Transcript Kvalitetsrapport PDF

Malmö
Kvalitetsrapport
Plusgymnasiet AB 2013-2014
Innehåll Innehåll ....................................................................................................................................... 1 1 Inledning – Plusgymnasiet Malmö .......................................................................................... 2 Historik, fakta, organisation ................................................................................................... 2 Utbildningar ........................................................................................................................... 3 Elever ..................................................................................................................................... 3 Personal .................................................................................................................................. 4 2 Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse ............................................................... 5 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden .......................................................................................... 5 Lokaler ................................................................................................................................... 5 Material .................................................................................................................................. 6 Lärare ..................................................................................................................................... 6 Funktioner .............................................................................................................................. 6 Stöd ......................................................................................................................................... 7 Elevinflytande ........................................................................................................................ 8 Finansiering och Elever .......................................................................................................... 8 3 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................. 10 Metoder och uppföljning ...................................................................................................... 10 AcadeMediamodellen ....................................................................................................... 11 Kvalitetsåret ......................................................................................................................... 13 Kvalitet & Måluppfyllelse .................................................................................................... 14 4 Fokusområde för läsåret 2013/2014 ...................................................................................... 16 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 ........................................................ 19 Uppföljning av kunskapsresultat .......................................................................................... 20 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet .................................................... 23 Uppföljning av NMI ............................................................................................................. 27 6 Sammanfattning 2013/2014 .................................................................................................. 29 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 .................................................. 30 1 1 Inledning – Plusgymnasiet Malmö Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet Malmö etablerades 2011 på Bergsgatan 20 i södra innerstaden, där vi delade
utrymme med bl.a. NTI-Gymnasiet och Mikael Elias Teoretiska Gymnasium. Nästkommande skolår flyttade vi till en egen byggnad på Gibraltargatan 2 då vi var i behov
av större lokaler p.g.a. ett tilltagande söktryck. Skolan finns i hjärtat av Malmö, där vi är
grannar med hovrätten och Malmö Live. Vi omges av grönområde och har goda
kommunikationsmöjligheter med fyra minuters promenad från centralstationen. Plusgymnasiets grundkoncept är att ge varje enskild elev mer av det som erfordras i dagens
samhälle för att eleven ska kunna söka sig vidare i livet oavsett om eleven ämnar
förvärvsarbeta direkt efter avslutad utbildning eller studera vidare på universitet. Mer konkretiserat innebär det ”plus” som eleverna får hos oss att de i samband med studierna
fått öva upp sina förmågor att arbeta projektbaserat i både teori och praktik för att bli väl
förberedda på de flexibilitets- och det utvecklingskrav som arbetsliv och högre studier ställer
på individen. Ett led i det var vårt arbete med aktivt nätverksbyggande där eleverna erbjöds
tillfällen att skapa relationer inom relevanta professioner som kan vara användbara i
framtiden. Ett annat exempel är det nära samarbete som vi bedrev med våra samarbetspartners
som erbjöd praktikplatser. Plusgymnasiet Malmö är en del av Plusgymnasiet AB. Vi ingår i Academedia, som är
Nordens största privata utbildningsanordnare med över 64 000 elever från förskola till
vuxenutbildning, 400 enheter och ungefär 12 000 medarbetare. Ansvarig för verksamheten läsåret 2013/2014 var utbildningsdirektör Joel Hegardt, och
verkställande ansvar för Plusgymnasiet Malmö hade rektor Jonas Rying. 2 Utbildningar Vi erbjöd både högskole- och yrkesförberedande program. Samhällsvetenskapsprogrammet (SA), med inriktningarna: • Samhällsvetenskap (SASAM) • Beteendevetenskap (SABET) • Medier, information och kommunikation (SAMED) • Ekonomiprogrammet (EK), med inriktningen: • Ekonomi (EKEKO) • Hantverksprogrammet (HV), med inriktningarna: • Övriga hantverk, med yrkesutgång Hår- och makeupstylist • Övriga hantverk, med yrkesutgång Hudvård • Utöver detta erbjöd vi även två introduktionsprogram som är riktat mot de elever som saknar
behörighet från grundskolan: • Programinriktat val (IMPRO) • Preparandutbildning (IMPRE) Elever Det gick 261 elever på skolan under 2013/2014. Skolan hade också nöjet att få fira sin första
