Transcript Vindkraftverk och hästar - Bergvik Skog informerar om vindkraft

Datum: 17.11.2004
Fakulteten för Biologi
Universitetet i Bielefeld
Anja Seddig
Utlåtande
Vindkraftverk och hästar
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
Innehållsförteckning
Inledning
3
Hästarnas utveckling och deras sinnesfysiologi
3
Vindkraftverk som störningskällor
8
Intervjuer på temat vindkraftverk och hästhållning
11
Resultat av intervjuerna
12
Diskussion
13
Sammanfattning
15
Litteraturförteckning
17
Bilaga
18
2
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen
und Pferde
Inledning
Energiutvinning från vindkraft startade i Tyskland i början av 1980-talet. Utnyttjandet av
denna förnybara energikälla har sedan avskaffandet av strömförsörjningslagen år 1991
kraftigt ökat i betydelse och det har skett en fortskridande utbyggnad av vindkraftverk.
Planeringen av ytterligare anläggningar ställer alltfler medborgare inför uppförande av
vindkraftverk i sitt livsområde. Genom denna utveckling uppstår farhågan för att
vindkraftverk eventuellt kan ha en skadlig påverkan på den mänskliga hälsan. Förutom
inverkan på människor har även påverkan från vindkraftverk på andra djur, t.ex. hästar,
häftigt diskuterats. Störningar från vindkraftverk och deras optiska och akustiska emissioner
kan eventuellt skrämma hästar och få dem att fly i panik har det sagts ibland.
I detta utlåtande har det undersökts vilket inflytande dessa förhållanden har på hästar.
Ändamålet är att få grundläggande kunskap om vindkraftverkens påverkan på
hästhållning.
Hästarnas utveckling och deras sinnesfysiologi
Den tidigaste förfadern till hästar (Gattung Hyracotherium) levde för 60 miljoner år sedan och
betecknas som Eohippus. Det handlade då om ett 25 till 45 cm stort däggdjur med flertåiga
fram- och bakfötter, som i huvudsak livnärde sig på blad och som levde i skogen, för att
gömma sig för sina talrika fiender. Den gradvisa utvecklingen från skogs- till stäppdjur under
miljoner år krävde både strävsamma vandringar för att hitta föda och förmågan att, med högre
hastighet, kunna fly från fienden. Det viktigaste utvecklingssteget för förflyttning på de vida
stäpperna var en ökning av storleken, förlängning av benen och förtviningen av de yttre tårna
och utvecklingen av den mittersta tån (entåig). Det uppstod ett högspecialiserat, flocklevande
löp- och flyktdjur, som ytterligare ökade sina överlevnadschanser genom att utveckla mycket
känsliga sinnesorgan (Deutsche Reiterliche Vereinigung 2002a). Hästar utgör ett byte för
markjagande rovdjur, de har ingen fiende som angriper från luften (Die Natur des Pferdes,
Klaus Zeeb 1998).
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
3
Detta har spelat en viktig roll för hästens överlevande. Ögonens placering och de tvärliggande ovala pupillerna ger hästen ett vidvinkelseende på nästan 360°. En komplett sikt
runt om kan de erhålla genom lätt vridande, höjande och sänkande av huvudet. Direkt under
och bakom sig har de en smal död vinkel. Hästar har bara djupseende i det område som de
kan iaktta med båda ögonen. Rörelsesynskärpan överträffar det mänskliga ögat. Små, korta
rörelser kan hästen genast upptäcka. Vid plötsligt uppdykande rörelser, som till exempel en
uppflygande fågel, reagerar hästar kraftigt och lättskrämt om rörelsen inträffar i deras
perifera synfält (på sidan) (Deutsche Reiterliche Vereinigung 2002b).
Förutom synen är hästens hörsel delvis överlägsen människans. Hästens hörsel har inte bara ett
bredare spektrum upp i ultraljudsområdet utan även en lägre detektionsnivå (Ainslie/Ledbetter,
1992). Lokalisering av ljudets ursprung kan hos hästar "bara" göras med en noggrannhet på
ungefär 25 grader medan människor kan lokalisera ett ljud med en noggrannhet på en grad.
