Transcript Årsredovisning benign uteruskirurgi år 2011 - Gynop

Årsredovisning avseende hysterektomi
utförd på benign indikation
år 2011
Återrapport från Gynop-registret
Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret
avseende patienter som blivit opererade under år 2011 och fått livmodern avlägsnad
p.g.a. godartade besvär/sjukdom
Jan-Henrik Stjerndahl, docent, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Mats Löfgren, universitetslektor, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Birgitta Renström, registerkoordinator, Gynop-registret, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG
RAPPORTEN DISTRIBUERAD JUNI 2012
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................... 2
Validiteten.................................................................................................. 2
Operationsindikationer vid hysterektomi................................................... 4
Antibiotikaprofylax.................................................................................... 5
Operationsmetoder vid hysterektomi ......................................................... 7
Operationstider vid hysterektomi............................................................... 9
Blödningsmängd vid hysterektomi .......................................................... 10
Tid till PAD-svar...................................................................................... 11
Infektion postoperativt ............................................................................. 11
Komplikationsbedömning........................................................................ 12
Oväntade besvär efter hysterektomi......................................................... 14
Återinläggning efter hysterektomi ........................................................... 15
Vårdtid efter hysterektomi ....................................................................... 16
Vårdtidens och sjukskrivningstidens längd.............................................. 17
Tid till normal ADL efter hysterektomi................................................... 19
Patienternas slutbedömning av resultatet efter hysterektomi................... 20
Sammanfattande konklusion .................................................................... 21
Ordlista..................................................................................................... 22
1
Inledning
Årets rapport innehåller data från 45 kliniker. I förra årets rapport ingick även data från GKR, dvs.
det regionala register som omfattar Stockholmområdet samt Visby och Karlstad. P.g.a. förändringar
som skett under året i databasvariablerna är inte GKR´s och Gynop-registrets databaser för
närvarande kompatibla med varandra och data från GKR har därför inte kunnat importeras. Ett stort
arbete pågår för att konvertera samtliga datavariabler (över 800 st!) så att de båda databaserna blir
kompatibla. Detta arbete förväntas vara klart under detta år.
Validiteten
Det har tidigare påpekats men förtjänar att upprepas, att data aldrig blir bättre än dess validitet.
Validiteten är beroende av att de enkäter och formulär som samlar data till registret blir komplett
ifyllda och registrerade. Patienterna har härvidlag en högre procentandel komplett ifyllda enkäter än
andelen formulär som är komplett ifyllda av läkare. Generellt gäller att enkäter som fylls i direkt i
Gynop-registrets programvara istället för via pappersenkät får en högre andel komplett ifyllda data.
Detta beror sannolikt på att det vid registrering direkt i programmet finns inbyggda påminnelsefunktioner om man glömmer fylla i data. Patienterna bör därför så långt möjligt uppmuntras till att
fylla i enkäterna via Internet istället för via pappersenkät. När det gäller de formulär som fylls i vid
inskrivning, operation och utskrivning samt bedömningsformulären vid 8 veckor och 1 år efter
operationen försvinner pappersformulären i och med införandet av GynopNet, vilket sannolikt av
ovan nämnda skäl kommer att bidra till en ökad validitet av data i dessa formulär.
I nedanstående figur visas i vilken grad de enkäter som patienterna skall fylla i innan inskrivningen
angående sin hälsa och sina besvär blir registrerade och data finns komplett införda. För
jämförelsens skull finns även förra årets (2010) andel per klinik med i figuren så man har möjlighet
att se om det skett någon förändring. Således finns möjlighet att både jämföra den egna klinikens
resultat i förhållande till andra kliniker och över tidsperiod. Båda aspekterna är naturligtvis viktig
information i allt kvalitetsarbete. I årets resultat saknas registrerade data från GKR-klinikerna enligt
ovan angivna skäl, varför dessa kliniker inte finns med i diagrammet. Man kan konstatera att för
samtliga kliniker sammantaget (Riket) har en liten ökning skett i andelen registrerade enkäter
jämfört med förra året och når nu över 90 procent. Spridningen mellan klinikerna är dock stor och
varierar från 67 till 100 procent. Klinikerna har rangordnats efter andel registrerade enkäter år 2011.