kull av studenter. Årskurs 1 2 3 Antal elever 96 89 76 Merparten av dem som sökte sig till oss var folkbokförda i Malmö stad (70%) och hade en
mångkulturell bakgrund. De grundskolekompletterande eleverna kom företrädesvis från
Malmö. De som sökte sig till våra hantverksprogram (118 st) var enbart flickor, varför det uppstod en
särskild könsfördelning på skolan. Inräknat övriga program uppgick antalet flickor på skolan
till 74% av det totala elevantalet. 3 Fördelning av elever över program och årskurs Årskurs 1 Samhällsvetenskapliga Ekonomiprogrammet programmet Antal elever 50 17 Årskurs 2 Samhällsvetenskapliga Ekonomiprogrammet programmet Antal elever 49 0 Årskurs 3 Samhällsvetenskapliga Ekonomiprogrammet programmet Antal elever 27 0 Hantverksprogrammet 29 Hantverksprogrammet 40 Hantverksprogrammet 49 Personal Den totala personalstyrkan uppgick till 30 personer exklusive kringfunktioner så som
matservering, lokalvård, fastighetsförvaltning och dylikt. 17 var kvinnor och 13 män. 5 hade
en mångkulturell bakgrund, och den sammantagna medelåldern är 38 år. 4 2 Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Vi skolstart identifierar vi varje elevs talanger och egenskaper. Genom samtal, tester och
diagnoser tar vi reda på hur eleverna lär sig bäst. Vi ger mer. ”Både och – inte antingen eller”
är en viktig princip. Av den anledningen blandar vi teoretiska lektioner i de
gymnasiegemensamma ämnena med praktiska projekt och övningar. Eleverna arbetar med
events, shower eller projekt. Eleverna lär sig genom att ”göra”. Vi ger även utrymme för att
utvecklas genom lärorika misstag. Skolan har ett nära samarbete med det lokala arbetslivet för
att eleverna skall få jobba så nära verkligheten som möjligt i syfte att ge dem en klar bild av
vilken kompetens som krävdes för deras drömyrke eller högskoleutbildningen. Lokaler Vår byggnad, Flundran 1, var en del av Malmö högskola innan vi hyrde in oss i den via vår
värd Wihlborgs Fastigheter AB. Huset består av tre plan med en hiss och två separata
trapphus som leder till samtliga våningar. Hissen har varit reserverad för de som haft ett reellt
behov av den i vilka fall tillstånd beviljades. Det finns tre in- och utgångar på plan ett, men endast en av dem används som huvudentré: En
är en servicedörr och en är enbart en nödutgång. Det finns möjlighet för rullstolsburna att
vistas i byggnaden. Brandskyddstillsynen sköts av Anticimex och de ombyggnationer som
gjorts under året har utförts av en auktoriserad byggfirma i samråd med Wihlborgs. Runt
byggnaden löper ett omfattande balkongutrymme dit elever ej fick tillträde av säkerhetsskäl. Byggnaden har ett omfattande ventilations- och klimatsystem som upptar stora utrymmen.
Fönster går ej att öppna. En del dörrar och fönsterparti är ljud- och brandisolerande.
Klassrummens storlek är sedvanlig i skolsammanhang och rymmer ca 32 elever. I
redovisningen som följer utesluts samtliga servicerum, förråd och liknande. På plan ett fanns det sex klassrum, varav ett var en hud- och spa-salong. Där låg också en
cafeteria i samband med huvudentrén, och längre in fanns ett grupprum, ett
administratörsrum, samt biträdande rektors arbetsrum. På plan två bedrevs i huvudsak den hantverksrelaterade utbildningen i fem för ändamålen
inredda hantverkssalar. Utöver dem fanns två konventionella klassrum inredda för
grupparbete, skolbiblioteket, elevkårsrummet och två mindre grupprum. Det fanns fyra
personalrum på våningen och även rektor hade sitt rum där. Den stora öppna ytan i mitten av
våningen fungerade som matsal mellan 11.00 – 13.00. Plan tre kännetecknades av att en del av den särskilda verksamheten bedrevs där med
exempelvis både skolkurator och skolsyster som hade egna mottagningar. Utöver det fanns tre
personalrum, fyra sedvanliga klassrum med konventionell inredning, en större workshop, fyra
5 grupprum, två halvklassrum och en öppen elevuppehållsyta med bord och soffgrupper. Ett av
halvklassrummen användes särskilt i samband med stödundervisning i matematik. Material Samtliga klassrum har ett eller flera fönster, och i princip samtliga är utrustade med projektor,
högtalare, duk och whiteboardtavlor. Klassrummen på plan ett är av en statisk åhörarkaraktär
som ofta återfinns på äldre lärosäten, medan de på resterande plan är konventionella och låter
sig möbleras om genom flytt av stolar och bänkar. Tillgången till skolbiblioteket och grupprummen hölls fritt för eleverna, och de hade även
möjlighet att boka grupp- och klassrum. Undervisningsmaterialet var varierande beroende på kurserna och elevernas såväl som
pedagogernas efterfråga och behov. Då samtliga elever erbjöds att kostnadsfritt få låna en
egen bärbar dator av skolan utnyttjades möjligheterna att erbjuda dem varierade former av
litteratur och information. Både tryckt pappers- såväl som e-litteratur och e-tjänster kunde
utgöra en del av utbildningen. Lärare 24 i personalstyrkan var pedagoger. Av dem hade 18 en lärarexamen, och 7 stycken hade
ansökt om och fått ut sin lärarlegitimation. 11 av pedagogerna var kvinnor. Funktioner De roller som fanns tillgängliga var: • Rektor • Biträdande rektor • Arbetslagsledare • Förstelärare • Pedagoger • Mentorer • Specialpedagog • Stödpedagog • Administratörer • It-support • Skolsyster • Skolkurator • Studievägledare • Skolläkare • Skolpsykolog 6 12 personer var kopplade till icke-pedagogiska uppdrag så som exempelvis elevhälsa och
administratör. Samtliga pedagoger var även mentorer. 24 av personalstyrkan bedrev
undervisning i varierande tjänstegrad. Det förekom att personal hade pedagogiska och även
andra uppdrag, i vilket fall de räknats dubbelt. Skolläkare och skolpsykolog var anställda på
entreprenad och nyttjades vid behov för särskilda ärenden. Rektor ledde verksamheten och bistods av bl.a. biträdande rektor och två arbetslagsledare som
organiserade arbetet utifrån skolans två arbetslag i vilka samtliga pedagoger ingick. Rektor
ledde ledningsgruppen som bestod av rektor, biträdande rektor samt de två arbetslagsledarna. Elevhälsoteamet bestod i huvudsak av skolsyster, skolkurator och rektor som höll veckovisa
avstämningsmöten där enskilda ärenden avhandlades. I vissa ärenden kunde skolläkare,
