Transcript bota diabetes typ 1 - Storstockholms Diabetesförening

ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
ANNONS
Foto Jeanette Hägglund
Vi ses srld
på Vä tesdiabe n!
dage
E N AV VÄ R L D E N S S N A B B A S T E F O L K S J U K D O M A R
bota
diabetes
typ 1
Det
går att
Idag kan vi därför på ett relativt
säkert sätt utföra pankreastransplantationer.
Överläkare
Ali-Reza Biglarnia.
sidan 8
– Det är en
magisk känsla
när man ser en
patient med en
mycket allvarlig
diabetes som
åker hem utan
insulin efter
operationen.
En gåta med
flera svar
sidan 4
Katarina blev sjuk
som femåring
sidan 6
Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet november 2012
Bygg diabetessjukhus nu
sidan 6–7
2
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
Foton istockphoto.com
ANNONS
◗ Diabetes är den enda sjukdom vi har i Sverige där vårdresultaten försämras över tid istället för att förbättras.
Ge diabetiker större
inflytande över sina liv
Typ 2-diabetes är en av våra vanligaste
folksjukdomar, eller kanske hellre
några av våra vanligaste folksjukdomar.
ses
Diabetessjukhuset ska
förverkligas och personer som har diabetes
ska få ökad makt och
individualiserad vård
och behandling.
› Det här diskuterar vi på
Världsdiabetesdagen
den 14 november på
Storstockholms Diabetesförenings kvällsarrangemang Vård
som ger hälsa!
Varmt välkommen!
› Fri entré.
› ABF-huset, Sveavägen 41,
kl 17.00–20.00
› Se program och medverkande på www.ssdf.nu
Vården måste
lära sig att varje
diabetiker på
olika sätt är
expert på sin
egen sjukdom
och måste ses
som en medbehandlare.
Ännu mer alarmerande är att resultaten
av diabetesvården i Sverige sjunker, det
vill säga att den uppmätta sockerhalten
i blodet för de som lider av diabetes är
högre än året före. Det är den enda sjukdom vi har i Sverige där vårdresultaten
försämras över tid istället för att förbättras. Någonting är fel med vården och det
här måste åtgärdas. Att vården dessutom
fungerar så olika för olika människor
betyder att vi inte förstår sjukdomen tillräckligt väl och att enskilda personer är
olika; har olika gener eller till och med
har olika orsaker till sin sjukdom.
Storstockholms Diabetesförening arbetar intensivt med dessa frågor för att vi
diabetiker ska kunna leva fullvärdiga
och självständiga liv som de flesta människor vill. Vi har prioriterat tre frågor
för framtiden för att förbättra vården och
möjligheterna att leva detta liv:
✔ Skapa ett diabetessjukhus i Stockholm. Det skulle ge möjligheter till en
mötesplats för forskningen, sjukvården,
patienterna och den medicinska industrin och ge högre effektivitet i arbetet
mot sjukdomen. Klinisk forskning skulle
påskyndas, som att pröva nya läkemedel. Information om nya forskningsrön
skulle fortare komma att tillämpas i
vården och patienternas erfarenheter tas
till vara i utformandet av utbildningsprogram etcetera.
✔ Öka investeringar och takten i
forskning och utveckling. Bland annat
måste alla nya läkemedel och behandlingar prövas snabbt för att se vilka
grupper av diabetiker som skulle kunna
ha nytta av dem och vilken plats i sjukvården dessa metoder ska ha. Idag är
användningen av nya läkemedel och metoder skrämmande lågt.
✔ Öka individualiseringen av vården. Vården måste lära sig att varje
diabetiker på olika sätt är expert på
sin egen sjukdom och måste ses som en
medbehandlare och inte som en okunnig
patient. Evidensbaserad forskning har
visat att när patienten behandlas som
myndig och expert på sin egen sjukdom
blir både vårdresultaten bättre och vårdens totala kostnader lägre.
● Utan god behandling och egenvård ger det skador
på bland annat
ögon, fötter, njurar
och hjärta/kärl.
● Vad som orsakar
diabetes är fortfarande inte helt känt.
Det man vet är att
det är en kombination av arv och
miljö. Forskningen
på området är
intensiv.
● Omkring 4–5
procent av befolkningen beräknas ha
diabetes i Sverige.
Mörkertalet är stort.
Jag hoppas att du vill vara med i detta
spännande arbete! Vi behöver dig. Ju
fler vi är desto mer hörs vi och får ännu
större trovärdighet. Stöd Storstockholms
Diabetesförening i arbetet med att förbättra vården och ge diabetiker ett större
inflytande över sin vård och över sina
liv!
Anders Lönnberg, ordförande i
Storstockholms Diabetesförening och
Diabetesorganisationen i Sverige.
