
på alla människors lika värde och rättigheter, bidra till att
säkerställa hög kvalité och likvärdig service till invånarna
samt integrera jämställdhet, jämlikhet, mångfald, värdegrund
och förhållningssätt i arbetsgivar- och invånarperspektiv.
Utbildningsmaterialet kan användas på alla nivåer inom
offentlig verksamhet.
Välj rätt – mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet har
utvecklats av GR Utbildning – Upplevelsebaserat lärande
på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhets- och
mångfaldsenheten, Göteborgs Stad och Levande Historia i
Göteborg.
Projektet har finansierats genom Göteborg Stads kommunstyrelses anslag för personal och kompetensförsörjning. Beslut
har fattats av personalstrategiska enhetens ledningsgrupp vid
stadskansliet och förankrats hos kommunstyrelsens personaloch arbetsmarknadsdelegation.
Copyright
Denna interaktiva film inklusive handledning är © Copyright
Göteborgs Stad 2010. Materialet får fritt kopieras och användas i
utbildningsverksamhet så länge källa anges.
3
1. Mänskliga rättigheter i offentlig
verksamhet – en inledning
Mänskliga rättigheter är det juridiska namnet på de universella
rättigheter som staterna i världen bestämt ska gälla alla
människor, utan skillnad, runt om i hela världen. Det är
staterna som är ansvariga för att individens rättigheter
tillgodogörs i alla led. Eftersom det är staterna som i sina
internationella avtal lovar att garantera individens mänskliga
rättigheter ska alla som arbetar i det offentliga leva upp till
detta löfte.
Många av de mänskliga rättigheterna som Sverige lovat
att garantera blir till verklighet i kommunerna. Offentlig
verksamhet har ett stort ansvar för att fullfölja sina
åtaganden om mänskliga rättigheter gentemot invånare och
medarbetare. Dessa åtaganden rör sig exempelvis om rätten
till utbildning, bostad, bästa uppnåeliga hälsa, rätten att inte
bli diskriminerad på grund av kön, kulturell bakgrund, religiös
tillhörighet, ålder, språk, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck och funktionsnedsättning.
De offentliga verksamheterna berör ofta människors
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter där principen
om tillgänglighet och likabehandling är centrala. Skydd mot
diskriminering och frågor kring bemötande, förhållningssätt
och attityder är därför avgörande. Respekt för de mänskliga
rättigheterna är grundläggande för ett demokratiskt och
hållbart samhälle och gör offentlig verksamhet till en attraktiv
arbetsgivare.
4
2. Att använda filmen
2.1 Tid, lokal och utrustning
Visning av ett filmkapitel inklusive efterföljande samtal tar minst
trettio minuter att genomföra, men avsätt gärna längre tid.
En lämplig lokal för övningen är ett personalrum eller
konferensrum där deltagarna kan sitta på ett sätt som främjar
samtal. Efter visning av ett filmkapitel rekommenderar vi att
deltagarna placerar sig i en cirkel på stolar vända mot varandra
för det efterföljande samtalet. Varje samtal bör avslutas med en
sammanfattande samtalsrunda där alla får ordet.
Utrustning som behövs är:
1. DVD-spelare
2. Stor TV eller möjlighet att koppla DVD-spelaren till en
projektor
3. Ljudanläggning ( om du använder projektor )
4. Underlag till de olika kapitlen som finns under avsnittet
”Kapitel och reflektionsfrågor” i denna handledning.
2.2 Förberedelser
Börja med att fundera på vilka verksamhetsområden eller
rättighetsområden i filmen du vill använda under ditt pass.
Det tar ca 15 minuter att se respektive kapitel i filmen. Det
efterföljande samtalet kring kapitlet bör ta minst 15 minuter,
men kan ta längre tid beroende på passets upplägg och
antalet deltagare.
2.3 Genomförande
Filmen består av elva kapitel och behandlar olika områden
inom offentlig verksamhet. Deltagarna utgår, i de situationer
som spelas upp i filmen, från den offentliganställdes
perspektiv och får efter varje situation i filmen ett antal
valmöjligheter. Efter att deltagarna enats om vad de ska
5
välja uppstår en ny situation och ett nytt val. Kapitlen är
olika långa och har olika antal fördjupade val. Alla slutar med
att deltagarna får ett antal frågor att reflektera kring. Varje
filmvisning bör avslutas med ett samtal där alla deltagare får
chans att reflektera kring filmens dilemma kopplat till den
egna verksamheten ( se nedan ).