Därför möjliggör den stora rörelseradien hos öronen en orientering av ljud som inte bara
befinner sig i samma utan även i motsatt riktning. Den ständiga öronrörelsen avbryts när det
utgår en obekant eller nyfikenhetsväckande störning från ett objekt. Hästen riktar då hela sin
uppmärksamhet på detta genom att först vrida det ena örat, därefter det andra, sedan huvudet
och slutligen hela kroppen i den riktning varifrån ljudet kommit. Den försöker därigenom att
även visuellt identifiera orsaken till ljudet. Spänningen av hela kroppen signalerar
flyktberedskap. Precis som för synen gäller även för hörseln att oförklarligt skyggande och
motstånd hos hästar har sitt ursprung i störningskällor som människan inte kan upptäcka på
grund av sin annorlunda uppfattningsförmåga (Deutsche Reiterliche Vereinigung 2002b).
Hästar har också mycket bra luktsinne. De har också en intensiv kemisk kommunikation med
varandra genom feromoner. På så sätt känner de också av en ryttares rädsla genom lukten av
adrenalin i svett. En ytligt sätt lugn människa kan inte dölja sin rädsla och kan eventuellt
överföra den till hästen. På motsvarande sätt fungerar den lugnande verkan från en erfaren
ledarhäst på en osäker häst i en för denne obekant situation (t.ex. vid ilastning). Här avges
inget "larmferomon" från ledarhästen som ytterligare kan förstärka osäkerheten hos den
ängsliga hästen.
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
4
Flykt är en instinkt för hästen, vilket i sig innebär en fara eftersom flykten kan övergå till
okontrollerbar panik. Iakttagelseförmågan är kraftigt störd och hästen kan utsätta sig för
livsfara genom att i sämsta fall springa ut på en kraftigt trafikerad gata eller in i ett hinder.
Flykttvånget står i motsats till den naturligt nyfikna hästen. Ett potentiellt hotande objekt blir
"undersökt" genom en grundlig rekognosering och resultatet, antingen riskfritt eller farligt,
sparas i erfarenhetsbanken. Hästar visar därigenom en imponerande anpassningsbarhet för
förändringar i omvärlden, som alltid sparas som ett minne utan värderingar, om hästen inte
gör några negativa erfarenheter omedelbart före eller efter en ny upplevelse. Hästar lär sig
speciellt bra via tillvänjningsmetoden. Genom okunnighet vid umgänget med och i
utbildningen av hästar är felaktig inlärning inte sällsynt och den vanligaste orsaken till
beteendestörningar.
Till hästens naturliga grundbehov hör vid sidan av foder och vatten, ljus och luft samt
rörelseutrymme med kontakt till artfränder. Öppna betesmarker, kombinerat med
funktionella väderskydd, är det närmaste man kommer det ursprungliga levnadssättet.
Hästen blir därvid mångsidigt utsatt, framför allt av oförutsebara yttre störningar, på vilka
den vid upprepning i regel reagerar med avtagande reaktioner vilket leder till en
tillvänjning.
I flocken kan dessutom oerfarna hästar lära sig av erfarna. Gruppen ger säkerhet eftersom en
kan observera omgivningen och varna de andra vid fara medan dessa kan ägna sig åt andra
behov såsom att äta eller vila.
Vid ren uppstallning upplever hästarna ofta ett enahanda dagsförlopp som ger lite omväxling
och lockelse. I boxen förhåller sig hästen mest lugn, medan den utomhus, t.ex. vid en ridtur,
kan reagera nervöst och vara lättskrämd.
Orsaken till detta är den så kallade tröskelsänkningen, det vill säga redan obetydliga
störningar kan utlösa en flyktreaktion. Som en ersättning för den begränsade rörelsefriheten
och den saknade sociala kontakten med artfränder vid uppstallning måste man ordna en
tillräcklig rörelse och/eller gemensam flera timmar lång rörelsefrihet i paddocken eller på
bete. (Die deutsche Reitlehre Das Pferd“, 2002)
Hästar undviker instinktivt skrämmande föremål, oväsen och lukter och reagerar på
detta genom att skygga. Varför den skyggar och hur kraftigt den då reagerar skiljer sig
mycket åt mellan olika hästar. Skyggandet kan anta olika former, från rent undvikande
till aggressiv olydnad mot människans krav.