PRODUCERAD AV:
TRYCK: V-tab, Södertälje
VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA:
Active MediaPartner Nordic AB
FÖR BILAGOR KONTAKTA:
Eva Lagging, kanslichef Storstockholms Diabetesförening
REDAKTION: Per-Åke Hultberg, Johanna
Active MediaPartner Nordic AB,
Tel 070-680 55 35
Engholm & Samuel Hultberg
Per Hånberg, tel: 0708-18 34 50
e-post: [email protected]
FORMGIVNING: Camilla Lindmark
e-post: [email protected]
REPRO: Bildrepro Sthlm AB
www.activemediapartner.com
www.sdf.nu
Fakta
lltmer tyder på att ”sockersjuka” är ett
samlingsbegrepp för olika störningar av
vår ämnesomsättning och som samtliga
ger upphov till förhöjda sockervärden i
blodet. Fem procent av befolkningen har
den och en tredjedel utan att veta om det.
De får kanske veta att de har sjukdomen
för första
gången i samband med sin förfö
sta hjärtattack.
Andra bär på förstadier till diaVi
rlds- betes
och skulle med relativt enkla
b
ä
V
å
p
s- medel
e
t
kunna undvika sjukdomen
m
e
b
dia
!
n
om
den
upptäcktes i tid och man ero
e
g
a
d
bjöds
möjligheter att göra någonting
bj
åt sin
si situation.
● Diabetes mellitus
är inte en sjukdom
utan flera med olika
orsaker. Gemensamt för all diabetes
är för hög sockernivå i blodet.
● Storstockholms
Diabetesförening är
en ideell förening
med cirka 4 500
medlemmar. Vi är
politiskt och religiöst obundna.
●
www.ssdf.nu.
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
ANNONS
Ny
blodso
cker
mätar e
Information på ett enkelt sätt.
För dig som använder insulin.
Bayers nya CONTOUR® NEXT USB system för blodsockerkontroll, för ännu
bättre noggrannhet och förståelse för dina blodsockerresultat.
ed:
De goda egenskaperna du känner till sedan tidigare, nu också med:
sInsulin, med möjlighet att registrera insulinenheter
sKolhydrater, du kan nu också registrera kolhydrater
sNy teststicka, ännu bättre noggrannhet
GRØSET 04.12.A.SE
CONTOU
CONTOUR
CONT
OUR
R® NEXT
NEX
EXTT blodsockerteststicka
blod
bl
odss
- ännu
ännu bättre
bbät
ättr
tree noggrannhet
nogg
no
ggra
rann
nnhh
För mer information ring Bayers kundsupport
på tel 020-83 00 84 eller gå in på www.bayerdiabetes.se
®
Blodsockerteststickor
System
för blodsockerkontroll
Bayer, Bayerkorset, CONTOUR, Ingen Koding logotypen, Sip In och simplewins är Bayers varumärken. ©2012 Bayer HealthCare LCC
3
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
Diabetes
– en gåta med flera svar
Varför får vissa människor
diabetes? Det är en fråga med
flera svar. Å ena sidan är sjukdomen en gåta, å andra sidan
vet man idag mycket om sjukdomens förlopp.
TEXT JOHANNA STENIUS | FOTO ERIK MÅRTENSSON
iabetes, typ 1
eller typ 2,
båda sorterna är i
dag sjukdomar utan vaccin
som kan förhindra
insjuknande. Däremot skiljer sig de
olika typerna åt. Vid typ 1-diabetes har de insulinproducerande
cellerna i bukspottkörteln slutat fungera och exakt vad som
orsakar detta är inte känt men
beror på att cellerna förstörts av
kroppens immunsystem. Hos typ
2-diabetiker kan kroppen inte
tillgodogöra sig det insulin som
bukspottkörteln trots allt producerar. Man brukar ibland höra
att antalet nya fall av sjukdomen
ökar kraftigt, men det stämmer
faktiskt inte riktigt.
– Totalt sett, i världen, ökar
antalet, men här i Sverige är det
inte så. Att det ser ut att vara fler
beror på att man nu lever längre
med sin sjukdom, vilket är ett positivt tecken på att behandlingen
av sjukdomen blivit bättre, säger
Claes-Göran Östenson, professor
i endokrinologi vid Karolinska
Institutet som under drygt 30 år
har forskat kring typ 2-diabetes.
Den stora ökningen av diabetes
typ 2 sker i stället i andra delar
av världen, till exempel Kina,
Indien, mellanöstern och Nordamerika.
– Där är det framförallt förändrad livsstil med övervikt och
stress som ligger bakom ökningen. Det kan också finnas bakomliggande genetiska orsaker, och
det är viktigt att veta, att det
finns både en ärftlig bakgrund
och livsstilsfaktorer som avgör,
säger Claes-Göran Östenson.
I Sverige har cirka fem procent av befolkningen diabetes
typ 2, och spridningen varierar
över landet. Många människor
lever dessutom idag med en diabetesproblematik utan att veta
om det.
– Vi gjorde en stor undersökning på 8 000 stockholmare med
tio års mellanrum, av dem visade
sig 20 procent ha diabetes eller
ett förstadium till diabetes. I
Stockholm är var tredje person
med typ 2-diabetes ännu inte diagnosticerad, säger Claes-Göran
Östenson.