2.4 Det efterföljande samtalet
Varje visning av ett filmkapitel bör följas av ett reflekterande
samtal. Låt deltagarna sitta i en cirkel på stolar vända mot
varandra för att få ett öppet och gemensamt samtalsklimat.
Tänk på att bord skapar distans mellan individer, så se gärna till
att cirkeln bara består av stolar. Samtalet och själva övningen
är en helhet, ge god tid ( minst 15 minuter ) för samtalsdelen.
I bilagan ”övningar” finns förslag på ytterligare övningar
inklusive fler frågor att reflektera kring. Det är en bra idé
att utgå från varje individs upplevelse i samtalet. Eftersom
deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter väcks av
filmkapitlet kan man ofta ha behov av att ”prata av sig” innan
man går in djupare i meningen med övningen. I samband
med varje fråga är det viktigt att ställa följdfrågor och följa
upp det som deltagarna säger. I samtalet är det viktigt att alla
får komma till tals och ge sin bild av vad som hände. Det är
också viktigt att inte ”skynda fram” för att klargöra poänger. Ett
enkelt sätt att föra samtal kring olika aspekter är att först titta
på ”vad som hände i filmen” för att sedan undersöka vad det
har för motsvarighet i ”verkligheten”. Går det att känna igen
situationerna i filmen med situationer i verkligheten? Hur kan
det kopplas till deltagarnas egna verksamheter?
Varje samtal bör avslutas med en sammanfattande
samtalsrunda där alla får ordet.
Mer information om efterföljande samtal kan du ladda ner
på http://www.grul.se från speldatabasen under rubriken
”Handledning i upplevelsebaserat lärande”.
6
2.5 Checklista inför genomförande
e Testa all teknik före genomförandet så att du med
säkerhet vet hur den fungerar. Bekanta dig med filmen
och de menyer som finns i den så att du enkelt kan hitta
till de platser i materialet du vill.
e Kom överens om gemensamma regler i inledningsskedet
av övningen. Exempelvis:
respekt för andra och varandra
inget facit
egen åsikt, samtal inte debatt!
rätt att tala, rätt att bli lyssnad till och rätt att tiga
e För att skapa ett gott samtal kan det vara bra att låta
deltagarna få chans att fundera några minuter kring
filmsekvensen inför det efterföljande samtalet.
e En bra uppföljning av övningen kan vara att sammanfatta
uppkomna tankar och idéer ur samtalet, som en vidare
koppling till det fortsatta arbetet med mänskliga
rättigheter i vardagen.
e En vidareutveckling av detta kan vara ett sammanfattat
dokument av samtalet som kan användas i det fortsatta
arbetet.
7
3. Kapitel och reflektionsfrågor
3.1 En chans till
En hemlös missbrukande man besöker socialkontoret och
diskuterar boende med en socialsekreterare.
Ämnesområde: Socialtjänst, individ och familjeomsorg,
myndighetsutövning, hemlöshet
Rättigheter: Rätt till bostad, rätt till hälsa
Kapitlet och de mänskliga rättigheterna
Kapitlet handlar om rätten till en tillfredställande
levnadsstandard, där ingår rätten till bostad. I förlängningen
handlar det också om rätten till hälsa.
Alla människor har rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig
för att ens familj och man själv ska må bra. Det betyder rätt till
mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner
liksom trygghet om man skulle bli sjuk eller förlora sitt arbete.
Rätten till en skälig levnadsstandard är tydlig till sitt innehåll,
men inte till omfattning. Varje stat ska, utifrån de villkor och
omständigheter som råder i staten, göra sitt yttersta för att varje
människa ska få tillgång till en tillfredställande levnadsstandard.
En lämplig bostad är en mänsklig rättighet. I denna rättighet
ingår skydd mot godtycklig vräkning. Bostaden skall vara
beboelig och var byggd på en plats som inte är hälsofarlig,
dessutom på rimligt avstånd från skola och sjukvård.
Varje människa har rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska
hälsa. Definitionen av hälsa är dock inte självklar och kan vara
allt från FN:s världshälsoorganisations breda definition1 till olika
livskvalitetbegrepp.
1
Världshälsoorganisationens definition av hälsa: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter
som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden.”
8
Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den
enda. Staterna är skyldiga att bedriva en politik som förebygger
sjukdomar och leder till bästa möjliga hälsa för alla människor.
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
Hur upplever du att det här slutade?
Varför har Torsten ingenstans att bo?
Vilken hjälp behöver Torsten för att kunna sluta missbruka?
Hur uppfylls Torstens rätt till hälsa?
Vad är hälsa?
Har alla människor rätt till bostad?
Vem är hemlös i Sverige idag?
Vad är en lämplig bostad?
Kan man förbruka sin rätt till bostad?
Vad kan man förvänta sig utifrån de omständigheter och
förutsättningar som råder i Sverige?
e Hur hade vi resonerat om den hemlösa personen varit en
äldre kvinna och/eller haft annan etnicitet än Torstens?
e Vilka konsekvenser får socialsekreterarens agerande för
Torsten?
e Vilka konsekvenser får socialsekreterarens agerande för
verksamheten?
e Uppstår liknande dilemman i er verksamhet?
9
3.2 Burkini på badhuset
En kvinna i heltäckande baddräkt ( burkini ) vill bada men
stoppas av badvakterna.
Ämnesområde: Fritid, badhus, bemötande, diskriminering
Rättigheter: Ickediskriminering, religionsfrihet
MR i relation till kapitlet:
Kapitlet handlar om bemötande, rätten att slippa
diskriminering och religionsfriheten. Den första artikeln i FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller
den grundläggande principen om alla människors lika värde
och rättigheter. Vi är alla människor och vi har alla samma
rättigheter. Staterna har lovat att garantera rättigheterna för
alla personer inom sitt område.
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
Religionsfriheten hänger nära ihop med tankefriheten och
samvetsfriheten. Den innebär såväl frihet att anta en tro
eller religion efter eget val som att utöva den ensam eller
med andra men också frihet att inte ansluta sig till någon
10
religion. Begränsningar i religionsfriheten får endast göras
genom lag och bara om det är nödvändigt för att skydda den
allmänna säkerheten, ordningen eller andra personers fri- och
rättigheter.
e Hur upplever du att det här slutade?
e Varför blir badvakterna provocerade av kvinnans burkini?
e Hur skulle badvakterna kunna bemöta kvinnan på ett
annat sätt?
e
e
e
e
Vilken utbildning behöver badvakterna?
Vad ska man få ha på sig i en simhall?
Vad har badvakterna för religion?
Vilken relation har badvakterna sinsemellan? Är
badvakternas relation representativ i offentlig verksamhet
utifrån kön, ålder och status?
e Känner du till några andra situationer där religiösa
sedvänjor krockat med normen i offentliga verksamheter?
e Hur skapar vi offentliga verksamheter där alla känner sig
välkomna och inkluderade?
e Finns det situationer då andra principer är viktigare än
religionsfriheten?
11
3.3 Paret på äldreboendet
Två kvinnor har levt tillsammans i en kärleksrelation. Nu har en av
dem utvecklat en demenssjukdom och fått flytta till ett äldreboende.
Partnern vill också flytta dit men hindras av kvinnans son.
Ämnesområde: Äldreomsorg, vård, diskriminering
Rättigheter: Ickediskriminering, rätt till privatliv
MR i relation till kapitlet:
Kapitlet handlar om normer. Hur kan de offentliga
verksamheterna anpassas så att alla människor kan tillgodogöra
sig sina rättigheter? Hur kan vi garantera allas lika värde?
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
I lagen definieras sexuell läggning som homosexuell, bisexuell
och heterosexuell läggning. I definitionen av könsöverskridande
identitet eller uttryck räknas till exempel transpersoner in.
