Beslut Nr 44/2012/2 Dnr LSSAVI/31/04.09/2010 Givet efter anslag

Download Report

Transcript Beslut Nr 44/2012/2 Dnr LSSAVI/31/04.09/2010 Givet efter anslag

Västra och Inre Finland
Beslut
Nr 44/2012/2
Dnr LSSAVI/31/04.09/2010
Givet efter anslag
27.6.2012
ÄRENDE
Byggande av en vägbank försedd med en bro och trummor i sundet
mellan Pirklot Vartkari och holmen Korpeslot Lillandet i Bertby och Miemoisby byar samt bestående nyttjanderätt till det för vägbanken och
bron erforderliga vattenområdet Skärgårdsvattenområde 946-876-1-1,
Vörå
SÖKANDEN
Mikael Halkola, Judith Heir, Karita Henriksson, Marica Holm, Eva Holmström, Ilkka Kahilakoski, Paula Kahilakoski, Gunhild Karlsson, Eero Kivipelto, Raija Kivipelto, Gustav Lundström, Ilkka Luoma, Thomas Nybacka, Lassi Perälä, Gunvor Sjöberg, Arnold Sten, Aaro Toivio, Juhani
Toivio, Jukka Toivio, Annika Wikman, Helena Wikman, Mårten Wikman
ANTECKNING
Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört 31.12.2009. Från och
med 1.1.2010 har Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk fortsatt handläggningen av detta ärende.
Vörå–Maxmo kommun har 1.1.2011 tillsammans med Oravais kommun
bildat Vörå kommun.
ANSÖKAN
Sökandena har med en ansökan, som anhängiggjorts vid Västra Finlands miljötillståndsverk 21.12.2009 och kompletterats 31.8.2010,
17.6.2010, 30.11.2011, 5.1.2012, 8.2.2012 och 24.5.2012 anhållit om
tillstånd för byggande av en vägbank försedd med en bro och trummor i
sundet mellan Pirklot Vartkari och holmen Korpeslot Lillandet i Bertby
och Miemoisby byar i Vörå–Maxmo kommun samt bestående nyttjanderätt till det för vägbanken och bron erforderliga vattenområdet Skärgårdsvattenområde 945-876-1-1, fr.o.m. 1.1.2011 946-876-1-1.
De i den ursprungliga ansökan som sökanden antecknade personerna
har ägt följande fastigheter: Mikael Halkola (Korpislot RNr 3:37), Judith
Heir (Solkusten RNr 8:21), Karita Henriksson (Henriksson I RNr 8:27
och Henriksson II RNr 8:64), Marica Holm och Gunvor Sjöberg (Nygård
RNr 8:9), Eva Holmström (Västerbo RNr 3:46), Ilkka Kahilakoski och
Paula Kahilakoski (Lepola RNr 8:19), Gunhild Karlsson (Gunlid RNr
3:22), Eero Kivipelto och Raija Kivipelto (Metsola RNr 8:18), Karl-Erik
REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND
tfn 020 636 1060
Huvudverksamhetsstället
fax 06 317 4817
i Vasa
[email protected]
Wolffskavägen 35
www.rfv.fi
PB 200, 65101 Vasa
2
Lindman och Anneli Lindman (Korpisluot RNr 3:19 och Holm I RNr
8:23), Gustav Lundström (Sanda RNr 3:20), Ilkka Luoma (Vaarinkehuma RNr 8:22), Hanne Koskinen och Panu Koskinen (Koskinen RNr
8:63), Lassi Perälä (Mörrimetsä RNr 8:26), Arnold Sten (Granskog RNr
3:24), Aaro Toivio, Juhani Toivio och Jukka Toivio (Sjöstrand RNr
3:113, Holm 2 RNr 8:10 och Strandäng RNr 8:20) samt Annie Viklund
(Stengrund RNr 3:114), samtliga i Miemoisby by i Vörå kommun.
Sökanden har i sin komplettering av ansökan som tillställts regionförvaltningsverket 31.8.2010 korrigerat uppgifterna som gäller sökandena
till den delen att Annika Wikman, Helena Wikman och Mårten Wikman
fungerar som sökanden i egenskap av ägare till fastigheten Stengrund
RNr 3:114.
PLAN
Projektets syfte
Projektets syfte är att skapa en fast vägförbindelse från Pirklot Vartkari
på fastlandet till ön Korpeslot i Miemoisby by i Vörå kommun och därigenom förbättra tillgängligheten till de på Korpeslot belägna 28 fastigheterna, av vilka sökandena äger en stor del. En del av fastigheterna är
skogsbruksfastigheter och en del fritidsfastigheter.
Havsområdet och dess användning
Det ifrågavarande havsområdet är beläget i Vörå inre skärgård. Området avgränsas från det öppna havsområdet i väster och i norr av en väg
med broar och vägbankar. Vägen (den s.k. Österövägen) går från Särkimo via Vatilot, Bjonholmen, Granholmen och Västerö till Österö. I
nordost är havsområdet öppnare. Landskapet är typiskt för den inre
skärgården, ställvis kuperat och ställvis lågt. Vegetationen består huvudsakligen av blandskog.
Havsområdet är mycket stenigt och vattendjupet varierar från 13 m väster om Korpeslot till ca 3 m vid platsen för den planerade bron. Vattenkvaliteten är relativt bra. Vattenströmningen i nord–sydlig riktning sker
delvis genom broöppningen i sundet mellan Granholmen och Pirklot och
delvis via det öppna havsområdet öster om Kailot och Österö. Vattenströmningen i ost–västlig riktning sker via Pirklotfjärden och söder om
Korpeslot.
Inom projektets verkningsområde finns inga Natura 2000 -områden och
inte heller naturskyddsområden eller sådana strandängar, som borde
skyddas.
Båttrafiken i området utgörs uteslutande av trafik med öppna småbåtar.
Större båtar färdas längs leder söder och öster om Korpeslot. Österövägens broar hindrar alla större båtar från att passera väster om Korpeslot, eftersom vägens broöppningar är ca 3 m höga. Sundom båt- och
3
farledsklubb har märkt ut en småbåtsled i sundet mellan Vartkari och
Korpeslot Lillandet.
Inom projektområdet bedrivs inget yrkesfiske i större skala. Det yrkesfiske som förekommer bedrivs öster om Kaitlot och Österö samt i det
öppna havsområdet väster om Österövägen. Den närmaste lekplatsen
för sik och strömming är nära den planerade bron, men lekplatsens betydelse har redan tidigare minskat väsentligt. Nära projektområdet finns
inga betydande lekplatser för gädda, abborre och mört.
