Transcript Konferensnytt Jönköping.pdf

Lyckas med sociala företag
Jönköping 21 september 2010
Konferensnytt
VI KAN NÅ
LÅNGT!
David Lega – satsa
på inre integration
Skrattsalvor blandas med eftertänksam
tystnad. Det är sällan man möter en
framgångsrik entreprenör, estradör och
politiker på en och samma gång.
Maria Folkesson, Pernilla Friberg,
Sandra Widheimer och Ingrid
Landin lyckades samla många till
Elmia och konferensen Lyckas
med sociala företag.
Arrangörerna har nog anledning att se
nöjda ut. Ett innehållsrikt möte – hög
stämning och mycket energi, några
spontana omdömen från deltagarna
om konferensen. Bussvis kom politiker,
kooperatörer, projektledare, föreningsansvariga med flera. Cirka 230 personer
som alla drivs av ett gemensamt intresse:
Lyckas med social företag.
Det började som en idé från några projekt
att göra en spridningskonferens kring resultat men det växte till en stor mönstring av
idéer, kunskap och erfarenheter från många
håll i landet.
Arrangörerna lyckades också locka medier
att bevaka konferensen. Sveriges Television
fann både kända namn som David Lega,
liksom en rad konkreta projekt som visades
upp i foajén.
Är detta en framgångsmodell för att
ordna konferenser inom socialfonden? Här
fanns såväl beslutsfattare- mottagare av
resultat och budskap, som pressen som når
långt utöver den närmaste skaran av intressenter.
VIKTIGT ATT SPRIDA
ERFARENHETERNA
Jag tycker faktiskt det
är väldigt imponerande! Starka ord för
att komma ifrån Eva
Johansson för hon
Eva Johansson, Tema
Entreprenörskap
har varit med förr.
och företagande i
Hon deltar i många
socialfonden
konferenser inom och
utanför socialfonden för att samla kunskap
och sprida erfarenheter om social ekonomi.
Det sker dels genom temagruppen Entreprenörskap och företagande, som ägs av
Tillväxtverket.
Det som imponerar är spridningen av
idéer och koncept som Le Mat, dels på EU-
En person som aldrig ger sig och som får
andra att växa – framgångsrik idrottsman
på VM-nivå. Hans introduktion är bild
på pingviner – de kan inte flyga – men de
bryr sig inte. David Lega tar också upp den
tråden i ett svar på en fråga från publiken
om han har varit deprimerad över sitt
handikapp.
– Nej jag har aldrig varit deprimerad över
detta, svara han. Men tillägger att han är
född med ett handikapp.
Budskapet till församlingen och kopplingen till social ekonomi är att satsa på
empowerment och ”långsiktig snällhet”,
ett eget uttryck för att ställa krav på ett sätt
som inte framstår som oempatiskt. Ifråga
om social ekonomi tycker Lega att man
ska kunna ställa krav – annars blir det bara
stödverksamhet.
En röd tråd genom hela föredraget är att
våga satsa på det svåra, att inte ge upp och se
möjligheterna istället för hindren. Kanske är
det detta som är det som David Lega kallar
”inre integration”.
nivå men också i Sverige.
– Det är imponerande att driva företag
med handikappade personer och skapa en
internationell kedja!
Frågorna som behandlas idag är inte nya
men – social ekonomin är ändå en rätt ny
företeelse så det tar tid att få genomslag, så lite
måste man tåla att ämnena ”ältas”, anser Eva.
Det finns inga snabba enkla lösningar här.
– Vi har stora myndigheter med tiotusentals anställda, men bara drygt 200 social
företag. Förväntningar kan ibland vara för
stora på de här företagen, men det är lite av
ett paradigmskifte på gång.
David Lega med Sverige Television
Konferensnytt
FEM RÖSTER
VAD HAR DU FÖR INTRYCK AV KONFERENSEN SÅ HÄR LÅNGT?
Thomas Ackelid,
Dynama Eskilstuna
– Mitt syfte att vara här är
att ta med mig tillbaka olika
saker till den verksamhet
vi har startat upp och de
deltagare vi rekryterar tappar
ibland sugen. Jag tyckte det
fanns mycket inspiration att
hämta från David Lega. Man
behöver också träffa andra
som arbetar i sociala företag.
Anders Saldner,
Coompanion
– Jag tycker det känns bra
– engagerat och energifullt.
Jag har stött på människor
som brinner för det här
med socialt företagande
– det har gett mig en kick.
Frågan om samverkan
med myndigheterna – där
känns det som att vi tagit ett
steg till, även om vi inte är
framme.
Jenny Sarrion,
Arbetsförmedlingen,
Vetlanda
Jag är ganska ny i min
verksamhet, nu får jag
försöka se vilka möjligheter
det finns hemma – vad finns
det för sociala företag t ex?
Den här konferensen är en
mix av människor. Det känns
positivt.
Anneli Karlssson,
SIRA, företag
Jag är väldigt nöjd
med David Lega.
Seminariet jag deltog i
med Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan
hade tjänat på att ha
fler representanter från
myndigheterna, så att en
diskussion kunde uppstå.
Men i stort är jag nöjd – det
är en jättebra stämning här.
Johan Dombret,
Tp Consulting
Jag har framförallt fått
inspiration och ny kunskap
med mig hem. Intressant
t ex att veta mer om hur
myndigheterna arbetar
och vilka möjligheter det
finns. Upplever samtidigt
att det finns ett stort
behov av information
om social ekonomi hos
Arbetsförmedlingen och
sannolikt också hos
Försäkringskassan,
HUR KAN VÅR
ORGANISATION STÖTTA?
FRAMGÅNGSRIK SAMVERKAN
MELLAN TVÅ PROJEKT
GORDON HAHN, SOUL
OCH SERUS
Hur kan vår organisation stötta start av
sociala företag? var frågan för seminariet
där Elisabet Mattsson, Vägen ut och Bengt
Karlefors, karriärstödjade på Arbetsförmedlingen i Göteborg berättade om sina
erfarenheter av projektet ’Effektivare vägar
till arbete’.
– Först är det viktigt att inventera vilka
social företag som finns i området och vilka
som är redo att ta emot individer. Sedan
gäller det att matcha rätt individer med rätt
företag. Ofta är det sköra
personer så det gäller att
motivera och ta små steg,
beskrev Bengt.
Nästan alla deltagare
i projektet kom från socialförvaltningen och
skrevs in på AF. Trots
olika regelsystem och
åtgärdsprogram har man Bengt Karlefors, AF
kunnat hitta fungerande
lösningar tack vare ett nära samspel och en
ständig dialog mellan Soc och AF. Mycket tid
gick i början ut på att hitta denna myndighetssamordning och komma fram till vilka
beslut man fick ta.
Faktorer som gjorde stödet möjligt i AF var
en stödjande ledning, en tillåtande organisationskultur att pröva nya regeltillämpningar,
samverkande grupper mellan myndigheterna
och kontaktpersoner för social ekonomi.
Mats Nilsson och Kennet Walhby är två
före detta långtidssjukrivna som med hjälp
av ESF-medel kunnat starta ett socialt designföretag.
– Vi skissar och ritar enkla designlösningar som vi försöker sälja, berättar Mats.
– Man kan inte bara sitta och administrera, man måste göra något också, tycker
Kennet, som bland annat tagit fram ett
bokstöd med gotländsk design.
Jan-Erik Hursti och William Nielson är
två tidigare missbrukare som också fått stöd,
hjälp och verktyg att få tillbaka sin värdighet
genom socialt företagande.
– Jag var totalt utanför arbetsmarknaden
och räknade med att leva på samhällets
baksida, berättar William. Tack vare ESFprojektet Optimus vände det, folk började
tro på mig och jag har fått en vision om att
kunna bidra till samhället med det jag kan.
Får man en plats och stöd att växa, så händer
något.
Under seminariet
beskrev blivande kooperatörer om hur de börjat
en resa för att lyckas
med sociala företag.
Går det att mäta egenmakt? I den offentliga
sektorn är det andra värden än ekonomiska
som är syftet. Det kan istället handla om
folkhälsa, demokrati,
medinflytande, välmående etc. Men ändå
mäts framgång genom
ekonomisk tillväxt och
BNP. Det räcker inte säger bland annat OECD
i en rapport från 2009.
– Vi mäter inte mjuka värden och känslor Gordon Hahn, SOUL
och SERUS
som glädje, vänskap,
delaktighet, självkänsla,
mod engagemang etc,
säger Gordon Hahn, SOUL och Serus.
Ett sätt att göra det är med hjälp av
SROI, social return on investment, som är
ett intäkts – kostnadsinstrument som togs
fram i Storbritannien runt 2006–2007. Nu
finns det i Sverige och kurser ger inom social
ekonomi för att mäta egenmakt.
Det är en effektbaserad utvärderingsmetod där värdet av den påverkan som en
insats/projekt ger delas med värdet av den
investering som insatsen/projektet kräver.
– Med SROI är det möjligt att mäta de
mjuka förändringar som verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
William Nielsen,
Optimus
KÖNSFÖRDELNING PÅ KONFERENSEN 97 MÄN OCH 126 KVINNOR
REDAKTION: SPEL; JACOB SCHULZE OCH MATS HOLMQUIST, PROCESSTÖD FÖR STRATEGISK PÅVERKAN OCH LÄRANDE I SOCIALFONDEN
LÄS MER FRÅN KONFERENSEN PÅ WWW.COOMPANION.SE OCH WWW.SPL.NU/LYCKAS
west studios
Jönköping 21 september 2010