Transpersoner är ett samlingsnamn för bland annat transsexuella,
transvestiter och intergender. Förkortningen HBT står för
homosexuella, bisexuella och transpersoner och anledningen
till att man använder en samlingsbeteckning, trots att det både
handlar om sexuell läggning och könsidentitet är att personer i
gruppen gemensamt bryter mot den så kallade heteronormen.
12
Heteronormen innebär att alla antas vara heterosexuella, allt
annat uppfattas som avvikande. Heteronormen innefattar också
tydliga bilder av hur riktiga kvinnor respektive män är.
År 1944 avkriminaliserades sex mellan personer av samma kön
i Sverige och inte förrän 1979 togs homosexualitet bort som
en sjukdomsdiagnos från Socialstyrelsens register. 2009 fick
samkönade par möjlighet att ingå äktenskap på samma villkor
som par med olika kön. Homosexuella personer födda före 1944
har alltså under sin livstid betraktats som kriminella, sjuka och
inte haft möjlighet juridiskt skydda sina parrelationer.
e
e
e
e
e
e
e
e
Hur upplever du att det här slutade?
Varför är sonen upprörd?
Vad tror du ligger bakom sonens agerande?
Vilka har rätt att tycka till i situationen?
Vilka ska man ta hänsyn till vid beslut som detta?
Hur agerar man för att se till en demenssjuk persons bästa?
Finns det någon gräns för rätten till privatliv?
Hur kan de offentliga verksamheterna anpassas så att alla
människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter?
e Hade vi tänkt annorlunda om det var två homosexuella män?
e Hade vi tänkt annorlunda om sonen motiverat sina
handlingar med religiösa skäl?
13
3.4 Musik för alla
En beslutande församling bestämmer sig för att förlägga musikskolans undervisning i lokaler som inte är tillgängliga för alla.
Ämnesområde: Utbildning, musikskola, mellanchef, politiska beslut
Rättigheter: Ickediskriminering, rätt till kultur, rätt till utbildning
MR i relation till kapitlet:
Kapitlet handlar om tillgänglighet och om ansvaret för att
garantera de mänskliga rättigheterna i alla led. Som anställd
i offentlig verksamhet har man i uppdrag att se till att alla
kan tillgodogöra sig sina rättigheter utan åtskillnad, inte bara
uppfylla behov.
Den första artikeln i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna innehåller den grundläggande principen om alla
människors lika värde och rättigheter. Vi är alla människor och
vi har alla samma rättigheter. Staterna har lovat att garantera
rättigheterna för alla personer inom sitt område utan att göra
skillnad mellan olika människor.
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
I konventionen om rättigheter för personer med
14
funktionsnedsättning fastslås ett antal vägledande principer
som rätten till icke-diskriminering, jämlikhet, oberoende,
delaktighet och lika möjligheter. Liknande principer finns i
konventionen om barnets rättigheter: ickediskriminering,
barnets bästa, barnets rätt att överleva, leva och utvecklas samt
barnets rätt att få sina åsikter beaktade i frågor som rör barnet.
Det räcker inte att bekämpa diskriminering för att personer
med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i samhället,
samhället måste också göras tillgängligt för alla.
e
e
e
e
e
Hur upplever du att det här slutade?
Vad har Emma för rättigheter?
Vem är ansvarig för att Emma nekas att vara med i orkestern?
Hur bemötte rektorn Emma och hennes mamma?
Hur ska man som tjänsteman hantera ett ”uppifrånbeslut”
som är diskriminerande?
e Måste man som tjänsteman gå emot ett beslut som
strider mot de mänskliga rättigheterna?
e Vilket ansvar har politiker för konsekvenserna av sina beslut?
e Vad kan en förälder vars barn utsätts för diskriminering
göra och hur förklarar man diskrimineringen för sitt barn?
e Vilka konsekvenser får beslutet för Emma som invånare
och hennes möjlighet att tillgodogöra sig sina rättigheter?
e Vilka konsekvenser får beslutet utifrån barnperspektivet?
15
3.5 Det riktigt roliga
Personalgruppen på förskolan skall bestämma sig för en
gemensam rolig aktivitet. De bortser från sin kollega Petter
som för dagen är hemma för vård av barn.