Planläggningen
I generalplanen över stränder och bosättningsområden i före detta
Maxmo kommun har Vartkars sund betecknats som vattenområde (W).
Större delen av ön Korpeslot har betecknats som jord- och skogsbruksdominerat område (M) med undantag av de på öns stränder belägna fritidsfastigheterna, vilka har betecknats som områden för fritidsbostäder
(RA). För ön Korpeslots sydvästra del har det dessutom fastställts en
strandplan, som omfattar tre bebyggda och två obebyggda fastigheter
samt ett område för skogsbruk.
Sökandena har ansett att den planerade bron och brobankarna inte inverkar menligt på planläggningen av området.
Den planerade vägbanken och bron
Vägbanken och bron byggs så att de så bra som möjligt smälter in i den
omgivande miljön. Själva bron består av en stålbalkskonstruktion utan
viktbegränsning, som förses med trälock. Bron byggs över småbåtsleden så att vattenflödet inte försämras och småbåtstrafiken inte försvåras. Vägbankens och brons sammanlagda längd blir ca 130 m. Brons
höjd blir ca 4 m och dess underfartshöjd ca 3 m beräknat från vattenhöjden N60 -0,30 m. Broöppningens bredd blir 18,2 m.
Vägbanken byggs av sprängsten och förses med asfalt eller oljegrus eller någon annan permanent beläggning för att förhindra eventuell
dammolägenhet. Mängden byggnadsmaterial som behövs för banken
uppgår till 5 500–6 000 m3. Bankens höjd blir ca 2 m beräknat från medelvattenstånd. För att förbättra vattengenomströmningen i sundet förses vägbanken med två trummor, vilkas diameter är 1,0 m.
Byggnadsarbetena utförs på vintern och beräknas ta 3–5 månader.
Vägbanken byggs från den i Bertby by belägna fastigheten Varkasholmen RNr 4:50, som ägs av Jan-Ole Lindman till fastigheten Granlund
RNr 3:36 i Miemois by, som ägs av Kent och Eivor Granlund. Ägarna till
fastigheterna har gett samtycken till att vägbanken byggs från deras
fastigheter.
4
Sökandena har godkänt Jan-Ole Lindmans yrkande om byggande av ett
överfartsställe för snöskotrar. Överfartsstället bör byggas på vattenområdet eller tillandningsområdet vid fastigheten Varkasholmens RNr 4:50
strandlinje i enlighet med den till kompletteringen bifogade kartan.
Bredden på överfartsstället får vara högst 3 m.
Nyttjanderätt till det för vägbanken och bron behövliga vattenområdet
Vägbanken och bron byggs på det av delägarlaget Maxmo Skärgårds
samfällighet ägda samfällda området Skärgårdsvattenområde 946-8761-1 i Vörå kommun. De av sökandena ägda fastigheternas sammanlagda andel av det ca 18 600 ha stora vattenområdet är 10,838164, vilket
motsvarar ca 20 ha. Arealen för området som sökandena behöver nyttjanderätt till är ca 2 600 m2.
Projektets verkningar på miljön
Vägbanken och bron kommer att förändra vattenlandskapet. Bron
kommer att stiga rätt högt, emedan broöppningen har planerats så bred
att vattenströmningen i sundet inte försämras och emedan underfartshöjden planerats till samma höjd som Österövägens broar för att inte
försvåra båttrafiken i området. Förändringen kommer att vara som störst
under de första åren, men inom några år kommer vegetationen att täcka
vägbanken.
-
På udden Vartkari, som hör till den Jan-Ole Lindman ägda fastigheten Varkasholmen RNr 4:50, finns inga byggnader.
-
Byggnaderna på fritidsfastigheterna Blåbärsstranden RNr 4:10,
som ägs av Ann-Christine Pöyhönen och Soludden RNr 4:20, som
ägs av Henrik Lindman, finns på stranden mot väster. Vägbanken
kommer inte att synas från byggnaderna, eftersom sikten till banken
är skymd av terrängen och växtligheten.
-
Fastigheten Kelokallio RNr 4:19, som ägs av Jukka Vesalainen och
Riitta Viitala, är en fritidsfastighet. Fastigheten är belägen på ett avstånd om ca 150 m från vägbanken och bron och dessa syns från
fastigheten. Den landskapsmässiga förändringen är ringa.
-
Fastigheten Pennilä RNr 4:9, som ägs av Lasse och Hanne Penninkangas, är en fritidsfastighet. Fastigheten är belägen på ett avstånd om ca 150 m från den närmaste delen av vägbanken. Vägbanken syns närmast från fastighetens strand och knappt alls från
byggnaderna på fastigheten. Den landskapsmässiga förändringen
är obetydlig.
-
För fastigheterna Stengrund RNr 3:114 och Granskog RNr 3:24 har
i strandgeneralplanen antecknats varsin byggplats. Från fastighe-
5
terna ser man till vägbanken, men avståndet till den närmaste delen
av banken är ca 300 m. Förändringen i vattenlandskapet är minimal.
Vägbanken och bron kommer inte enligt sökandena att ha skadliga
verkningar eller förorsaka men på fastigheternas stränder, vattenkvaliteten eller fisket som bedrivs i området. Vägbanken och bron kommer att
åsamka enbart till utsikten över landskapet hänförligt men till följd av
förändringar som sker utanför fastigheterna. Dessa förändringar utgör
inte sådan skada, men eller annan förlust av förmån som bör ersättas
enligt vattenlagen.
Nyttan av projektet
Den fasta vägförbindelsen medför nytta för alla de på holmen Korpeslot
belägna fastigheterna. I och med att tillgängligheten till fastigheterna
förbättras, kommer fastigheternas bruks- och försäljningsvärde att öka
och möjligheten att få avkastning från skogsbruket att förbättras. Enligt
den till ansökan bifogade 12.8.2009 daterade värderingen är det sammanlagda värdet för de 22 byggnadsplatserna i Korpeslot strandgeneralplan 660 000 euro utan fast vägförbindelse och 1 100 000 euro med
fast vägförbindelse. Därtill bör enligt sökanden läggas de på Korpeslot
belägna fem strandplanerade fritidsfastigheternas värdestegring om
sammanlagt 100 000 euro. Den sammanlagda värdestegringen för alla
fastigheter blir då 540 000 euro. Till detta bör ytterligare läggas värdestegringen för skogsmark.