skolpsykolog eller andra externa parter komma att kopplas in. Stöd Stödverksamheten på skolan anpassades efter elevens behov efter kartläggning av pedagog,
mentor, specialpedagog eller elevhälsoteamet. I många fall rörde de sig om extra
undervisningstid. Matematik och engelska var de ämnen som visade sig vara extra besvärliga
för en del elever och där behovet av stöd var förhållandevis stort. Stöd för dyslektiska elever
var också vanligt förekommande i form av grundläggande kartläggning, behovsinventering
och individanpassning som exempelvis hjälpmjukvara, förlängda deadlines, muntliga
examinationer och föreläsningsanteckningar. Allt arbete med särskilt stöd hade den enskilda elevens behov som utgångspunkt. De
huvudsakliga åtgärderna bestod i regel av individanpassad extraundervisning, skolsjukvård
och i vissa fall remisser till andra instanser bortom skolverksamheten. Extraundervisningen (Plustiden) var schemalagd för varje pedagog, och gavs 1–2
timmar/vecka (beroende på tjänstegrad) under hela skolåret. Det var fritt fram för elever som
ville nå måluppfyllelsen, ha hjälp med läxläsningen eller utvecklas vidare att närvara och få
stöd från sina ämnespedagoger. Elever som riskerade att ej nå kunskapsmålen utreddes och
kallades till Plustiden. Mentorer Vi tillämpade ett mentorssystem som bestod av att samtliga pedagoger som var i daglig
kontakt med eleverna fick vara mentorer till en eller flera elever. Systemet innebar att
mentorn och eleven träffades åtminstone en gång i veckan för ett personligt samtal i
avkopplande former där man dryftade allt som ansågs vara relevant för elevens utveckling på
ett studiemässigt plan. Utöver det riktades även samtalen in på det aningen mer personliga där
vi medvetet arbetade coachande med exempelvis självförtroendefrågor, framtidsvisioner och
elevens aktuella livssituation i de fall där det fanns särskilda omständigheter som föranledde det eller om eleven själv tog upp ämnena. 7 Syftet med mentorssamtalen var att fånga upp varje individs unika situation, vara inspirerande
såväl som problemlösande och att snabbt få en inblick i vilka utmaningar varje elev eventuellt
ställdes inför. En betydande del av mentorssamtalens roll var därför att både ge särskilt stöd
samt att säkerställa att ett adekvat särskilt stöd gavs snarast möjligt på annat håll om mentorn
inte skulle räcka till. Elevinflytande Elevkåren bestod av en handfull elever som fick återkommande utbildning från Sveriges
Elevkårer. Vid tillfälle agerade skolan även värd för ett av organisationens utbildningsevents. Elevernas möjlighet att utöva demokrati och ett inflytande över skolverksamheten fanns,
förutom via kåren, även i form av klassråden som varje klass kunde hålla veckovis om de
efterfrågades. I samband med respektive kurs introduktion skapade pedagogerna i regel en
diskussion om kursens utformning för att ge eleverna möjlighet att påverka innehållet inom
ramarna för kursplanen. Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga
elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och
skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas
eleverna stå för själva. De närmaste åren förmodas elevunderlaget öka, samtidigt som skolsverige fortsatt står inför
en eventuell förändring beroende på de politiska beslut som fattas på riksnivå. Det råder en
tuff konkurrens om att få erbjuda stadens elever en god utbildning. Det är en vanligt
förekommande uppfattning bland skolprofiler i Malmö att det finns en överetablering av
gymnasieskolor i staden och att de flesta skolorna, om de fick möjlighet, hade tagit in fler
elever än de har i nuläget. En del skolor har stängt ner under de senaste åren, och andra har
omstrukturerats i grunden. På vår skola förväntar vi oss att behålla och successivt öka vårt elevunderlag för att ligga strax
över 300 elever. De trender vi sett hittills har inte gett oss skäl att förändra den målbilden.
Vad som däremot kan komma att ske är en förskjutning av hur eleverna är fördelade mellan
programmen, vilket delvis kan bero på om vi ansöker eller får tillstånd att driva nya program.
Slutligen pekade uppskattningar som gjorts av föregående ledning på att söktrycket till
hantverksprogrammen kommer vara avtagande. 8 9 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra
elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat
såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat
arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från
en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet
upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga
resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad
måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov
och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell
kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som
finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både
kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna,
personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer
med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att
målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög
kvalitet som möjligt. 10 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som
övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt
kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå)
och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och
följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och
utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och
utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och
värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på.
AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland
annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått
och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl
internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella
och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse
tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia-modellen kan illustreras
på detta vis: 11 12 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och
utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet.