Ämnesområde: Barnomsorg, utbildning, personalaktivitet
Rättigheter: Könsdiskriminering, rätt till arbete
MR i relation till kapitlet:
Kapitlet handlar om en situation som kan uppstå på en
arbetsplats med ojämn könsfördelning. Den första artikeln
i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
innehåller den grundläggande principen om alla människors
lika värde och rättigheter. Vi är alla människor och vi har
alla samma rättigheter. Staterna har lovat att garantera
rättigheterna för alla personer inom sitt område utan att göra
skillnad mellan människor.
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
Jämställdhet mellan könen och förbud mot diskriminering
16
är ett genomgående och grundläggande tema i de olika
dokument som reglerar mänskliga rättigheter.
e
e
e
e
e
e
e
e
Hur upplever du att det här slutade?
Ska man alltid följa majoritetsbeslut?
Vilka normer råder på arbetsplatsen i filmen?
Vilka normer råder på din arbetsplats?
Vilka mänskliga rättigheter berörs i denna situation?
Vad har Petter för rättigheter?
Vem är ansvarig för valet av personalaktivitet?
Vilka andra diskriminerande situationer kan uppstå i en
personalgrupp där självklara normer råder?
e Finns det exempel på liknande situationer på
mansdominerade arbetsplatser?
e Vilket ansvar har man som medarbetare för att sådana
situationer inte uppstår?
e Vilket ansvar har man som chef för att sådana situationer
inte uppstår?
e Ges män och kvinnor samma möjligheter att vara hemma
med barn?
17
3.6 På gränsen till ute
När enheten skall nyanställa visar det sig att den bäst
kvalificerade är 62 år gammal.
Ämnesområde: Rekrytering
Rättigheter: Åldersdiskriminering, rätt till arbete
MR i relation till kapitlet:
Kapitlet handlar om åldersdiskriminering och den
grundläggande principen om alla människors lika värde och
rättigheter.
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
En arbetsgivare får inte diskriminera någon som är anställd,
arbetssökande, prao-elev eller praktikant om det har samband
med ålder. Även den som är inhyrd och inlånad har ett skydd
mot diskriminering. I vissa fall är särbehandling som har
samband med ålder tillåtet om den har ett befogat syfte och
de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att
uppnå syftet.
18
e Hur upplever du att det här slutade?
e Vilka mänskliga rättigheter berörs?
e Vad har man för ansvar som chef att förhindra att
åldersdiskriminerande situationer uppstår?
e Vilket ansvar har man som medarbetare för att sådana
situationer inte uppstår?
e Kan åldersdiskriminering ha ett berättigat syfte?
e Finns det fler situationer än rekrytering som kan vara
åldersdiskriminerande på en arbetsplats?
e Kan man diskriminera någon på grund av att den är för
ung?
e Hade läget varit annorlunda om den arbetssökande varit
kvinna?
19
3.7 Fast mellan viljor
En anställd från hemtjänsten blir utsatt för kränkande
behandling hemma hos en brukare.
Ämnesområde: Hemtjänst, äldreomsorg, vård
Rättigheter: Könsdiskriminering, rasism, rätt till hälsa, rätt
till arbete, vems rättigheter och vad kan man kräva?
MR i relation till kapitlet:
Kapitlet fokuserar på att arbetsgivaren måste förhålla sig
till brukare som har till exempel rasistiska eller sexistiska
värderingar. Filmen i detta fall handlar om kränkande
behandling på grund av hudfärg och kön.
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
Förbudet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet
definieras som alla handlingar som har till syfte eller verkan
att begränsa en persons mänskliga rättigheter på grund av
nationellt eller etniskt ursprung hudfärg eller annat liknande
förhållande. Även om ”den som gjorde det” hade gott uppsåt
20
och inte för avsikt att diskriminera uppstår en kränkning om
en handling får ett diskriminerande resultat.
e
e
e
e
e
e
Hur upplever du att det här slutade?
Vilka mänskliga rättigheter berörs?
Vad har Paul för rättigheter?
Hur tror du brukaren reagerat om Paul varit en kvinna?
Vem/vilka är ansvarig för den uppkomna situationen?