HANDLÄGGNING AV ÄRENDET
Kungörelse
Regionförvaltningsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 § vattenlagen
tillkännagivit ansökan med kungörelse i regionförvaltningsverket och i
Vörå–Maxmo kommun och berett tillfälle att senast 1.12.2010 anföra
påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som
framgår av handlingarna.
Påminnelser och yrkanden
1) Ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral har konstaterat att det på
projektets verkningsområde inte finns några Natura 2000 -områden och
inte heller några i naturvårdslagen avsedda naturskyddsobjekt. De
största verkningarna på miljön, som orsakas av projektet, är förändringarna i landskapet samt de arbetstida menen pga. uppgrumlingen av
vattnet. Ansvarsområdet för miljön har ansett att tillstånd kan beviljas
med sedvanliga tillståndsbestämmelser. Arbeten, som stör fåglarnas
häckning och orsakar uppgrumling av vattnet bör undvikas fr.o.m. april
till slutet av augusti. Den arbetstida vattenkvaliteten bör kontrolleras enligt ett av NTM-centralen godkänt kontrollprogram. Ett förslag till kon-
6
trollprogram bör tillställas NTM-centralen i god tid före inledandet av arbetena.
2) Fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral har konstaterat att det inte finns några kända lekplatser för vårlekande fisk i närheten av projektområdet. Däremot finns det enligt en utredning som gjorts år 1985 lekområden för sik och strömming i Varkats
sund. Enligt ansökningshandlingarna har lekplatsen för sik och strömming redan tidigare försvagats väsentligt, men sökandena har inte presenterat någon tillförlitlig utredning som stöder detta påstående. Ansökan bör kompletteras med i fält gjorda undersökningar över fiskleken i
området innan ärendet avgörs. Sedan då undersökningsresultaten finns
tillgängliga bör utlåtande begäras av fiskerigruppen och fiskerättsinnehavaren.
3) Kommunstyrelsen i Vörå–Maxmo kommun har inte haft någonting
att anmärka med anledning av ansökan.
4) AA har framfört att han har ett turismföretag i Vesteröby i Maxmo
skärgård på Granholmen och även idkar passagerarbåttrafik i området.
Rena vatten och farbara båtleder är viktiga för företaget. Mendelin har
ansett att broplanen borde förbättras så att broöppningens fria höjd
skulle ökas till 3,6 m, vägtrumman på Pirklot sidan borde förstoras till
diametern 1,6 m och en lika stor vägtrumma borde anläggas på Korpeslot sidan. Trummorna bör anläggas så djupt att de vid medelvattenstånd
är helt under vattenytan. Broöppningen bör placeras i sundets djupaste
område, men ändå närmare Korpeslot så att det inte uppstår en krök i
båtleden, som försämrar sikten. Bropelarna bör gjutas tillräckligt djupt,
så att pelarnas stödmassor inte stänger till vattenströmningsöppningen.
Som motivering för yrkandena har Mendelin framfört att vattnets strömning borde hindras i minsta möjliga mån med tanke på turismen, bosättningen, rekreationsbruket, fisket och båttrafiken. Broöppningens fria
höjd bör höjas redan i byggnadsskedet så att den nya bron inte i likhet
med Abborrgrundsbron blir ett hinder för användningen av båtleden.
5) BB m.fl. har i egenskap av fastighetsägare på Pirklot framfört att
Vartkars sund är en viktig öppning mellan Pirklotfjärden och Kalotfjärden. Dessa fjärdar samt Särkimofjärden fungerar som lekplats för alla
fiskarter såsom sik, gädda, abborre, lake och strömming. För att vattnet
i dessa fjärdar inte ska försämras då bron och brobankarna byggs, bör
det med tanke på vattenkvaliteten göras så stora hål för vattenmassorna att möjligast mycket vatten kan strömma igenom. Påminnarna har
ansett att broöppningen helst borde göras 6 m bredare. Om detta inte är
möjligt har påminnarna yrkat att det anläggs tre brotrummor av vilka en
på Korpeslot sidan och två vid Vartkarsholmen. Trummornas diameter
bör förstoras från 1 000 mm till 3 000 mm. Vid byggandet av brobankarna bör allt bottenslam tas bort och föras i land.
7
6) CC och DD, båda fastigheterna i Bertby by i Vörå kommun, har i första hand yrkat att tillstånd inte beviljas. Med avseende på processen
har påminnarna yrkat att regionförvaltningsverket förrättar besiktning på
platsen för att utreda de av projektet orsakade menen, att det i regionförvaltningsverkets sammansättning som handlägger ärendet finns en
limnolog, att regionförvaltningsverket å tjänstens vägnar utreder omfattningen av yrkes- och rekreationsfisket i området och införskaffar utlåtanden om verkningarna på fiskbeståndet av Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral och på vattendraget av Södra Österbottens närings, trafik- och miljöcentral samt att påminnarna bereds tillfälle att uttala sig
om införskaffade utlåtanden och eventuella tilläggsutredningar. Om tillstånd beviljas bör som tillståndsbestämmelser medtas i beslutet att broöppningen bör vara minst 50 m, tillståndshavaren under minst 20 år ska
följa upp och rapportera vattenkvaliteten i området samt utreda fiskbeståndet och på ett sakenligt sätt genom utplantering av fisk ombesörja
bevarandet av fiskbeståndet på den nivå, som har rått före förverkligandet av projektet. Tillståndshavarna bör därtill solidariskt ersätta menet
som orsakas fastigheten RNr 4:19 med 60 000 euro och fastigheten
RNr 4:9 med 30 000 euro jämte laga dröjsmålsränta fr.o.m. att regionförvaltningsverket har gett sitt beslut samt påminnarnas kostnader i
egenskap av parter och för ombudet jämte laga ränta.
Regionförvaltningsverket bör tillse att det inte vidtas åtgärder i vattendraget eller på land, som strider mot 1 kap. 15 § vattenlagen. Byggandet av bron i enlighet med ansökan inverkar skadligt på vattendragets
strömningsförhållanden och vattenväxlingen, vilket leder till sämre vattenkvalitet, igenväxning och riklig vassväxt kring bron och påminnarnas
fastigheter. Projektet försämrar vattendragets reningsförmåga, ändrar
kungsådran och försvårar användningen av allmän farled. Området är
viktigt för strömmingens och sikens förökning. Förändringen av vattnets
strömningsförhållanden och de därav orsakade följderna är skadliga för
fiskarna och deras förökning samt för häckande havsörnar, gråhakedoppingar och spillkråkor. Påminnarnas fastigheter är belägna i ett naturskönt, obebyggt ödemarkslandskap och biltrafik skulle störa användningen av fastigheterna. Projektet och trafiken skulle betydligt minska
naturskönheten, trivseln i omgivningen, kulturvärdena och vattendragets
användning för vattenförsörjning och dess lämplighet för rekreationsändamål. Påminnarna har också hänvisat till 2 kap. 3 § vattenlagen.