2
Ett annat mått på validitet är hur de formulär som skall fyllas i av läkare blir komplett ifyllda. I
nedanstående figur visas hur komplett läkarformuläret som används vid inskrivningen fylls i. Här
kan man glädjande nog konstatera en mycket hög ifyllnadsfrekvens av obligata parametrar, i
medeltal för samtliga kliniker 99,1 % och en synnerligen låg spridning mellan klinikerna. Med
endast ett undantag når samtliga kliniker över 95 % komplett ifyllda läkarformulär i samband med
patientens inskrivning. Klinikerna har rangordnats efter hur stor andel av inskrivningsformulären
som haft kompletta data registrerade avseende obligata parametrar. Kliniker med färre än
10 registrerade formulär har exkluderats.
I nedanstående figur visas andelen ifyllda läkarformulär för respektive klinik.
3
I medeltal för samtliga kliniker finner man att 93,1 % av patienterna har fått läkarformulär för såväl
anamnes, operation och epikris registrerade. För samtliga patienter finns anamnesformulär
inregistrerat. Det som oftast saknas är epikrisformuläret, vilket saknas hos 4 % av patienterna.
Endast ett fåtal kliniker ligger under 80 % i andelen patienter där inte alla formulär är registrerade.
Sammanfattningsvis får validiteten bedömas vara god mätt utifrån andel registrerade och komplett
registrerade obligata parametrar i enkäter och formulär. Klinikerna har rangordnade efter andel
ifyllda läkarformulär för såväl anamnes, operation och epikris. Kliniker med färre registrerade
formulär än 10 st. har exkluderats.
Operationsindikationer vid hysterektomi
Det råder stor variation mellan klinikerna i andelen registrerade hysterektomier som har utförts på
benign indikation och andelen som utförts p.g.a. malignitet eller misstanke om sådan. Detta
förhållande kan ha flera förklaringar. Vid vissa kliniker utförs inte canceroperationer eller så har
man valt att inte registrera dessa i Gynop-registret. Det är svårt att på annat sätt förklara de stora
skillnader som råder mellan klinikerna när det gäller indikationen för ingreppet.
Då en operation som utförs p.g.a. elakartad sjukdom inte kan jämföras med en operation som utförs
p.g.a. subjektiva godartade besvär har i följande presentationer hänsyn tagits till detta. Alla
operationer där livmodern avlägsnats p.g.a. cancer eller misstanke därom har exkluderats.
I nedanstående figurer avseende vad som varit indikationen för operationen visas andelen patienter
som inkluderats pga. malignitet, malignitetsmisstänkt förändring och benign förändring för år 2011
respektive för år 2010. Trenden är den samma för båda åren vad gäller indikationspanoramat.
Klinikerna har rangordnats efter frekvensen hysterektomier utförda på benign indikation. Kliniker
med färre än 10 registrerade operationer har exkluderats.
Nedan visas operationsindikationerna för hysterektomier utförda under år 2010 resp. år 2011.
Operationsindikation
Benign
Malignitetsmisstänkt
Känd malignitet
Uppgift saknas
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
Göteborg Östra 192
Malmö 9
Nacka 5
Norrtälje 24
Proxima Motala 27
Ystad 19
Örebro Läkargr. 19
Örebro USÖ 48
Lidköping 74
Uppsala 132
GynStockholm S:t Göran 145
Norrköping 84
Danderyd 188
Karlskoga 44
Gällivare 26
Karlstad 84
Södersjukhuset 219
Varberg 111
Växjö 66
Visby 21
Mora 70
Ljungby 32
Lycksele 41
Södertälje 58
Borås 182
Hudiksvall 113
Halmstad 101
Örnsköldsvik 40
Göteborg SUS 125
Jönköping 115
Västervik 75
Total 5318
Trollhättan NÄL 259
Sunderbyn 158
Sundsvall 146
Helsingborg 139
Västerås 90
Gävle 140
Kalmar 83
Eksjö 92
Skellefteå 46
Kristianstad 120
Värnamo 57
Skövde 145
Lund 284
Karlskrona 149
KS Huddinge 126
Falun 164
Nyköping 53
Östersund 95
Umeå 168
Linköping 243
0%
4
Antibiotikaprofylax
Den enskilt vanligaste komplikationen efter en livmoderavlägsnande operation är att det blir en
infektion under läkningsförloppet. De vanligast förekommande infektionerna är urinvägsinfektion,
infektion i operationsärret eller i buken ovanför slidtoppen. Eftersom de är så vanligt
förekommande är det naturligtvis av största vikt att vidta åtgärder som minskar dessa
komplikationer. Tidigare rapporter har tydligt visas den positiva effekten av profylaktisk
antibiotikabehandling när det gäller att minska infektionsfrekvensen. Sedan dessa rapporter
publicerats kan man glädjande konstatera att den förebyggande antibiotikabehandlingen vid
hysterektomi successivt har ökat och föregående års rapport kunde visa att av 52 kliniker gav alla
förutom 6 kliniker profylaktisk antibiotikabehandling i över 90 % av operationerna. För detaljer se
nedanstående figur visande frekvensen given antibiotikaprofylax hos respektive klinik vid
hysterektomi utförd under år 2010 på benign indikation. Klinikerna rangordnade efter frekvens
given antibiotikaprofylax.