Vilket ansvar har man som chef att förhindra
diskriminering på grund av etnicitet och kön?
e Vilket ansvar har man som medarbetare för att sådana
situationer inte uppstår?
e Vad kan brukaren av offentliga tjänster kräva? Var går
gränsen för brukarens rättigheter?
e Hur ska man som chef inom offentlig verksamhet hantera
rasism bland sina anställda?
e Hur ska man som chef inom offentlig verksamhet hantera
rasism bland sina brukare?
e Hur ska man som chef väga den anställdes rättigheter mot
brukarens rättigheter?
21
3.8 Regeln som stannar vid gränsen
Några kommuntjänstemän skall på utrikes tjänsteresa.
Utomlands är det okej att tänja på gränserna?
Ämnesområde: Tjänsteresa, tjänsteman, prostitution,
människohandel
Rättigheter: Icke-diskriminering, rätt att slippa slaveri, rätt att
slippa tortyr
MR i relation till kapitlet:
Kapitlet handlar om könsdiskriminering och om vad man bör
och inte bör göra som representant för offentlig verksamhet.
Kvinnors rättigheter, jämställdhet mellan könen och förbud
mot diskriminering av kvinnor är ett genomgående tema
inom mänskliga rättigheter. Kvinnors rättigheter regleras
dessutom specifikt genom konventionen om avskaffandet av
all slags diskriminering av kvinnor ( kvinnokonventionen ).
Kvinnokonventionen säger att staterna ska göra allt de kan
för att bekämpa alla former av handel med kvinnor och
prostitution. Utifrån de mänskliga rättigheterna får statens eller
kommunens anställda inte köpa sex på tjänsteresan. Sexköp är
dessutom ett brott enligt svensk lag.
e Hur upplever du att det här slutade?
e Hade samma situation kunnat uppstå vid en tjänsteresa
inom Sverige?
e Hade samma situation kunnat uppstå om gruppen
innehållit både män och kvinnor? Eller enbart kvinnor?
e Vilka mänskliga rättigheter berörs?
22
e Vem/vilka är ansvarig för den uppkomna situationen?
e Vilket ansvar har man som chef att förhindra att dylika
situationer uppstår?
e Vilket ansvar har man som medarbetare för att sådana
situationer inte uppstår?
e Hur kan man säga ifrån?
e Vad kan priset för att säga ifrån bli?
e Får man som offentliganställd utföra handlingar
utomlands som är olagliga i Sverige?
e Hur hade situationen bedömts om de anställda gått på
porr- eller stripklubb i tjänsten?
e Finns det exempel på andra verksamheter som man bör
undvika under en tjänsteresa?
e Får man på tjänsteresan besöka eller gynna verksamheter
med erkänt dåliga arbetsvillkor?
23
3.9 Det står i lagen
En kvinna kommer till kommunens reception. Hon är upprörd
och tror sig vara utsatt för en konspiration.
Ämnesområde: Psykisk sjukdom, psykiskfunktionsnedsättning,
reception, bemötande
Rättigheter: Hälsa, Icke-diskriminering, rätten att erkännas
som en person
MR i relation till kapitlet:
All diskriminering genom lag eller i samband med
myndighetsutövning är förbjuden. Däremot har lagstiftaren
rätt att genom särskilda insatser se till att alla grupper kan
tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter.
Kapitlet handlar om bemötande. Hur möter man som
offentliganställd invånaren som har en psykisk sjukdom eller
ett psykiskt funktionshinder? Som anställd i det offentliga
har man ett uppdrag att se till att de mänskliga rättigheterna
skyddas, respekteras och uppfylls. En person med intellektuell
eller psykisk funktionsnedsättning kan behöva hjälp med
förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig sina rättigheter.
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
24
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
Som offentliganställd behöver man bli medveten om sina
egna föreställningar, fördomar och normer för att kunna
bemöta varje invånare utifrån dennes förutsättningar så att alla
kan få tillgång till en likvärdig service.
e Hur upplever du att det här slutade?
e Vilka mänskliga rättigheter berörs i denna situation?
e Hur bemöter man som offentliganställd invånaren när det
finns en tydlig maktsituation?
e Är det ok att bli arg på invånaren?
e Hur kan de offentliga verksamheterna anpassas så att alla
människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter?
e Hur hade receptionisten kunnat lösa situationen
annorlunda?
e Hade situationen varit annorlunda om invånaren varit en
man eller haft annan etnicitet än kvinnan i filmen?