13 Kvalitet & Måluppfyllelse Några viktiga inslag i vårt kvalitetsarbete har bl.a. varit: • Elevvärdsskap • Förstelärare • Certifiering • Matematiksatsning • Askultation • Fokusdagar • IMPRE-uppföljning • Mentors- och utvecklingssamtal • Läs- och skrivscreening • Kursmatriser • Diagnostiska prov i matematik • Nationella prov • Elev- & hälsosamtal • Elev- och föräldraenkät • Klassråd • Elevkår Av dem kommer nedanstående framhållas som kvalitativt förändrade sedan föregående
skolår:
Elevvärdskap Ett samarbete inleddes med Hassela Skåne för att rekrytera ungdomscoacher i syfte att få en
ökad vuxennärvaro för att främja ett studieklimat i skolan. Hassela beskrev sin verksamhet
som en där de”bygger broar mellan unga och vuxna på hemmaplan” och erbjöd två värdar
fram till julen 2013 varefter skolan, beroende på måluppfyllelse, skulle kunna erbjuda en
deltidstjänst.
Förstelärare Nytt för läsåret vara att karriärtjänsten som förstelärare tillsattes. Förstelärartjänstens syfte var
att bidra till att stärka den pedagogiska utvecklingen inom verksamheten. Särskild mötestid
avsattes för kollegiet där ramverket presenterades. Försteläraren bedrev även ett coachande
arbete med rektor och hade en roll i utvecklingen av personalvärdegrunds- och kulturarbetet. 14 Certfiering Under HT13 har lärare på Plusgymnasiet certifierats genom Stiftelsen svensk skola.
Certifieringarna syftar till att öka kvaliteten i skolorna. Samma certifiering har även använts
av kommunala skolor. Fyra av våra pedagoger erhöll kvalitetscertifikatet efter en omfattande examination som bl.a.
bestod av examinatorns askultation. De krav som ställs på pedagogen som certifieras är mer
omfattande och konkreta än de som exempelvis ställs för att erhålla lärarlegitimation. Auskultation Arbetslagsledarna inledde en grundläggande auskultationsprocess bland pedagogerna i båda
arbetslagen i syfte att medvetandegöra både egna och andras pedagogiska möjligheter och
utmaningar. Auskultationen var ett första steg i ett arbete som var ämnat att bli mer
återkommande och genomgripande. Askultationen skulle bli en del av en mer transparent och
utvecklande arbetsmiljö där kollegiet förstärker sin samsyn utifrån skolans värdegrund,
pedagogiska modell samt tillvaratar varandras olika kompetenser. Fokusdagar I samband med att lovperioder närmade sig fick de elever som var i behov av det särskilda
mentors- och pedagogledda stöddagar – sk. fokusdagar – som i huvudsak tillägnades åt att
fokusera på det ämne eller de uppgifter eleven hade efter sig och behövde hjälp med för att nå
sina kunskapsmål. Matematikstöd En extra matematikpedagog anställdes på 40% under VT14 för att hjälpa de tre som redan
undervisade i ämnet och via avlastningen skapa mer tid per elev. Den nytillsatta tjänsten
tillägnades främst arbetet med grundskolematematikgruppen. Matematikprojektet, en omfattande matematiksatsning som drevs centralt inom hela
Plusgymnasiet, kom också att påverka verksamheten i Malmö: Våra ordinarie
matematikpedagoger fortbildades tillsammans med kollegerna från våra andra skolor.
Projektet syfte var att utbyta kompetens och finna pedagogiska vägar till de elever som
utmanas av ämnet så att måluppfyllelsen säkras bl.a. genom en gemensam materialbank och
terminsplaneringar som bygger på att matematiska moment återkommer cykliskt. IMPRE-uppföljning Under delar av VT14 hölls veckovisa uppföljningar av eleverna på individ- och ämnesnivå
med samtliga pedagoger som var involverade i grundskoleutbildningen för att överblicka och
säkra elevernas behörighet till ett nationellt program. 15 4 Fokusområde för läsåret 2013/2014 Studiero Vårt huvudsakliga fokusområde var att det skulle råda en ökad studiero på skolan: Mål och motiv
Orsaken till att området identifierades är att eleverna under 2013/2014 vid åtskilliga tillfällen
gav tydliga signaler på att de inte fick den arbetsro de hade önskat i skolan. Samma signaler
gavs oavsett elevernas studievana och måluppfyllelse. I Skollag (2010:800), 5 kap. Trygghet och studiero, 3 § framgår det att: ”Utbildningen ska
utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet
och studiero.” För dessa ändamål har vi har valt att tolka begreppen arbetsro och studiero som likvärdiga då
det huvudsakliga elevarbetet som bör utföras på skolan är att bedriva studier. Studieron
ansågs vara viktig då den är en vedertagen del av en god arbetsmiljö för personal såväl som
elever och även som nödvändig för att ö.h.t. kunna bedriva studier. Även personalen på skolan delade elevernas uppfattning om att det rådande klimatet var
inadekvat. Metod
Skolan avsåg förbättra studieron genom i huvudsak tre angreppssätt:
•
•
•
Ökad vuxennärvaro på rasterna
Ökat elevägandeskap av skolan
Tydligare disciplinära åtgärder
Vuxennärvaro
En ökad vuxennärvaro bland eleverna på rasterna ansågs behövas för att det ofta blev för
stökigt i korridorer och utanför klassrum. Vidare hade skolan en större gemensam yta på plan
ett där det p.g.a. planläggningstekniska skäl rörde sig förhållandevis lite personal och där det
uppstod en sk. frizon där elever som kommunicerade genom att skrika ofta uppehöll sig.