◗ Det är viktigt att hitta ett sätt att upptäcka de ”dolda fallen” av diabetes typ 2,
anser professor Claes-Göran Östenson.
Hur ska man upptäcka de dolda
fallen? Lösningen vore, enligt
Claes-Göran
Östenson,
någon form av allmän
”screening”.
Totalt sett, i
– Socialstyrelvärlden, ökar
sen håller också
med om detta men
antalet, men här
det är upp till de
i Sverige är det
enskilda
landsinte så.
tingen.
Claes-Göran
Man kan alltså
Östenson
ha diabetes typ 2
utan några speciella
symptom, innan följdsjukdomarna uppstår. Till exempel
visar sig två tredjedelar av de
som får sin första hjärtinfarkt ha
en störd sockeromsättning utan
att de vet om det.
– Det är tragiskt att det ska vara så. Diabetes är en stor riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar,
säger Claes-Göran Östenson.
Andra skador som kan uppstå
på kroppen som en följd av diabetes är ögonskador, njurskador,
nervskador och fotsår – kostsamma konsekvenser för vården och
patienterna. ●
Foto istockphoto.com
● Typ 1
Diabetes typ 1 och 2 – vad är skillnaden?
4
Om man får typ 1-diabetes
har kroppen slutat tillverka
insulin och det gör att man
får för mycket socker i blodet.
Eftersom brist på insulin leder
till att man blir allvarligt sjuk,
måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag,
antingen med sprutor eller
med insulinpump. Sjukdomen
kommer snabbt och kräver
behandling direkt.
» Typ 1-diabetes är delvis
ärftlig och går inte att bota.
Med modern behandling går
det att leva ett bra liv trots
sjukdomen.
● Typ 2
Insulin är ett hormon som
reglerar hur mycket socker
man har i blodet. Om man får
typ 2-diabetes har kroppens
celler blivit mindre känsliga
för insulin, och det insulin
som kroppen producerar
räcker inte till. Det gör att
man får för mycket socker i
blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får
skador på njurarna, ögonen
och nerverna.
» Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes.
Sjukdomen kan vara ärftlig,
men kan också påverkas av
vilka levnadsvanor man har.
Till exempel kan övervikt,
stress och rökning öka risken
för att få typ 2-diabetes.
Genom att motionera och äta
hälsosamt kan man förebygga och i viss mån behandla
sjukdomen.
(källa: 1177.se)
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
Fjärrkontrollspumpen
Skulle du vilja ha en diskret insulinpumpsbehandling?
9Accu-Chek Combo ger dig möjligheten att diskret hantera
alla pumpfunktioner via fjärrkontrollen/blodsockermätaren.
Tycker du att det kan vara svårt att beräkna insulindos?
9 Accu-Chek Combo Bolusråd beräknar snabbt och enkelt din
måltids- eller korrigeringsdos och hjälper till att hålla ditt
blodsocker inom målområdet.
Önskar du tillgång till pumpsupport 24 timmar om dygnet?
9 9LÀQQVWLOOI|UGLJWLPPDURPG\JQHWGDJDULYHFNDQ
Vill du veta mer?
Besök www.accu-chek.se och
bekanta dig med de olika modulerna i
Accu-Chek Combo Utbildningsprogram
Accu-Chek Kundsupport: 020-41 00 42, [email protected]
ANNONS
5
6
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
NING
Näringen i den mat vi äter bryts ner till glukos (socker). I en frisk kropp öppnar
insulinet cellerna så att kroppen kan tillgodogöra sig näringen. Vid diabetes har
man inget, eller lite insulin. Därför stannar sockret kvar i blodet och skadar nerver
och fina blodkärl, vilket kan få allvarliga komplikationer.
Blodsocker
B
lodsocker
Det är oerhört viktigt att man
tidigt får lära sig hur ens blodsocker fungerar och hur man
håller det på så normala nivåer
som möjligt. Precis som med
allt annat är vi individer som
fungerar olika.
ANNONS
A
S
Det dagliga livet påverkas av att
ha diabetes. Blodsockret varierar under dygnet beroende på
träning, vad man äter, ens humör
och om man är sjuk, stressad
eller avslappnad.
Illustrationer istockphoto.com
Bygg ett
◗ Katarina
Bergshem.
Fick diabetes
som femåring
TEXT JOHANNA STENIUS | FOTO PRIVAT
Hon har levt med diabetes typ 1 i nästan
hela sitt liv och sett hjälpmedel komma,
gå och förbättras. Nu väntar Katarina
Bergshem sitt första barn.
Katarina kan inte minnas hur det är att leva
utan diabetes. Hon fick sin diabetes typ 1,
redan som femåring efter en tid av oro då familjen oroade sig för att hon var blek, trött,
gick ner i vikt, hon drack mängder och ständigt gick på toaletten.