Hästar skyggar mindre om de tillsammans kan behandla utmanande föremål och oväsen.
Däremot kommer hästar som noga skyddas från yttre störningar och alltid rör sig i en likadan
omgivning - t.ex. i ridhuset - att reagera störningskänsligt på minsta ändring i det invanda
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
5
förloppet. Utan regelbunden träning av sinnesförnimmelserna och bearbetning av yttre
störningar blir de ängsliga och lättskrämda. ("Basispass Pferdekunde" 2002a )
I följande utdrag ur Etogram enligt Zeeb har olika former av skadeundvikande
förhållanden anförts:
"Undvikande av skador förutsätter observation och igenkännande av situationer som kan
leda till skador. Obekant eller plötsligt uppträdande oväsen, rörelse eller föremål kan
beroende på närhet och intensitet leda till olika reaktioner, från öronens rörelse mot
störningskällan via avbruten aktivitet, huvudhöjning och inriktning av sinnesorganen genom
spänning av kroppsmuskulaturen till korta varningsfnysningar och tillbakaryggande. Lyckas
inte en identifiering av störningskällan sker antingen en kringgående rörelse eller ett
långsamt närmande, många gånger i zick-zack, med framåtsträckt huvud. Om
störningskällan identifieras upphör uppmärksamheten (WARING 1983). Även vid mycket
högt, plötsligt uppträdande oväsen vänjer hästar snabbt, såvida den inte omedelbart före –
eller efter upplever några oangenäma erfarenheter (EWBANK och CALLINANN 1984)"
Till detta rön anslöt sig Prof. Dr. Zeeb genom studien av Dülmener-ponnyer i vilt tillstånd i
Merfelder Bruchs.
I litteraturen för utbildning av häst och ryttare finner man under ovanor och olydnad de
uppträdanden som kan leda till skador, här sammanfattade i punktform:
Stegring: den farligaste olydnaden, hästen lutar sig bakåt och kan dra med sig ryttaren, hästen
ställer sig på bakbenen och höjer överkroppen, ryttaren måste luta sig framåt med
överkroppen och gripa tag om hästens hals för att inte glida av bakåt, den erfarne ryttaren kan
hejda stegringen i ansatsen genom ensidigt tygeldragande och den därigenom förbundna
vändningen av hästen i kris (en häst under vridning kan inte stegra sig eftersom det krävs en
belastning på båda bakbenen för detta) och i anslutning till detta en energisk ritt framåt.
Bockning med vägran att gå vidare: kan ha flera orsaker, många gånger ren olydnad när inga
hälsoproblem föreligger, hästen ifrågasätter därmed människans högre rang, hästen motsätter
sig ryttarens framåtsträvande påverkan och reagerar genom att gå bakåt och/eller vrida ned
huvudet, för att frigöra sig från tyglarna, kan även vrida sig ryckigt eller visa ansatser till
stegring. Åtgärder: energiskt drivande med hjälp av spö, sporrar och stämma.
Hästen skyggar något: hästen stannar och/eller hoppar åt sidan och försöker fly, i motsats till
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
6
tidigare olydnad visar hästen rädsla, detta märks genom förhöjd upphetsning, tillsammans
med spänd muskulatur, utvidgade ögon, inriktning av hela kroppen mot det okända föremålet
och fnysningar. Åtgärder: lugnande tal till hästen och eventuellt avsittning och ledande; Om
möjligt, ge hästen möjlighet att lära känna föremålet.
Stillastående: med öronen spetsade framåt förblir hästen knyckigt stående, kännbar för
ryttaren, den håller nästan andan, används vid undersökning av obekanta föremål, oväsen
eller rörelser, när den förlorar intresset för det (när det inte finns någon fara) sätter sig
hästen för det mesta själv åter i rörelse, det bästa för ryttaren är att vänta ut dessa moment,
man måste dock alltid räkna med att hästen kan skygga om den står inför en fara.
Huvudhöjning: hästen sträcker tydligt huvudet uppåt, påverkan med tygeln minskas
därigenom, försöker genom detta tydligt se en del av sin omgivning, ofta även tillsammans
med stillastående, anses för ryttaren vara en ofarlig men oangenäm olydnad (dessa
förhållanden är bekanta för alla tävlingsryttare, som rider en så kallad "tittig" häst)
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
7
Vindkraftverk som störningskällor
Vid drift av vindkraftverk uppstår inga plötsligt uppträdande rörelse- eller ljudförändringar.
Starten av en anläggning kännetecknas av en mycket lugn och gradvis ökande
igångsättningsrörelse av rotorbladen. Rörelsen ökas till arbetshastigheten på cirka 20
varv/min hos stora anläggningar på ca 1 MW nominell effekt.
Ljudemissionen följer rotorbladens rörelse och ökar också på motsvarande långsamma
sätt. Avstängning av anläggningen sker på samma sätt utan plötsliga förändringar av ljud
eller optiska retningar.
Analys av riskkällor
Analysen av möjliga riskkällor för hästar som kan utgå från vindkraftverk omfattar statisk
optisk störning från själva vindkraftverket, dynamiska optiska faktorer som skuggverkan och
discoeffekt samt ljudfaktorer.
Förekomst av vindkraftverk
Hästar har ett gott platsminne och lägger detaljer i omgivningen på minnet. Om det i denna
omgivning uppträder förändringar kan hästar tack vare sin naturliga nyfikenhet ta till sig detta
och en snabb acceptans sker. För en snabb tillvänjning till vindkraftverket talar att
anläggningen inte utgör någon fara för hästen. Om det trots det uppträder negativa reaktioner
kan orsaken möjligtvis vara tidigare saknat förtroende för människor, speciellt om hästen även
i andra situationer ofta reagerar med överdrivet flyktbeteende. Likaså kan obehag eller smärta
vid ridning vara orsak till detta.
För gästande hästar som bara tillfälligt befinner sig på gården i närheten av vindkraftverket
krävs en tillvänjning i den helt nya och ovana omgivningen. Vindkraftverket har då ingen
framskjutande betydelse, det är en beståndsdel i denna nya omvärld och är mindre dramatiskt
än exempelvis en genomfartsgata eller en hissad flagga.
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
8
Dynamiska optiska faktorer
Vid drift av ett vindkraftverk kan två optiska faktorer uppträda: Diskoeffekt och
skuggverkan. Genom att solljuset reflekteras i rotorbladen beror discoeffekten på rotorytans
glansighet och färgens reflektionsförmåga. Dessa ljusreflexer är dock bara tillfälligt
märkbara. På grund av den (skenbara) solrörelsen över himlen uppträder den bara några
minuter vid en bestämd tidpunkt (Behr 1992). Denna effekt kan nu för tiden negligeras
eftersom nya anläggningar genom en matt målning är i stort sett reflektionsfria. Det klassas
därför som en icke skadlig omvärldspåverkan enligt BlmSchG (Landesumweltamt 2002, S.
25).
Skuggverkan uppträder periodiskt genom återkommande skuggning av det direkta solljuset
genom rotorbladen. Rotorbladens fullständiga täckande av solljuset kallas kärnskugga och
den delvisa täckningen kallas halvskugga. Skuggverkan beror på anläggningens drift,
väderbetingelserna, vindriktningen och solståndet. Man skiljer på den teoretiskt maximalt
möjliga påverkanstiden, varvid man förutsätter att det alltid är solsken, en ogynnsam
vindriktning och som en följd av detta roterande rotorer och den verkliga påverkanstiden där
möjlig skuggverkan beräknas med hänsyn tagen till de meteorologiska genomsnittsvärdena.
Skuggverkan kan vara irriterande i närheten, t.ex. tvärs över vägen, då de kortfristigt kan
tas för ett stort föremål som rör sig snabbt. Först vid den regelbundna upprepningen ges
ytterligare information.
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
9
Akustiska faktorer
Vindkraftverk producerar ett flertal ljud: för det första transmissions- respektive maskinljud,
för det andra vindljudet från de roterande rotorbladen. Utbredningen av dessa ljudemissioner
beror på vindriktningen. Dessa ljud befinner sig både i det hörbara området, mäts i dB (A),
och i infraljudsområdet, mäts i dB (IL).
I första hand är det ljudstyrkan (ljudtrycksnivån) för ett ljud och till mindre del tonläget
(frekvensbandet) som påverkar hälsan. Hos människor uppträder en vetenskapligt bevisad
hälsopåverkan först vid en varaktig ljudtrycksnivå på över 90 dB (A) respektive 120 dB (IL).
För hästar finns ännu inget sådant vetenskapligt bevisat gränsvärde och därför kan vi bara
utgå från värdet för människor.
De för närvarande använda vindkraftverken har en ljudtrycksnivå på 103 dB (A) vid rotorn
och mindre än 90 dB (A) vid mastfoten.
I diskussionen rörande det akustiska inflytandet från vindkraftverk på hästar har speciellt
infraljudet framställts som en möjlig störningskälla. Infraljud är det för människan inte längre
detekterbara lågfrekventa området av ljudemissionen. Människans hörbara område ligger
mellan 20 och 20 000 Hz, hos hästen är det mellan 55 och 33 500 Hz (utdrag ur Dr. med. vet.
Schulze der TU Hannover, Fachbereich medizinische Physik).
Frekvensen hos infraljudet som utgår från vindkraftverk ligger mellan 20 och 10 Hz och
därmed under det med öronen uppfattbara området för människor och hästar.
Ljudtrycksnivån i infraljudsområdet har vid ett av stånd på 250 m ett värde på ca
65-70 dB (IL) (Bayerisches Landesamt für Umweltschutz, citerat i Landesamt für
Umweltschutz 2002, Materialien Nr. 63) och torde därmed inte utgöra någon fara.
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
10
Intervjuer på temat vindkraftverk och hästhållning
Med hjälp av ett frågeformulär kartlades erfarenheterna hittills hos 15 anläggningsägare
respektive hästhållare med anknytning till hästhållning och vindkraftverk, varvid över 420
hästar omfattades (se bilagan).
Man frågade efter uppgifter om typ och utbildningsnivå på anläggningen eller privatstallet,
det genomsnittliga antalet hästar som befinner sig på anläggningen eller gården och tekniska
data för vindkraftverket(en). När det gäller vindkraftverket var det av särskilt intresse om hur
skuggverkan påverkade den aktuella platsen.
Om frågan om ovanliga beteenden av hästen beroende på vindkraftverket besvarades med ja
följde en anteckning om utgångsläget för respektive häst och typ av ovanligt beteende.
Tillvänjningsförloppet var likaså av intresse och om det inträffade, efter vilket antal
upprepningar blev reaktionen svagare respektive uteblev.
Som en jämförelse mellan hästarna där en skadeundvikande reaktion uppträdde togs det
hänsyn till temperament, kön och ålder liksom hästens användning och levnadsvillkor.
Uppgifterna om hästen avslutades med en karaktärsbeskrivning av hästen.
För att även ta med människans inflytande fastställdes prestationsförmågan hos ryttarna,
ledarna eller kuskarna.
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
11
Resultat av intervjuerna
Det totala antalet hästar som befann sig på verksamheterna uppgick till 424 stycken och
därmed fastställdes stickprovsmängden för denna undersökning. Av 424 hästar märktes i elva
fall ovanliga beteenden. Fem av dessa elva hästar fanns på ett travstall och de skadeundvikande reaktionerna (hoppa över skuggan, skygga) uppträdde vid utbildningens början.
Travare körs in vid en ålder av två år. Tillvänjningen inträdde i det extremaste fallet efter åtta
upprepningar. Därefter fastställdes ingen reaktion från vindkraftverket vid skuggverkan. Hos
de andra 4 hästarna skedde denna effekt betydligt snabbare (efter 3-4 upprepningar).
På en annan berörd gård handlade det om ett rent privatstall med inackorderingsverksamhet.
Där uppträdde problemen vid provkörning av vindkraftverket. Hästarna befann sig i boxarna
när skuggan föll på stallbyggnaden. Av de 10 befintliga boxarna var 7 boxar vid fönster som
skuggades. Hos fyra av dessa sju hästar som påverkades av skuggbildningen uppträdde oro
och osäkerhet. På samma gård vägrade i ett fall en häst att gå genom skuggan på ridvägen.
Ryttaren måste ta en omväg. Om någon tillvänjningseffekt uppträdde är okänt.
En häst som varken kom från privat- eller travstallet blev vid den första ridturen efter
konstruktion av anläggningen stående och tittande på skuggan. Vid det påföljande gåendet
över skuggan uppträdde inga ytterligare ovanliga reaktioner. Redan nästa gång kunde en
tillvänjning märkas då hästen utan tvekan gick förbi denna plats.
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
12
Diskussion
I undersökningen angavs ett mycket litet antal hästindivider med observerade ovanliga
beteenden på grund av vindkraftverk. Därmed kunde man fastställa att ett vindkraftverks
inflytande på hästar är mycket litet.
Travare körs, som redan nämnts, in redan vid två års ålder och är därför möjligtvis mer
oerfarna och osäkra i början av sin utbildning än andra hästar. I regel börjar utbildningen av
ridhästar när de är tre år. Å andra sidan är kapplöpningshästar (både travare och galoppörer)
delvis under utbildning innan de är två år gamla och det finns inga kända negativa reaktioner
hos kapplöpningshästar när det gäller vindkraftverk. Kapplöpningsledaren på den
nordvästtyska kapplöpningsbanan, Günter Lühring, tränar sina hästar på en bana som bara
ligger 100 m från ett vindkraftverk och han har ännu inte märkt av någon skräckreaktion för
anläggningen. I fallet med travstallet talar den uppträdande tillvänjningseffekten, efter lite
upprepning, för att hästar är anpassningsbara även när de är mycket unga och osäkra.
I fallet med privatstallet där det ovanliga beteendet uppträdde medan hästarna befann sig i sina
boxar behövs det säkert en noggrannare undersökning av omständigheterna även om stallet nu
hålls skuggfritt genom moduler. På betet uppträdde däremot inga problem och på samma sätt
är det med ett undantag vid kontakt med skuggverkan på ridvägarna. Vid detta undantag
handlar det om en ridväg som efter en kurva bakom en skog beskuggas av vindkraftverket.
Vägen omges på båda sidor av upphöjningar och det finns därför ingen möjlighet att rida en
omväg runt skuggan. Hästen vägrade vid åsynen av skuggan att fortsätta och då ryttarinnan
var ensam fann hon sig tvungen att vända om tillbaka. Det är inte känt om hon vid en annan
tidpunkt gjorde ett nytt försök. I dylika situationer är det bra om man sitter av och leder hästen
eller rider bakom en säkrare ledarhäst.
Inte i något av de inträffade fallen stegrade sig eller skenade någon häst varvid hästen själv,
ryttaren eller någon annan inblandad absolut kunnat utsättas för större fara än vid de av
hästhållarna observerade reaktionerna som "stillastående" eller "hopp över skuggan".
Speciellt dessa båda reaktioner kan man som ryttare förvänta sig när man för första gången
låter hästen gå igenom en vattenpöl. På samma sätt kan en hästs första kontakt med
skuggverkan från ett vindkraftverk förlöpa och därför ska man som ryttare ställa in sig på
detta. Detta beteende hos hästen motsvarar dess naturliga benägenhet att försiktigt närma sig
nya saker. Om man med denna inställning tar itu med en förändrad omvärld genom
byggandet av en vindkraftspark så minskas riskpotentialen.
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
Gästande hästar kan också på kort tid vänja sig vid vindkraftverk, enligt Prof. Dr. Zeeb kan en
tillvänjningseffekt uppstå redan efter några minuter eller efter ett par dagar. Detta uttalande ett par dagar - betyder inte att man varje dag kan räkna med samma mängd motstånd från
hästens sida. Snarare kommer reaktionerna att avta och det ligger i ryttarens händer att
positivt förstärka detta beteende genom beröm. Det är dessutom tveksamt om den gästande
hästen överhuvudtaget bryr sig om vindkraftverket eftersom hela omgivningen är fullständigt
främmande och den måste bearbeta en massa nya intryck.
Som fullständigt utan problem både för gårdens egna hästar liksom för de många gästande
hästarna värderar ägaren till en hästanläggning (Ludger Schulze Niehues) kontakten mellan
vindkraftverk och hästar. Han har sedan byggandet av vindkraftverket inte kunnat märka vare
sig minskad bokning eller ovanliga beteenden hos egna hästar eller gästande hästar på grund
av anläggningen. Samma positiva erfarenhet har gårdsägaren Hubertus Henne kunnat göra vid
en tävling med över 300 deltagare. Man kunde inte observera några negativa reaktioner hos
hästarna beroende på den vindkraftsanläggning som är placerad på ett avstånd av 150 m från
uteplatsen. På denna uteplats genomfördes huvuddelen av tävlingen. Man kan utgå från att det
bland detta stora antal hästar också fanns några som för första gången träffade på ett
vindkraftverk och som trots det inte visade något beteende som kan leda till skador.
Etologisk förklaring
En reaktion följer på en retning. De från vindkraftverk utgående retningarna kan tolkas som
antropogena, det betyder från människan härstammande störningar. Man skiljer på akuta och
kroniska störningar. Akuta störningar uppträder plötsligt och är begränsade tidsmässigt och
beträffande sin störningsstyrka mycket varierande (t.ex. bilar). Kroniska störningar är bundna
till platsen, håller på längre och styrkan varierar mindre. Om en häst reagerar på en störning
beror på inre och yttre faktorer. Till de inre faktorerna som bestämmer reaktionsberedskapen
hos en häst räknas temperament, ålder, erfarenhet och kön. Framför allt är det människan som
bestämmer vilka erfarenheter den domesticerade hästen kan göra idag. Dessutom kan
människan genom sin stämma överföra både positiva och negativa känslor till hästen. Därför
är inflytandet från inre faktorer bara begränsat förutsägbart och kan skilja sig från häst till
häst. De externa faktorerna är avhängiga av typ, styrka och frekvensen hos störningen men
även av regelbundenheten hos uppträdandet och därmed möjligheten till förutsägande. (Stock
er al.1994). Mot störningar kan tillvänjningseffekt uppträda, speciellt gäller detta för kroniska
störningar genom deras kontinuitet och förutsebarhet (Macey & Boye 1995).
De störningar som utgår från vindkraftverk är till övervägande del kroniska eftersom de
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
akustiska och optiska faktorerna inte ändrar sig plötsligt och anläggningarna är beständiga.
Hästar är snabba stäppdjur och reagerar starkt på störningar med mycket snabba
amplitudförändringar över tiden, alltså plötsligt uppkommande oväsen eller
ljusfenomen. När det gäller störningskvalitet överstiger deras känslighet den mänskliga
endast i ultraljudsområdet. Eftersom vindkraftverk praktiskt taget inte emitterar något
ljud i detta område kan känsligheten för hästar jämföras med relevanta observationer på
människor.
Endast en dynamisk optisk effekt - speciellt skuggverkan - kan i många fall leda till irritation
hos hästar men där en snabb tillvänjningseffekt följer eftersom en koppling mellan skuggor
och negativa följder (t.ex. smärta) saknas. Beteendebiologiskt och energetiskt sett är det för
hästen meningslöst att reagera på en upprepad betydelselös störning.
Sammanfattning
Påverkan från vindkraftverk på hästar har sakkunnigt undersökts, genom
1. att de störningar utgående från vindkraftverk i detta sammanhang har jämförts med
sinnesförnimmelser hos hästar och den därvid tänkbara reaktionen från hästens sida
2. Med hjälp av en standardiserad enkät kartlades och utvärderades erfarenheterna från 424
hästar när det gäller vindkraftverk.
Hästen karaktäriseras som ett försiktigt stäppdjur med hög flyktberedskap. Deras
sinnesförnimmelser är i det optiska området jämförbara med människan (med ett "vidvinkligt"
synfält och högre synskärpa för rörelser), inom det akustiska området är speciellt
hörseltröskeln inom ultraljudsområdet hos hästar effektivare än hos människan. Hästar
uppvisar vid ovanliga och speciellt vid plötsligt uppkommande störningar olika
skadeförebyggande reaktioner från uppmärksamhet till skenande (dvs. panikartad flykt).
Hästar är mycket lättlärda och visar en snabb tillvänjning vid nya omgivningsstörningar.
Vindkraftverk kan emittera olika störningar: Byggnaden som statisk optisk faktor (jämförbar
med en sändarmast), de rörliga rotorbladen ger reflexer ("Discoeffekt") och skuggverkan
(rörliga band av skugga i regelbunden följd) liksom ljudemissioner i infraljudsområdet och
det hörbara området, så gott som inga i ultraljudsområdet. Ljudtrycksnivån ligger även i
närområdet under det humanrelevanta kritiska värdet där en hälsorisk är tänkbar. Vid start
och avstängning av vindkraftverket uppträder mycket gradvisa rörelseförändringar och
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
därmed störningsändringar.
Hästens normala miljö innehåller en mängd störningar som är ljudligare, grällare, mer
oförutsebara och plötsligare än de som utgår från vindkraftverket (t.ex. motorfordon,
föremål som rör sig i vinden, transport i linbanor, etc.).
I en enkät sammanställdes erfarenheterna av 424 hästar och vindkraftverk. Endast i elva fall
(dvs. 2,6 %) uppträdde över huvud taget märkbara reaktioner, vilka ofta följdes av snabb
tillvänjning Inte i något fall inträffade kraftiga reaktioner såsom stegring eller skenande.
Sammanfattningsvis kan de från vindkraftverk utgående störningarna för hästar anses vara
jämförbara med övriga störningar på platsen.
Bielefeld, 17.11.2004
Anja Seddig
Kandidat i biologi och hästvärdinna med tyngdpunkt på ridning
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
Litteraturförteckning:
Ainslie/Ledbetter, (1992): So verstehen sie ihr Pferd, Körpersprache und Verhalten, BLV
Verlagsgesellschaft mbH, München
Nerh, H.D. 1992: Licht und Schatten. Windkraft-Journal 3/92, Grevensberg/Brekendorf
Deutsche Reiterliche Vereinigung (Hrsg.), (2002a): Die deutsche Reitlehre „Das Pferd“, FNVerlag der Dt. Reiterlichen Vereinigung
Deutsche Reiterliche Vereinigung (Hrsg.), (2002b): Basispass Pferdekunde, FN-Verlag der
Dt. Reiterlichen Vereinigung
Gansloßer, Udo: Ethogramm von Pferden, auf Basis von Beobachtungen von Prof. Zeeb,
erweitert und ergänzt. Briefliches Manuskript.
Lorenz, K. (1978): Vergleichende Verhaltensforschung: Graundlagen der Ethologie, Springer
Verlag, Wien, New York
Landesumweltamt NRW 2002, Materialien Band Nr. 63: Windenergieanlagen und
Imissionensschutz
Landesumweltamt NRW 1998, Info 4: Schall, Geräusche, Lärm. Del1
Stock,M.,Bergmann, H.H., Helb,H.W., Keller, V.,Schnidrig-Petrig,R.,Zehnter,H.C.1994:Der
Begriff Störung.....Zeitschrift für Ökologie und Naturschutz,3,49-57
Zeeb,K.(1998): Die Natur des Pferdes, Franckh.Kosmos Verlags-GmbH & Co., Stuttgart
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
Bilaga:
Uppställning av utfrågade anläggningar avseende deras driftsformer och
utbildningstyngdpunkt
Anläggning/
gård
Driftsform
Tävlingsform
Inackorderings- Utbildnings- Försäljnings- Turridningsstall
stall
stall
verksamhet
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
x
x
x
x
x
Uppfödning
Tävling på
lägre nivå Allround
Tävling på
högre nivå
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Tabell 1: Listning av utfrågade 15 ridanläggningar/privata gårdar med de olika
driftsformerna och förekommande tävlingsformer
Tyngdpunkt
Anläggning/
gård
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Uppfödning
x
x
Allround
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Dressyr
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Hopp- Kappning
löpning
x
x
x
x
x
x
x
Körning
x
x
x
Ridskola
x
Handikapp
ridning
x
Voltige
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Tabell 2: Inordning av utfrågade 15 ridanläggningar/privata gårdar i hästuppfödning och
utbildningstyngdpunkt inom ridsporten
Detta är en översättning av rapporten Gutachten - Windenergieanlagen und Pferde
Fritids
ridning
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x