5
När det gäller användningen av antibiotikaprofylax under år 2011 kan man glädjande konstatera att
det endast är ett par kliniker som ligger under 90 % användande. Liksom för år 2010 ligger Västerås
lägst i användningsfrekvens. För år 2011 saknas Stockholmsklinikernas data vilka under år 2010
använde antibiotika som infektionsprofylax i lägst utsträckning i landet. Hur det förhåller sig för
år 2011 saknas det data om i Gynop-registret av skäl som angivits i inledningen till denna rapport.
Härvidlag får man vända sig till rapporter från GKR. Inför nästa års rapport är målsättningen att
även GKR´s data kan inkluderas. I nedanstående figur visas användningsfrekvensen av antibiotikaprofylax vid hysterektomier utförda på benign indikation under år 2011. Klinikerna har rangordnats
efter i hur många procent av utförda hysterektomier man har använt antibiotikaprofylax. Kliniker
med färre registrerade operationer än 10 st. har exkluderats.
6
Operationsmetoder vid hysterektomi
Hysterektomi utförs med tre olika operationsmetoder: abdominellt, vaginalt eller laparoskopiskt.
Den abdominella metoden, dvs. livmodern avlägsnas via öppen kirurgi genom ett större incision
genom bukväggen, är den traditionella metoden som varit den dominerande under hela 1900-talet
och är fortfarande den vanligaste operationsmetoden i Sverige vid hysterektomi. Sedan 20 år har
dock den vaginala metoden där livmodern avlägsnas via operation från slidan, blivit allt mer vanlig.
Metoden innebär fördelar framför den abdominella genom att operationsärr genom bukväggen helt
kan undvikas och därmed risken för ärrbråck och sårinfektion. Den vaginala metoden innebär dock
begränsningar i åtkomlighet och möjlighet att undersöka patologi i lilla bäckenet. Laparoskopisk
metod har den vaginala metodens fördelar med sin minimalinvasiva teknik samtidigt som den
vaginala teknikens nackdelar med begränsad åtkomlighet och möjlighet att undersöka och åtgärda
patologi i lilla bäckenet saknas.
Flera studier har dokumenterat att den innebär kortare konvalescens, kortare tid till fullgod ADLfunktion och färre komplikationer typ sårinfektion och ärrbråck jämfört med den abdominella
metoden. Nackdelen är att den är mer tekniskt krävande och kräver stor vana hos operatören.
Metoden har sedan sitt införande i Sverige för 20 år sedan haft ett långsamt etablerande och
används fortfarande endast vid 5-10 % av alla hysterektomier i Sverige, dock med stor variation
mellan klinikerna.
Om enbart hysterektomier som utförs pga. godartade besvär tas med ser man fortfarande, liksom i
föregående års rapport, en stor skillnad i hur klinikerna använder sig av de olika operationsmetoderna. Skillnaden i andelen hysterektomier som utfördes med öppen kirurgi under år 2011 varierar
mellan klinikerna från 19 % till 97 %! Dessa stora skillnader kan inte förklaras bero på Case mix
utan har sin orsak i lokala traditioner. Här finns uppenbarligen en stor förbättringspotential hos flera
kliniker som använder den öppna kirurgin i stor utsträckning trots att för patienten mer skonsamma
väldokumenterade metoder finns tillgängliga. I nedanstående figur visas andelen hysterektomier
som utfördes med öppen kirurgi där indikationen var godartade besvär. Såväl andelen utförda under
år 2010 och 2011 visas för jämförelsens skull. Klinikerna har rangordnats efter frekvensen öppen
kirurgi under år 2011.