25
3.10 Schemakrock
En pappa och en son är på utvecklingssamtal i skolan.
Pappan föreslår att skolan skall undvika prov under den tid
då några elever fastar av religiösa skäl.
Ämnesområde: Skola, religionsutövande
Rättigheter: Rätt till utbildning, religionsfrihet, icke-diskriminering
MR i relation till kapitlet:
Alla människor har rätt till utbildning och i Sverige är
skolgången obligatorisk. Undervisningen skall bland annat
syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka
respekten för de mänskliga rättigheterna samt till att utveckla
demokratiska och jämställda samhällsmedborgare.
Samhället utgår ofta ifrån majoritetsbefolkningens traditioner
och normer när man utformar offentlig verksamhet som
exempelvis skolan. Kapitlet handlar om rätten till utbildning,
rätten till religionsfrihet och rätten att slippa diskriminering.
I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering som har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Syftet med lagen
är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter. Förbudet mot diskriminering gäller i princip inom
alla samhällsområden och för alla diskrimineringsgrunder,
med några undantag. Lagen uppmärksammar också specifikt
offentliganställdas uppdrag och fastställer att man som
offentliganställd i alla situationer där man har någon form av
kontakt med allmänheten måste motverka diskriminering och
främja lika rättigheter och möjligheter.
Religionsfriheten hänger tätt ihop med tankefriheten och
samvetsfriheten. Den innebär såväl frihet att anta en tro eller
26
religion efter eget val som att utöva den ensam eller med
andra men också frihet att inte ansluta sig till någon religion.
Begränsningar i religionsfriheten får endast göras genom lag
och bara om det är nödvändigt för att skydda den allmänna
säkerheten, ordningen eller andra personers fri- och rättigheter.
e Hur upplever du att det här slutade?
e Vilka mänskliga rättigheter berörs?
e Hur bemöter man som offentliganställd invånaren när det
finns en tydlig maktsituation?
e Hur kan läraren agera i en situation som denna?
e Vem/vilka är ansvarig?
e Hur skapar vi offentliga verksamheter där alla känner sig
välkomna och inkluderande?
e Finns det situationer då andra principer är viktigare än
religionsfriheten?
e Hur kan de offentliga verksamheterna anpassas så att alla
människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter?
e Vilken religion har läraren?
e Vilka religiösa högtider uppmärksammas av
majoritetssamhället?
e Hade situationen varit annorlunda om det varit en kristen
högtid som skulle firas?
27
3.11 Det svåra samtalet
En ny rektor har bråttom att göra förändringar och inser inte att
en av hans anställda har en intellektuell funktionsnedsättning.
Ämnesområde: Skola, arbetsgivare, intellektuell
funktionsnedsättning
Rättigheter: Icke-diskriminering, rätt till arbete
MR i relation till kapitlet:
All diskriminering genom lag eller i samband med
myndighetsutövning är förbjuden. Däremot har lagstiftaren
rätt att genom särskilda insatser se till att alla grupper kan
tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter.
Kapitlet handlar om hur arbetsgivare är förbjudna
att diskriminera både direkt och indirekt. Intellektuell
funktionsnedsättning är inget som syns på en människa och
i mötet med medborgaren eller en anställd är det viktigt
att inte utgå från normen utan att istället se varje persons
förutsättningar och utgå från dem.
Det räcker inte att bekämpa diskriminering för att personer
med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i samhället,
samhället måste också göras tillgängligt för alla.
I konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning fastslås ett antal vägledande principer
som rätten till icke-diskriminering, jämlikhet, oberoende,
delaktighet och lika möjligheter.
28
e Hur upplever du att det här slutade?
e Vilka mänskliga rättigheter berörs?
e Hur bemöter man som chef en anställd när det finns en
tydlig maktsituation?
e Vad har Göran för rättigheter?
e Hur kan de offentliga verksamheterna anpassas så att alla
människor kan tillgodogöra sig sina rättigheter?
e Hur hade rektorn kunnat lösa situationen annorlunda?
e Hur kan vi se till att vår tekniska utveckling inte leder till
att anställda och/eller invånare stängs ute från offentliga
verksamheter?