Projektet medför inte den påstådda nyttan för fastigheterna i dess verkningsområde. Man har redan länge tagit sig till fastigheterna med båt,
vilket inte har medfört oskäliga kostnader jämfört med den av bron orsakade skadliga förändringen i vattendraget. Byggandet av bron och
trafiken på den kränker allmänt och enskilt intresse mer än nämnvärt.
Nyttan av byggandet är inte betydlig i förhållande till skador, men eller
andra förluster av förmåner byggandet medför. Eftersom penningvärdet
för dessa är svårt att definiera och eftersom förlusten av förmåner vid
sidan av penningvärdet också har annat värde, bör regionförvaltnings-
8
verket vid prövning av förutsättningarna för tillståndet i enlighet med 2
kap. 11 § 3 mom. vattenlagen jämföra betydelsen av projektet och den
förmån som går förlorad från en allmän synvinkel. Nyttan av projektet i
form av de bebyggda rekreationsfastigheternas värdestegring är liten ur
allmän synpunkt och kan inte anses vara betydlig jämfört med menet
som orsakas det allmänna intresset. Värdet på påminnarnas fastigheter
minskar pga. den av bron orsakade skadliga förändringen i vattendraget, minskningen i fiskbeståndet och möjligheten till rekreationsfiske och
den av bron och trafiken orsakade skadliga förändringen i naturskönheten, kulturvärdena och omgivningens trivsel. Beträffande fastigheten
RNr 4:19 är den landskapsmässiga förändringen väsentlig och skadlig.
7) EE har yrkat att brofästet på Korpeslotsidan, som har planerats till
den av påminnarna ägda fastigheten, flyttas 10–15 m västerut. På fastigheten finns en oanvänd byggrätt som bör användas på den s.k. norra
udden. Om bron förverkligas enligt planen kommer den att ha en negativ inverkan på tomtområdet i och med att den delar den norra udden på
mitten. Genom en förflyttning av brofästet minimeras vägens negativa
inverkan och en byggnadsplats kan bildas på den östra sidan av vägen.
Påminnarna har bifogat en karta på vilken brofästets önskade placering
är inritad. Påminnarna har i övrigt inte haft någonting att anmärka mot
bron.
Förklaring
Sökandena har 17.6.2011 tillställt regionförvaltningsverket sin förklaring
med anledning av de påminnelserna som framförts i ärendet.
Sökandena har beträffande påminnelsen av ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral anfört att byggarbetena kommer att utföras under vinterhalvåret och att vattenkvaliteten under byggtiden kontrolleras i enlighet med ett kontrollprogram som godkänns av NTM-centralen.
Sökandena har yrkat att AAs yrkanden förkastas och har framfört att de
vid planeringen av projektet noga har efterföljt myndigheternas krav så
att skadorna och menen på miljön blir så små som möjligt. Broöppningens bredd baserar sig på en sakkunnigs beräkning av vattenflödet och
de planerade vägtrummorna garanterar att vattenflödet är tillräckligt
även vid stränderna. Broöppningens höjd är densamma som vid Abborrgrundet under Österövägen och därmed finns det ingen anledning
att bygga en högre bro. Båtar som är högre än broöppningen kan färdas
söder om Korpeslot.
Sökandena har yrkat att BBs m.fl. yrkanden förkastas. Sökandena har
framfört att ansvarsfrågorna gällande Pirklot-vägen avgörs vid den framtida vägförrättningen. Till övriga delar har sökandena hänvisat till myndigheternas utlåtanden och det med anledning av AAs påminnelse anförda. Beträffande fisket har sökandena hänvisat till materialet, som bifogats till ansökningshandlingarna, av vilket framgår att det inom pro-
9
jektområdet inte finns några betydelsefulla fiskelekplatser som skulle ta
skada av projektet.
Sökandena har beträffande CCs samt DDs påminnelse med hänvisning till sina motiveringar ansett att tillståndet ska beviljas. Sökandena
har inte motsatt sig förrättande av besiktning, men har ansett att handlingarna ger tillräcklig information och att besiktning inte behövs. Beträffande yrkandena som gäller fisket har sökandena hänvisat till den utredning av fiskelekplatser, som sökandena med anledning av regionförvaltningsverkets kompletteringsbegäran skulle utföra under sommaren
2011. Sökandena har konstaterat att myndigheten avgör sin beslutssammansättning samt påminnarnas möjligheter att bemöta sökandenas
förklaring. Yrkandet gällande broöppningens storlek bör förkastas på de
grunder som sökandena anfört med anledning av övriga påminnelser.
Behovet av kontrollprogram avgörs av myndigheten. Skadeståndsyrkandena bör förkastas med beaktande av att de landskapsmässiga
verkningarna är ringa för den av CC ägda fastigheten Kelokallio RNr
4:19 och obetydliga för den av DD ägda fastigheten Pennilä RNr 4:9.
Dessa fastigheter har inte enligt Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis (HFD:2009:59) rätt att enligt vattenlagen erhålla ersättningar. Likaså bör yrkandet gällande ersättande av påminnarnas kostnader förkastas såsom ogrundat, eftersom parterna enligt 16 kap. 27 § 1 mom.
vattenlagen själva står för sina kostnader och det inte finns sådana i 2
mom. nämnda särskilda skäl som skulle berättiga påminnarna att erhålla ersättning för sina kostnader. Sökandena har kunnat påvisa att värdestegringen på fastigheterna på Korpeslot är betydande och det framkommer bl.a. i det till ansökan bifogade värderingsutlåtandet av Raimo
Niskanen.
Komplettering av ansökan
Sökandena har 17.6.2011 meddelat att de har godkänt EEs yrkande
gällande vägbankens placering och ändrat planen så att det planerade
läget för banken på Korpeslot motsvarar påminnarnas yrkande. Sökandena har ansett att ändringen inte har någon betydelse vare sig miljömässigt eller landskapsmässigt.
Sökandena har meddelat att Karl-Erik och Anneli Lindman, som ursprungligen varit sökanden i ärendet, avstått från ansökan.