– Jag fick ligga på
sjukhus i en månad
Jag är så van vid
men hade väldigt
min sjukdom att
svårt att greppa
det sitter i ryggvad de menade när
de visade mig en
märgen hur jag
spruta och sa att jag
ska sköta den.
måste ta såna i resKatarina Bergshem
ten av mitt liv, säger
Katarina som idag är 35
år gammal. Hon har under
åren sett många hjälpmedel förfinas och det är på flera vis enklare att leva
som diabetiker idag än för trettio år sedan.
Hon har sedan fem år en insulinpump fäst
vid höften som kontinuerligt förser henne
med insulin dygnet runt, plus att hon ger sig
själv doser vid behov.
– Jag är så van vid min sjukdom att det
sitter i ryggmärgen hur jag ska sköta den.
Omedvetet planerar jag alltid min tid utifrån hur och när det till exempel är dags
att äta något. Jag är väldigt insulinkänslig,
när jag bara tog sprutor hade jag svårt att få
en jämn tillförsel i kroppen och hade svåra
känningar av det.
Å andra sidan har vissa saker kanske inte blivit bättre. Katarina är kritisk till den ständiga
utlokaliseringen av olika instanser inom vården, som gör att en enkel sak som att få mer
insulin utskrivet kan ta flera dagar.
– Mer och mer ansvar läggs på patienten
att veta vart man ska vända sig och hur man
ska gå till väga. Man måste verkligen hålla
sig frisk och skärpt för att kunna vara diabetiker idag.
Hon är just nu gravid och då är det ännu
viktigare att hålla ett jämnt blodsocker och
hon går på regelbundna kontroller och flera
extra ultraljud.
– Allt verkar vara bra, som tur är, det
finns annars flera risker förknippade med
att vara diabetiker och gravid.
Hon gör alltid själv sitt allra bästa för att
hålla sig frisk med hjälp av bland annat kost
och träning. Och hon berättar inte om sin
sjukdom i onödan.
– Trots att jag haft min diabetes så länge
så är jag ändå känslig för omvärldens reaktioner. Det värsta som finns är när folk
tycker synd om mig. Å andra sidan vill jag
inte heller att någon inte alls reagerar när
jag berättar. ●
diabetessjukhus
◗ Ett diabetessjukhus kan samla all kompetens som behövs för utveckling av patientens bästa och stimulera till forskning och utveckling.
Medicinfri med hjälp av mat oc
TEXT JOHANNA STENIUS | FOTO ERIK MÅRTENSSON
Från flera mediciner och
insulinsprutor till regelbunden motion, nya
vanor och – inga mediciner. Janne Hellbom har
övervunnit sin diabetes
typ 2.
För sju år sedan började
problemen. Filmaren Janne
Hellbom kände sig trött, orkeslös, ständigt törstig och
gick oförklarligt ner i vikt.
– Man skulle ju kunna tro
att det var bra att gå ner men
jag förstod att något var fel
och började googla. Redan
innan jag gick till vårdcentralen visste jag att jag hade
fått diabetes, säger Janne
Hellbom, idag 57 år.
Som tur var hade han
inga andra skador av sin
diabetes och fick omedelbart en vanlig medicin samt
insulinsprutor utskrivna,
tillsammans med en uppmaning ”att gå ner några
kilo”.
– Att säga så till en diabetiker är ett problem, för när
man tar insulin kan man
nästan inte gå ner i vikt.
En jobbig tid följde, med flera allvarliga komplikationer av medicinen som ledde
till en depression. Till slut
lyckades Janne Hellbom
genom läkaren få en annan
medicin, ovanlig men mycket bättre. Sedan kom orken
och lusten att förändras.
– Informationen man får
om diabetes är alltför allmänt hållen idag, det är som
att de är rädda att skrämmas
eller så är det någon som vill
tjäna pengar på den.
Tillsammans
med sin läkare, Johan
Friberg på
vårdcentralen Curera
i Hornstull,
Stockholm,
gjorde därför ◗ Janne
Hellbom.
Janne Hellbom två informationsfilmer
om diabetes. Och sedan gick
han ett steg längre och bestämde sig för att verkligen
förändra sitt liv – på riktigt.
Tillsammans med sin läkare och fem andra diabetiker
startade han ett projekt som
drogs igång med en rivstart
– fyra veckors pulverdiet
och alla deltagare tappade
minst tio kilo i vikt. Samtliga kunde också lätta på sin
diabetesbehandling. Janne
Hellbom är sedan dess medicinfri, tränar flera gånger i
veckan och äter bra fast unnar sig saker ibland.
– Idag när någon frågar
om jag har diabetes så säger
jag ”nej”, det är helt fantastiskt.
Han efterlyser en vård
där man alltid erbjuder nya
diabetes typ 2-patienter två
alternativ: total livsstilsomställning med hjälp och stöd
av vården eller medicin.
Tillsammans med läkaren
Johan Friberg driver han
idag sajten www.typ2.se
som driver den frågan. ●
ANNONS
Kortsiktigt påverkar blodsockernivåerna humöret,
koncentrationen, törsten,
och behovet av att kissa.
Långsiktigt kan ett högt
blodsocker orsaka skador på
kärl och nerver.