7
Fördelningen mellan operationsmetoderna såsom de tillämpades under 2011 visas i nedanstående
figur. Den abdominella operationsmetoden är den dominerande även om dess användning har
sjunkit med ett par procent jämfört med tidigare rapport. Under år 2011 utfördes 2/3 av alla
hysterektomier med öppen kirurgi, 1/4 vaginalt och 1/10 laparoskopiskt varav nästan hälften av de
senare med robot. Detta innebär mer än en fördubbling av andelen laparoskopiskt utförda
hysterektomier jämfört med år 2010 och får till stor del tillskrivas robotkirurgins frammarsch i
Sverige.
8
Operationstider vid hysterektomi
Operationstiden som kvalitetsparameter är diskutabel. Det är inte nödvändigtvis så att en snabbt
utförd operation innebär en med hög säkerhet utförd operation med mindre risk för komplikationer.
Ur ekonomiskt perspektiv har dock operationstiden betydelse varför den ändå har tagits med i denna
rapport som en av sjukhusekonomer och av vårdgivare önskad parameter. Operationstiden har för
åskådlighetens skull delats in i fyra tidsklasser från under 1 timma till över 120 minuter indelat i 30minutersintervall. Andelen kliniker som utför hysterektomi med operationstid understigande
1 timma varierar från 50 % till enstaka procent. I nedanstående figur har klinikerna rangordnats
efter andel operationer med operationstid understigande 60 min. Kliniker med färre än 10 st.
registrerade operationer har exkluderats.
9
Blödningsmängd vid hysterektomi
Hur mycket det blöder under operationen är indirekt ett mått på operatörens noggrannhet i att uppnå
optimal hemostas men kan också spegla operationens svårighetsgrad. Genom att selektera bort alla
hysterektomier som utförs pga. malignitet eller pga. malignitetsmisstanke blir operationernas
svårighetsgrad mer likvärdig mellan klinikerna och den uppskattade blödningsmängden per
operation kan användas som ett kvalitetsmått. Det faktum att blödningsmängden uppskattas kan
dock leda till skillnader mellan klinikerna orsakade av olika rutiner i hur blödningsmängden
uppskattas.
Blödningsmängden vid operationen har indelats i tre klasser; under 0,5 liter, 0,5-1 liter och över
1 liter blödning. Andelen patienter som blöder mindre än 0,5 liter vid hysterektomi som utförs vid
godartade tillstånd varierar mellan klinikerna från 98 % till 64 %. Den stora skillnaden är inte
slumpmässig. I nedanstående figur har klinikern rangordnats efter hur stor andel av operationerna
som genomförts där det blött mindre än 500 ml under operationen. Kliniker med färre än 10
registrerade operationer har exkluderats.
10
Tid till PAD-svar
Tiden som går innan PAD svaret anländer till patienten efter utförd hysterektomi är en viktig
kvalitetsindikator på hur logistiken fungerar på den egna kliniken och hur väl fungerande servicen
är från andra kliniker, i det här fallet patologen. Det kan synas orättvist att rangordning skall ske
utifrån en indikator som inte fullt ut kan påverkas av den egna kliniken. Icke desto mindre är det
viktigt att synliggöra logistiska problem inom den egna sjukvårdorganisationen. Generellt ska det
vara kortast möjliga tid tills patienten får besked avseende PAD. För patienten är väntetiden mellan
operation till att få veta svaret från PAD en tid som i olika grad präglas av oro och osäkerhet,
beroende på hur säker diagnosen var vid operationen.
I nedanstående diagram finns även med uppgift från år 2010 för att kunna göra jämförelse per klinik
avseende år 2011. Kliniker med färre än 10 registrerade PAD har exkluderats. Rangordning har
skett efter andel registrerade PAD inom 8 veckor efter operationer år 2011. Av de 41 kliniker som
visas ligger endast 4 kliniker under nivån 90 % registrerade PAD inom 8 veckor efter operationen.