Sökandena har 30.11.2011 tillställt regionförvaltningsverket en utredning över fiskleken och fiskvandringen vid Vartkars sund. Utredningen
har utförts genom undersökningar på platsen, provfiske och intervjuer
med fiskare i området. I utredningen konstateras att området vid sundet
är fiskrikt och att en stor mängd fiskyngel förekommer i området under
sommaren. Ingen egentlig fisklek förekommer dock i området för broprojektet. I närheten av området finns tre mindre lekvikar för gädda, abborre och mörtfisk. Sik förekommer i små mängder norr om projektom-
10
rådet, men inte vid Vartkars sund. I utredningen konstateras att själva
broöppningen är smal och grund, vilket minskar vattenströmningen i
sundet och kan orsaka en alltför stark ström genom broöppningen. Detta kan leda till att fiskarna inte kan vandra fritt igenom sundet och t.o.m.
små båtar kan ha svårt att ta sig genom broöppningen. I utredningen
har föreslagits att diametern för trummorna, som placeras i vägbanken,
ökas från 1 m till 3 m.
Sökandena har i sin komplettering, som tillställts 5.1.2012 ändrat sin
ansökan så att trumman, som byggs i vägbanken på Vartkarisidan får
en diameter om 3 m. Eftersom havsbottnen är stenig och djupförhållandena besvärliga är det bäst att fastställa trummans placering i samband
med byggnadsarbetena. Om regionförvaltningsverket anser att det behövs en trumma med en diameter om 3 m även på Korpeslotsidan,
godkänner sökandena detta.
Sökandena har 5.1.2012 meddelat att Thomas Nybacka har köpt fastigheten Koskinen RNr 8:63 i Miemoisby by i Vörå kommun och är sökande i ärendet istället för fastighetens tidigare ägare Hanne och Panu
Koskinen.
Sökandena har 24.5.2012 tillställt regionförvaltningsverket tilläggsutredning gällande Vartkari strandplan. Området på vilket vägbanken byggs
har i planen betecknats som närrekreationsområde (VL). Enligt planebestämmelserna är gallringshuggning tillåten, men området bör i huvudsak bevaras i naturtillstånd. Sökandena har konstaterat att den planerade vägen kommer att byggas så att den inte strider mot planebestämmelserna och att trädbeståndet längs vägen bibehålls så orört som
möjligt. Sökandena har även konstaterat att kommunstyrelsen i dåvarande Vörå–Maxmo kommun i sin påminnelse 29.11.2010 inte har haft
någonting att anmärka mot projektet. Vid behov kan sökandena söka
ändring i strandplanen.
Utlåtande
Fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral
har 14.2.2012 tillställt regionförvaltningsverket sitt utlåtande med anledning av utredningen över fiskleken och fiskvandringen vid Vartkars
sund. Fiskerigruppen har ansett att utredningen till sin omfattning är tillräcklig gällande de vårlekande fiskarternas lek och yngelförekomst i
området. Eftersom det inte kunnat göras skopningar på våren eller yngelnotningar på sommaren är det inte uteslutet att det förekommer siklek
i området. På basis av nätprovfisket och intervjuer kan man anta att det
inte förekommer någon betydande siklek i området. Fiskerigruppen har
ansett att tillstånd kan beviljas. Tillståndshavaren bör åläggas att undersöka projektets inverkan på fiskens lek på ett av NTM-centralen godkänt sätt. Fiskerigruppen har understött förslaget om användning av
trummor, vilkas diameter är 3 m eller alternativt valvbågar i vägbankarna.
11
Bemötande
Sökandena har 4.4.2012 tillställt regionförvaltningsverket sitt bemötande med anledning av utlåtandet av Fiskerigruppen vid Österbottens
närings-, trafik- och miljöcentral. Sökandena har uppgivit att de godkänner utlåtandet och förslaget att ålägga dem att undersöka brobyggets eventuella inverkan på fiskleken.
REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE
Avgörande av tillstånd
Regionförvaltningsverket beviljar Mikael Halkola (Korpislot RNr 3:37),
Judith Heir (Solkusten RNr 8:21), Karita Henriksson (Henriksson I RNr
8:27 och Henriksson II RNr 8:64), Marica Holm och Gunvor Sjöberg
(Nygård RNr 8:9), Eva Holmström (Västerbo RNr 3:46), Ilkka Kahilakoski och Paula Kahilakoski (Lepola RNr 8:19), Gunhild Karlsson (Gunlid
RNr 3:22), Eero Kivipelto och Raija Kivipelto (Metsola RNr 8:18), Gustav Lundström (Sanda RNr 3:20), Ilkka Luoma (Vaarinkehuma RNr
8:22), Thomas Nybacka (Koskinen RNr 8:63), Lassi Perälä (Mörrimetsä
RNr 8:26), Arnold Sten (Granskog RNr 3:24), Aaro Toivio, Juhani Toivio
och Jukka Toivio (Sjöstrand RNr 3:113, Holm 2 RNr 8:10 och Strandäng
RNr 8:20) samt Annika Wikman, Helena Wikman och Mårten Wikman
(Stengrund RNr 3:114) i egenskap av ägare till de nämnda fastigheterna tillstånd för byggande av en vägbank försedd med en bro och två
trummor i sundet mellan Pirklot Vartkari och ön Korpeslot på det samfällda vattenområdet Skärgårdsvattenområde 946-876-1-1 mellan fastigheterna Varkasholmen RNr 4:50 i Bertby by och Granlund RNr 3:36 i
Miemoisby by i Vörå kommun samt att bygga ett överfartsställe för snöskotrar över den norra delen av vägbanken invid fastigheten Varkasholmen RNr 4:50 i enlighet med den till ansökan bifogade planen och
den till kompletteringen av ansökan daterad 7.2.2012 bifogade plankartan i skala 1:2 000 och skärningsritningarna, bägge daterade 23.1.2012.
Regiontillståndsverket beviljar tillståndshavarna bestående nyttjanderätt
till det för vägbanken och bron erforderliga ca 2 600 m2 stora vattenområdet som tillhör det samfällda vattenområdet Skärgårdsvattenområde
946-876-1-1 i Vörå kommun.
Tillståndshavarna skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan.
Ersättningar
Tillståndshavarna skall som engångsersättning för försvårande av rekreationsbruket av fastigheten Kelokallio RNr 4:19, Miemoisby by, Vörå,
betala 2 000 euro till fastighetens ägare CC.
Tillståndshavarna åläggs att såsom engångsersättning betala 2 600
euro till delägarlaget Maxmo skärgårds samfällighet som ersättning för
den bestående nyttjanderätten till det samfällda området Skärgårdsvattenområde 946-876-1-1 i Vörå kommun.
12
Ersättningarna skall betalas före inledandet av arbetena, dock senast
två månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. På de försenade beloppen skall i enlighet med 4 § 1 mom. räntelagen betalas en årlig
dröjsmålsränta, som är sju procentenheter högre än den i 12 § avsedda
referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga.
