Transcript Läs mer om erfarenheterna av de transnationella resorna i

Transnationella besök i GRo
Tips och erfarenheter
1
Innehållsförteckning
Transnationella besök i GRo............................................ 3
Recanati, Italien................................................................8
Köpenhamn, Danmark...................................................16
Halsnaes, Danmark........................................................ 22
Så här går vi vidare......................................................... 27
2
Transnationella besök i GRo
I det ESF-finansierade kompetensutvecklingsprojektet GRo
genomfördes sammanlagt sex transnationella resor – två till Italien och fyra till Danmark. I den här rapporten berättar vi om
våra upplevelser av att träffa kollegor i andra länder. Vi hoppas
att våra erfarenheter kan ge stöd till andra projekt och verksamheter som planerar att utbyta erfarenheter över nationsgränser.
Syftet med GRo var att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att
ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. Transnationella utbyten med kollegor, brukare
och kunder i andra länder var en sådan aktivitet. Fem
funktionshinderverksamheter och en måltidsverksamhet
med sammantaget nästan 1 000 anställda i kommunerna
Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund
deltog i projektet. 137 av dessa deltagare reste iväg på transnationella besök. Göteborgsregionens kommunalförbund,
GR, var projektägare. GRo pågick under oktober 2010 till
november 2012. Läs mer på www.groprojektet.se.
Utmaningar
De transnationella aktiviteterna i GRo har varit några av de
mest givande, inspirerande, värmande och uppskattade inslagen
i projektet. Men de har också varit de mest osäkra, svårkontrollerade och resurskrävande. Många av de utmaningar som
uppstår i samband med transnationella besök kan vara svåra
att undvika. Vi tror inte heller att det är önskvärt. Att allt inte
kan kontrolleras är ju själva utmaningen med transnationella
utbyten!
3
I GRo upplevde vi att följande utmaningar var viktigast att hantera och balansera:
• Att alla länder har olika system, lagar och förutsättningar
men ändå försöka fokusera på hur det man gör i andra länder kan inspirera till utveckling i den egna verksamheten.
• Att skapa en aktivitet som ger något för utvecklingen på
flera olika nivåer – organisation, verksamhet och individ.
• Att hitta balansen mellan förväntningarna på att få något
med sig och viljan till att generöst dela med sig av egna
erfarenheter.
Tips för transnationella utbyten
Utifrån dessa utmaningar har vi försökt identifiera framgångsfaktorer som lett till goda resultat av de transnationella aktiviteterna i GRo.
•
Låt planeringen tar tid
Det kräver tålamod och lång planering för att genomföra
lyckade transnationella utbyten. För oss tog det drygt ett år.
Vi åkte på förberedande besök med ett fåtal projektdeltagare
och chefer för att planera på plats. För oss var förberedelseresorna helt avgörande för att kunna genomföra givande
resor för större grupper. Vid de förberedande besöken byggs
en personlig relation upp till aktörer på plats vilket underlättar fortsatta kontakter.
•
Ha ett tydligt syfte med ert transnationella utbyte
Ställ er frågorna: Varför vill vi ha ett transnationellt utbyte?
Vad skall det leda till? Vad kan vi bidra med till ett erfarenhets- och kompetensutbyte?
•
Utnyttja befintliga kontakter
Inventera vilka kontakter som redan finns i kommunen,
regionen och på Svenska ESF-rådet. Finns liknande projekt
4
som har erfarenheter att dela med sig av? Både privata såväl
som professionella kontakter kan visa sig vara värdefulla!
I GRo besökte vi bland annat en vänort till en av de kommuner som deltog i projektet. Det europeiska nätverket för
socialchefer – i vilket en GR-medarbetare ingår – banade
väg för ett annat besök. Och en före detta kollega som nu
bor utomlands hjälpte till med kontakter vid ytterligare ett
av besöken. Var tydlig med syftet för ert transnationella
utbyte redan från början i kontakterna.
•
Planera utbytet med hjälp av kontakter på plats
Att ha goda kontakter med en eller flera personer på plats är
en viktig framgångsfaktor märkte vi. Om det finns en engagerad person på plats, som talar det lokala språket, som har
de rätta kontakterna och som arbetar med planeringen av
ert besök blir resultatet mycket bättre och mer förutsägbart.
•
Planera lagom
Det kan vara bra att inte fylla programmet varje ledig minut
utan lämna utrymme för deltagarna att ta in nya upplevelser och diskutera med varandra. Dessutom är mötet mellan
deltagarna en viktig del i resorna då det ger möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta kontakter samtidigt som de nya
intrycken får utrymme att diskuteras och behandlas. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra för deltagarna att resorna
inte är semesterresor utan arbetsresor.
•
Engagerade chefer behövs
Som vid alla aktiviteter är chefens engagemang viktigt.
Varför skall jag åka på denna aktivitet? Vad är syftet med
det och vad förväntas av mig när jag kommer tillbaka?
Ju tydligare krav som chefen ställer, desto bättre! Chefen
behöver också klargöra vilka spelregler som gäller för resan.
Ska resan räknas som arbetstid? Betalas traktamente ut? Får
deltagaren ersättning för taxiresa eller buss till flygplatsen?
5
•
Använd er av tolkar
Engelska för all del, men i många länder är kunskaperna i
engelska inte särskilt goda. Det är inte heller säkert att alla
medarbetare känner sig bekväma att tala engelska med
kollegor från ett annat land. Till besöken i Italien anlitade
vi två deltagare som arbetar inom funktionshinderområdet
– och som dessutom talar flytande italienska – som tolkar.
Tolkarnas insats gjorde det möjligt att föra diskussioner på
hög nivå för bästa möjliga utbyte.
Margaretha Mione, habiliteringspersonal i Kungälvs kommun,
var med till Italien som tolk.
•
Kom nära verksamheten
I GRo-projektet var vi inte ute efter besök där 20 personer
lyssnade till en person som berättar om sin verksamhet. Vi
ville komma nära verksamheterna i de andra länderna och
efterfrågade därför möjligheten till ”skuggning” där personal följer personal i det ordinarie arbetet under en hel dag.
Vi ville se den verkliga tillvaron, inte en tillrättalagd variant
6
som en chef berättar om i föreläsningsform. Detta upplägg
gav inte bara högre kvalitet på besöken, utan också möjligheten att knyta personliga kontakter för vidare utbyten i
framtiden. Resultatet av vårt upplägg med ”skuggning nära
verksamheten” ledde till att alla involverade, både värdar
och besökare, såg besöken som kompetens- och verksamhetsutveckling. Det är, anser vi, en högre nivå av utbyte än
”vanliga” studiebesök.
•
Anlita en resebyrå
Vi använde oss av en upphandlad resebyrå vid bokning av
resor, hotell med mera. Resebyrån visade sig vara en god
tillgång. De är proffs på allt som har med resa att göra vilket
ledde till att vi kunde ägna oss att göra det vi är bäst på – att
se till innehållet i aktiviteten.
•
Ta vara på befintlig kunskap och information
På Svenska ESF-rådets hemsida finns mycket bra information som stöd för din transnationella aktivitet. Utnyttja den!
Kontakta gärna även andra projekt som genomfört transnationella resor och utbyten för att få tips, råd och idéer.
7
Recanati, Italien
Två grupper besökte Recanati i Italien. Recanati är en stad på
Italiens östra kust med ungefär 23 000 invånare.
– De är mer personliga i relationen till brukarna i Italien.
De pratar inte om dem som brukare utan mer som individer,
säger Samir Music, habiliteringspersonal i Stenungsunds
kommun och en av deltagarna på resan.