29
4. Medverkande
Crew
Ljud
Anders Billing och
Jonas Åkesson
Exekutiv producent
Karl Alfredsson
Regi
Karl Alfredsson och Carl Heath
Smink och rekvisita
Lizette Broström och
Isabelle Falk Sadek
Manus
Carl Heath
Klippning
Patrik Eriksson
Research, scripta
och produktion
Karin Fredholm
Produktionsassistent
Christina Hedén-Danielsson
Inspelningsledare och
tekniskt ansvarig
Lars Carlsohn
Foto
Folke Johansson
Ljus och el
Bengt Grevin
Ljudbearbetning
TMP
Casting
Robert Bolin och
Linus Österberg Nilsson
Handledning
Karin Fredholm
Sammanställning övningar
Niklas Lindblad
I rollerna
30
Kapitel 1
En chans till
Kapitel 2
Burkini på badhuset
Kapitel 3
Paret på äldreboendet
Socialsekreterare
Helén Jonsson
Kvinna i burkini
Monica Wade
Vårdbiträde
Hanna Ullerstam
Hemlös man
Erik Åkerlind
Badvakt
Ingvar Örner
Sambo med Inga
Elvy Almström
Receptionist
Karin Fredholm
Badvakt
Michaela Berner
Son till Inga
Christer Fjällström
Fru till Ingas son
Maria Fahl Vikander
Chef äldreboendet
Sara Podda
Kapitel 4
Musik för alla
Emma
Ella Ljung-Kjellberg
Emmas mamma
Evalena LjungKjellberg
Emmas lillasyster
Noomi LjungKjellberg
Emmas pappa
Anders Kjellberg
Kapitel 5
Det riktigt roliga
Chef förskolan
Charlotta GrimfjordCederblad
Förskollärare
Pamela Cortés
Bruna
Förskollärare
Birgitta Lekander
Förskollärare
Jessica Dahlheim
Kock
Magnus Öhman
Chef
Emelie Sigelius
Brukare
Lena Nordberg
Kapitel 8 – Regeln som
stannar vid gränsen
Ny tjänsteman
Emil Klingvall
Äldre tjänsteman
Karl-Gunnar Malm
Yngre tjänsteman
Carl Toftfelt
Kapitel 6
På gränsen till ute
Ordförande
Anders Löfgren
Äldre medarbetare
Carl Harlén
Tjänsteman
Sten Fredholm
Yngre medarbetare
Torben SigeliusKulin
Ledamot
Catarina Lindfors
Hemtjänstbiträde
Samuel Asmelash
Förskollärare
”Kaja” Linda Eriksson
Rektor musikskolan
Lena Åkerstedt
Ledamot
Per Wetterstrand
Kapitel 7
Fast mellan viljor
Yngre tjänsteman
Pierre Hagman
Chef
Patrik Dufwa
31
Kapitel 9
Det står i lagen
Kapitel 10
Schemakrock
Kapitel 11
Det svåra samtalet
Receptionist
Stefan Johansson
Pappa
Sami Yousri
Vaktmästare
Ulf Rönnerstrand
Medborgare
Carina Söderman
Son
Ali Charif
Rektor
Robert Bolin
Lärare
Anette Sevréus
Lärare
Karl Alfredsson
Statister
Per Källstad
Elsa Larsson
Karin Larsson
Maivor Nilsson
Lisa Thunberg
Sebastian Hegedus
Christina Hedén
Danielsson
Linnea Jardemark
Maurits Johansson
Veronica Johansson
Per Ahrenberg
Lars Björn
Patrik Eriksson
Annie Fredholm
William Heath
Särskilt tack till
Seroj Ghazarian
Agneta Starfelt
Anna Jacobson
Lillekärrs äldreboende,
särskilt Berit Nylén och Marie
Westerlund
Lennart Engström
SDF Centrum, IFO, särskilt
Christina Sjödahl
Ulla Carlshamre
Valhallabadet
Lena Hasselgren
Landvetter Flygplats
Referensgrupp Göteborgs Stad
Lokalförsörjningsförvaltningen,
Göteborgs Stad