Tillståndshavarna ansvarar solidariskt för erläggandet av ersättningarna
och dröjsmålsräntan.
Företaget orsakar inte på förhand sett annan skada, annat men eller
annan förlust av förmån som skall ersättas enligt vattenlagen.
Tillståndsbestämmelser
1) Vid vattenhöjden N60 -0,30 m skall brons fria underfartshöjd på en
bredd om minst 18,2 m vara 3,0 m. I vägbanken på vardera sidan om
bron skall byggas en vägtrumma med en diameter om 3 m. Invid fastigheten Varkasholmen RNr 4:50 skall vägbanken formas så att trafikering
med snöskoter över vägbanken är möjlig.
På kanten av brolocket bör i enlighet med Trafikverkets anvisningar fästas skyltar, av vilka brons tillåtna underfartshöjd framgår.
2) Byggandet av vägbanken och bron skall utföras på ett sådant sätt att
havsområdet och dess nyttjande orsakas minsta möjliga men. De arbeten som orsakar grumling av vattenområdet bör utföras under tiden
15.9–1.4.
Om byggnadsarbetena utförs då vattenområdet är isbelagt skall de ställen där isen försvagats eller söndrats av arbetena utmärkas tydligt.
3) Tillståndshavaren bör på förhand utreda på arbetsområdet eventuellt
belägna ledningars och kablars lägen. Byggnadsarbetena bör utföras
utan att orsaka skador på dessa.
4) För den byggtida vattentrafiken bör en tillräckligt stor genomfart eller
omfart för båttrafik säkras vid byggnadsplatsen.
5) Tillståndshavarna bör under byggtiden på ett av ansvarsområdet för
miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och
miljöcentral godkänt sätt uppfölja uppgrumlingen av vattenområdet och
på ett av fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral godkänt sätt uppfölja projektets inverkan på fiskens lek. Förslaget till
uppföljningarna skall för godkännande tillställas myndigheterna i god tid
på förhand.
6) Efter att arbetena slutförts skall byggställningar och -avfall avlägsnas
och byggplatsen samt dess omgivning försättas i sakenligt skick. Bygg-
13
platsen skall uppsnyggas och omsorgsfullt anpassas till landskapsbilden och omgivningen.
7) Vägbanken samt dess konstruktioner skall hållas i sakenligt skick.
8) De skador och men som eventuellt uppstår omedelbart av arbetenas
utförande skall utan dröjsmål ersättas den skadeståndsberättigade, såvida inte annat avtalas.
9) Byggnadsarbetena skall påbörjas inom fyra år och till väsentliga delar
slutföras inom sex år efter att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr
att tillståndet och den beviljade nyttjanderätten annars förfaller. Arbetena får inte påbörjas förrän tillståndshavarna har erlagt de ersättningar,
vilka ovan förordnats.
10) Tillståndshavarna skall skriftligt på förhand meddela on inledandet
av arbetena till ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik-, och miljöcentral, miljövårdsmyndigheten i
Vörå kommun och farledsenheten vid Trafikverket, kontoret i Vasa.
11) Sedan byggnadsarbetena slutförts skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för miljön och
naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik-, och miljöcentral,
miljövårdsmyndigheten i Vörå kommun och farledsenheten vid Trafikverket, kontoret i Vasa. Till meddelandet bör fogas en karta som utvisar
vägbankens och brons slutliga läge och ritningar av vilka det framgår
vägbankens, brons och trummornas slutliga dimensionering.
Motivering
Projektets nytta och verkningar på allmän nivå
Byggandet av vägbanken och bron mellan Vartkari och holmen Korpeslot är en del av helhetsplanen att bygga en fast vägförbindelse mellan
fastlandet och holmen. Byggandet är behövligt för att erhålla en vägförbindelse för fordonstrafik. Den kommer att betjäna 28 fastigheter på
Korpeslot. Den fasta vägförbindelsen medför nytta för fastigheterna som
är i fritidsbruk i och med underlättade möjligheter att ta sig till fastigheterna och förbättrade möjligheter att använda dem för rekreation året
om. För skogsbruksfastigheterna medför vägförbindelsen bättre möjligheter att kunna tillgodogöra sig avkastningen av skog genom att landsvägstransport blir möjlig. Brand- och räddningsväsendets möjligheter att
ta sig till fastigheterna förbättras.
En fast vägförbindelse medför alltid en höjning av värdet på de fastigheter som ansluts till vägen. Enligt företedd fastighetsvärdering kommer
14
de på Korpeslot belägna 22 bebyggda fastigheternas värden att stiga
med sammanlagt ca 440 000 euro. Därtill har värdestegringen för de på
Korpeslot belägna fem strandplanerade fritidsfastigheterna uppskattats
till sammanlagt ca 100 000 euro. Den totala värdestegringen kommer
därmed enligt värderingen att uppgå till ca 540 000 euro.
Platsen för vägbanken och bron är belägen i Vartkars sund i Vörå inre
skärgård. Det berörda området avgränsas från det öppna havsområdet i
väster och i norr av Österövägen med dess vägbank och broar. Vattenväxlingen genom sundet säkras genom att bygga en bro i vägbanken
och genom att på vardera sidan om bron förse vägbanken med en
trumma med en diameter om 3 m.
Byggandet av vägbanken genom att fylla ut vattenområdet med stenmaterial förorsakar enbart kortvarig uppgrumling av vattenområdet under arbetenas utförande och en kort tid därefter. Uppgrumlingen kommer att begränsas till byggplatsens närområde. För utredning av den av
byggnadsarbetena orsakade uppgrumlingen har tillståndshavaren i tillståndsbestämmelse 5) ålagts utföra en uppföljning av detta.
Vägbanken och bron har på basis av utredningen som gjorts år 2011
över fiskleken och fiskvandringen vid Vartkars sund inte verkningar på
fiskarnas lekplatser, men eftersom det i närheten av byggplatsen finns
lekområden åtminstone för vårlekande fiskar, har tillståndshavaren i tillståndsbestämmelse 5) ålagts utföra en uppföljning av projektets inverkan på fiskens lek.
Projektet medför skada för det allmänna intresset genom att vägbanken
och bron i viss mån förfular landskapsbilden och minskar naturskönheten och trivseln. Broplatsen är dock synlig på ett relativt litet område
med beaktande av att udden på Vartkari skymmer utsikten på västra sidan om vägbanken och att vattenområdet på östra sidan är förhållandevis öppet. Övrig skada för allmänt intresse utgörs av en viss försämring
av samfärdseln i havsområdet i och med att båtar med hög höjd inte i
framtiden kan trafikera genom sundet. Skadan begränsas dock av att
det steniga sundet huvudsakligen används av småbåtar, som även i
fortsättningen kan ta sig under bron samt av att brons underfartshöjd
blir den samma som hos Österövägens bro, vilken redan begränsar
större båtars trafikering i närområdet. Skadorna för det allmänna intresset bedöms därmed vara små.
Skada för enskilt intresse och ersättningar
De landskapsmässiga värdena utgör en del av en fastighets värde i
synnerhet då fastigheten används för rekreationsändamål och som fritidsbostad. Enligt gällande rättspraxis hör landskapet inte i sig till fastighetsägarens skyddade fördelar eller intressen och enbart en förändring
av landskapsbilden anses därmed inte vara en ersättningsgill skada. Ett
15
s.k. landskapsmässigt men inverkar dock även på fastighetens rekreationsvärde och därigenom på fastighetens värde.
Vid bedömningen av huruvida ett landskapsmässigt men förorsakas eller inte bör objektets iakttagbarhet, speciellt objektets storlek, synavståndet och dess riktning beaktas. Landskapet kan indelas i när- och
fjärrlandskap. Närlandskapet utgörs av närutsikten och dess omgivning
till ett avstånd om ca 200 m. Då synavståndet ökar uppfattas närlandskapet allt mer inexakt. Fjärrlandskapet utgör en fortsättning på närlandskapet från närutsiktens yttre gräns dvs. från avståndet på 200 m
längre bort. En alldeles korrekt bild av föremål i fjärrlandskapet fås inte.
Olägenhetens storlek påverkas också av fastighetsspecifika faktorer
(utsiktens riktning, vegetationen, konstruktionernas placering på fastigheten mm.). Huvudutsikten från en strandfastighet är i allmänhet mot
vattenområdet, men även andra riktningar kan vara av betydelse. Byggkonstruktioner som är belägna i huvudutsiktens riktning är menligast
med avseende på landskapsförändringen i anknytning till en fastighet.
I detta ärende anser regionförvaltningsverket att den ifrågavarande
vägbanken och bron bör betraktas som ett landskapsmässigt men för
de bebyggda fastigheter inom vilkas närlandskap banken och bron
kommer att byggas och från vilka utsikten till dessa är obehindrad.
De fastigheter som är belägna på ön Korpeslot kommer i och med att
vägförbindelsen förverkligas att stiga i värde avsevärt mera än det landskapsmässiga menet orsakar nedgång i fastigheternas värde. Därmed
orsakas dessa fastigheter inte ersättningsgill skada.
Avståndet från den i Miemoisby by belägna fastigheten Kelokallio RNr
4:19 till vägbanken och bron är som minst drygt 100 m. Vägbanken och
bron blir helt och hållet inom området för fastighetens närlandskap. Fastigheten är bebyggd. Fastighetens huvudutsiktsriktning är snett mot
vägbanken och bron. Vägbanken och bron förfular landskapsbilden,
minskar trivseln och försvårar rekreationsbruket för fastigheten. Fastigheten orsakas ett landskapsmässigt men, vars storlek regionförvaltningsverket har uppskattat till 2 000 euro.
Avståndet från den norra delen av vägbanken till den närmaste punkten
på stranden på fastigheten Pennilä RNr 4:9 i Miemoisby by, från vilken
vägbanken och bron kan iakttas, är minst 150 m. Fastigheten är belägen norr och nordost om vägbanken och bron och sikten till dessa är till
stor del skymd av terrängen. Vägbanken syns närmast från fastighetens
strand och knappt alls från byggnaderna. Fastighetens strand öppnar
sig mot sydost. Den av vägbanken och bron orsakade förändringen i
landskapet är inte sådan att den skulle inverka på fastighetens rekreationsvärde. På udden Vartkari, som hör till fastigheten Varkasholmen
RNr 4:50 i Bertby by finns inga byggnader. Inga ersättningsgilla landskapsmässiga men orsakas dessa fastigheter.
16
Regionförvaltningsverket har ålagt tillståndshavarna att erlägga delägarlaget Maxmo skärgårds samfällighet en ersättning om 1 euro/m2 för den
bestående nyttjanderätten till det för vägbanken och bron behövliga
2 600 m2 stora området, som hör till det samfällda området Skärgårdsvattenområde 946-876-1-1 i Vörå kommun.
Regionförvaltningsverket har inte förordnat ersättningar för nyttjanderätt
till ägarna av fastigheterna Varkasholmen RNr 4:50 i Bertby by och
Granlund RNr 3:36 i Miemoisby by, från vilkas stränder vägbanken
byggs, eftersom regionförvaltningsverket anser att ersättningarna i detta
fall, då den på markområdena belägna vägbanken utgör fortsättning på
de vägar som byggs på fastigheterna, bör avgöras vid vägförrättningen.
Tillståndsprövning
På de grunder som ovan anförts är nyttan av byggandet av vägbanken
och bron betydlig i förhållande till den skada, men och annan förlust av
förmån som därav följer.
Tillståndshavarnas andelar i det samfällda området Skärgårdsvattenområde 946-876-1-1 motsvarar ca 20 ha. Det område som behövs för vägbanken och bron är avsevärt mindre än det område som motsvarar sökandens andelar i de samfällda områdena. Förutsättningarna för beviljande av bestående nyttjanderätt föreligger.
Byggandet av vägbanken och bron försvårar inte uppnåendet av målsättningarna för förvaltningsplanen för Kumo älv–Skärgårdshavet–
Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015. Projektet försvårar inte genomförandet av stranddelgeneralplanen eller Vartkari
strandplan.
Lagrum
2 kap. 6 § 2 mom. och 7 § 1 mom., 11 §, 11 kap. 3 § 1) och 3) punkten,
14 § och 16 kap. 23 a § vattenlagen (264/1961)
Utlåtande om påminnelser och yrkanden
AAs yrkande om större trummor i vägbanken har iakttagits i tillståndsbestämmelse 1). Genom att förse vägbanken med två trummor med en
diameter om 3 m säkras en tillräcklig vattenväxling genom sundet och
samtidigt fördelas vattenströmningen jämnare i sundet. Beträffande yrkandet som gäller brons underfartshöjd konstaterar regionförvaltningsverket att den planerade underfartshöjden om 3 m är tillräcklig med beaktande av att sundet huvudsakligen används av småbåtar, som även i
fortsättningen kan ta sig under bron samt av att brons underfartshöjd
blir den samma som hos Österövägens bro, vilken redan begränsar
större båtars trafikering i närområdet. Brons planerade läge i sundet
motsvarar AAs yrkande.