Syftet med resan var att få en inblick i hur arbetet med funktionsnedsatta är organiserat i Italien och att utbyta erfarenheter
med kollegor på plats. Uppdelade i mindre grupper fick deltagarna bland annat besöka Terra e Vita – ett kooperativ där personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar
arbetar, och Lega del filo d’Oro – ett rehabiliteringscenter för
dövblinda och andra tilläggsfunktionshinder, samt ta del av två
föreläsningar. Det gjordes även ett studiebesök på ett psykiatriboende vid en av Italien-resorna.
Kooperativ på italienska landsbygden
Terra e Vita är ett kooperativ med agriturismo-inriktning som
startades 1986. Det som definierar agriturismo – landsbygdsturism – är att det ska finnas en viss egenproduktion av matvaror.
På Terra e Vita odlas många olika sorters frukter och grönsaker.
Där finns även hönor, ankor, kaniner, getter, får och andra djur.
Kooperativets verksamhet är en väl integrerad del i samhället.
Över 1 000 skolelever besöker årligen kooperativet som även
inkluderar handikappanpassad bed & breakfast, restaurang för
slutna sällskap och gårdsbutik. Idag har Terra e Vita plats för
ungefär 20 brukare med funktionsnedsättning som är anställda
och arbetar på gården.
Kooperativet startades av Maria och Spartaco, två eldsjälar
vars dotter Silvia, med Downs syndrom, arbetar i köket och
gårdsbutiken. Idag är Maria och Spartaco pensionärer och dri8
ver kooperativet ideellt.
Frivilligsektorn är stor i Italien, bara i region Marche där Recanati ligger finns drygt 1 500 frivilligorganisationer. Man talar
om ”family welfare”-begreppet då familjen är av tradition stark
i Italien. Inom äldreomsorgen till exempel får cirka 70 procent
vård i familjen.
Maria berättar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar arbetar på kooperativet på förmiddagarna och personer med psykisk problematik är där på eftermiddagarna. Då är
det lite lugnare och inte lika många besökare.
– Vi försöker arbeta väldigt målgruppsanpassat och utgå från
varje individ, berättar Maria.
Brukarna på gården har någon form av genomförandeplan
och deras behandling dokumenteras och sparas på plats. Det är
inte kommunen inblandad i. Vissa brukare har varit anställda
sedan starten på 80-talet. Det gör att det är en familjär stämning på gården.
Rehabiliteringscenter stimulerar olika sinnen
Lega del Filo d’Oro är ett rehabiliteringscenter för personer med
olika grad av dövblindhet samt andra tilläggsfunktionshinder.
Det är en privat organisation som bildades för 50 år sedan, och
som nu finns på flera platser runt om i Italien.
Renato de Santis, pedagog och föreståndare för centrets bibliotek och dokumentation, berättar om deras arbete.
– Vi fokuserar på patienternas beteende, det är det vi vill förändra till det bättre. Vårt mål är att patienterna ska bli så självständiga som möjligt, säger han.
De arbetar både hemma i familjer samt tar emot personer på
centret för undersökningar och rehabilitering, under kortare
eller längre tidsperioder.
– Vårt mål är att ha en personal per klient, för att förkorta
rehabiliteringstiden och få så bra resultat som möjligt, berättar
Renato.
Centrat får 10 miljoner euro i bidrag från staten varje år, men
9
Massimo, en av kooperatörerna på Terra e Vita.
Silvia, vars föräldrar driver Terra e Vita, och Rita.
Den taktila trappan på Lega del Filo d’Oro.
10
”
Vi kan lära oss att arbeta efter brukarens behov och inte
låta organisatoriska begränsningar ta över sättet att
arbeta. Engagera anhöriga mer i utvecklingen, i de fall
det går, och stötta med utbildning och engagemang.
Låta brukaren få växa i sin takt, det behöver inte alltid
hända så mycket jämt, vissa brukare har ett mer fullspäckat schema än vad jag har och jag hinner inte alltid
med mig själv!”
Paolo Marini, enhetschef i Ale kommun
Danielo Regolo.
11
för att få verksamheten att gå runt måste de samla in ytterligare
40 miljoner euro i privata bidrag.