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
ANNONS
10 000
Alla mår bra av att röra på sig, men för
diabetiker är det ännu viktigare. Kan man
gå 10 000 steg varje dag är det jättebra,
men all fysisk aktivitet räknas.
Det är hög tid att bygga ett ”center
of excellence” för diabetesvård
i Stockholm, det menar en enad
”expertis” inom diabetesområdet.
TEXT PER-ÅKE HULTBERG | FOTO FLICKA ISTOCKPHOTO.COM
ravet
framfördes i bland
annat Dagens
Medicin i våras.
Landstingsrådet Stig
Nyman (KD) tvekar
inte på frågan
om vad han anser:
– Jag säger
odelat ja! Vi håller inte den nivå inom diabetesvården som vi skulle behöva. Så här
måste vi verkligen förbättra oss,
säger han. En förbättring som både
handlar om att bygga ut diabetesvården och att rekrytera kompetenta
medarbetare.
Bakgrunden är alltså den enade
front som företrädare för personer med diabetes, diabetesvården,
forskande läkemedelsbolag, medicinteknikföretag och andra intressenter bildar. Anmärkningsvärt,
säger man, ”så har diabetesvården
ingen plats i planeringen av Nya Karolinska i Solna”.
I debattartikeln med bland andra
Anders Blanck, Läkemedelsindustrins vd, och professor Kerstin
Brismar, som undertecknare säger
man vidare: ”Vi ser framför oss en
struktur där ett diabetessjukhus blir
samlingspunkt och kunskapscentrum med specialistvård, forskning
och undervisning. Det bildar kärnan i ett nav med vårdcentralerna
kopplade till sig, där några är mer
avancerade diagnosspecialistcenter
och andra är vanliga vårdcentraler.”
Stig Nyman säger att han tagit till
sig synpunkterna och menar att det
är oacceptabelt att Stockholms län
ligger efter övriga Sverige. Hans
idé är att förlägga ett
specialistcentrum
i diabetes på något
av länets befintliga
sjukhus, det vill säga
ett mindre sjukhus
som inte behöver
akutsjukhusets resurser och som idag
inte utnyttjas fullt ut.
◗ Stig Nyman.
Efter planering, renovering och eventuell ombyggnad
skulle ett diabetessjukhus i så fall
kunna vara i funktion om uppskattningsvis tre till fyra år, menar han.
Anders Lönnberg, ordförande i
Storstockholms diabetesförening,
tillika S-märkt landstingspolitiker,
uppskattar stödet.
– Det är med glädje jag ser att stödet för att skapa ett diabetessjukhus
i Stockholm växer och nu omfattas
av tre partier som tillsammans utgör
en majoritet i landstinget. Nu gäller
det att förverkliga sjukhuset också.
Vi begär därför att Stockholms läns
landsting skyndsamt tillsätter en utredning i syfte att skapa det diabetessjukhus vi så väl behöver. ●
Har du
diabetes?
Vet du vad
du har för
målvärde?
insulin.se
Bli expert på diabetes!
De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades i januari 2010.
De betonar vikten av att patienter med diabetes ska nå sina målvärden. Enligt de
nationella riktlinjerna bör personer med diabetes som målvärde ha ett HbA1c under
52 mmol/mol, men målet bör utformas utifrån en individuell bedömning. Diskutera
med din läkare vilket målvärde som kan passa för dig. Lär dig mer om diabetes
och insulinbehandling, eller anteckna dig för vårt e-nyhetsbrev om diabetes på
www.insulin.se
sanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se.
För frågor om våra läkemedel: infoavd@sanofi.com
Har du diabetes?
Vi visar vägen till ett friskare liv!
ch träning
Vi kan vardagen med diabetes
och ger dig tips du kan lita på.
08-654 00 40 www.ssdf.nu
en del av Diabetesorganisationen i Sverige
◗ –Ibland tror jag att jag gjorde det här för att våga gå in på gymet, säger Janne Hellbom som
rivstartade sin livsstilsförändring med en månads pulverdiet.
7
8
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
Under en dag går blodsockret upp och ner hos alla människor. Men
n fför
ör
diabetiker kan det bli farligt. När man får en insulinkänning, en hypoglykemi,
ogl
glyk
ykem
em
e
mi,
kan man bli skakig, seg, tappa omdömet eller i värsta fall bli medvetslös.
ets
tslö
lös.
s.
Därför bör diabetiker alltid ha exempelvis druvsocker i fickan.
Hypoglykemi
Om en diabetiker blir medvetslös av hypoglykemi måste den
komma till sjukhus. Berätta för ambulanspersonalen att personen
har diabetes och försök inte att stoppa in någonting i personens
mun. Det är bra om närstående personer kan ha en glukagonspruta tillgängligt för att snabbt höja blodsockret.
Foto istockphoto.com
bota
diabetes
typ 1
Det går att
Patienter med livshotande
tillstånd kan få tillbaka livet
med hjälp av pankreastransplantation, en relativt okänd metod.