Det förmodades att vuxennärvaron skulle kunna få en dämpande och tillrättavisande effekt,
samtidigt som den skulle kunna bidra till ett aktivt och medvetet relationsbyggande med
16 eleverna. Fokus på elevrelationerna ansågs vara av ytterst vikt för att uppnå reella och
bestående förändringar i vissa elevgruppers beteendemönster.
Arbetet bedrevs under HT13 av två ungdomscoacher från Hassela Movement Skåne. Dessa
coachedes i sin tur av vår psykologi- och tillika förstelärare, och arbetet översågs av
biträdande rektor.
Ägandeskap
En av utgångspunkterna i förståelsen av den situation som de studierostörande eleverna
befann sig i var att de inte kunde känna igen sig i ett fungerande skolsammanhang p.g.a.
tidigare mångåriga negativa erfarenheter och att det präglat deras inställning till skolan och
personalen som institution.
Vår förståelse var att deras synsätt i grunden kännetecknades av att skolan var en del av ett
samhällssystem som svikit och rent av bestraffat dem. I åtskilliga möten framkom det att det
inte fanns en tillit till skolvärlden, att de saknade förståelse för hur en bör förhålla sig i den,
själva inte kände sig förstådda, uppfattade sig som maktlösa och att inget någonsin
förändrades.
Ett sätt att få eleverna att se sitt sammanhang i skolan som mer meningsfullt ansågs vara att ge
eleverna ett större inflytande över skolverksamheten för att göra skolan till deras egen – en
plats där de känner delaktighet och som de kan identifiera sig med, snarare än sätta sig i
opposition mot. Delaktigheten skulle leda till ett större ansvarstagande för skolan och
därigenom ett arbetsklimat där störningarna av studieron blev färre.
Metoden för att uppnå detta vara tvådelad: Dels öppnades vissa personalmöten upp för
elevdeltagande i fri form, där eleverna inte bara fick vara åhörare utan deltagare, och dels
initierades en kampanj i samverkan med elevkåren vars syfte vara att få igång elevkårsutskott
för att främja elevaktiviteterna på skolan. Drivande i arbetet var skolkuratorn och elevkåren.
Disciplinära åtgärder
I Skollag (2010:800), femte kapitlet, sätts en tydlig fokus på vilka verktyg skolan har att tillgå
vid fall där trygghet och studiero inte kan säkras via samarbete med en elev. 6 § gör t.ex.
gällande att ”Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är
befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med
en elevs ordningsstörande uppträdande.”
17 Större delen av personalgruppen ansåg att skolledningen under det gångna året inte hade
vidtaget tillräckligt tydliga åtgärder gällande disciplinära ärenden. När åtgärder väl vidtogs
bedömdes de ofta komma för sent för att ge avsedd verkan. Det efterfrågades också en större
transparens kring de omständigheter som ledde till besluten kring åtgärderna, i synnerhet då
det rörde större händelser och exempelvis huruvida en elev skulle bli avstängd eller ej.
Ett led i att säkra studieron vara att det skulle kunna ske något snarast möjligt i havererade
situationer där elever var omedgörliga. För det krävdes ett snabbt ingripande från skolan, en
tydligt fungerande disciplinär åtgärdstrappa, att utredningar sker, och en uppbackning av
personalen från ledningen där beslut som ej kan delegeras fattas snarast möjligt för att
avhjälpa en situation av maktlöshet hos både personal och de elever som försöker bedriva
studier. Ansvarig för de nödvändiga förändringarna var rektor.
Utvärdering
Arbetet med den ökade vuxennärvaron utvärderades av biträdande rektor under slutet av
HT13 och resulterade i rapporten ”Utvärdering av elevvärdskap: HT2013” som delgavs
personal och Hassela. Arbetet grundade sig på djupintervjuer med elevvärdarna, arton andra
medarbetare och femton slumpmässigt valda elever. Utvärderingen följdes även upp i ett möte
med elevcoacherna, och vid ett senare tillfälle ännu ett möte med verksamhetsansvarig hos
Hassela Movement tillsammans med elevcoacherna.
Det gjordes inte en formell utvärdering av arbetet med det ökade elevägandeskapet eller hur
den disciplinära åtgärdstrappan utvecklades.
18 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Uppföljning av fokusområde 2013/14 Beslutet att tillsätta elevvärdstjänster följde från att vi av planlösnings- och
bemanningsmässiga skäl inte hade en tillräcklig uppsikt över eleverna då de vistades på vissa
av skolans ytor där personal i regel inte närvarade i en tillräcklig omfattning. Dessa sk.
frizoner som uppstod förde med sig ett negativt och oroligt klimat bland de som vistades där
såväl som andra förbipasserande elever och besökare. Zonernas uppkomst kopplades till att många av eleverna saknade studievana och ofta hade en
bakgrund präglad av en problembild. Att vi skulle öka vår närvaro bland eleverna även när det
inte pågick undervisning sågs som ett nödvändigt steg för att stävja oron och för att vi skulle
kunna vara kulturetablerande och bärande förebilder. Satsningen på elevvärdskapet tog även avstamp i premissen att en god relation mellan
personal och elever var en nödvändig förutsättning för att ö.h.t. kunna inleda ett
förändringsarbete med de grupper av elever som bidrar till att försvåra eller direkt motverka
det eftersträvade skolklimatet. Under en längre del av det föregående skolåret 2012/2013 hade skolan en elevvärdstjänst
tillsatt på deltid som sedermera kom att avvecklas p.g.a. att arbetet saknade de önskade
kvaliteter verksamheten var i behov av. Som en följd av det revideras uppdragsbeskrivningen
för elevvärdskapet och det beslöts att nästa elevvärdskap ska ha en bakomliggande relevant
utbildning med sig. De nya elevvärdarna från Hassela hade det verkställande ansvaret för skolans elevvärdsarbete
utifrån sin uppdragsbeskrivning. Värdarna hade under sin praktik haft kontakt med Hassela
Skåne där de även erbjöds handledning. Hassela hade via deras processkoordinator och
utbildare ansvarat för värdarnas utbildning. Det arbete som utfördes var främst av social karaktär i form av samtal om allt ifrån
idrottsträning, projektarbete och kärlek. Arbetet skedde främst på bottenvåningen. I vissa fall
spelades fotboll med eleverna på deras fritid. Arbetet hade också inslag av tilrättavisanden om
t.ex. hissåkning, undanplockning och för stark musik. Det utförda arbete utgick inte från en
övergripande plan mot fastställda mål. Elevvärdarnas samarbeta med övrig personal bestod av diverse hjälp till receptionen och
medverkande i icke-schemalagd aktivitet som skolan arrangerat på plats. Det var oklart för
elevvärdara hur det egna arbetat hade påverkat pedagogerna, klimatet i de gemensamma
ytorna eller vilken skillnad de egna insatserna gjorde. Personalens inställning till att skolan bedrev ett elevvärdsarbete var ursprungligen positiv men
förbyttes med tiden till en mer skeptisk hållning som kännetecknades av ett avståndstagande
19 från arbetsformerna: Varken skolkulturen eller det egna arbetet bedömdes ha påverkats av
skolans elevvärdsskap. Efter utvärderingen av elevärdskapet avbröt biträdande rektor samarbetet med Hassela Skåne
innan jul då arbetet inte bedrevs i linje med uppdragsbeskrivningen. Målen för arbetet var vid
den tidpuntken inte nådda och skulle, även oberoende av elevvärdskapet, heller inte komma
att uppnås senare under det innevarande skolåret: Resultatet av arbetet med fokusområdet studiero är otillfredsställande och har inte lett till de
förbättringar som eftersträvades, varken utifrån elevvärdskapsarbetet eller det övriga
beträffande ägandeskap och arbetet med de disciplinära åtgärderna. Som det framgår i ovanstående diagram som visar en av frågorna som ställdes i NKIundersökningen som eleverna fick besvara försköts resultatet rakt över med ett sämre index
under innevarande skolår. Resultaten är både tanke- och oroväckande, och ett tydligt
underkännande av vidtagna åtgärder så som de utfördes. Orsakerna till det svaga resultatet kommer diskuteras längre fram. Det kan dock framhållas
redan här att en delförklaring är att kvalitetsarbetet inte bedrivits tillräckligt under det gångna
året. Uppföljning av kunskapsresultat Skolan hade 51 preparandelever (IMPRE) inskrivna som tillsammans utgjorde ca 20% av det
totala antalet elever. 35 av preparandeleverna blev behöriga till ett gymnasieprogram under
året. 50 elever var inskrivna på programinriktat inviduellt val (IMPRO). De utgjorde ca 19%
av skolans elever. Av dem blev 30 behöriga under det gångna året. Sammantaget innebar det att ca 39% av våra elever inte var behörig till gymnasiet då de
skrevs in hos oss. Andelen elever på introduktionsprogrammen är hög men i linje med vårt
uppdrag och utmaning att hjälpa de elever som behöver det mest. 20 Betyg I detta avsnitt följer exempel på några karaktäristiska kurser och hur vilka betyg som satts i
respektive kurs. Först ses dock en översikt av samtliga satta betyg VT14: Inriktningsämne Hantverksteknik 1 Gymnasiegemesamma ämnen Matematik 1a Matematik 1b Jämförs resultaten med Plusgymnasiets snitt för samma kurser i diagrammen nedan låter sig
avvikelser gällande F eventuellt härledas till elevbehörigheten och den matematiksatstning
som gjorts. 21 Samtliga plusgymnasietskolor 13/14 Svenska 1 Svenska som andraspråk 1 Engelska 5 Verkliga svårigheter Spridningen i meritvärde mellan de elever som har högst och lägst är stor och båda grupperna
återfinns på skolan. Den elev som har lågt meritvärde har det i regel kämpigt i många kurser och känner oftast på
förhand själv väl till sin sociala- eller grundskoleproblematik som den har med sig sedan
tidigare. Erfarenheten på skolan är att dessa problem nästan oavsett beskaffenhet och redan
befintligt externt stöd i form av exempelvis socialtjänst, psykolog, rehabilitering et.c.
fortsätter att ha en negativ effekt på elevens studieresultat under de år de finns på skolan. 22 Betyg – ej process Skolan är medveten om en bestående uppfattning som eleverna har om studierna som säger
dem att det är betygen som är målet i sig självt istället för själva kunskaps- och
färdighetsutvecklandet som eleven förvärvar genom sitt arbete med att uppnå kunskapsmålen. Den inställning påträffas oftare hos de elever som har förhållandevis lägre studietradition med
sig och kännetecknas av att de ställer ”vad fick du”-frågor istället för ”vad lärde du dig” eller
”vad kan du utveckla mer”-frågor. Förhållningssättet att det är betyg som förvärvas, inte
färdigheter eller kunskap, och att betyg fås, inte förtjänas som en bedömning av de processer
de varit delaktig i, riskerar att fördunkla vad som egentligen försiggår i skolan, vilka krav som
i själva verket ställs på eleven, vad som bedöms och hur. Detta har successivt börjat avhjälpas
genom användningen av kursmatriser där kopplingarna till kunskapsmålen är tydliga. Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet NKI, Trivsel 23 I en motsvarade men aningen annorlunda utformad enkätundersökning 2012 svarade 70% av
respondenterna positivt på frågan ”Jag ger min skola som helhet ett bra betyg”. Skulle den
datan vara jämförbar med första frågan i diagrammen ovan framgår en ökning från 70%,
2012, till 79% 2013 och slutligen 82% 2014. Trots att medeltalet sjunkit med 0,2 från 2013
har antal elever som satt lägsta värde i enkätundersökningen (1-4, rött) sjunkit med 4%.
Det framgår ett glapp mellan elevernas förväntning och föreställning om skolan och hur de
sedan kommer att uppfatta skolan i verkligheten. En del av diskrepensen kan förklaras av en
orimligt hög förväntning. En känsla av besvikelse är nära till hands i det sammanhanget. En
annan delförklaring kan vara att marknadsföringen, den lokala och/eller centrala, inte varit
tillräcklig tydlig.
En skola med en heterogen elevsammansättning kommer oundvikligen få blandade resultat.
Som skola har vi å andra sidan uppdraget att individanpassa utbildningen, i vilket fall det
skulle vara en given metod att närma sig varje enskild elevs idealskola. 24 Studiemiljö Studieron, eller snarare bristen på den, har varit den röda tråden för fokusområdet och sätts i
ett större sammanhang i diagrammen ovan. Jämfört med föregående år är det aningen färre
som instämmer med påståendet att de kan få arbetsro i skolan (35%), och än fler som menar
att de inte kan få det (37%). Resultatet, att ca 40% av eleverna inte upplever en arbestro i
skolan, är alarmerande även om en beaktar att 28% faller mellan de två ytterligheterna. Elevernas uppfattning är dessvärre välgrundad och problematiken har varit känd sedan
tidigare. Det kan endast konstateras att de insatser som gjordes för att komma tillrätta med
problemet var otillräckliga i den mån de utfördes. Resultatet kring bristen på arbetsron går att sätta i relation till i vilken mån eleverna uppfattar
att de behandlar varandra med respekt samt hur eleverna ser på personalens ansvarstagande
för att alla ska bli behandlade med respekt: De tre frågeställningarna har gemensamma
25 beröringspunkter som gör frågorna till en enda övergripande om vilken värdegrund som finns
i skolan bland de som är verksamma i den.
Undervisning Vi använder Schoolsoft som lärplattform: Verktyget, i form av en hemsideportal dit elev och
vårdnadshavare äger tillträde via personligt login, bör ge en komplett daglig överblick av
pågående kurser, bedömningen i dem, kursmatriser, pågående uppgifter, feedback på arbetet,
läxor, provresultat m.m. Utöver det finns en kontinuerlig kontakt i mötena mellan pedagog
och elev, och terminsvisa kallelser för utvecklingssamtal samt extra kallelser vid fall där
eleven riskerar att ej nå kunskapsmålen. Vid alla nämnda tillfällen informerar pedagogen eleven hur det går för den i skolarbetet.
Många av pedagogerna använder dessutom formativ bedömning som ett regelrätt inslag i
utbildningen. Det är av de skälen svårt att redogöra för skälen till varför ca 40% inte
instämmer med påståendet att läraren informerar dem om hur det går för dem i skolarbetet.
Andelen påstådda oinformerade elever är intressant nog näst intill identisk oavsett om en ser
på Plusgymnasiet lokalt, helhet eller sett till samtliga av Academedias skolor.
26 Kursbetyg och nationella prov Överlag gick det att se en kausalitet mellan resultaten på nationella proven i Engelska 5 & 6
och det slutbetyg som uppnåddes på kursen. Detta sågs som ett led i en kvalitetssäkring för att
fastställa att de tidigare uppnådda resultaten stämmer överens med den tolkning av nivå som
skolverket gör av kunskapskraven. Pedagoger i svenska, engelska och matematik gör alla gällande att de nationella proven inte
betraktats som ett kursprov där samtliga kunskapskrav prövats, vilket var varför det inte
nödvändigtvis gick att se någon korrelation mellan resultaten. I vissa fall utfaller resultaten
likadant, medan de i andra kan skilja något betygssteg upp eller ner på betygsskalan.
Satta betyg på nationella proven 13/14
Engelska 5
A
0%
B
7%
C
13%
D
25%
E
18%
F
11%
Engelska 6
1%
4%
12%
14%
28%
3%
Svenska 1
Matematik
1b
0%
0%
5%
0%
12%
0%
12%
0%
16%
16%
3%
68%
I matematik presterade våra elever bättre i korta och tydligt avgränsade moment, detta i
kontrast till den utformning som de nationella proven hade. Många av eleverna som inte
klarade nationella proven hade under kursens gång visat tillräckliga kunskaper för E. Uppföljning av NMI 27 Generellt präglas skolans personal av en handlingskraft och en nybyggarenergi. Vi har skapat
positiva samarbetsformer, har utvecklats tillsammans och har högt i tak för de frågor vi
dryftar. Arbetsfördelningen och arbetet i de två arbetslagen fick rejäla lyft som följd av en
ökad tydlighet och mer definierade möten och rutiner.