Infektion postoperativt
Liksom i förra årets rapport har postoperativ infektion registrerats om patienten har fått antibiotikabehandling. Antibiotika förskrivs av läkare och indikerar således att en läkare har bedömt att
patienten har haft en infektion, eller åtminstone misstanke om sådan, och ordinerat antibiotika.
Detta behöver således inte nödvändigtvis alltid innebära en säkerställd infektion. För kliniker med
hög frekvens registrerad infektion kan detta vara ett uttryck för en överförskrivning av antibiotika,
vilket också är ett kvalitetsproblem. Ökande problem med infektionsbehandling p.g.a. tilltagande
antibiotikaresistens visar på nödvändigheten av att antibiotika inte skall förskrivas om inte infektion
är säkerställd.
11
Andelen patienter som rapporterat infektionsfrihet utifrån att ingen antibiotikabehandling har getts
varierar från 100 till 75 % beroende på klinik, vilket är en mindre spridning jämfört med föregående
år. Samtliga kliniker förutom en redovisar ett infektionsfritt efterförlopp på över 80 % av sina
operationer med ett genomsnitt på ca 90 %. Huruvida variationen mellan klinikerna enbart speglar
en de facto skillnad avseende infektionsfrekvensen eller är ett uttryck för skillnader i
antibiotikaförskrivningspolicy går inte att avgöra.
I nedanstående figur visas per klinik frekvensen av operationer med ett infektionsfritt efterförlopp
inom 8 veckor efter operationen. Klinikerna är rangordnade efter frekvens där antibiotikabehandling
inte getts efter operationer utförda år 2011. Även frekvensen för år 2010 visas för möjlighet till
jämförelse. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har exkluderats.
Komplikationsbedömning
En av de viktigare kvalitetsparametrarna är i vilken omfattning och till vilken grad patienterna har
drabbats av någon komplikation under och efter operationen. I nedanstående figurer visas dels i
vilken utsträckning patienterna har varit utan komplikationer under operationen och under de första
8 veckorna efter operationen och dels allvarlighetsgraden hos dessa i förekommande fall. För
jämförelses skull har även frekvensen komplikationsfritt förlopp per klinik tagits med för år 2010.
Observera att registreringen av komplikationer som sker inom 8 veckor efter operationen bygger på
vad patienterna registrerat i den enkät som alla patienter får och som avser såväl vad som skett
under operationen, vårdtiden och efter utskrivningen. Härmed minimeras risken för att komplikationer ”glöms bort”. Dessa komplikationer har sedan läkarbedömts. Även de av läkarna registrerade
komplikationerna som inte blivit registrerade av patienterna är medräknande i nedanstående figurer.
Frekvensen komplikationsfritt förlopp varierar från 52 % till 94 % beroende på klinik.
Komplikationer som bedömts som allvarliga är sällsynta, i genomsnitt enbart 3,1 %, där alla
kliniker utom en ligger klart under 10 %. Hos den klinik som har den högsta frekvensen är antalet
registrerade operationer så lågt att slumpen spelar stor roll. Andelen lindriga komplikationer är i
12
genomsnitt 18 % med en stor spridning mellan klinikerna från 6 % till 45 %. Den stora spridningen
kan nog till dels förklaras av lokala skillnader i vad läkare bedömer vara en lindrig komplikation.
I nedanstående figur är klinikerna rangordnade efter frekvensen komplikationsfritt förlopp efter
operationer utförda under år 2011. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har
exkluderats.
I nedanstående figur visas allvarlighetsgraden hos de komplikationer som registrerats efter
operationer utförda under år 2011. Klinikerna har rangordnats efter frekvensen komplikationsfritt
förlopp. Kliniker med färre än 10 st. registrerade operationer har exkluderats.
13
Oväntade besvär efter hysterektomi
I den postoperativa enkäten 8 veckor efter operation uppger patienten om oförväntade besvär har
inträffat. Här används inte terminologin ”komplikation” eftersom det har bestämts inom registret att
det uttrycket skall reserveras för läkarbedömningar. Patienter som inte rapporterat några som helt
oförväntade besvär postoperativt varierar från 44 % till 83 %, vilket är exakt samma spridning
mellan klinikerna som i föregående års rapport. Hur allvarliga dessa besvär varit för patienten kan
mätas med huruvida de föranlett något sjukvårdsbesök eller inte. Frekvensen besvär som föranlett
oplanerat sjukvårdsbesök varierar mellan klinikerna från 12 % till 33 %, vilket är en något mindre
spridning mellan klinikerna jämfört med föregående år. Skillnad mellan sjukhusen när det gäller
patienternas postoperativa besvär kan förklaras av vilka förväntningar och vilken information
patienterna har fått före och efter operationen.
I nedanstående figur visas andelen av alla operationer där livmodern avlägsnats p.g.a. godartade
besvär och som inte gett upphov till några oförväntade besvär enligt patienternas uppfattning.
Frekvensen per klinik visas för operationer utförda under år 2011 och år 2010 för att ge möjlighet
att kunna se om förbättring eller försämring har skett. Klinikerna har i fallande skala rangordnats
efter frekvensen för år 2011. Kliniker med färre än 10 st. registrerade operationer har inte tagits
med.
I nedanstående figur visas hur de olika graderna av besvär fördelade sig per klinik för operationer
utförda under år 2011. Klinikerna har liksom i figuren ovan rangordnats efter frekvensen ”inga
oförväntade besvär”.
14
Återinläggning efter hysterektomi
Om patienten drabbas av besvär efter sin operation som är så kraftiga att hon behöver läggas in på
sjukhus bedöms besvären ofta som allvarliga. I genomsnitt för samtliga kliniker har 2 % av de
opererade patienterna 2011 blivit återinlagda och varit inneliggande minst 2 dygn inom 8 veckor
efter operationen. Vi har valt att presentera återinläggning under minst 2 dygn som en indikator på
att det varit en komplikation och inte att patienten bara stannat över natten för observation. Patienter
som legat inne enbart under en natt har således inte tagits med då sannolikt flera av dessa patienter
kan ha sökt på kvällen pga. besvär och fått stanna över natten för att kunna bedömas och kunnat gå
hem påföljande morgon. Detta förfarande kan snarare än på allvarlig komplikation vara ett uttryck
för god sjukvård. Även geografiska avstånd mellan patientens bostad och sjukhuset kan påverka
handläggningen. Spridningen mellan klinikerna varierar från 0 till 7,4 % vilket är för mycket för att
enbart vara orsakat av slumpen.
I nedanstående figur visas andelen patienter som behövt återinläggas inom 8 veckor efter att
livmodern opererats bort och behövt stanna minst 2 nätter på sjukhus.
15
Resultaten från såväl operationer utförda år 2011 som år 2010 presenteras. Klinikerna är rangordnade efter frekvensen ”återinläggning” efter operationer utförda år 2011. Kliniker med färre än
10 st. registrerade operationer har inte tagits med. Siffran efter kliniknamnen avser totala antalet
registrerade operationer för respektive klinik under år 2011.
Vårdtid efter hysterektomi
Vårdtiden efter att livmodern opererats bort varierar kraftigt mellan klinikerna i landet. Från att
endast ca 20 % av patienterna är utskrivna inom 2 dygn efter operationen till att över 90 % av
patienterna är utskrivna. Detta beror troligen på ett flertal faktorer som vilken operationsmetod man
använt, typ av narkos och smärtlindring samt skillnader i lokala traditioner.
I nedanstående figurer visas vårdtidernas längd per klinik och patienternas uppfattning om
vårdtidens längd. Klinikerna har rangordnats efter andelen patienter som kunnat skrivas ut från
sjukhuset inom 2 dygn efter operationen resp. andelen patienter som tyckte att vårdtiden var lagom
lång. Kliniker med färre än 10 registrerade operationer har utelämnats.
16
Vårdtidens och sjukskrivningstidens längd
Vårdtidens längd korrelerar inte i någon större grad till patientens bedömning av huruvida denna var
adekvat eller inte. När det gäller den planerade sjukskrivningstiden vid utskrivningen varierar den
mellan klinikerna från i genomsnitt 23 till 34 dagar, vilket närmast är en identisk spridning jämfört
med föregående års rapport. Möjligen finns det en tendens till att kortare planerad sjukskrivningstid
leder till att en större andel av patienterna tycker att sjukskrivningstiden är för kort. Dock varierar
andelen öppen kirurgi vid hysterektomi kraftigt mellan klinikerna vilket påverkar behovet av
sjukskrivningstid och därmed säkerligen kan maskera ett ev. samband mellan sjukskrivningstidens
längd och patienternas uppfattning angående huruvida denna var adekvat.