17
Beträffande BBs mfl. yrkande gällande öppningar i vägbanken för säkerställande av tillräcklig vattenväxling hänvisar regionförvaltningsverket
till det angående AAs påminnelse anförda.
Beträffande CCs och DDs yrkande om att ansökan bör förkastas konstaterar regionförvaltningsverket att förutsättningar för beviljande av tillstånd föreligger på de ovan under rubriken ”Motivering” framförda grunderna. Beträffande yrkandet om besiktning på platsen konstaterar regionförvaltningsverket att de till ansökan bifogade utredningarna är tillräckliga för avgörande av ärendet. I sammansättningen som i regionförvaltningsverket har avgjort det ifrågavarande ärendet har funnits en limnolog. Enligt Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, som är den
regionala fiskerihushållningsmyndigheten på området, är utredningen
av fiskleken och -vandringen vid Vartkars sund som sökanden har tillställt 30.11.2011 tillräcklig. Med beaktande av detta finns det inte behov
att särskilt bereda påminnarna tillfälle att uttala sig om utredningen och
närings-, trafik- och miljöcentrals utlåtande med anledning av utredningen. Beträffande yrkandet om en 50 m bred broöppning hänvisar regionförvaltningsverket till det angående AAs påminnelse anförda. Uppföljningen av projektets inverkan på fiskens lek, som tillståndshavarna i
tillståndbestämmelse 5) ålagts att utföra är tillräcklig, eftersom projektet
på förhand bedömt inte har verkningar på fiskarnas lekplatser. Av samma orsak har tillståndshavarna inte ålagts någon fiskevårdsskyldighet.
Beträffande påståendet om biltrafiken konstaterar regionförvaltningsverket att störningen på grund av biltrafik blir liten, eftersom vägbanken
och bron mestadels trafikeras av gles biltrafik till ett på holmen Korpeslot beläget litet antal fritidsfastigheter.
CCs yrkande på ersättning för men som byggandet av vägbanken och
bron kommer att förorsaka fastighetens ägare har regionförvaltningsverket bifallit delvis på det sätt som framgår ovan. Beträffande DDs
motsvarande ersättningsyrkande hänvisar regionförvaltningsverket till
motiveringen till avgörandet ovan.
Beträffande EEs yrkande om att flytta vägbanken, som har planerats till
den av påminnarna ägda fastigheten Granlund RNr 3:36, västerut konstaterar regionförvaltningsverket att tillståndshavarna har godkänt yrkandet och ändrat sin plan i enlighet med den av påminnarna tillställda
situationsplanen. Tillståndet har beviljats i enlighet med denna.
Regionförvaltningsverket har i tillståndsbestämmelserna beaktat det av
ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral och fiskerigruppen vid Österbottens närings-, trafik-, och miljöcentral framförda.
Kostnader
Regionförvaltningsverket förkastar CCs och DDs yrkanden på ersättning av kostnader på grund av behandlingen av detta ärende.
18
Motivering
Enligt 16 kap. 27 § vattenlagen (264/1961) står parterna själva för sina
kostnader i ansökningsärenden som behandlas av regionförvaltningsverket. En part har dock rätt att få ersättning för sina kostnader, om han
blivit tvungen att vidta särskilda åtgärder för att bevisa att han vållats
skada, men eller annan förlust av förmån, eller om det annars finns särskilda skäl att ersätta kostnader. Dylika skäl har inte påvisats.
HANDLÄGGNINGSAVGIFT
2 362,50 euro
Fakturan skickas separat från Servicecentret för statens ekonomi- och
personalförvaltning.
Motivering
Enligt 7 § 2 momentet statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken åren 2012 och 2013 (1572/2011) tas, om en prestation
gäller ett ärende som inletts före ikraftträdandet av denna förordning,
avgift för prestationen ut enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Då ansökan blev anhängig tillämpades statsrådets förordning
om avgifter till regionförvaltningsverket (1388/2006). Eftersom beslutshandlingen omfattar flere sådana beslut, som är avgiftsbelagda enligt
tabellen och dessa hänför sig till en helhet som tjänar samma ändamål,
tas för behandlingen av ärendet ut en avgift som motsvarar avgiften för
behandling av ärendet i den högsta avgiftsklassen. Enligt tabellen i förordningens bilaga är handläggningsavgiften 1 750 euro för ett ärende
som gäller utfyllande av ett vattenområde då massornas mängd är
4 000–20 000 m2 . Eftersom den arbetsinsats som behandlingen krävt
har varit större än den som nämns i avgiftstabellen, har avgiften fastställts till ett 35 procent högre belopp än vad som anges i tabellen.
MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT
Beslut
Mikael Halkola m.fl./ Vicehäradshövding Pekka Kainlauri
Kopia av beslutet
Vörå kommun
Miljövårdsmyndigheten i Vörå kommun
Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/
ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post)
Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/
fiskerigruppen (per e-post)
Farledsenheten vid Trafikverket, kontoret i Vasa
Finlands miljöcentral (per e-post)
Meddelande om beslut
Enligt dpoLSSAVI-31-04-09-2010
19
Annonsering på anslagstavlor
Uppgift om givande av beslutet offentliggörs på anslagstavlan vid Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och beslutet kungörs på den officiella anslagstavlan i Vörå kommun.
20
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
Bilaga
Besvärsanvisning
Juha Helin
Hannu Kokko
Nina Engberg
Ärendet har avgjorts av miljöråden Hannu Kokko och Juha Helin (ordförande). Ärendet har föredragits av miljöjurist Nina Engberg.
BESVÄRSANVISNING
BILAGA
Besvärsmyndighet
Ändring i Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverkets beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock
så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 27.72012.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan
beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd,
hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av
vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges
- det beslut i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen
ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress [email protected], underrättas)
- till vilka delar ändring söks i beslutet
- vilka ändringar som yrkas i beslutet
- de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte
besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften skall fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa
inte redan tidigare har tillställts myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning
över ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften skall tillställas Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk
Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra och Inre
Finlands regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax
eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen
eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.
Kontaktinformation för Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk
besöksadress:
postadress:
telefon:
telefax:
e-post:
öppettid:
Rättegångsavgift
Wolffskavägen 35, 65200 Vasa
PB 200, 65101 Vasa
0295 018 450
06-317 4817
[email protected]
kl. 8 – 16.15
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut
en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.