De arbetar aktivt med färg, form, ljud och dofter för att stimulera olika sinnen och underlätta för klienterna. Trappan i trädgården är till exempel byggd med olika strukturer och färger
på underlaget och med förändringar i räckets utformning så att
klienten kan känna sig fram. Vatten rinner bredvid trappan i ett
slags vattenfall för att illustrera höjdskillnader. Även växter men
olika doft och struktur används för att vägleda.
– Klienterna lär sig genom att göra här, vi arbetar mycket med
symbolik och symbolerna går igen i hela byggnaden och i pedagogiken, säger Renato.
Föreläsningar gav inblick i italiensk välfärdsbyråkrati
Deltagarna fick också delta på två seminarier med föreläsningar
och frågestund. Det ena seminariet leddes av Danielo Regolo
som är döv sedan födseln och som driver en framgångsrik
internetbaserad arbetsförmedling för personer med funktionsnedsättningar. Daniele fick pris vid en av Italiens största tävlingar för innovativa projekt och utvecklar nu sin idé vidare.
– Det finns många lagar i Italien som garanterar funktionsnedsatta arbete och ekonomiskt stöd, men lagarna efterlevs inte.
En omfattande byråkrati leder dessutom till att många inte får
den hjälp de har rätt till, berättar Danielo.
Det andra seminariet leddes av Stefano Nassini, huvudspsykiater inom landstinget i Marcheregionen, tillsammans med
några personliga assistenter och psykologer samt en socialsekreterare från kommunen. De berättade om hur vården och
omsorgen om psykiskt funktionsnedsatta är organiserad i Italien. Majoriteten av alla boenden och rehabiliteringscentra drivs
av ideella kooperativ som kontrolleras av kommunen.
– På 100 000 invånare har vi ungefär 38 till 40 platser i boenden för psykiskt funktionsnedsatta samt 8 till 10 akutplatser på
sjukhus, säger Stefano.
12
Stefania Ghergo, Micaela Messina, kooperatör som driver ett boende för personer
med psykiska funktionsnedsättningar, och Stefano Nassini.
Tolkar underlättar utbyte
Programmet för studieresan har tagits fram i samarbete mellan
GRo och Stefania Ghergo som driver hotell Gallary i Recanati,
på vilket deltagarna bodde. Stefania har bott och arbetat i Sverige och talar flytande svenska. Hon fungerade därför som tolk
under föreläsningarna. Förutom Stefania tolkade dessutom två
GRo-deltagare under studiebesöken på Terra e Vita samt Lega
del filo d’Oro: Paolo Marini, enhetschef i Ale kommun, samt
Margaretha Mione, habiliteringspersonal i Kungälvs kommun.
– I Sverige är vi så rädda att kränka brukaren att det ibland
blir svårt att göra något alls. Jag fascinerades av arbetssättet
på Terra e Vita. Det kändes inte så inrutat som i Sverige utan
mycket mer som en vanlig arbetsplats, säger Margaretha.
Studieresan avslutades med en pastaworkshop, där Miranda
Galassi, italiensk kock och TV-profil i programmet "La prova
del cuoco", lärde deltagarna att göra egen pasta.
13
Terra e Vita
Terra e Vita är ett kooperativ med
agriturismo-inriktning som
startades 1986. Det som definierar
agriturismo – landsbygdsturism – är
att det ska finnas en viss egenproduktion av matvaror. Kooperativet
inkluderar även handikappanpassad bed & breakfast, restaurang för
slutna sällskap och gårdsbutik. Terra
e Vita har plats för ungefär 20 brukare med funktionsnedsättning som
är anställda och arbetar på gården.
Läs mer på www.agriturist.marche.
it/en/agriturismi/detail/67.
Lega del Filo d’Oro
Miranda Galassi lär Jack Axelsson
göra pasta.
14
Lega del Filo d’Oro är ett rehabiliteringscenter för personer med olika
grad av dövblindhet samt andra
tilläggsfunktionshinder. Stöttning,
integrering och utbildning har varit
målet för Lega del Filo d’Oro sedan
starten 1964. Nu finns de på flera
ställen runt om i Italien. Läs mer på
www.legadelfilodoro.it/en.
Program Recanati, Dag 1
10.15 Samling Landvetter flygplats
11.50 Flyg Landvetter, Göteborg-Ancona, mellanlandning i
München
17.25 Ankomst Ancona, busstransfer till Hotell Gallery, Recanati
19.30 Middag med information om program och studiebesök
Dag 2–3
Deltagarna delades in i fyra mindre grupper som alla tog del av
följande program:
• Besök på Lega del filo d’oro. Information och skuggning av
personal.
• Besök på kooperativ Terra e Vita. Rundvandring, information om kooperativ, erfarenhetsutbyte med föreståndare och
kooperatörer.
• Föreläsningar och grupparbete på hotellet:
Daniele Regolo. Driver privat arbetsförmedling för funktionshindrade. Är själv döv sedan födseln.
Hur fungerar arbetsmarknaden för funktionshindrade?
Vilka är reglerna?
Stefano Nassini. Huvudpsykiater inom landstinget samt
träff med personalen inom olika institutioner som jobbar
med psykisk vård. Kort besök på boende i centrala Recanati
för personer med psykiska funktionshinder.
Hur arbetar man med psykiatriska funktionshinder gentemot fysiska hinder? Hur fungerar organisationen i Italien?
• Pastaworkshop
Deltagare på resa 1 åt alla måltider på hotellet, medan deltagarna på resa 2 fick möjligheten att äta en middag på Terra e Vita.
Dag 4
10.00 Busstransfer Hotell-Ancona flygplats
11.50 Flyg Ancona-Göteborg, mellanlandning München och
Frankfurt
18.45 Ankomst Landvetter flygplats
15
Köpenhamn, Danmark
GRo-projektet genomförde två transnationella utbytesresor
till Köpenhamn. I två omgångar besökte sammanlagt 48 deltagare från såväl funktionshinderverksamheter som måltidsservice olika verksamheter runt om i den danska huvudstaden. Tanken var att ge deltagarna möjlighet att möta danska
kollegor för arbetsskuggning och erfarenhetsutbyte, samtidigt som chefer skulle få utbyta erfarenheter kring organisations- och kompetensutveckling.
Erfarenhetsutbyte och arbetsskuggning
För personal inom funktionshinder stod arbetsskuggning och
erfarenhetsutbyte på schemat. Genom CAS, Centrum för Autism och Specialpedagogik, fick deltagarna träffa danska kollegor som visade runt i sina verksamheter där besökarna fick
träffa chefer, personal och brukare. Många deltagare åkte hem
med mycket nya intryck och tankar. För många gav resan också
en förståelse för att det arbete som görs på hemmaplan är bra.
– Mycket gör vi likadant men vissa delar som vi arbetar mycket med hemma har de inte alls här. De arbetar nästan ingenting
med sinnena som vi gör, känsel, beröring, lukt och smak. Det
finns inga sinnes- och aktivitetsrum sade Susanne Knapelid,
habiliteringspersonal i Kungälvs kommun.
– Det har varit spännande och intressanta dagar som gett
mycket nya tankar och perspektiv, säger Jaana Johansson, habiliteringspersonal i Ale kommun.
Organisationsutveckling
Chefer och handläggare fick under resorna träffa kollegor från
socialförvaltningen, Centrum för Autism och Specialpedagogik
(CAS) och funktionshinderverksamheten i Köpenhamn som de
senaste åren arbetat aktivt med strategisk planering och organisationsutveckling. Men även cheferna fick besöka ett boende för
16
”
Det var en
att få inblick i den
så härlig och
praktiska verksamlärande stuheten.
dieresa! Först
– Det som gav
och främst
mig mest var besöatt få träffa
ket på boendet, att
personal från
se hur de arbetar
kommunerna
och tänker kring
runt omkring
boende. Här var det
i Göteborgsregionen genom GRo
27 personer som
med diskussioner om likheter och
bodde i samma hus,
olikheter som vi har på våra olika
visserligen uppdelat
verksamheter, även om vi har sampå olika avdelningar
ma mål. Sedan var det intressant
men ändå många på
att besöka Köpenhamn och kunna
samma ställe. Det är
jämföra Sverige med ett grannland
väldigt olikt från hur
så att man kan utbyta sina positiva
vi tänker och planeegenskaper och färdigheter mellan
rar våra boenden.
länderna.”
Men även besöket
Azizullah Roohullah, habiliteringspå Handikappcenter
personal, Partille kommun
var väldigt givande.
Deras HR-konsulent
som berättade hur de
arbetade med utvecklingssamtal både på individ och gruppnivå
var intressant, säger Elisabeth Orrö, enhetschef i Partille kommun.
Världsberömt äldreboende
För personalen inom måltidsservice innehöll resan besök på det
världsberömda äldreboendet Lotte och ett av världens största
à la carte kök på Hvidøvre Hospital. På Lotte fick man bland
annat träffa föreståndare och kökschef som visade runt i verksamheten där fokus ligger på att få alla att dra åt samma håll för
att skapa en bra miljö för de boende och personalen. Med egen
kock och friare förhållningssätt när det gäller mat och dryck
17
vill man skapa en hemmiljö där både de äldre och personalen
trivs. Man driver också ett framgångsrikt samarbete med en
skola i området där skoltrötta elever får komma på praktik i 2–4
veckor för att förhindra ”dropouts”.
Hvidøvre Hospital har ett av världens största à la carte kök
och serverar över 30 000 à la carte beställningar i månaden till
sjukhusets patienter. Samtidigt serverar sjukhuset lunchbuffé
för personal och besökare. Kökschefen Palle Erbs visade runt
i det stora köket och berättade om arbetet med att hantera beställningar och distributionen av måltiderna inom sjukhuset.
– Man ville höja kvalitén på maten och samtidigt erbjuda
större valmöjligheter för patienten. Bra mat är också medicin.
Genom att äta mer och bättre blir du frisk fortare, förklarar
Palle.
– Verkligen en imponerande organisation av verksamheten.
Det är fantastiskt att kunna erbjuda bra lagad mat till så många
personer. Jag är full av intryck som måsta smältas, säger MarieLouise Ericsson, samordnare, Härryda kommun.
Deltagare utbyter
erfarenheter med
personal på ett av
CAS boenden.
Vägbeskrivningar till besöken i centrala Köpenhamn.
18
Kökschefen Palle Erbs (t.h) visar runt i det stora köket på Hvidøvre Hospital.
Britt Schlütter, avdelningschef på CAS, visar runt på ett boende.
19
Handicapcenter Køpenhamn
Funktionshinderverksamheten i Köpenhamn har under de senaste åren
arbetat med strategiarbete kopplat
till kompetensutveckling och effektivisering. Läs mer på www.kk.dk/
Borger/DetSocialeOmraade/Handicap/HandicapcenterKoebenhavn.
aspx.
Hvidøvre Hospital
Hvidøvre Hospital är ett av
sjukhusen i Köpenhamn
och huvudstadsregionen i
Danmark som innefattar en
befolkningsmängd på cirka
460 000 personer. Sjukhuset
började redan 2004 arbeta
med en modell för att erbjuda
à la carte måltider till sjukhusets patienter och sedan
2008 serveras à la carte beställningar tre gånger dagligen
till sjukhusets patienter vilket
blir cirka 30 000 beställningar
i månaden. Läs mer på www.
hvidovrehospital.dk.
20
Äldreboendet Lotte
Lotte är ett äldreboende
som drivs av OK-fonden
som är en icke vinstdrivande organisation utan
politisk eller religiös tillhörighet. Målet är att driva
en verksamhet där både de
boende och personalen kan
må bra. Detta genom att
skapa en hemmiljö som är
anpassad efter de önskemål
som de boende har. Läs
mer på www.okhjemmetlotte.dk/.
CAS – Center för autism och
specialpedagogik
CAS är ett center för boenden
inom funktionshinderområdet
och är en del av socialförvaltningen i Köpenhamn. Organisationen har flera olika boenden runt om i Köpenhamn för
personer med olika typer av
neuropsykiatriska diagnoser.
Läs mer på www.centercas.
dk/.
Program Köpenhamn
För personal:
• Informationsträff på den administrativa avdelningen på
CAS, Center för Autism och Specialpedagogik.
• Arbetsskuggning och besök på olika boenden.
• Möten med personal och chefer på boendena för
diskussion och reflektion.
För chefer:
• Informationsträff på den administrativa avdelningen på
CAS.
• Rundtur på ett boende.
• Möte med socialförvaltningen.
• Information och diskussion om kompetensutveckling och
effektivisering på Handicap Center Køpenhamn.
• Möte med chefen för CAS.
För måltidsservice:
• Rundtur och besök på äldreboendet Lotte.
• Rundtur och besök på Hvidøvre Hospital.
21
Halsnaes, Danmark
Under två av projektets resor besöktes Halsnaes kommun på
norra Själland, en kommun som bildades så sent som 2007
genom en sammanslagning av två mindre kommuner. En
omfattande översikt av arbetet med socialpsykiatrin under
de senaste åren har skapat en inspirerande miljö för brukare
och personal som genomsyras av ett helhetsperspektiv för
brukaren och en självständig och flexibel arbetssituation för
personalen.
– En väldigt bra resa med ett härligt bemötande från våra
danska kollegor. Besök på några boendeenheter och ett snabbt
besök på en daglig verksamhet gav flera bra tips och idéer. Det
är intressant hur de arbetat fram en arbetstidsmodell där de
lägger upp sin arbetstid anpassad efter brukarens dagsbehov.
Varje medarbetare ansvarade själv för planering av ”sin” tid med
”sina” brukare, säger Ann Damberg Ström, verksamhetsutvecklare i Kungälvs kommun.
Fokus på arbetsskuggning
I juni 2011 genomfördes en förberedande resa till Danmark och
därefter planerades två besök med fokus på arbetsskuggning
och erfarenhetsutbyte mellan de danska och svenska kollegorna. Besöken inom socialpsykiatrin fördelades på tre separata
spår: ett för personal, ett för chefer och ett för handläggare.
För personal och chefer innehöll resan besök på olika boenden och verksamheter runt om i kommunen och nära möten
med såväl personal som brukare. På aktivitetscentret Skjoldsborg fick alla dessutom stifta bekantskap med många av de
frivilligarbetare som finns i kommunen.
– De har ett väldigt bra helhetsperspektiv där personalen är
flexibel och involverad i alla moment samtidigt som de arbetar
mycket med integrering och samarbetar med redan befintliga
22
organisationer i samhället, säger Jack Axelsson, habiliteringspersonal i Lerums kommun.
– Min upplevelse var att man arbetade mycket efter vad
brukarna själva hade för behov, vilket gläder mig eftersom jag
är mycket för brukardelaktighet, säger Liz Sand, skötare i Ale
kommun.
Besök på daglig verksamhet
Resan innehöll förutom besök inom socialpsykiatrin också besök på en daglig verksamhet med inriktning mot lantbruk och
djurhållning. Där fick deltagarna följa med i arbetet under en
dag och möta såväl personal som brukare i det dagliga arbetet.
– Resan gav oss en liten inblick i danskarnas syn och arbetssätt. Det som gjorde starkast intryck på mig var hur man såg på
den enskilde brukaren och arbetade med individen. Vi tar med
oss nya tankar och perspektiv hem och hoppas på fler chanser
att utbyta erfarenheter, säger Anna-Karin Kristensson, aktiveringspedagog i Stenungsunds kommun.
Resorna till Halsnaes gav mersmak för många deltagare som
fick med sig viktiga erfarenheter och nya idéer tillbaka till Sverige.
– Jag tycker att resan öppnade upp mina egna ögon. Jag ser på
min kommun och verksamhet på ett annat sätt. Det jag bär med
mig mest och har lyft upp i flera olika sammanhang på hemmaplan är deras sätt att arbeta med kontaktmannaskap. Halsnaes kommun verkade också ha en tydlig syn på vilka metoder
och arbetssätt man vill satsa på. Det kändes som att det var väl
förankrat på alla nivåer vilket ger ett strukturerat och tydligt
sätt att arbeta, säger Linda Jansson, arbetsterapeut i Ale kommun.
23
Deltagare på besök på den dagliga verksamheten Sølager.
Deltagare träffar chefer och personal inom socialpsykiatrin
i Halsnaes.
Rikke Birketoft visar runt
deltagarna på aktivitetscentret Skjoldsborg.
24
Sølager
Sølager är en daglig verksamhet
med inriktning mot lantbruk, djurhållning och annan praktisk verksamhet. Arbetet utförs av brukarna
tillsammans med personalen och
innefattar allt från odling av ekologiska produkter till att ta hand om
djur eller arbeta med snickerier.
Läs mer på www.soelagervaerksted.
halsnaes.dk/.
Skjoldborg
Aktivitetscentret Skjoldborg är en
del av socialpsykiatrin i Halsnaes
kommun. Verksamheten drivs både
av ett fåtal anställda som även arbetar med brukarna dagligen genom
bland annat boendestöd och av ett
stort antal frivilligarbetare som stöttar såväl brukare som verksamheten
i stort. En viktig del i arbetet med
aktiviteter är att samarbeta med
befintliga aktörer i samhället för
att så mycket som möjligt integrera
aktiviteterna och på samma gång ge
möjlighet till kvalitativa aktiviteter.
Läs mer på www.hafri.dk/.
25
Program Halsnaes, Dag 1
Morgon: Avresa med buss från centrala Göteborg
13.00 Ankomst Halsnaes kommun och den dagliga verksamheten Sølager. Lunch med Ole Christensen, chef på Sølager
och Janne Westerdahl, chef för socialpsykiatrin. Planering och
information av kommande dags skuggning.
15.00 Vidare till hotell Toruplund som ligger en bit utanför
Fredriksvaerk.
18.00 Gemensam middag på hotellet med några danska
kollegor.
Dag 2
Frukost på hotellet
9.00 Buss till verksamheter för skuggning.
• Två handläggare träffar handläggare/sagsbehandlare på
rådhuset i Fredriksvaerk.
• Två pedagoger + två från daglig verksamhet besöker Sølager.
• chefer och personal följer socialpsykiatrin, träffas på
Skjoldsborg.
16.00 Buss till hotellet, arbete med reflektion och dokumentation
18.00 Gemensam middag på hotellet
Dag 3
Frukost och utcheckning
9.30 Gemensam övergripande information om Halsnaes verksamheter på Skjoldsborg. Samtal och reflektion – medarbetare
får träffa chefen för socialpsykiatrin, Janne Westerdahl, för att ta
del av hennes tankar och visioner inom socialpsykiatrin.
11.30–12.30 Gemensam lunch.
12.30 Hemresa
26
Så här går vi vidare
I Härryda arbetar man just nu med ett försök med à la carte på
ett äldreboende, Ekdalagården.
Stenungsunds kommun åker med hela ledningsgruppen och två
politiker till Halsnaes i maj 2013.
Ett annat ESF-projekt i GR för dialog med Köpenhamn om ett
utbyte kring samverkan socialtjänst/skola.
Några kommuner planerar för en ansökan inom Leonardo da
Vinci-programmet för att utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet.
Ett flertal projekt på GR kommer att använda sig av de upparbetade kontakterna.
Två ESF-projekt från andra delar av Sverige har kontaktat oss
för att få ta del av våra erfarenheter.
27
Text och foto av Theresa Larsen, Nicholas Singleton,
Maja Sabelsjö och Jacob Bucht, GR, november 2012
28