Med våra olika bakgrunder och livserfarenheter som vi har med oss kompletterar vi varandra
väl och har ett prestigelöst och inkluderande förhållningssätt till varandra. Satt i relation till att
en majoritet av våra elever har en mångkulturell anknytning kan det samtidigt finnas
anledning att fråga sig hur det återspeglas i personalgruppens sammansättning och om det
skulle vara relevant att se närmare på exempelvis kulturellt kapital vid framtida tjänstetillsättning för att främja mångfalden ytterligare bland personalen.
Medan delar av personalens potential tagits tillvara har det också funnits andra som inte
verkar ha nyttjats fullt ut bland personalstyrkan: Ledingens arbetet i riktning mot högre
måluppfyllelse ansågs kunna utvecklas mer, och vara mer vägledande.
Nära slutet av VT14 inleddes en rekrytering av ny rektor som ett led i att kvalitetssäkra och
fortsätta utvecklingen utifrån personalgruppens potential.
28 6 Sammanfattning 2013/2014 Måluppfyllelsen för skolan är 80%, vilken är identiskt med föregående skolår.
Det gångna året har varit utmanande för skolan på flera sätt. Nytt ledarskap medförde både ny
kompetens och väl behövda visioner men även en initieringsperiod över till något nytt som
slutligen inte riktigt nådde riktigt ända fram. Verksamhetens måluppfyllelse i stort har sammantaget inte rört sig i önskad riktning.
Befintliga brister har i vissa fall inte åtgärdats i tillräcklig omfattning. Arbetet med
fokusområdet gav heller ej den önskade effekten. En av orsakerna till att det på en del
områden råder en kvalitativ status quo är att ledningen missbedömde problematiken och inte
vidtog adekvata åtgärder. Skolans svaghet är samtidigt dess styrka och i båda fallen rör det sig om hur vi arbetar inom
personalgruppen: Skolan är i behov av ett aktivt ledarskap som tillsammans med
huvudmannen granskar och kvalitetssäkrar verksamheten, ger klara besked, upprättar
strukturer, tillvaratar alla de styrkor som finns bland personalen samtidigt som potentialen och
personalutveckling lyfts fram och skolans gemensamma värdegrund fastslås.
29 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 Vi har inte nått den önskvärda måluppfyllelsen för skolan. Det har saknats tydliga rutiner,
struktur och uppföljning i den mån som skulle behövas. Med ny rektor och ledning är de
strukturella bristerna under bearbetning. Målbild Nedanstående är mätbara delmål för 2014/15 för skolan att uppnå. På sikt är målbilden
betydligt högre. NKI
60%
NMI
67%
Andelen elever med gymnasieexamen:
100%
Studiemiljö (elevenkät)
67% Fokusområden läsåret 2014/2015 Allra viktigast är att öka måluppfyllelsen på skolan. För att uppnå det fokuserar vi under
2014/2015 på tre huvudområden: förbättrade rutiner kring vägledning och individuella
studieplaner, förbättrad individuell uppföljning av samtliga elever samt ökad trygghet och
studiero. Handlingsplan läsåret 2014/2015 För att förbättra rutiner kring vägledning och studieplaner satsar vi på fortbildningsinsatser för
administratörer, på ökad tillgång till syv, på att skapa rutiner mellan mentorer, skolledning
och administration, samt på ökad kunskap bland mentorer kring studieplaner. Insatserna
initieras under höstterminen och följs upp under vårterminen och vid behov förstärks de
ytterligare. Samtliga utvärderas i juni. Rektor har huvudansvar i samarbete med
ledningsgrupp, med anlitad fortbildningspersonal samt studie- och yrkesvägledare.
För förbättrad individuell uppföljning utarbetas strukturerade informationsrutiner mellan EHT
och mentorer/arbetslag. Det upprättas också uppföljningssystem för undervisande pedagoger,
mentorer och EHT. En ny specialpedagog anställs från terminsstart för utredningar och
upprättande av åtgärdsprogram. Rektor har huvudansvar i samarbete med ledningsgrupp,
arbetslag och EHT.
30 Trygghet och studiero är ett processarbete. Några faktiska insatser är ökad vuxennärvaro på
samtliga våningsplan (arbetsrum omfördelade), översyn över lokalisering av uppehållsrum,
caféverksamhet och liknande utrymmen/verksamhet. För att möta elevers olika behov och
olika agerande satsar vi på stärkt ledarskap hos pedagoger och övrig personal. Där är
fortbildning bokad till 2-3 oktober, eventuell uppföljning i januari, beroende på utfall.
Temadagar kring värdegrundsfrågor med skolans alla elever äger rum 24/9 med uppföljning
10/3. Utöver värderingsövningar görs även enkätundersökningar som används som underlag
för plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. Ansvar för processer och
fortbildning har rektor och EHT, för den dagliga verksamheten ansvarar samtliga vuxna med
närvaro och ingripande vid behov . 31