TEXT JOHANNA STENIUS | FOTO JEANETTE HÄGGLUND
En transplantation av pankreas är
en potentiellt botande behandling
för personer med
svår diabetes.
● Insulin tillverkas
i betacellerna i
de Langerhanska
öarna som finns i
bukspottkörteln.
● Transplantation
av insulinproducerande celler kan ske
på tre sätt:
– Singel pankreas,
det vill säga enbart
bukspottkörtel från
avliden donator där
de flesta mottagare
tidigare har fått en
ny njure.
– Samtidig transplantation av njure
och pankreas från
samma avlidna
donator.
– Transplantation av
cellöar där cellerna
injiceras i levern.
● För att bli aktuell
för en transplantation har man typ
1-diabetes med
insulinkänningar
som ger svåra
konsekvenser
och allvarliga
senkomplikationer.
● Akademiska
sjukhuset i Uppsala
opererar regelbundet patienter som
får enbart pankreas
och inte samtidigt
något annat organ.
●
illustration istockphoto.com
ynskador, fotsår, nervskador och hjärtproblem – konsekvenserna för den som
lider av diabetes typ 1 kan vara många,
mycket svåra och ibland dödliga. Som
tur är fungerar insulinbehandling för
det stora flertalet bra eller tillfredsställande men för en liten grupp där inte
ens insulinpump eller andra åtgärder
hjälper kan det nu finnas en utväg:
pankreastransplantation, alltså transplantation av en bukspottkörtel som
producerar insulin åt kroppen när den
egna inte kan göra det. Resultaten av
transplantationerna är numera utmärkta. I Uppsala fungerar 95 procent av de
transplanterade organen ett år efter
operationen.
– Det är en magisk känsla när man ser
en patient med en mycket allvarlig diabetes som åker hem utan insulin efter
operationen, säger Ali-Reza Biglarnia,
överläkare på transplantationskliniken vid Akademiska sjukhuset i
Uppsala där man regelbundet utför
pankreastransplantationer.
◗ Fotsår, nervskador och hjärtproblem – konsekvenserna för den som
lider av diabetes
typ 1 kan vara
många, mycket
svåra och ibland
dödliga.
Tidigare gjordes en transplantation av
bukspottkörtel bara i kombination med
en njure och då hos diabetiker med
nedsatt njurfunktion och dialysbehov.
Idag görs också transplantation av enbart bukspottkörtel till patienter med
svår diabetes och normal njurfunktion.
Den typen av transplantation kallas för
”singelpankreas” och i Uppsala utför
man denna regelbundet.
Pankreastransplantationen är kitransplantationen vid några tillfällen
rurgiskt tekniskt komplicerad och detta
ta vävnadsprov för analys och då även
redan innan bukspottkörteln sätts in i
hos symptomfri patient se om ändå nåpatienten.
got är fel.
– Operationen börjar med
– Idag kan vi därför på ett relauttaget av organet hos Idag kan vi där- tivt säkert sätt utföra pankredonatorn, och är krävansäger
för på ett relativt astransplantationer,
de eftersom kirurgen
Ali-Reza Biglarnia.
säkert sätt uti princip inte kan hanFör att vara aktuell för att få
tera bukspottkörteln
föra pankreasen transplanterad bukspottvars vävnad är känstransplantakörtel räcker det inte med enlig för skada, säger
bart en diabetes typ 1-diagnos.
Ali-Reza Biglarnia.
tioner.
En
del klarar sig utmärkt geBukspottkörteln måste
Ali-Reza Biglarnia.
nom livet med insulinbehandling
sedan rekonstrueras eftermedan andra får allvarliga komplikasom organet i princip saknar
tioner med okontrollerbart svängande
egen blodförsörjning.
blodsocker trots god vana med hur man
skiftar insulindoser. En bråkdel av paEtt tidigare problem med singelpankretienterna kan inte behandlas med enbart
astransplantation var att det har saknats
insulin, de har redan gått igenom alla
metoder för att kontrollera hur kroppens
insulintyper och ofta även prövat insuimmunförsvar hanterat det nya organet.
linpump utan att kunna ha bra blodsockVid pankreastransplantation kombineerkontroll. Denna grupp patienter med
rat med njure från samma donator så har
typ 1-diabetes har en dålig prognos och
man med analyser av njuren eller olika
konsekvenserna kan vara livshotande
symptom ganska enkelt kunnat påvisa
hypoglykemier, ett medicinskt tillstånd
om något inte står rätt till.
av låg blodsockerhalt.
