Transcript 12 Köping (pdf) - Konst i Västmanland

UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND
Köping
Norberg
Möklinta
1
Fagersta
2
256
Ängelsberg
70
3
Västerfärnebo
Sala
68
256
Virsbo
250
6
Salbohed
66
233
Sätra Brunn
4
5
Kumla kyrkby
68
Riddarhyttan
7
Skinnskatteberg
Ransta
233
Ramnäs
56
8
Uttersberg
Surahammar
Skultuna
9
250
Tillberga
252
66
Västerås
Hallstahammar
11
10
Kolsva
E18
Irsta
E18
Kolbäck
E18
250
Köping
252
12
E18
Arboga
Strömsholm
250
E18
13
56
E20
14
E20
Kungsör
56
Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!
12
Köping
Theodors torn till Emma, 2011
© Backa Carin Ivarsdotter/BUS 2013
Backa Carin Ivarsdotter 1973
Arkitekten Theodor Dahl står bakom flera praktfulla byggnader i Köping. Och bakom honom
står en mindre känd kvinna – Emma Nilsdotter.
Hon var hans trolovade, de fick en dotter tillsammans, men de gifte sig aldrig. Deras förhållande var komplicerat, men trots det var Emma
ett stöd för Theodor – även ekonomiskt. När
konstnären Backa Carin Ivarsdotter skulle skapa
ett konstverk till Theodor Dahls minne i Köping
valde hon därför att låta det bli en hyllning till
dem båda.
Theodors torn till Emma är nätt och sirligt litet
torn i rödlackerat järn, belyst kvällstid. Formen är
hämtad från Theodor Dahls originalritning till ett
torn på Lyckholmska villan, en av de tolv pampiga byggnader i Köping som Theodor Dahl ritat.
Han kom till staden efter den stora branden 1889
för att hjälpa till att bygga upp Köping igen. Kvar i
Stockholm fanns hans trolovade Emma och parets
dotter Tora.
Theodor Dahl var en framstående och högt respekterad arkitekt, med stora visioner och ambitioner. Utan hans insatser hade Köping sett annorlunda ut. Kanske utan Emma Nilsdotter också.
Hon fick dock aldrig någon framträdande plats vid
hans sida. Att hon skulle haft inflytande på hans
konstnärskap var ingenting som han själv lyfte
fram. Men den tanken tog Backa Carin Ivarsdotter
tog fasta på när hon fick uppdraget att skapa minnesmärket över Theodor Dahl. Hon tänker sig att
Emma, även om Theodor inte var medveten om
det, fanns i penndragen när han gjorde sina skisser. Så småningom övergav han Emma för en annan
kvinna som han träffade i Köping. Men kontakten
fanns kvar och det sägs att när han begravdes stod
två kvinnor och en liten flicka vid graven.
Backa Carin Ivarsdotter har de senaste åren arbetat
huvudsakligen med offentliga verk och konstnärlig gestaltning. Hon vill att konstverken ska ha en
koppling till platsens historia och karaktär. De ska
integrera med den miljö och arkitektur som redan
finns på platsen, men samtidigt tillföra en unik
upplevelse. Hon arbetar med en mängd olika material, till exempel stål, glas, mosaik och betong.
Ljus i form av markspotlights eller fasadbelysning
integreras ofta i konstverket.
12
Köping
Galleri Quirinus
www.galleryquirinus.com
Galleriet är inrymt i ett vacker gammalt stenhus,
centralt i Köping. Det startade sin verksamhet
i september 2012 och är främst inriktat på ett
internationellt utbud. Särskilt konstnärer från
Italien, Spanien, Frankrike, men också från andra länder och världsdelar ställer ut här. Paret
som driver galleriet har sina rötter i Italien och
arbetar med ett stort kontaktnät av konstnärer
från olika länder, framför allt i Sydeuropa.
Quirinus är en romersk gud. Hans siluett, hämtad
från ett gammalt romerskt mynt, syns vid ingången
till galleriet. Quirinus var beskyddare av människan och allt som ryms i människan av idéer, tankar
och kreativitet. Därför valde de som driver galleriet, Riccardo Baldelli och Elisa Bastiani, att göra
Quirinus till symbol för sitt galleri.
Eftersom konsten inte har några gränser är grundhållningen hos galleristerna att ha en internationell
inriktning. Att just konstnärer från södra Europa
hamnat i fokus har sin förklaring i deras egna
italienska rötter. Riccardo Baldelli har verkat som
konstkritiker i sitt hemland och Elisa Bastiani är
i grunden arkeolog och konservator.
Att ställa ut i Sverige är av flera skäl lockande för
konstnärer från södra Europa. De ser på Sverige
som ett land där konsten är viktig och lyfts fram.