I nedanstående figurer visas den vid utskrivningen givna sjukskrivningstiden i genomsnitt per klinik
för operationer utförda år 2011 resp. år 2010 samt patienternas uppfattning om sjukskrivningstiden
var lagom lång eller inte. I den nedersta figuren visas per klinik den planerade sjukskrivningstidens
längd och andelen patienter som tyckte att denna var för kort. Kliniker med färre än 10 registrerade
operationer har inte tagits med.
17
18
Tid till normal ADL efter hysterektomi
Tiden det tar för patienten att återhämta sig efter en operation kan mätas i hur lång tid det tar innan
hon klarar av dagliga rutiner som att sköta egen hygien, handla, laga mat etc. i samma utsträckning
som före operationen. Dessa funktioner brukar benämnas ADL. Det finns en klar skillnad mellan
klinikerna avseende tiden till normal ADL. Det man kan se är att det finns en negativ korrelation
mellan kort ADL-tid och hur stor andel av operationerna som utförs med öppen kirurgi.
I nedanstående figurer visas hur lång tid det tog efter genomgången hysterektomi innan patienterna
klarade normal ADL. Klinikerna har rangordnats efter hur stor andel av patienterna som behövde
högst 3 dagar till normal ADL resp. andel av operationerna som utförts abdominellt. Kliniker med
färre än 10 registrerade operationer har inte tagits med.
19
Patienternas slutbedömning av resultatet efter hysterektomi
Ett år efter operationen får patienten en enkät med frågor där hon kan värdera hur nöjd hon är med
operationsresultatet. Glädjande nog är fler än 80 % av patienterna nöjda eller mycket nöjda med
operationsresultatet hos samtliga kliniker. Ser man enbart till andelen mycket nöjda patienter är
dock spridningen mellan klinikerna stor och varierar från ca 40 till 100 %. Här finns uppenbarligen
en rätt stor förbättringspotential hos vissa kliniker.
I nedanstående figur har klinikerna i första hand rangordnats efter andelen patienter som är mycket
nöjda och i andra hand efter andelen nöjda patienter. Kliniker med färre än 10 registrerade
operationer har utelämnats.
20
Sammanfattande konklusion
Man kan liksom i föregående årsrapport konstatera att det fortfarande råder stor olikhet med vilken
operationsmetod livmodern opereras bort på de olika klinikerna i Sverige. De flesta livmödrarna
avlägsnas via öppen bukkirurgi även om enbart de medräknas som avlägsnas p.g.a. godartade
besvär, trots att en Cochrane-rapport visat att när livmodern bedöms väga under 300 gr borde
operationen kunna utföras med minimalinvasiv kirurgi vaginalt eller laparoskopiskt. Skulle man
följa den rekommendationen skulle i praktiken alla kliniker operera minst 50 % av sina benigna
hysterektomier med minimalinvasiv teknik. Vill man minska operationstraumat finns här stora
vinster att göra som direkt kommer patienterna till godo.
Likaså ser man tämligen stora skillnader liksom tidigare i vårdtider och sjukskrivningstider. Dessa
faktorer är snarast resursfrågor men speglar även de vilka effekter kirurgin får för patienten.
Glädjande är den låga andelen komplikationer, framför allt allvarliga komplikationer och
infektioner, samt den höga andelen patienter som är nöjda med operationsresultatet 1 år efter
operationen. Kombinationen med den i internationell jämförelse låga incidensen för hysterektomi
tyder på en mycket hög relevans i jämförelse med flera andra länder när det gäller indikationerna
för att operera bort livmodern.
21
Ordlista
ADL
Antibiotikaprofylax
Hysterektomi
Incision
Laparoskopi
Minimalinvasiv
PAD
Postoperativ
SFOG
Activities of daily life = att kunna sköta normala vardagliga aktiviteter
Förebyggande infektionsbehandling
Borttagande av livmodern
Snitt i t ex huden vid operation
Titthålskirurgi i buken
Inom gynekologin avses att operation sker via laparoskopi eller vaginalt
Patologisk anatomisk diagnos: mikroskopisk undersökning av vävnadsprov
för att fastställa diagnoser.
Efter operation
Svensk förening för obstetrik och gynekologi.
22