– Vi brukar säga att njuren är hög– Pankreastransplantation kan vara
ljudd, medan bukspottkörteln är tyst.
enda utvägen för dessa patienter efterDär kan det bli alldeles för sent innan
som behandlingen kan normalisera
man upptäcker en komplikation.
sockermetabolism på lång sikt, säger
Utmaningen är alltså att tidigt uppAli-Reza Biglarnia.
täcka problem med det transplanteIdag är det cirka sex månaders vänrade organet varför man utvecklat en
tetid för dem som står på väntelistan för
metod för detta. Genom så kallad duben pankreastransplantation. ●
belballonggastroskopi kan man efter
Fakta: Pankreastransplantation, en botande behandling
◗ Som magi. Så kan det kännas att se en dödssjuk diabetes typ 1- patient bli frisk efter en transplantation, tycker Ali-Reza Biglarnia, överläkare på ransplantationskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
(Källa: Storstockholms
diabetesförening)
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
nu
Ger än re
nna
noggra tat!1
ul
mätres
Mätaren CONTOUR® XT med CONTOUR® NEXT
blodsockerteststickor är Bayers nya system för
blodsockerkontroll
s Blodsockermätaren är färdig att använda, direkt från
förpackningen. Du behöver inte göra några inställningar för att
kunna mäta
s$ETËRLËTTATTSENËRBLODDROPPENSUGSINITESTSTICKAN
s$ET
ËR LËTT ATT SE NËR BLODDROPPEN SUGS IN I TESTSTICKAN
s-ED"AYERSUNIKA)NGEN+ODNING
s-ED
"AYERS UNIKA )NGEN +ODNING™ teknologi kan du mäta direkt
utan att vara orolig för att koda fel
Det enkla vinner – simplewins™
Vill du att vi skickar dig den nya CONTOUR® XT blodsockermätaren helt kostnadsfritt?
Beställ på www.bayerdiabetes.se eller maila till Bayers kundsupport, [email protected]
www.bayerdiabetes.se
1
GRØSET 01.12.A.SE
Data på fil. Bayer HealthCare, Diabetes Care
System för
blodsockerkontroll
Blodsockerteststickor
Bayer, Bayerkorset, CONTOUR och simplewins är Bayers varumärken ©2012 Bayer HealthCare
9
10
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
ANNONS
MOTIONSTIPS I VARDAGEN
Jogga eller promenera?
Cykla eller styrketräna?
Lite eller mycket rörelse?
Det spelar ingen större roll
egentligen. Det viktigaste
är att man har regelbunden träning. Ett utmärkt
exempel är att lägga in
motion i vardagen:
✔ Cykla eller gå till och från
jobbet.
✔ Gå av bussen eller tåget
en hållplats tidigare.
✔ Ta trappan istället för
hissen. Du förbrukar 15
gånger mer energi när
du går i trappor än om
du åker hiss.
✔ Använd gärna stavar
när du promenerar.
✔ Rör på dig när du
arbetar. Att stå
upp, exempelvis
vid ett höj- och
sänkbart skrivbord, ökar
förbränningen.
✔ Ta en rörelsepaus! Har
du ett stillasittande jobb vid
dator passa på att ta bensträckare så ofta du kan.
✔ Genom en enkel sökning
på Internet finns flera bra
exempel på övningar du
kan göra på jobbet.
Vardagsmotion är livsviktigt
Kan förhindra diabetes typ 2
FOTO & ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO.COM
Lägg in motion i vardagen. Rör på
dig, ofta, helst varje dag. Fysisk aktivitet är inte bara en av hörnpelarna till god hälsa i största allmänhet.
Motion och rörelse förhindrar eller
försenar debuten av typ-2 diabetes
samt många andra sjukdomar.
Det är knappast en hemlighet att rörelse
är grunden till en god hälsa. Fysisk aktivitet sätter fart på positiva krafter i
kropp och själ. Bara 30 minuters rörelse
gör stor skillnad. Ny forskning visar att
även mindre intensiv motion ger stor
utdelning. Huvudsaken är att den är någorlunda regelbunden.
Genom motion och fysisk aktivitet ökar
energiförbrukningen. Det resulterar i
ett pärlband av positiva effekter på hälsan och motverkar flertalet sjukdomstillstånd. Exempelvis högt blodtryck,
övervikt, bukfetma, blodproppar. Risk
för demens och cancer minskar samt till två dygn. Givetvis är regelbunden
hjärt- och kärlsjukdom halveras. Dess- intensiv träning som långpromenader,
utom kan motion göra att typ 2-diabetes gympapass eller simning stora plus när
det kommer till att skapa goda hälsovanförsenas eller helst förhindras.
Idag har omkring fyra procent av or. Men i vardagen kan man hitta flera
bra rörelsevanor.
befolkningen inom Stockholms
län diabetes typ 2, en sjukAtt promenera så ofta man kan,
dom som tidigare i huJust motion har alltid gå i trappor och att cykvudsak drabbade äldre,
la till affären är exempel på
men som idag går allt
visat sig vara
bra vardagsmotion. Man får
längre ner i åldrarna.
det effektivaste även smygmotion när man
Bästa förebyggande
städar, sysslar med husmedicin är regelbunsättet att öka
hållsarbete, går ut med hunden motion och bra
känsligheten för den eller leker med barnen.
kost.
insulin.
Stillasittande i sig är en hälsobov som alltså bör undvikas.
Just motion har visat sig
Det är faktiskt bättre att vara rund
vara det effektivaste sättet
och rörlig än smal och stillasittande.
att öka känsligheten för insulin. Det
gör att socker tas upp snabbare i krop- Oavsett motionsvanor ökar risken för
pen efter att man har ätit. Av en fysisk negativa hälsoeffekter med mycket stilaktivitet är den positiva effekten på in- lasittande. Bland annat typ 2-diabetes. ●
sulinkänsligheten kvar i kroppen i upp
Källor: www.vardguiden.se, www.1177.se
Accu-Chek Aviva Nano
Liten och smidig
www.accu-chek.se
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN STORSTOCKHOLMS DIABETESFÖRENING
11
Smartare insulinpennor
och kortare nålar
Samma år som den första insulinpennan lanserades
började läkaren Anders Frids intresse för injektionsteknik och kortare nålar. Han är överläkare på endokrinologen i Malmö och vet vilka önskemål och krav många
diabetiker har på utrustningen.
TEXT MARIA ARNHOLDT-OLSSON
n orsak till att patienter har höga blodsockervärden är att man missar måltidsinsulinet då och då. Det finns många
orsaker, men den vanligaste är att man
glömmer att ta injektionen eller blir osäker på om man tog eller inte. De flesta
väljer då att avstå för att slippa en känning på jobbet eller i skolan.
Tar du tusen
injektioner om
året, är det viktigt med rätt
utrustning.
Anders Frid
Anders Frid har genom sitt arbete
kring injektionsteknik samt nålens längd och tjocklek aktivt
bidragit till att det idag finns
extremt tunna nålar som inte
är mer än 4 mm långa.
– Tar du tusen injektioner
om året, är det viktigt med rätt
utrustning. Det ska vara enkelt
◗ Sedan ett par år tillbaka finns riktlinjer kring injicering av insulin. Om insulin injiceras för djupt, så att nålen når muskulatur,
går framförallt långverkande insulin oönskat snabbt ut i kroppen. Genom att använda korta nålar och lyfta ett hudveck när det
behövs, undviker man denna effekt.
och orsaka minimal smärta. Många vänjer sig medan vissa aldrig kan förlika sig
med de ständiga sticken, konstaterar
Anders Frid.
Efter mycket forskande vet man idag
att insulinet fungerar bäst om det ges i
underhudsfettet. Huden är maximalt 3
mm tjock och därför behövs inte längre
nålar än 4–6 mm beroende på andra fysiska förutsättningar. En kort nål ger
också psykologiska fördelar. Man upplever helt enkelt att en kortare nål känns
mindre än en längre. ●
Säkrare nålhantering i vården
◗ – Funktionen är A och
O vad gäller pennor
och annan utrustning
för den som har diabetes. Ofta är också utseendet viktigt när du
jämt ska ha grejorna
med dig. Samtidigt är
teknisk utveckling och
formgivning en signal
om att företagen bryr
sig om denna patientgrupp, säger överläkare Anders Frid.
Den första insulinpennan som laddas
med glasampuller lanserades 1985. Då
tryckte patienten fram två enheter insulin i taget, vilket kunde vara både
obehagligt och ge osäker dosering. Numera vrider man upp dosen som anges i
ett litet fönster och injicerar sedan med
ett enda tryck. Denna grundfunktion är
densamma idag och alla pennor fungerar på det sättet.
– Sedan flera år tillbaka finns en penna på marknaden med en minnesfunktion som gör den större än andra pennor.
Nu kommer en ny penna med inbyggd
minnesfunktion utan den nackdelen.
Den anger när du tog senaste dosen och
även hur stor dosen var. Många patienter ser fram emot denna hjälp i tillvaron. Jag är säker på att insulinpennor i
framtiden kommer att ha ett ännu mer
sofistikerat minne – till glädje för de diabetiker som vill utnyttja tekniken.
● En ny EU-förordning om all nålhantering i vården börjar gälla i maj 2013.
Den innebär att alla insulininjektioner
som ges av sjukvårdspersonal och
på sjukhus och institutioner ska ges
med nålar med inbyggt nålskydd.
Beslutet innebär avsevärd förbättring
av arbetsmiljön. Undersökningar har
visat att 60 procent av alla sköterskor
och 10 procent av annan personal
(t ex städare) någon gång har
stuckit sig på använda nålar.
Även publ i SDS Diabetesbilaga 2012
Symptom på diabetes
ILLUSTRATIONER ISTOCKPHOTO.COM
Sår som inte läker
Alltid trött
Ofta kissnödig
Sexuella
problem
Plötslig
viktförlust
Alltid
törstig
Alltid
hungrig
Dimsyn
Domningar eller
stickningar i
händer eller fötter
Vaginala
infektioner
HJÄLP OSS
LÄGGA NER
VÅR DIABETESFORSKNING
Tänk om vi kunde bota diabetes. Då skulle vi inte behöva söka patienter
till våra studier och kunna slutföra vår forskning kring sjukdomen. Till den
dagen kommer behöver vi din hjälp. Tillsammans ökar vi chansen till en
friskare framtid för alla med diabetes. Läs mer och anmäl dig här:
DIABETESSTUDIEN.SE
DU GÖR SKILLNAD