Samtidskonst i det offentliga rummet, och konsten
som ett inslag i stadsplanering, är mycket vanlig-
are i Sverige än i deras länder. Det har bidragit till
att skapa en positiv bild av Sverige som konstland.
Det köps också mer konst i Sverige, speciellt när
kris i ekonomierna slagit hårt mot Sydeuropa.
Trots galleri Quirinus internationella fokus vill
galleristerna också arbeta lokalt. De vill utveckla
sina kontakter med kommunen, ideella föreningar
och andra goda krafter som tillsammans kan skapa ett rikt kulturliv i Köping. De hoppas att galleriet blir en del av staden där köpingsborna gärna
slinker in. Att se gallerier som träffpunkt är vanligt i Italien, där människor på söndagspromenad
gärna tittar in för en enkel pratstund.
Den som vill få en försmak av atmosfären i galleri
Quirinus kan göra ett virtuellt besök via hemsidan.
Mer om konsten i Köping!
Offentlig konst:
Köpings kommun,
w w w.koping.se/uppleva- och-gora/ kultur/ konst- ochutstallningar/offentlig-konst-i-koping/
Utställningar:
Köpings konstförening, utställningshallen Köpings kommun,
www.konstforeningar.se (se distrikt Västmanland)
Kolsva, Galleri Jeune,
www.gallerijeune.se
Rondellhundar, kungar och
lekande barn – vad är offentlig konst idag?
Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom
Sverige hösten 2006. Den offentliga konsten
blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars
Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med
sin rondellhund, som anspelade på profeten
Muhammed.
Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö
i Sverige ska vara ”folklig”, opolitisk och nå alla
människor har inte alltid varit ett självklart mål.
Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst
betyder kunnande. Den offentliga konsten har i
alla tider haft en beställare, exempelvis kungen,
kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt
innehåll och utformning och därmed påverkat
konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap.
Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt
som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill
se konst på gator och torg, vid bostadsområden
och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna
oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands
län ger konstverken på allmän plats inblick i
länets historia: en kung och en smed i brons här,
modernistiska ljusrör vid bubblande bad och
vittnesmål om flykt och invandring där.
När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta
en procentregel som föreskriver att en procent
av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation
som många kommuner och landsting följer.
Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen
under decennierna kring 1900-talets mitt. Det
var en tid som präglades av framtidsoptimism,
demokratiska värden och socialt ansvarstagande.
Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills
ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts
till bostadsområden och fick specifika platser i
samband med stadsplanering.
ningarna befrias allt mer från äldre mytologiska
berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra
nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan
associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn
leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt
kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer,
flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga.
Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av
kommande generationer. I dag vill man visa upp
kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till
Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra.
Efter andra världskriget engageras konstnärer
med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör
avtryck i den offentliga konsten överallt i landet.
De inter nationella konsttrender na hittar så till
många orter med verk som föga anknyter till
lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser
uppfattas som estetiskt tilltalande av alla.
Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel.
Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera
platser i länet. Och det är vackert så.
I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är.
Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och
aktivister, vid sidan av de verk som beställs av
myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter
i en populistisk konservativ mening. Alternativet
kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör
sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg.
Kristina Maria Mezei
I början av ”folkhemmet” skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars
insatser ses som värdefulla ur den nationella och
även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De
är byster och porträtt på piedestal och i helfigur,
gärna vid viktiga knutpunkter i städerna.
Kvinnor, barn och djur får under modernismen en
traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställ-
fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor,
Landstinget Västmanland
OFFENTLIG KONST
Den offentliga konsten kan finnas både utomhus
och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus
och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara
en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den
offentliga konsten kan också vara foton, video-,
ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där
flera tekniker används. Offentlig konst benämns
ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag
talar man snarare om konstnärlig gestaltning i
offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man
ser på konsten som en del i en helhet - en miljö
där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring
vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter.
Byggnadsanknuten konst, fast konst
Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop
med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara
plats-specifik men inte knuten till just en byggnad,
utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg.
Lös konst
Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och
grafik som kan uppföras på olika platser.
1%-REGEL
Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från
1937. Den kulturideologiska diskussionen och
den politiska motiveringen som ledde fram till
beslutet om en procentregel i Sverige byggde på
den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara
en ekonomisk princip och säger ingenting om hur
beställning och utförande av den konstnärliga
gestaltningen ska gå till.
Mer om konsten i Västmanland!
Konst i Västmanland www.konstivastmanland.se
Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet,
www.ltv.se/Kultur/Konst/
Text: Yvonne Busk
Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg
Grafisk form: Claudia Sandner
Foto: Lasse Fredriksson © 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna