Transcript TEMA: Droger och sex - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 4/2009
TEMA: Droger och sex
Drogtester i gruvstaden Kiruna
Mexikaner styr narkotikamarknaden
Norges störste dopingsmugglare
En cannabisrökares bekännelser
INNEHÅLL
Svenska
Narkotikapolisföreningens
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Thomas H Ekman
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Heidi Joensuu (HJ)
Lennart Karlsson (LK)
Jessica Vikberg (JV)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
Ordföranden har ordet . ....................................................................... 2
Info från styrelsen................................................................................. 3
Redaktörens spalt................................................................................ 3
Tema: Droger och sex
Afrodisiaka – kemisk hjälp för sexdrömmar..................... 6
Sex And Drugs And Rock And Roll................................ 10
Missbruk som missbruk?................................................ 14
Drogning och sexuella övergrepp................................... 18
Om beroende och förlorad intimitet................................ 22
Drogtester i gruvstaden Kiruna – en markering .................................. 26
Drogtester på LKAB........................................................................... 27
Insatser mot tiggeri och missbruk i Rumänien................................... 30
Rotaryklubbar mot droger................................................................... 31
Carl G. Persson fyller 90 år................................................................ 31
Utbildningsdag i Umeå....................................................................... 34
Inbjudan till SNPF-konferensen i Västerås i maj 2010...................... 35
Mexikaner styr narkotikamarknaden.................................................. 38
Svensk tullare på utbildningsuppdrag i Addis Abeba......................... 42
Är det bättre att polisen tar urinprov än att skolan gör det?.............. 50
Rättsrutan ...................................................................................... 51
Notiser:Världen runt........................................................................ 54
Landet runt......................................................................... 55
NNPF-konferens i natursköna Ålesund.............................................. 58
Tomas – Norges största dopingsmugglare........................................ 59
Professorn som gick vilse.................................................................. 64
Obama och narkotikapolitiken............................................................ 69
En cannabisrökares bekännelser....................................................... 72
Boktips
...................................................................................... 76
Lösning och vinnare till Kryss 3-09.................................................... 78
Stipendierutan.................................................................................... 78
Kryss 4-09 ...................................................................................... 80
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 0703-74 13 93. .
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Använd gärna mailadressen snpf@snpf.
org eller eller tel 0703-74 13 93.
MANUSSTOPP:
1 februari 2010.
Utgivning v. 10, 2010. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
Sidan 34
Utbildningsdag i Umeå
SNPF:s Norrlandsseminarium för de fyra nordligaste
länen gick i år av stapeln den 1 oktober i Umeå. Ett
hundratal deltagare, mest poliser och tullare, utnyttjade tillfället till förkovran och till att träffa kollegor från
andra län - och allt detta utan kostnad för deltagande
och förplägnad.
Åsa Dahlberg, Jan Westling och Gunnar Hermansson
från SNPF:s styrelse ansvarade för att arrangera och
genomföra utbildningsdagen, som var förlagd till Nolia
Konferenscenter.
Många hade startat tidigt för att hinna fram till
Umeå och få kaffe och fralla innan Västerbottens länspolismästare Krister Sandqvist inledde dagens program.
Han hälsade välkommen till Umeå och förklarade bl.a.
hur polisens arbete mot narkotikabrottsligheten på det
lokala planet generellt bedrivs utifrån två huvudteser.
Lokal narkotikabekämpning på tre nivåer
Söktidshypotesen bygger
på idén att en ökning av
söktiderna, dvs. tiden som
de som vill köpa narkotika måste använda tills en
överlåtelse skett, är en viktig faktor för att begränsa
bruk och nyrekrytering av
missbrukare.
Den andra hypotesen
bygger på att bäst resultat
uppnås om upptäckt, lagföring och stödinsatser sätts
in i ett så tidigt skede som
möjligt i en missbrukares Länspolismästare Krister
karriär.
Sandqvist.
Krister Sandqvist underströk att en förutsättning
för att uppnå dessa mål är att det lokala polisarbetet
mot narkotikabrottslighet sker mot tre nivåer samtidigt
– brukarna, gatulangningen och grossistledet.
Brukarna
Att identifiera och lagföra gärningsmän för ringa narkotikabrott syftar i första hand till att identifiera nya
missbrukare. Tillsammans med stödinsatser bidrar
detta, ofta oplanerade polisarbete, till att individen
avbryter en nyligen påbörjad missbrukskarriär innan
en asocial eller kriminell livsstil hunnit etableras.
Arbetet genererar också underrättelser som är en förutsättning för att effektivt bekämpa den lägsta distributionsnivån.
Gatulangning
Försäljning av missbruksdoser från en missbrukare till
en annan är den lägsta distributionsnivån. Genom att
i det ordinarie polisarbetet störa gatulangningen, ökar
söktiderna för de som vill köpa narkotika. Samtidigt
genererar arbetet underrättelseinformation som är
34
nödvändig för insatser mot de lokala grossisterna på
mellannivån.
Grossister
Distribution på mellannivån köper upp narkotikapartier, ofta i storstäderna inom landet, och transporterar
därefter narkotikan till mindre orter där den fördelas till gatulangningsnivån. Grossister bekämpas med
planlagda insatser och med hjälp av informatörer.
Detta arbete kan lokalt begränsa tillgången och öka
söktiderna under en längre period.
Inbjudan
Norrlandsfunktionen – ny tullenhet i Umeå
till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens
och årsmöte den 7-9 maj 2010 i Västerås
Bertil Östgård, tidigare polis i Umeå, tillträdde den 1 september posten som chef för den s.k.
Norrlandsfunktionen, en ny enhet inom Tullverket
som ska svara för den brottsbekämpande verksamheten i Norrland. Detta arbete styrdes tidigare helt från
Göteborg.
Nu är det dags att boka in helgen 7-9 maj 2010 för SNPF:s utbildningskonferens
och årsmöte på Aros Congress Center i Västerås.
Vi räknar som vanligt med många deltagare, men antalet platser är i år begränsat
till 550, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn
gäller.Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org.
Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret.
Ur det preliminära programmet:
Fredag eftermiddag
Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande och av länspolismästaren i Västmanland, kommer Mia Törnblom KRIS-ordföranden Krister Karlsson att
berätta om hur det var att leva som missbrukare och hur deras respektive vägar ut ur
missbruket har sett ut.
Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu
inte helt klara. Bevaka uppdateringar på hemsidan.
Bertil Östgård berättade om den nya
Norrlandsfunktionen som han utsetts till
chef för.
Bertil Östgård redogjorde under seminariet för hur
den nya enheten med ett 40-tal tjänster är organiserad
och vilka arbetsuppgifter som kommer att prioriteras.
Sven Eriksson, gruppchef för tullenheten i Sundsvall,
berättade bl.a. om ett opiumärende som man fortfarande arbetar med.
Anabola steroider och nya droger
En stor del av programmet ägnades åt anabola steroider och nya droger. Överläkaren och tillika badmintonlandslagets läkare Martin Fahlström från Norrlands
Universitetssjukhus i Umeå, talade om medicinska
effekter av AAS-missbruk och Gunnar Hermansson
beskrev den illegala marknaden av dessa preparat. Q
Föreläsningar lördag – söndag
Svensk tullare på utbildningsuppdrag
i Addis Abeba
Gängkultur bland unga
Gängbildningar
Knarksituationen i Mexiko
Razzior mot bodybuilders i Göteborg
Den svåraste gömman
Röd åklagare i Kina, nu i Sverige
Hot mot åklagare
En sambandsman berättar
Ett opiumärende med förgreningar
2%63URJUDPPHWlUlQQXSUHOLPLQlUW+nOOGLJXSSGDWHUDGRPHYSURJUDPlQGULQJDUSnKHPVLGDQ
Nästa höst kommer SNPF:s Norrlandsseminarium att
gå av stapeln i Luleå.
GH
Inbjudan med anmälningstalong skickas ut per post till SNPF:s medlemmar i början av 2010.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09
OMSLAGET:
TEXT: ANDERS LUNDGREN,
Drogning kan föregå sexuella övergrepp.
Foto: Gunnar Hermansson
Ett gruppfoto på poliser, tullare och representanter ifrån flygplatsmyndigheten som deltog i utbildningen. Översta raden, 4:e
ifrån vänster, Abraham Kashay projekt manager UNODC i Addis Abeba. Till höger om honom, chefen för den Federala polisen
i Etiopien, hans ställföreträdare, undertecknad samt Mr Mengiste.
Anders Lundgren genomförde mellan 20 september och 2 oktober, 2009, ett utbildningsprogram för de narkotikabekämpande myndigheterna på Bole International Airport i Addis
Abeba på uppdrag av United Nation Office On Drugs and Crime (UNODC).
Straffen har dock skärpts under de senaste åren från ett
generellt fängelsestraff på tre månader till fem år.
B
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471-482 50
Narkotikasituationen i Etiopien.
Problemet med narkotika är på intet sätt ett nytt fenomen i Etiopien. Missbruket och odlingen av cannabis,
som lokalt benämns ”Estefaris” och vilket på engelska
kan översättas till ”Persian Plant”, har varit känt i flera
år.
ISSN 1101-6817
YCkeri
tr
MilJöMÄ
r
Åkesson
s
kt
liC
3
09
en
s n U M M e r 3 41
Sidan 42
35
Operativ underrättelse vid Tullen Arlanda
ole International Airport är en av de viktigaste inpasserings- och transitflygplatserna för narkotikasmugglingen in till Afrika. Flygplatsen är främst utnyttjad som transitflygplats för heroinsmugglingen ifrån
olika delar av Asien till Västafrika och sedan vidare till
Europa och Nordamerika.
För att effektivisera narkotikabekämpningen på
flygplatsen genomfördes detta utbildningsprogram i
UNODC’s regi. Uppdraget gick ut på att hjälpa till
med att starta upp ett Inter Agency Team bestående
av medlemmar ifrån den federala polisen, tullen och
flygplatsmyndigheten. 22 elever deltog i utbildningen,
varav 12 var federala poliser, 8 tulltjänstemän och två
tjänstemän från flygplatsmyndigheten på Bole.
I uppdraget ingick att utbilda dem i passagerarkontroller, profilering av flygpassagerare och i viss mån
även i kontroller av frakt- och expressgods. Detta var
steg två i deras utbildning. De hade genomgått en grundutbildning tidigare i år, och sedan om planerna går i lås
skall DEA organisera en tredje utbildningsomgång.
PRODUKTION OCH TRYCK:
4/09 Årgång 22
Adam – ett mycket lyckosamt narkotikaärende
En tablettmissbrukares liv
Narkotika basic
Nya preparat
Analys av hårprover
Metamfetamin
Det stora postrånet på Kruthusgatan i Göteborg
Hur bekämpas den grova organiserade brottsligheten
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09
Cannabis introducerades i Etiopien av jamaicanska
immigranter som bosatte sig i landets södra delar på
1960 talet.
Shashamene, en stad ca 250 kilometer söder om
Addis Abeba, är centrum för odlingen och produktionen av cannabis.
Cannabis missbrukas i de flesta av landets regioner
och är den enda typen av narkotika som smugglas till
närliggande länder, men även till Europa och då framförallt till England.
Khat odlas i Etiopiens sydvästra och sydöstra delar
och är landets tredje största exportvara. Khat är som
bekant inte narkotikaklassat i Etiopien, men konsumtionen, produktionen och exporten av khat är inte obetydlig, snarare tvärt om. Khat säljs inte i varje gathörn,
men nästan. I många mindre grönsaks och fruktaffärer
hittar man även khat. Khat av bästa kvalitet, den som
exporteras till Europa, kostar cirka 6 US dollar per
knippe.
Missbruket i landet av heroin och kokain antas vara
låg, främst beroende på att priset på dessa preparat är
alltför högt och att tillgången är begränsad.
Den Federala polisen är ansvarig för narkotikabekämpningen i Etiopien. Det etiopiska rättsväsendet har
ingen större erfarenhet av narkotikamål och straffsatserna kan tyckas vara lite märkliga. Det spelar ingen
roll om man smugglar 10 gram heroin eller ett kilo,
man får ändå samma straff, cirka fem års fängelse.
Bole International Airport.
Addis Abeba Bole International Airport ligger i stadsdelen Bole, cirka 18 kilometer ifrån Addis Abeba
centrum.
Flygplatsen är den stora ”hubben” för det nationella
flygbolaget Ethiopian Airlines. Bole är den sjätte största flygplatsen i Afrika och under 2008 passerade här
6 295 713 passagerare. Flygplatsen har två terminaler
varav endast den nya från 2003 används. Det finns tre
start- och landningsbanor.
Säkerheten på flygplasten är hög. Innan man kommer in i terminalen, vare sig man är passagerare,
anställd eller mötande, så får man passera genom en
säkerhetskontroll. Alla anställda blir sedan skyddsvisiterade när de passerar in till flygplatsens olika områden
och sektioner. De får även uppvisa badge för säkerhetspersonalen för att visa att de har tillstånd till att vistas
i det specifika området.
Passagerare genomgår även en andra säkerhetskontroll innan de går ombord på planet.
ifrån Västafrika. Det finns dock alltid en Duty Officer
i tjänst som är på plats 24 timmar om dygnet.
Polisens arbete med passagerarkontroller fokuseras
på transitresenärer, dels de som ankommer ifrån olika
delar av Asien och skall resa vidare till andra delar av
Afrika och de som ankommer ifrån Västafrika och
sedan skall resa vidare till övriga världen.
Polisen har en checkpoint i transitområdet där de
selekterar ut misstänkta passagerare.
När de beslutar sig för att kontrollera en passagerare
närmare så tar man med vederbörande ner till ett av
sina kontor, som för övrigt tillhör poliskoordinatorn
som fungerar som någon form platschef. Handbagaget
kontrolleras på hans skrivbord. Vill man undersöka
eventuellt incheckat bagage tar man kontakt med
Ethiophian Airlines markpersonal, som får leta rätt på
detta och ta ner det till polisens lokaler.
Polisen gör narkotikakontroller
Trafikbilden på Bole är att de flesta flygen ankommer
och avgår i mellan 06.00 och 10.00 samt mellan 19.30
och 01.00. Mitt på dagen är flygplatsen ganska öde,
frånsett inrikespassagerare.
I dag är det cirka 20 federala poliser som arbetar
med passagerarkontroller på flygplatsen i olika skift.
Man inleder arbetet runt klockan 6 på morgonen, när
högriskflygen ifrån Asien ankommer, och arbetar fram
till lunch. Sen går man hem och återkommer på kvällen när nästa peak i trafiken kommer, högriskflygen
Dokumentinspektion och utfrågning av transitpassagerare
vid deras check point.
forts s 46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
1
43
Ordföranden
har ordet
Jag är orolig för ekonomin….
Vår konferens i Göteborg slog alla rekord på många
sätt. Aldrig tidigare har vi subventionerat så mycket
för deltagande medlemmar. Föreningen betalade totalt
2 381 953 kronor för konferensen och intäkterna var
945 000 kronor.
Mellanskillnaden blir 1 436 953 kr och det innebär
att varje deltagare subventionerades med nästan 1800
kronor.
Frågan blir till slut, har vi råd att vara i Göteborg till
25 årsjubileet? Jag tror det om vi kör två billigare konferensarrangemang såsom Västerås/Karlstad/Örebro.
En viktig inkomst för oss är medlemsavgifterna, alla
känner till vad vi får för 150: - per år. Fördelen är att
vi är ca 3 100 medlemmar, nackdelen är att varje höst
är det bara 2 000 medlemmar som betalat in dessa
etthundrafemtiokronor! Det blir ett nytt utskick till
medlemmar som inte betalat, och därmed ytterligare
kostnader för att få in pengarna som vi redan skulle
ha haft. Just nu är det ”bara” 650 personer som inte
betalat. Det innebär nästan 100 000 kr som vi självklart behöver till verksamheten. Tyvärr är detta ingen
ny företeelse, utan det har varit så här i några år.
Självklart kan man lämna föreningen, men det underlättar om man kan meddela detta via hemsidan, likaså
kan adressändringar anmälas där.
Vad är då bäst för föreningen? 1 000 medlemmar
som betalar för sig, eller är det så att man behöver
bara betala medlemsavgiften det året som man deltar
på konferensen? Såhär kan vi inte ha det, eller? Nu har
jag surat färdigt!
2
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
På sikt skall vi försöka komma ifrån pappersutskick
och istället få ut informationen via e-post. Detta kommer att kräva en hel del arbete när vi rullar igång och
jag vet att Björn Ekström redan har börjat med förberedelsearbetet. Vi återkommer i frågan inom kort.
Styrelsen har varit i Ålesund under en oktoberhelg och fått fram ett preliminärt program till
Västeråskonferensen. Som vanligt är det både lärorikt och omväxlande att vara konferensbesökare vid
NNPFs utdanningskonferanser. Ordförande Lars
Holmen avgick efter åtta framgångsrika år och Anette
Gultvedt valdes in som ny leder. Hon är verksam vid
Oslopolisen och vi kommer att få se mer av henne och
det norska styret under Västeråshelgen.
Helt klart att NNPF får till olika arrangemang riktigt bra och vi kan inte göra annat än att ta lärdom.
Men det är tur att vi vet vilken förening som är äldst
och gjort detta med konferenser mest. Tänkte kanske
inte på SNPF i första hand, utan på CNOA i USA. Vi
är några som åker till Californien senare i veckan och
hoppas fånga upp nya erfarenheter på plats vid deras
45:e konferens i San Francisco.
Vi syns!
[email protected]
Info från styrelsen
SNPF:s utbildningskonferens maj 2010
Vi flaggar nu för att utbildningskonferensen 2010 går av stapeln
i Västerås den 7-9 maj. Programmet spikas nu i december och
för mer detaljer, titta på sidan 35 i tidningen.
Redaktörens
spalt
Foto: Västerås stad
Nominera stipendiater
Som ni vet delar vi varje år ut ett antal stipendier till förtjänta
medlemmar och utdelningen kommer att ske i Västerås i maj.
Känner ni att ni vill nominera någon kollega till något av stipendierna på sidan 78, tar vi tacksamt emot era förslag på e-post
[email protected]. Men vänta inte. Skicka in namnförslag nu, eller
senast den 1 mars 2010.
Extra tidning på temat detaljhandel
I början av november gav vi för tredje året ut ett specialnummer av SNPF-tidningen. Denna tidning distribueras till företag
och annonsörer som stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen
genom annonsering. Medlemmar i SNPF och alla andra kan läsa
den i sin helhet i pdf-format på www.snpf.org/Tidningen.
SVE NSK A
PO LIS FÖR ENI NG
ENS TID SK RIF T
Nr X/2009
ndel
TEMA: Detaljha
vardag för alla
tar för en säker
Tullverket arbe
jag har rätt till”
et: ”Jag tar vad
Kriminell mentalit sta arbetsmiljöproblem
stör
r brott
Rån – handelns
ningskameror löse
vak
över
s
deln
Han
God Jul och Gott Nytt År
Har skolungdomar i Europa genomskådat cannabis? Ja enligt EU:s
drogmyndighet ECNN i Lissabon
finns det nu för första gången tecken
som indikerar ett minskat cannabismissbruk just bland skolungdomar.
Det kan alltså vara en förändring
på gång och varje litet tecken åt det
hållet är positivt.
Men samtidigt skriver Folkhälsoinstitutet i en ny rapport, att missbruket av cannabis ökar något i
Sverige bland unga män i åldrarna
16-29 år. Trenderna brukar komma
lite senare till Sverige.
I Norge har en känd professor,
som tidigare var emot användning
av cannabis, nu svängt och propagerar för att avkriminalisera och
legalisera cannabis i Norge. Vad är
det som händer.
Den sakliga cannabisdebatten får
aldrig tystna, och vi drar vårt lilla
strå till stacken genom några artiklar
i denna tidning.
Huvudtemat i tidningen är annars
Droger och Sex. Vad finns det att
skriva om i detta ämne? Ja många
droger främjar ju sexuella aktiviteter, både medvetna och omedvetna,
lagliga och olagliga. Andra droger
har en helt motsatt effekt på sexlivet.
Droger kan användas till att tvinga
andra till sex och drogmissbruk kan
ofta förstöra relationer.
Även sex kan missbrukas eftersom sex också har stark påverkan på
hjärnans belöningssystem.
Vi hittade alltså några trådar i
ämnet att spinna vidare på och som
ni kan läsa och begrunda i lugn och
ro under julledigheten.
Från redaktionen önskar vi våra
läsare en skön avslutning på året
och vi ses nästa år med nya idéer och
nya artiklar i kampen mot illegala
droger.
gunnar hermansson
070-751 53 71
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
3
Droger och sex
Afrodisiaka
– kemisk hjälp för sexdrömmar
text: jonas hartelius
A
frodite var kärlekens gudinna i den antika grekiska föreställningsvärlden. Hon förkroppsligade
den kvinnliga skönheten och representerade både den
abstrakta och den fysiska kärleken. När åkallan av
henne inte räckte till kunde man för att hjälpa den
fysiska kärleken på traven tillgripa olika kemiska
medel. Sådana medel fick med tiden beteckningen
”afrodisiaka” (sing. ”afrodisiakum”). Termen översätts av Collinder (1983) med ”kåtmedel”. Ibland ser
man översättningen ”kärleksdroger”. Även i bibeln (1
Mos. 30: 14 ff.) talas om ”kärleksäpplen”, som hjälper
älskogen och barnalstringen. I en engelsk bibelöversättning (NEB) anges de som ”mandrakes”, d.v.s. mandragora (lat. Mandragora officinarum), som innehåller
hallucinogena ämnen (bl.a. hyoscyamin) och som har
varit känt som fruktsamhetsfrämjande medel.
Idag finns en lång rad medel som har ord och rykte
om sig att kunna öka den sexuella lusten och prestationsförmågan. Några av dem används även som
rusmedel.
Därutöver finns det en rad andra beredningar
som används som afrodisiaka, t.ex. hormonella dopningsmedel (testosteron m.fl.) och t.o.m. choklad.
Läkemedlet Viagra® (sildenafil) förskrivs mot ”erektil
dysfunktion” (svårigheter att få stånd). Det säljs även
i stora mängder på den svarta marknaden som ett allmänt potenshöjande medel och konsumeras ofta utan
föregående medicinska undersökningar. I historien och
folkmedicinen har en rad ämnen använts, bl.a. noshörningshorn eller spansk fluga (Lytta vesicatoria). Sådana
medel kan ha en stark placeboeffekt, d.v.s. psykologisk
effekt genom att skapa en förväntan att något skall
hända p.g.a. själva intaget. En del kan vara mycket giftiga, t.ex. spansk fluga. Alkoholen är också ett mycket
vanligt drivmedel för kärleken. Alkoholruset har dock
en viktig nackdel, som portvakten påpekade i Macbeth
(Shakespeare): ”I älskogsväg både hjelper det och stjelper det: det hjelper fram begärelsen men det stjäl undan
förmågan” (Hagbergs översättning).
Egen stimulering
Droger kan höja den sexuella aktiviteten genom att
stegra den sexuella fantasin, minska hämningarna och
hetsa upp rent allmänt.
Stegrad sexuell fantasi gör det lättare att föreställa sig
sexuella aktiviteter. En sådan stegring kan förekomma
6
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
vid intag av bl.a. cannabis eller opium. Under hippiekulturens högperiod under 1960-talet hade LSD rykte
om sig att öka de sexuella fantasierna. Slutresultatet är
dock i mycket en dosfråga för hallucinogenerna: vid
höga doser kan hallucinationerna bli så kraftiga att de
dominerar över de sexuella drömmarna och missbrukaren blir för utflippad för att ägna sig åt fysiskt sex.
Minskade hämningar löser upp motståndet mot sexuellt närmande. I sådant syfte används bl.a. cannabis
och GHB. Dessa medel och ecstasy (MDMA m.fl.) kan
användas för att öka känsligheten vid beröring.
Drogframkallad allmän upphetsning kan öka kraften och intensiteten i det sexuella beteendet, så att den
påverkade kan hålla på längre med de fysiska aktiviteterna och därmed få hårdare mekanisk stimulering.
För alla medel som använts som afrodisiakum är
det emellertid svårt att visa en specifik farmakologisk
effekt i form av sexuell stimulans. De förväntas tillhandahålla en teknisk lösning på sexuella problem: tillförandet av en kemikalie antas leda till en viss fysiologisk
och emotionell reaktion. Eftersom effekten ofta är lätt
att nå, tänker man sällan på att den kortsluter eller
försvårar den normala sexuella funktionen med dess
inslag av social och kroppslig stimulans.
Afrodisiaka kan vid långvarigt intag nedsätta både
intresse och förmåga till sex. Flera faktorer bidrar
till detta. En del medel som amfetamin och kokain,
men även heroin, kan ge ”kickar” som mycket liknar
en sexuellt framkallad orgasm. För en heroinist kan
”kicken” vara så euforiserande att han inte bryr sig
om traditionellt sex. Opiater dämpar sexualdriften,
vilket gjort att psykoanalytiker sett opiatnarkomanin
(som historiskt sett är den äldsta och den i tidig psykoanalys mest studerade formen) som en sublimering av
sexualiteten. Drogrusets intensitet kan vara så hög att
traditionellt sex verkar blekt. Påverkan på kroppsuppfattningen kan göra att vanlig kroppslig stimulans som
beröring inte räcker.
Drogpåverkan kan framkalla våld i anslutning till
sex, bl.a. övergrepp, eftersom den påverkade kan bli
aggressiv och ha svårt att tolka andra människors
signaler.
Drogning
Drogning innebär att tillförseln av en drog sker i syfte
att påverka en annan människas tillstånd, exempelvis
Vanliga afrodisiaka
som är narkotika m.m.
Afrodite var grekernas gudinna för kärleken, sexualiteten
och den kvinnliga skönheten. Romarna kallade henne Venus.
Afrodite har givit upphov till beteckningen ”afrodisiakum”
(plur. ”afrodisiaka”) för medel som stimulerar kärleken.
Teckning ur Petiscus: Olympen (1878).
för sexuella övergrepp. Vid sådana övergrepp kan
medel med dövande egenskaper vara mera intressanta,
t.ex. barbiturater, bensodiazepiner eller GHB, eftersom syftet är att få offret viljelöst. Det utesluter inte
att gärningsmannen för egen del kan vara berusad av
andra medel.
Behandlingsproblem
Vid behandling av narkotikamissbrukare i syfte att
återföra dem till ett drogfritt liv han deras invanda
relationer till sex och droger skapa betydande problem.
Den praktiska och psykologiska kopplingen mellan sex
och droger kan vara så stark att missbrukare som är på
väg bort från droger har svårt att föreställa sig drogfritt
sex. Långvarigt missbruk kan också förändra, ofta förgrova, missbrukarens personlighet med minskad känslighet för andra människors behov m.m. Missbruket
kan även påverka den egna kroppsupplevelsen, vilket
gör det svårt att få tillräcklig stimulans genom vanlig
kroppskontakt och -rörelse. För kvinnliga missbrukare
Amfetamin och andra syntetiska centralstimulantia ger förutom orgasmliknande kickar en kraftig
ökning av den allmänna energin och därmed
möjligheterna att orka med långvarigt – och ofta
ruffigt – sex.
Cannabis kan vid lägre grader av påverkan öka
intresset för sex genom att nedsätta hämningarna
och framkalla sexuella fantasier.
GHB kan öka intresset för sex och känsligheten för beröring.
Kokain ger en orgasmliknande eufori. Kokain
kan också appliceras på ollonet för att minska
stimuleringen, då kokainet har lokalbedövande
effekt. Det minskar risken för snabb utlösning.
MDMA och andra ecstasyvarianter kallas
ibland ”empatikogener” för sin förmåga att
skapa en känsla av empati och sexuellt intresse.
”Poppers” (butylnitrit m.fl.) används för att
höja den sexuellt upphetsningen just före utlösningen och därmed ge en kraftigare upplevelse
under orgasmen. Det kräver tillförsel alldeles före
klimax.
Spansk fluga betecknade ursprungligen en
mycket giftig beredning av insekten Lytta vesicatoria. Den användes tidigare i sjukvården som
medel mot vårtor. Men hade också ord om sig
att vara ett kraftigt afrodisiakum, bl.a. genom
att markisen de Sade skrev om den. Medlet kan
framkalla ytterst plågsamma, livshotande förgiftningar. Numera säljs även en del substanser
på internet som kallas ”spansk fluga” men innehåller varierande växtdroger (bl.a. yohimbin).
De kanske kan ha en placeboeffekt men är inte
uppenbart giftiga.
Många narkotika, t.ex. barbiturater och opiater, fungerar i praktiken knappast som afrodisiaka över längre tid, eftersom de sätter ned sexualdriften eller ger en allt för kraftig bedövning för
att hålla det sexuella intresset uppe.
tillkommer ofta att prostitution kan ha varit en viktig
finansieringskälla för droginköp. Många kan ha drogats eller drogat sig själva för att stå ut med de återkommande övergreppen. Sex riskerar då att ständigt
förknippas med den gamla livssituationen.
Både sex och droger kan användas för utagerande
och ångestdämpande beteenden, som ett sätt att fly
från spänningsladdade situationer. Drogmissbrukare
kan bli sexmissbrukare i stället.
Allt sådant gör att en framgångsrik social rehabilitering av drogmissbrukare kräver inträning av nya sexuella attityder och beteenden, ofta även en egen självuppfattning. Men framgångar med drogfritt sex kan i
gengäld ge motivation för att fortsätta vara drogfri. n
Referenser kan fås från författaren.
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
7
Sex And Drugs
And Rock And Roll
text: göran bohlin
Redaktören ringde och förklarade att nästa nummer av vår tidning skulle ha temat ”Sex
och narkotika”. Min bok ”DEN IDIOTISKA KLUBBEN” har underrubriken ”Sex and Drugs
and Rock and Roll”. Kunde jag tänka mig skriva en artikel med denna rubrik? Min bok
innehåller ju mest drogernas koppling till rockmusiken och inte så mycket om sex - men
varför inte? Jag gör ett försök… Åldern på min publik – och mig själv - vid föredrag har
numera förskjutits från ungdom till PRO. Det blir alltså inte så mycket självupplevt, dagsaktuellt sexstoff i artikeln utan med nödvändighet endast några fragmentariska återblickar
i ämnet Sex and Drugs and Rock and Roll.
Förbjuden frukt
Begreppet “Sex And Drugs And Rock And Roll”
myntades av den brittiske rocksångaren Ian Dury. De
numera berömda raderna “Sex and drugs and rock and
roll is all my brain and body need. Sex and drugs and
rock and roll is very good indeed” hördes för första
gången i augusti 1977. Låten bannlystes direkt av BBC.
Kopplingen av sex och droger till musik var långt ifrån
ny. Någon kunde lika gärna ha skrivit en låt med titel
som till exempel ”Sex And Drugs And Be-Bop eller
Jazz eller Blues eller Latino”. Samma månad som Ian
Durys låt släpptes dog den förste sexsymbolen inom
rockmusiken - Elvis Presley.
Mae Axton var i mitten på 50-talet en diversehandlare inom show business i USA. Hon var bland annat
med om att skriva Elvis Presleys första nationella hit
”Heartbreak Hotel”. Hon har berättat att första gången hon gjorde den direkta kopplingen mellan Elvis och
sex var i samband med en countryshow i Florida 1955.
Skeeter Davis och June Carter var stjärnorna och den
då i stort sett okände Elvis namn fanns inte ens med i
det tryckta programmet. Han fick ändå en chans att
sjunga en låt. Mae Axton höll på med pappersarbete
back-stage när hon plötsligt hörde ett öronbedövande
skrikande från tonårsflickorna. Hon såg Elvis minst
sagt utmanande uppträdande och hon såg de hysteriska
tonårsflickorna som skrek rakt ut. Hon frågade efteråt
en av flickorna varför de uppträdde så okontrollerat
och fick svaret: ”Oh, Mrs. Axton, he´s just a great big,
beautiful hunk of forbidden fruit”. Det tycker jag är
en bra beskrivning. Ungdomen har alltid lockats av
förbjuden frukt. Det må vara sex, droger eller farlig
10
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
musik. Ofta testar man gränser ihop med andra ungdomar. Sex And Drugs And Rock And Roll hör alltså
i första hand ihop med ungdomen. Låt oss först och
främst slå fast: Rock´n´roll var de svartas slang för
knulla. Det är alltså inte fel att koppla ihop sex and
drugs med rock and roll. Rock And Roll är den tuffa,
hårda musikstilen. Jag minns en bild på en betongvägg i Angered, Göteborg på 70-talet där någon hade
sprayat: ”Blåvitt e disco, GAIS e rock´ n´ roll”.
Sex and Drugs and Rock and Roll i filmens
värld – några exempel
På 1930-talet pågick i USA en intensiv debatt om hur
man skulle skydda ungdomen från droger och ett i
övrigt ”lösaktigt leverne”. Det finns tre filmer med
detta budskap som numera fått kultstatus.
”The Cocaine Fiends” (Kokaindjävularna) var först ut
1934 och hade underrubriken ”The white dust from
Hell!”. Reklamen på affischerna innehöll ord som
WARNING! SIN! ADULTS ONLY! och FORBIDDEN
PLEASURES! Filmen har ett förebyggande budskap
som riktar sig till en vuxen publik. ”Låt inte din dotter
blir en Jane Bradford!” Jane är den präktiga flickan
från landet som jobbar på en vägkrog någonstans i
USA i mitten på 30-talet. En dag stannar en smörig,
insmickrande kokainlangare vid krogen för en bit mat.
Jane har tydligen jobbat hårt. Hon har huvudvärk.
Langaren bjuder på ”huvudvärkspulver” (kokain).
Huvudvärken är som bortblåst. Jane låter sig med ett
leende övertalas att följa med in till den syndiga stor-
staden. Sedan ett välbekant koncept: sena nätter, fester,
smussel med pengar/kokain under bordet på restauranger / nattklubbar, enskilda rendez-vous. Kokainet
lossar alla band inklusive BH-banden. Hormoner och
svällkroppar har inte en chans att stå emot ”the white
dust from hell”. Musiken i filmen är inte så mycket
rock and roll utan mer storbandsjazz. Filmen slutar
inte lyckligt. Jane återvänder inte till sin mor på landet
som varje dag gått till brevlådan och hoppats på ett
livstecken.
”Marihuana” (”Weed with roots in Hell!”) kom
1936. På affischerna stod LUST! CRIME! MISERY!
PROTECT YOUR DAUGHTERS! - och inte minst
CONTAINS NUDITY! Här kallas marihuanan
genomgående för ”The Giggle weed”. Förutom till
okontrollerat fnitter leder marihuanan bara till elände. Handlingen i stort: Till en ungdomsfest i ett hus vid
havet kommer två
cannabislangare.
Den ene placerar ut en ask med
”nya” cigarretter.
Ungdomen testar och
gillar vad de röker.
Marihuanarökandet
medför att alla hämningar släpper. Fem
unga fnissiga flickor
kastar kläderna och
tar sig ett nakenbad i havet. En av
flickorna drunknar.
En annan flicka blir
med barn efter ett
möte med likasinnad
kille på stranden.
Hon överger barnet
och blir langare. Så
mycket rock and roll
finns inte i filmen,
däremot tidstypiska, skuttande, härliga dansscéner med
mycket jazz, foxtrot
och two-step. Allt
under alkohol- och
cannabisintag. Sexet
består av hångel på
dansgolv, i bil och
på privata fester.
”Reefer Madness”
från 1938 med underrubriken ”Drug Crazed Abandon”
lockar på affischerna med SIN!, VICE! INSANITY!
Reefer är slang för marihuana. Hela filmen utspelar sig
i ungdomsmiljö i en storstad. Budskapet är litet hårddraget: ”En joint och det är kört!” Det finns fog för ett
av orden i filmens titel Madness. Under filmens gång
hinns det med såväl våldtäktsförsök som slagsmål,
vådaskott och en ung flickas onda bråda död, tra-
fikolycka med smitning och dödlig utgång, självmord
och mord. Musiken är dels av det enklare slaget med
snabbt, hetsigt pianospel under en hemmafest med
marihuana, dels jazzmusik för kostymklädd ungdom
på restaurang. Knappast rock´n´roll. Lättklädda sängkammarscéner där marihuana varit lusttändande – och
som sagt skratt och fnitter.
”Reefer Madness” var från början ett lovvärt försök
i det förebyggande drogarbetet.
Filmen var ett beställningsjobb från en liten kyrkoförsamling riktad till föräldrar. Framgången var
begränsad. På 1970-talet köpte pro-cannabisorgansationen NORML filmrättigheterna och gav ut den på
nytt. Filmen hade åldrats och blev tönt- och kultförklarad på amerikanska college. Den har även blivit
musical. Filmens slutord i text och ord är TELL YOUR
CHILDREN.
Dessa tre filmer från det svartvita 30-talet togs
fram alltså i lovvärt,
förebyggande syfte.
Om vi hoppar 40
år fram i tiden och
ser på en modernare
drogfilm – till exempel ”Up In Smoke”
från 1978 med det
amerikanska komikerparet Cheech &
Chong- är bilden
en annan. I de tre
30-talsfilmerna ovan
skulle ungdomarnas
drogtestande, klädsel, uppträdande och
dekadenta stil utgöra
en varningssignal till
föräldrarna. I ”Up
in Smoke” som riktar sig till en yngre
publik är det precis
tvärt om. Där vinklas det som häftigt.
”Up in Smoke” är
enligt reklamen en
rock´n´roll komedi
med budskapet att
sex and drugs and
rock and roll är häftigt. Filmen är en s k
roadmovie där ett
antal mer eller mindre roliga scéner
utspelar sig på den marihuanadimmiga vägen till en
rocktävling. Filmens poliser utgör som väntat inte de
vassaste knivarna i lådan. En del sex, mycket drugs och
ganska mycket rock and roll. Cheech & Chong sålde
miljontals skivor med marihuanaanknytning i början
av 70-talet. ”Up in Smoke” var deras första film. De
gjorde totalt sju filmer med samma marihuanabudskap. Åtminstone en av dem gick upp i Sverige.
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
11
golvet. Dansen för dagen var den vilda Jitterbuggen.
Den ansågs omoralisk och det fanns speciella ”danspoliser” som såg till att paren inte dansade för intimt.
Om de ansåg att så var fallet gick de fram till paret och
avbröt dansen.
Modernare tider - Stones,
hippies och ravepartyn
”Hångel, Skogsstjärnan och Dragspel”
Under 1940-talet pågick i Sverige en het sedlighetsdebatt knuten till ungdomens förlustelser på landsbygdens folkparker och i städernas danspalats. Debatten
rörande dansen i folkparkerna gick under benämningen ”Dansbane-eländet”. Delar av vuxenvärlden
fruktade att dansmusiken i form av den kroppsnära
foxtroten och den vansinniga jazzen bara kunde leda
till en sak: moraliskt förfall. Benämningen Sex and
Drugs and Rock and Roll låg fortfarande 30 år fram i
tiden. ”Hångel, Skogsstjärnan och Dragspel” var nog
mer relevant. Ungdomens agerande innebar även stora
förmodade problem vad gäller sex (läs: oönskade graviditeter). De från 1938 tillåtna preventivmedlen ”nästan
uppmanade till sex”. Spriten gjorde att pojkarna ofta
”gick rakt på sak”. Dansbanan fick nästan hela skulden för att könssjukdomar och aborter ökade. Några
pressklipp: ”På dansbanorna figurerar formliga pesthärdar varifrån de veneriska sjukdomarna breder ut sig
på orten” eller ”Musiken gick in som ett narkotiskt gift
i de unga sinnena och dansen blev till en extatisk ritual
vars höjdpunkt och klimax bara kunde bli förförelse”.
Dragspelsmusiken kan sägas vara en förridare till
rock´n´rollen. Sven-Ingvars har en del att berätta från
senare tiders folkparksuppträdande i sin bok med den
vitsiga titeln: ”Spex, dragspel och rock´n´roll”.
Bland landets danspalats var kanske Vinterpalatset
i Stockholm det mest kända i mitten på 1940-talet. I
den härliga boken ”Farlig pardans på Vinterpalatset”
berättar Martin Westin hur det kunde gå till på dans-
12
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Jag anser att världens största rockband alla kategorier
är The Rolling Stones. Det har skrivits spaltmil om
dem och deras anknytning till sex and drugs and rock
and roll. Redan i februari 1967 orsakade en knarkrazzia hemma hos Keith Richard i Sussex stora rubriker.
Inte bara för ett mindre knarkbeslag utan för att Mick
Jaggers dåvarande fästmö Marianne Faithful påträffades endast iklädd en ryamatta. ”Nude girl at Stones
party!” Sex sålde och säljer.
I mitten av 60-talet föddes i USA en ny ungdomskultur – hippierörelsen. Den hade vuxit fram
ur demonstrationstågen mot Vietnamkriget och för
Medborgarrättsrörelsen. Protestbanderollerna blandades med huvudbudskapet ”Love and Peace”. Sommaren
1967 blev ”Summer of Love”. Ungdomens livsstil blev
friare med kollektiva levnads- och boendeformer,
fri sex och droger. 1967 kom också den första stora
popfestivalen i Monterrey, Kalifornien. De bilder som
kablades ut kunde definitivt hamna under rubriken sex
and drugs and rock and roll.
Två år senare var det dags för festivalen med stort F:
Woodstock. Ännu tydligare att sex and drugs and rock
and roll hörde ihop. Mycket rock, mycket barbröstat,
nakenbad och älskande par finns dokumenterade i den
stora mängd foto- och filmmaterial som finns bevarat
från festivalen. Under 1960-talet myntades uttryck som
”Make Love Not War” och ”Love The Pill”. Hippies
tillhörde ”The Love Generation” och deltog bland
annat i s.k. Love-Ins och andra kärleksbefrämjande
tillställningar.
På 70-talet kom discomusiken och en mängd låtar
med anspelning på sex och droger. Kokainet var
decenniets ”Hot Stuff!” Ett känt exempel: ”Yes Sir, I
can Boogie” med den spanska duon Baccara. Låten
handlade inte om dans. På 90-talet var det bland annat
technomusik och ravepartyn som gällde. I samband
med att jag skrev boken “Den idiotiska klubben” 1994
– 95 ingick i researchen ett antal besök på ravepartyn i
Sverige och i Storbritannien. Eftersom min ålder avvek
från tonårspubliken brukade jag säga att jag skulle
kontrollera det elektriska. Ravepartyna var häftiga
upplevelser med blandade intryck. Jag har aldrig varit
på några fester med så många leende, kramiga ungdomar. Ecstasy… Detta hade jag noterat redan i oktober
1992 då ”Sveriges första lagliga” rave (kallat ”BLOB”)
gick av stapeln på Vågen i Göteborg. Jag reagerade över
alla kramar från för mig okända ungdomar. Jag förstod
bättre när jag läst på om ecstasys verkningar… n
Läs mer om Göran Bohlins bok DEN IDIOTISKA
KLUBBEN på boktips sidan 77. /Red
Missbruk som missbruk?
text och foto: jessica vikberg
Jag ska prata sex och droger med paret Katerina Janouch och Robert Bohman. Hon sexrådgivare. Han konceptdesigner och sedan nio år nykter drogmissbrukare.
R
obert träffar jag i butiken som han driver tillsammans med Katerina på Stockholms största
shoppinggata. Här finns spets, oljor och erotiska
hjälpmedel. Katerinas böcker och annan litteratur i
ämnet ligger tittvänligt på ett stort bord. Stämningen
känns soft och kundkretsen verkar varierad. Vi lämnar
Pom Pom Parlour för att hitta en mer dämpad plats att
samtala på.
I Hotell Ricas foajé är det tyst och lugnt. Ända tills
vi kommer dit och börjar hojta om sex och droger.
Katerina, som befinner sig i Barcelona är med i samtalet per telefon.
Ni har på olika vis kunskap av drogmissbruk och sexmissbruk. Ser ni något
gemensamt för dessa beroendetillstånd?
Ett beroende kan bli resultatet av att man söker lösningen på känslomässiga problem med kickar. Kickar
som ska hjälpa dig att döva eller hjälpa dig att fly dina
taskiga känslor, svarar Robert.
Det måste inte vara genom missbruk av en substans,
som narkotika. Det kan även vara ett beteende som ger
dig tillfällig frid som skapar beroende. En typ av beroende kan gå över i ett annat. Olika missbruk kan även
gå hand i hand i ett korsbeteende, menar Katerina.
Gemensamt för missbrukare är ofta, men inte alltid, att det finns missbruk med i personens bakgrund.
Man har ett gränslöst beteende. Det man gör, gör man
mycket. Ibland avgör slumpen vilket missbruk som blir
huvuddrog; mat, spel, sex, kokain…
Det är inte heller ovanligt att t.ex. en sexmissbrukande tjej har en alkoholiserad pappa, säger Katerina.
Missbrukare som tillfrisknat beskriver att det är
känslan i inledningsfasen man jagar som missbrukare.
Den första kicken. Man vill åt den positiva känslan av
att känna sig hel. Men missbruket går i nerförsbacke.
Och det går snabbare och snabbare.
Knark och sex i kombination då,
undrar jag vidare?
Droger gör att du tappar perspektiv och går över gränsen. Centralstimulerande medel förknippas mer med
sex än dämpande medel. Kokain är en drog som är
starkt förknippat med sex. Framförallt på grund av sät-
14
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Katerina Janouch och Robert Bohman.
Foto: Gunnar Hermansson
tet det påverkar hjärnan. Både i kropp och på organen
används kokain som stimulanshöjare. I dag är det vanligt med anabola steroider och Viagra i kombination
med amfetamin och kokain. ”Den kombon förekom
inte när jag höll på”, berättar Robert.
”
I dag är det vanligt med anabola
steroider och Viagra i kombination
med amfetamin och kokain
Amfetamin beskriver han som en tvångsmässig sexdrog. Missbrukaren inser inte alltid själv det onormala
med sitt sätt. En gång på ett möte
på NA (Anonyma narkomaner) så
delade en kille med sig av sitt tidigare
liv, så som man gör på dessa möten.
Killen beskrev ingenting om sexuella
dysfunktioner i samband med sitt tidigare amfetaminmissbruk. När Robert
frågade honom om detta visade det
sig att han hade gjort lika extrema
saker som många andra under sitt
missbruk. Men killen insåg inte att
detta inte tillhörde ett normalt sexbeteende.
Som vad då?
Allt från att flukta med kikare på
stränder till ”tokrunkning” i timmar
med saker uppkörda både här och
där, till riktigt grisig parsex.
Vad vill ni säga till unga killar och tjejer som använder
droger i kombination med sex?
Dina känslor förvrids under påverkan. De oäkta känslorna gör att du inte känner igen dig när du ”vaknar
upp”. Du kan bli rädd för att ha sex nykter om du
tidigare bara haft det under påverkan. Du kan också ha
gått med på saker du ångrar. Risken för att du utsätts
för övergrepp ökar. Kondomen glöms förstås lätt när
du tappar omdömet.
Så - Lär dig dansa nykter! - uppmanar Katerina och
syftar på annat än dans.
Får jag fråga hur er relation förändrades
när kokainet kom in i bilden, där alkoholen så länge varit Roberts och därmed ert
lilla helvete?
När Robert gick över till att vara både alkoholist och
kokainist drabbades han av okontrollerad svartsjuka,
svarar Katerina.
Katerinas dagbok hade legat på nattduksbordet i sex
år utan att jag brytt mig om den, fyller Robert i. Nu
började jag smygläsa den. Jag började anklaga henne
för otrohet.
Dessutom var jag förstås nojig för poliser. Jag hade
förföljelsemani. Spioner fanns i min verklighet i stort
sett överallt i och utanför hemmet.
(I Katerina Janouch bok Anhörig får man en skrämmande inblick i Robert och Katerinas liv med missbruk, medberoende och småbarn)
Är det lika vanligt med män som kvinnor i
sex- och relationsmissbruk?
Tvångsmässigt sexmissbruk i form av porr och prostitution verkar vara mer knutet till män, säger Robert.
Missbruk av relationer är nog mer kvinnligt. Men
missbruken kan även här lika gärna gå hand i hand.
Robert Bohman driver tillsammans med hustrun Katerina
boudoir-boutiquerna Pom Pom Parlour i Stockholm.
Foto: Jessica Vikberg
Vad finns det för hjälp att få?
Det finns hjälp att få. Precis som självhjälpsgrupperna
AA för alkoholister och NA för narkomaner, så finns
SLAA som är en självhjälpsgrupp för sex- och relationsmissbrukare. Samverkansgruppen Korpberget är
ett annat ställe med erfarenhet i form av öppenvårdsbehandling för sex- och relationsmissbrukare.
Katerina och Robert avslutar samtalet med att konstatera att du kan ta bort alkohol och narkotika ur ditt
liv. Men du kan inte ta bort relationer, känslor och
människor.
Känslor och relationer har dessutom bara att vinna
på oberoende människor, tänker jag när jag vandrar ut
i mörkret som lyses upp av blommorna på Hötorget.n
Fakta om Korpberget
Korpbergets Behandlingscenter i Ångermanland
har som mål att ge professionell behandling med
12-stegs filosofin som grund. Behandlingen är
behovsbaserad och vänder sig till dysberoende
personer och deras anhöriga. Vi förespråkar en
behandling helt utan sinnesförändrande medel.
Korpberget använder begreppet Dysberoende
som beroendesjukdomens insida eller rötter. Det
är ett tillstånd av sammansatt oro, rastlöshet och
tomhet som kan vara ärftligt eller förvärvat. Vi ser
arvet som genetiskt, socialt, känslomässigt och systemiskt. Dys)beroendepersonligheten eller ’Diffe’
motsvarar utsidan, de yttre beteendena eller symptomen såsom alkohol-, drog-, spel-, mat-, och/eller
sexmissbruk mm.
Källa: www.korpberget.se
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
15
Drogning och sexuella övergrepp
text och foto: gunnar hermansson
Våldtäkt och andra sexuella övergrepp mot drogade kvinnor förekommer, men ingen vet i
hur stor omfattning. Drogningar rapporteras av olika skäl alltför sällan eller alltför sent.
E
n kvinna som misstänker att hon blivit drogad
och därefter utnyttjats sexuellt, tänker kanske
inte i första hand på att kontakta polisen och göra en
anmälan.
När drogade brottsoffer vaknar upp är de oftast förvirrade och desorienterade på grund av drogeffekten.
Rörelseförmågan kan också vara nedsatt.
Man kanske har svårt att komma ihåg vad som
hänt, eftersom vissa droger ger minnesluckor.
Om man varit ute på krogen och druckit alkohol
innan drogningen, och sedan inte kan komma ihåg
förövaren eller förövarna, så kan detta bidra till att
anmälan inte görs, eller görs långt senare. Den utsatta
kvinnan kan tveka över risken att inte bli tagen på
allvar eller att hon får skylla sig själv om hon druckit
sig berusad.
Provtagning är en färskvara
När drogning anmäls till polisen ska urin- och blodprovstagning göras skyndsamt om detta inte redan har
gjorts. Oftast har det då förflutit några timmar eller
något dygn sedan drogningstillfället, och redan då kan
det vara för sent att hitta spår av vissa droger i kroppen.
GHB, som antas vara en vanlig drog i dessa sammanhang, lämnar kroppen fullständigt inom 12 timmar och hittas därför sällan vid analys.
Drogning sker i regel i samband med att man medvetet druckit alkohol och alkohol är också den drog som
oftast påvisas.
I fruktiga drinkar kan
smaken av inblandade
läkemedel eller andra
droger döljas.
18
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Preparat som används vid drogning har oftast egenskaper som ger lugnande och sövande verkan och orsakar minnesförlust. De löses lätt i alkohol och andra
drycker, är lukt- och smaklösa och absorberas snabbt
i kroppen.
Snabbverkande bensodiazepiner, dvs. lugnande
medel och sömnmedel, samt GHB har alla dessa egenskaper. Men många andra droger som cannabis och
opiater och till och med centralstimulerande medel som
ecstasy och kokain har förekommit i drogningsfall.
Allmänna råd om hur man kan skydda sig
samt vad man bör göra om man tror att
man blivit drogad.
• Vid fest med flyktigt kända personer undvik att dricka
hemmagjorda drinkar och bevaka alltid din drink
• Undvik drinkar med onaturlig smak eller konsistens (de flesta läkemedel ger en något sur smak
när de löses upp i en drink)
• Vid festande med flyktigt kända personer, lämna
aldrig kvar en kompis ensam som blivit berusad
• Undvik höggradig berusning. Sannolikheten av en
otillbörlig drogning ökar snabbt med stigande
alkoholhalt i blodet
• Blanda aldrig läkemedel med alkohol
• Om man misstänker att man blivit drogad bör man
kontakta polisen för anmälan och provtagning av urin
och blod så snart som möjligt.
• Om du måste kissa redan i hemmet, samla urin i ett
tillfälligt provglas. Samlad urin bör bevaras i ett slutet
kärl i kyl eller frys. Urinprover kan i regel analyseras
upp till fyra dagar efter förgiftningstillbudet men redan
efter två dygn och i vissa fall redan efter ett dygn kan
spår efter droger ha gått ur kroppen. Analyser tagna
senare än fyra dygn efter ett övergrepp är i regel utan
värde.
• Försök att minnas hur mycket alkohol du druckit,
vilka läkemedel du intagit de sista två dygnen samt om
du använt några droger. Uppge detta för personalen
vid provtagningen. Uppge också om du tar några mediciner, t ex insulin vid diabetes.
• Behöver du stöd efter händelsen kontakta Brottsofferjouren eller Stödcentrum för unga brottsoffer.
• Tänk på att ett rus som upplevs som märkligt eller
ovanligt inte behöver bero på inblandning av droger,
vanligaste drogen i samband med brott under rusverkan är faktiskt enbart alkohol. n
Om beroende och förlorad intimitet
E
tt drogberoende kan förenklat ses som ett sjukdomsliknande tillstånd, som
bygger på att den beroende
utvecklat en slags överkänslighet och viljeskada i relation
till de preparat som beroendet
riktas mot.
Ett kardinalsymtom hos ett
kemiskt beroende är att det
förändrar sin bärares personlighet. Vår personlighet har ju sitt organiska säte i
hjärnan. Med obalanser i hjärnans kemi följer därför
klara förändringar i personlighet och beteende. I korthet betyder det att individens sätt att uppfatta och
relatera till sig själv och sin omvärld genomgår en mer
eller mindre påtaglig förändring. Inom populärvetenskapen brukar det heta att individen ifråga utvecklat
en beroendepersonlighet. Begreppet kan te sig något
märkligt men det betyder att droger med vidhängande
livsstil intar en allt större plats inom den som han/
hon var innan beroendeutvecklingen. Individen blir då
något av en dubbelnatur och har i beroendejaget fått
en outsäglig tvilling med samma blodomlopp och som
försåtligt suggererar ”jag finns alltid med dig när du
behöver en riktig vän. En som förstår dig och som du
alltid kan lita på”.
Konsekvenserna på sikt av denna livsstil kan stavas
i ett enda ord, SAMMANBROTT. Sammanbrott för
hälsa, ekonomi och moral. En tragedi för den beroende
men också för individens alla närmaste. De värden och
principer som håller samman en frisk familj attackeras och drar igång en skuld- och skamkarusell som
den beroende söker lindra med samma destruktiva
metoder som en gång startade den. Istället för trygghet börjar den beroende representera oberäknelighet.
Istället för omsorg kommer krav på att omgivningen
skall anpassa sig. Istället för uppmuntran och kärlek
till de närmaste levereras en allt torftigare soppa av
rigida och inte sällan paranoida föreställningar och
anklagelser. Ofta paras utspelen med olika former av
övergrepp: fysiska hot om våld eller sexuella förödmjukelser med incestuösa inslag och olika slags psykiskt
förtryck. Familjemedlemmarna utsätts för en konstant
stress och lever med den rädsla som kommer sig av att
ingenting längre är säkert eller förutsägbart. Den beroendes oberäkneliga livsstil förrycker all normal balans
i en familj.
Här följer några klassiska exempel på hur den beroendes alltmer skadade förmåga till närhet och förtroende
(intimitet) kan visa sig. Vad möter anhöriga (och alla
de som i yrket har kontakt med den här kategorin av
problemmänniskor) när väl en beroendelivsstil utvecklats.
22
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
a) Den beroende klandrar och kritiserar sin omgivning, vilket automatiskt innebär ett förringande av
andra.
b) Den beroende omtolkar och omformulerar det
som hänt tidigare i livet och har en klar tendens att
förtränga, eller i nedvärderande ordalag återge minnet
av människor som i själva verket visat äkta omsorg och
kärlek. Istället kan han/hon idealisera de som i praktiken medverkat till utvecklingen av beroendet och som
okritiskt backar upp den förödande livsstilen.
c) Tilltagande isolering och avståndstagande från
andra med bagatellisering av ömsesidiga och normala
mellanmänskliga relationer.
d) Allt större risktagande och likgiltighet inför den
egna livssituationen och välbefinnandet. Sörjer i bästa
fall nödtorftigt för hälsa och överlevnad.
e) Blir insisterande och krävande och måste få saker
och ting på sitt vis. Hävdar att: ”mitt sätt är rätt sätt”!
Konstant missnöjd; allt vad andra gör är för sent, för
lite och fel.
f) Allt torftigare känsloliv med växande inslag av
aggressivitet. Ofta undertrycks ilskan och den beroende framstår utåt som ”nollställd”. Vansinnesutbrott
är inte ovanliga; vare sig glädje eller sorg existerar
g) Eftersom samvetet bedövas och avtrubbas samtidigt som uttrycksförmågan blir alltmer burdus och
begränsad, så kommer kontakten med andra att mer
och mer handla om att dupera, kontrollera och skrämma.
Motivationen, om den alls infinner sig, för att bryta ett
allvarligt beroendetillstånd föregås av det gamla vanliga beteendet. Man vill eller kan inte erkänna saken,
inbillar sig att man kan lägga av när som helst, bara
man får hjälp med att ordna upp ditt eller datt. Och då
kan man förverkliga den gamla önskedrömmen om lite
lagom superi eller schysst knark. En dröm som alltför
många har tagit med sig ända ner i graven.
Men det är inte heller alldeles ovanligt att den beroende till slut blir så själsligen och kroppsligen nergången att han/hon måste göra något åt saken. Antingen
blir man nykterist eller dricker man ihjäl sig.
Ove Rosengren,
förbundsordförande i RNS,
som arbetar för ett samhälle fritt från narkotika.
Drogtester i gruvstaden Kiruna
– en markering
text och foto: maria söderberg
E
n 21-årig man och en 19-årig kvinna hittades
inom ett dygn i april döda 2009 på olika platser
i Gällivare. Dödsorsaken var överdosering av narkotika.
Det gick en chockvåg genom staden och sorgen var
stor. Ilska riktades mot polisen som kvällstid har en
ensam patrull för hela Gällivare och Jokkmokks kommuner. I lokaltidningarna sade sig många invånare ha
tröttnat på att narkotikahandeln kunde ske helt öppet
och att tipsen inte följs upp.
– Tyvärr är det så att användning kan resultera i
dödsfall, det är tragiskt men så är det. Så länge drogerna florerar så tvingas vi leva med det, säger Per-Olov
Andersson, chef för narkotikaenheten i länet.
Han beskriver de kriminella nätverk och de enskilda
personer som finns bakom näthandeln. Leveranserna
kommer i brev eller paket. Prioriteringen om hur brott
ska bekämpas i länet är svår med vikande resurser.
– Mest effektivt vore väl fungerande förebyggande
arbete från var och en. Mycket beror på att vi bryr oss
mindre om varandra. Det är det stora problemet.
Kiruna: “Här ligger ingen död i någon
lägenhet”
– Jaha, du ska till “Dödens väntrum”, säger Stig
Starlind, när jag ska åka till Åkaregatan 1 Kiruna. Men
skriv inte att jag säger så.
– Vi i Gruvtolvan hade kontor rakt över gatan tidigare och det var sorgligt att se hur kommunen samlade
folk med missbruksproblem på ett ställe.
I folkmun blir inte allt så förskönat, men det är
svårt att inte låta bli att använda uttrycket när även
kommunalrådet Kennet Stålnacke i min intervju säger
så om gatuadressen.
Stig Starlind, försäkringsansvarig i Gruvtolvan, med arbetsplats på LKAB, har tagit strid mot spriten och drogerna på
arbetsplatsen. Attityden smittar av sig på det övriga Kiruna.
26
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Kiruna föddes som stad för 105 år sedan när gruvdriften
startade. Närmare 18 000 bor i centralorten och resten är
fördelade på 50-talet byar.
Samtidigt erkänner han att fastigheten är en skamfläck i det i övrigt så stiliga Kiruna.
– Den är mitt onda samvete.
Själv minns jag min egen uppväxt i Arjeplog. När nya
hyreshus byggdes på Drottninggatan fick någon för sig
att de såg ut som fängelser. Trettio år senare kallas
husen fortfarande ”Kumla” och ”Hall”.
På Åkaregatan har Kirunabostäder AB upplåtit
en hyresfastighet som inrymmer trettio små lägenheter.
Här har också socialtjänsten inrymt en dagligstuga
med café som är öppen mellan åtta och tolv. I en annan
del av fastigheten finns behandlingspersonal mellan
åtta och fem på vardagar.
Gruppchef Lena Häggroth ansvarar för verksamheten:
– Vi vill erbjuda en nykter mötesplats. Här ska
man kunna ta en fika och pratat med personal
som erbjuder en mänsklig kontakt utanför missbrukarkretsen.
Hon har ingen uppfattning om det finns just narkotikaproblem i någon av lägenheterna idag.
– Ibland kan man bara höra ett rykte, men det
är polisens sak att ingripa om det begås brott. Några
som bor här har rökt hasch i trettio år. Visst förekommer det droger här, men det är mycket svårare. Här
finns personal och vi kan gå in i lägenheterna om vi
misstänker att det finns problem. Här ligger ingen död
i någon lägenhet, säger Lena Häggroth med eftertryck
och värjer sig mot uttrycket ”Dödens väntrum”.
Fastigheten är i förfall. Man behöver inte vara byggnadsarbetare för att inse att här finns faror. På en balkong lutar en bräda farligt över ingången nedanför. Även om socialtjänstens dagliga verksamhet är drogfri är det uppenbart att missbruk pågår i lägenheterna.
En medelålders kvinna bjuder in till en titt hos sig.
Fack och ledning eniga
om drogtester på LKAB
Polisen och socialtjänsten oroas över den ökande användningen av nätdroger. I Kiruna, med 120 mil till Stockholm,
och 185 mil till Malmö, har Internet blivit en möjliggörare
för snabbare leveranser och kontakter.
Hon har missbruksproblem ”med femton LVM bakom
sig” och det är sorgligt att få en glimt av hennes livssituation. Samtidigt har, enligt Lena Häggroth, hennes
livssituation blivit bättre idag. Här finns tillsyn och
aktiviteter.
Hyrorna i fastigheten betalas främst av skattemedel. Lena Häggroth suckar tungt. För det första har
de påtalat problemen med fastigheten länge. Här
skulle verkligen behöva rustas upp. Socialtjänsten har
inte rätt att dirigera hur människor ska leva sina liv i
sitt privata så länge de inte begår något brottsligt.
Åkaregatan 1 i Kiruna: Insparkade hål i fasaden. Trasiga möbler står utanför. “Men i Lombolo utanför centrum är det
värre”, berättar Lena Häggroth.
På det kommunala bostadsbolaget Kirunabostäder
är Åkaregatan 1 en återkommande visa.
– Flera av våra fastigheter är i behov att stort underhåll, säger Thomas Stålnacke, som säger att man harkontinuerliga möten med socialtjänsten.
– Det är självklart ingen bra situation.
Något besked om när man ska ta itu med fastigheten kan inte lämnas.
”Dödens väntrum” får – vänta. n
Maria Söderberg är filmare, reporter och fotograf.
Uppvuxen i Norrbotten har hon gjort en film och
en bok om den nedlagda gruvan i Laisvall. Hon har
engagerat sig för yttrandefrihet i Vitryssland. Hon har
gjort fotoreportage i bokform om bl.a. haschare i Goa
(Indien) och kvinnors liv i Afghanistan.
IF Metall har utgjort spjutspetsen i ett drogtestprogram
som omfattar samtliga anställda på LKAB. Företaget
har drygt 3 000 anställda i Sverige. År 2008 testades
810 personer, men även anställda inom entreprenörsföretag som uppgår till 235.
För tre år sedan väntade LKAB:s ledning och de
fackliga organisationerna på svar om hur den fackliga
centrala ledningen såg på tester. Företaget ville inte
gärna dra igång utan samförstånd. Besked dröjde, och
IF Metalls ledning sade till sist att de inte stod bakom
testprogrammet.
– Vi körde ändå, vi förstår inte alls varför det här
skulle vara så svårt, säger Harry Rantakyrö som varit
ordförande i Gruvtolvan i sex år.
Drogtestprogrammet ställdes på prov i september
2008. En ung anställd vägrade lämna urinprov och
ansåg att testet var ”kränkande”. Det blev avsked.
– Det handlar bara om att lämna ett enkelt urinprov.
Om man ställer det mot alla risker vi har i gruvbrytningen är det en struntsak, säger Stig Starlind och
försvarar avskedet.
Färre än en procent
När slumpmässiga drogtester genomförs på stora
arbetsplatser är det vanligt att man hittar spår av narkotika i ungefär två procent av fallen. På LKAB är det
färre än en procent föregående år, och då är alkohol
inräknat. Johanna Nordin, chef för företagshälsan,
gläds åt resultatet.
– Det visar att vi är på rätt väg. Testerna är bara ett
hjälpmedel. Vi vet hur svårt det är att hitta personer
som använder stora mängder läkemedel eller narkotika. När det gäller alkohol pratar vi om riskbeteende.
De har ett tiotal som fått positivt utslag på ett år.
Även om det finns en handlingsplan är all rehabilitering individuellt anpassad. Varje år erbjuds fem och tio
personer en eller flera perioder på behandlingshem.
Testerna omfattar bensodiazepiner (lugnande medel),
kokain, opiater (morfin, heroin och kodein), cannabis
och amfetamin. För alkohol är gränsen densamma som
för rattfylleri – 0,2 promille. Årligen kallas 25 procent av de anställda. Förutom Kiruna ingår också de
anställda i Malmberget, Luleå och Svappavaara. Alla
prover skickas till Karolinska institutet i Stockholm
eller Ängelholms sjukhus.
n
Maria Söderberg
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
27
Rumänskt polisarbete
Insatser mot tiggeri och missbruk viktiga
för att hindra organiserad brottslighet
text: renée besseling, alin botezatu och ionut epurenui
P
rovinshuvudstaden Suceava ligger i nordöstra
Rumänien och har ca 100 000 invånare. Staden
ligger nära gränsen till Moldavien och Ukrania och
därmed vid ett kraftigt stråk för smuggling av bl.a.
människor och droger. I polisarbetet prioriteras narkotika, tiggeri och ungdomskriminalitet. Polisen ser
ett nära samband mellan dessa problem och försöker
därför samordna insatserna.
Polisens preventionsavdelning arbetar bl.a. med att
förebygga och hejda människohandel, men även organiserad narkotikabrottslighet samt att förbättra samarbetet och skapa förtroende mellan polismyndigheten
och befolkningen. Det gör de genom att vara närvarande, alltid ge respons, initiera, stödja eller finansiera
lokala aktiviter och projekt. Andra viktiga uppgifter
är att förebygga ungdomskriminalitet, rattfylleri och
familjevåld, liksom att öka tryggheten i lokalsamhället,
t.ex. genom att ingripa mot rån.
Kampen mot organiserad narkotikabrottslighet är
en prioritet i den nationella rumänska handlingsplanen
mot narkotika, som antogs 2003.
Narkotikakaféer av holländsk modell, s.k. coffee
shops, har etablerats i några städer, bl.a. i Suceava. De
säljer s.k. legala droger men även cannabis under disken. En del erbjuder även kvinnor till sina kunder.
liv, bl.a. genom att det hindrar dem från att gå i skolan.
Tiggeriet är numera organiserat som vilken annan stor
brottssektor som helst.
Att allmänheten slutar med att ge pengar till tiggeri
är den enda linjen som fungerar, anser rumänsk polis.
De påpekar att även västländerna måste inse detta.
Resonemanget är det samma som när vi i Sverige arbetar med att stoppa pengarna till den organiserade narkotikabrottsligheten genom att förebygga och ingripa
mot missbruket.
Under 2009 har polisen i Suceava genomfört en
kampanj för att minska tiggeriet – särskilt det synliga
tiggeriet – med 30 procent. I polisens insatser har ingått
bl.a. att informera allmänheten om att deras till synes
vällovliga bidrag endast stöder en utslagningsmekanism och ett organiserat profiterande. Tiggeri finansierar också missbruk av alkohol och narkotika, både för
barnen och för deras föräldrar eller profitörer. Polisen
upplyser också om de allvarliga rättsliga konsekvenserna för dem som organiserar och lever av tiggare och
deras inkomster.
Människohandeln i Europa omfattar numera också
tiggare som flyttas runt av sina profitörer för att inte
bli alltför kända av de lokala myndigheterna och råka
ut för ingripanden. Även i Sverige förekommer tiggare
som flyttats hit från Rumänien. n
Renée Besseling är ordförande i Europe Against Drugs
(EURAD), en sammanslutning för frivilliga organisationer som arbetar mot narkotika i Europa. Alin
Botezatu är internationell kontaktman för polisen i
Suceava. Ionut Epurenui är brottsförebyggande polis
i Suceava.
Rumänska lagar mot barns tiggeri
Tiggeri
Ett viktigt polisarbete riktas mot det omfattande
tiggeri som utförs av barn på gatorna. Tiggeri och
bidrag till barn som tigger kvarhåller barnen i samma
sociala och moraliska utsatthet som när de började.
Tiggeriet minskar deras möjligheter till ett anständigt
30
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Rumänska strafflagen förbjuder tiggeri. Sådant
definieras som att en person som trots att han
är förmögen att arbeta vid upprepade tillfällen
vädjar till andra människors barmhärtighet för
att få materiellt stöd. Barnavårdslagen betraktar
barns tiggeri som en särskilt allvarlig form av
barnarbete. Lagen om skydd och främjande av
barns rättigheter bestraffar att någon inleder
barn i tiggeri eller lever på inkomster från barns
tiggeri. Straffet kan bli flera års fängelse.
Rotaryklubbar mot droger
Södertälje/Nykvarns Rotaryklubbars
stipendium för missbruksprevention
D
etta nyinstiftade stipendium vill Rotary tilldela en
ung polis som med stort intresse och entusiasm
arbetar för att förebygga narkotika- och alkoholmissbruk i Södertälje/Nykvarn.
Stipendiet delades ut på Rotaryklubbarnas galaföreställning mot droger den 10 oktober och mottagare
var polismannen Fredrik Allard. I motiveringen till
stipendiet framgår att Fredrik i ett tidigt skede av sin
karriär visat intresse för arbete mot droger. Han är nu
placerad på span- och narkotikaroteln i Södertälje och
har fått förtroendet att leda särskilda insatser mot unga
missbrukare.
Södertälje/Nykvarns Rotaryklubbar har följt
Göteborg/Frölunda Rotaryklubbs initiativ att dela ut
ett årligt stipendium till en ung, initiativrik drogbekämpare. Nu utmanar man i Södertälje/Nykvarn andra
Rotaryklubbar i Sverige till liknande initiativ.
n
SNPF-medlemmen Fredrik Allard fick ta emot stipendiet
på Rotarys musikgala i Södertälje. Utdelare var Torgny
Carlsson, även han medlem i SNPF sedan länge.
SNPF:s hedersordförande Carl G. Persson fyller 90 år
Den förre rikspolischefen Carl G. Perssons engagemang
och stöd hade mycket stor betydelse för att Svenska
Narkotikapolisföreningen kunde bildas 1987. Carl G.
Persson var vid den tiden styrelseordförande i Svenska
Carnegie Institutet och han valdes att leda SNPF:s
första stämma i Hindås, då föreningen bildades. Innan
stämman avslutades utsågs Carl G. Persson till SNPF:s
beskyddare och hedersordförande.
n
Svenska
Narkotikapolisföreningen
hyllar jubilaren,
som nyligen fyllde 90 år,
med varma hälsningar
från styrelse och medlemmar.
Carl G. Persson var ett stort stöd för Thomas Cederqvist som
grundade SNPF.
Foto: Jonas Hartelius (bilden är beskuren)
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
31
Utbildningsdag i Umeå
SNPF:s Norrlandsseminarium för de fyra nordligaste
länen gick i år av stapeln den 1 oktober i Umeå. Ett
hundratal deltagare, mest poliser och tullare, utnyttjade tillfället till förkovran och till att träffa kollegor från
andra län - och allt detta utan kostnad för deltagande
och förplägnad.
Åsa Dahlberg, Jan Westling och Gunnar Hermansson
från SNPF:s styrelse ansvarade för att arrangera och
genomföra utbildningsdagen, som var förlagd till Nolia
Konferenscenter.
Många hade startat tidigt för att hinna fram till
Umeå och få kaffe och fralla innan Västerbottens länspolismästare Krister Sandqvist inledde dagens program.
Han hälsade välkommen till Umeå och förklarade bl.a.
hur polisens arbete mot narkotikabrottsligheten på det
lokala planet generellt bedrivs utifrån två huvudteser.
Lokal narkotikabekämpning på tre nivåer
Söktidshypotesen bygger
på idén att en ökning av
söktiderna, dvs. tiden som
de som vill köpa narkotika måste använda tills en
överlåtelse skett, är en viktig faktor för att begränsa
bruk och nyrekrytering av
missbrukare.
Den andra hypotesen
bygger på att bäst resultat
uppnås om upptäckt, lagföring och stödinsatser sätts
in i ett så tidigt skede som
möjligt i en missbrukares Länspolismästare Krister
karriär.
Sandqvist.
Krister Sandqvist underströk att en förutsättning
för att uppnå dessa mål är att det lokala polisarbetet
mot narkotikabrottslighet sker mot tre nivåer samtidigt
– brukarna, gatulangningen och grossistledet.
Brukarna
Att identifiera och lagföra gärningsmän för ringa narkotikabrott syftar i första hand till att identifiera nya
missbrukare. Tillsammans med stödinsatser bidrar
detta, ofta oplanerade polisarbete, till att individen
avbryter en nyligen påbörjad missbrukskarriär innan
en asocial eller kriminell livsstil hunnit etableras.
Arbetet genererar också underrättelser som är en förutsättning för att effektivt bekämpa den lägsta distributionsnivån.
Gatulangning
Försäljning av missbruksdoser från en missbrukare till
en annan är den lägsta distributionsnivån. Genom att
i det ordinarie polisarbetet störa gatulangningen, ökar
söktiderna för de som vill köpa narkotika. Samtidigt
genererar arbetet underrättelseinformation som är
34
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
nödvändig för insatser mot de lokala grossisterna på
mellannivån.
Grossister
Distribution på mellannivån köper upp narkotikapartier, ofta i storstäderna inom landet, och transporterar
därefter narkotikan till mindre orter där den fördelas till gatulangningsnivån. Grossister bekämpas med
planlagda insatser och med hjälp av informatörer.
Detta arbete kan lokalt begränsa tillgången och öka
söktiderna under en längre period.
Norrlandsfunktionen – ny tullenhet i Umeå
Bertil Östgård, tidigare polis i Umeå, tillträdde den 1 september posten som chef för den s.k.
Norrlandsfunktionen, en ny enhet inom Tullverket
som ska svara för den brottsbekämpande verksamheten i Norrland. Detta arbete styrdes tidigare helt från
Göteborg.
Bertil Östgård berättade om den nya
Norrlandsfunktionen som han utsetts till
chef för.
Bertil Östgård redogjorde under seminariet för hur
den nya enheten med ett 40-tal tjänster är organiserad
och vilka arbetsuppgifter som kommer att prioriteras.
Sven Eriksson, gruppchef för tullenheten i Sundsvall,
berättade bl.a. om ett opiumärende som man fortfarande arbetar med.
Anabola steroider och nya droger
En stor del av programmet ägnades åt anabola steroider och nya droger. Överläkaren och tillika badmintonlandslagets läkare Martin Fahlström från Norrlands
Universitetssjukhus i Umeå, talade om medicinska
effekter av AAS-missbruk och Gunnar Hermansson
beskrev den illegala marknaden av dessa preparat. n
Nästa höst kommer SNPF:s Norrlandsseminarium att
gå av stapeln i Luleå.
GH
Inbjudan
till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens
och årsmöte den 7-9 maj 2010 i Västerås
Nu är det dags att boka in helgen 7-9 maj 2010 för SNPF:s utbildningskonferens
och årsmöte på Aros Congress Center i Västerås.
Vi räknar som vanligt med många deltagare, men antalet platser är i år begränsat
till 550, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn
gäller.Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org.
Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret.
Inbjudan med anmälningstalong skickas även ut per post till
SNPF:s medlemmar i början av 2010.
Ur det preliminära programmet:
Fredag eftermiddag
Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande och av länspolismästaren i Västmanland, kommer Mia Törnblom KRIS-ordföranden Krister Karlsson att
berätta om hur det var att leva som missbrukare och hur deras respektive vägar ut ur
missbruket har sett ut.
Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu
inte helt klara. Bevaka uppdateringar på hemsidan.
Föreläsningar lördag – söndag
Gängkultur bland unga
Gängbildningar
Knarksituationen i Mexiko
Razzior mot bodybuilders i Göteborg
Den svåraste gömman
Röd åklagare i Kina, nu i Sverige
Hot mot åklagare
En sambandsman berättar
Ett opiumärende med förgreningar
Adam – ett mycket lyckosamt narkotikaärende
En tablettmissbrukares liv
Narkotika basic
Nya preparat
Analys av hårprover
Metamfetamin
Det stora postrånet på Kruthusgatan i Göteborg
Hur bekämpas den grova organiserade brottsligheten
OBS! Programmet är ännu preliminärt. Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan.
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
35
Mexikaner styr narkotikamarknaden
text: synnöve labråten och frode röe
De mexikanska narkotikakartellerna styr numera praktiskt taget all narkotikatrafik till USA,
och de håller på att få fotfäste i Europa och i resten av världen.
D
e mexikanska narkotikakartellerna (MK) står för
merparten av produktion, införsel och omsättning
av kokain, marijuana, metamfetamin, oxykodon-tabletter och heroin till USA, Sydamerika och Kanada. Utöver
narkotikatrafiken ägnar de sig också åt hot, kidnappningar och mord. De beskrivs som extremt våldsamma
och har ingen eller liten respekt för ett människoliv.
Kartellerna är också involverade i människosmuggling och illegal invandring till USA. Kort sagt ägnar de
sig åt all slags kriminalitet som ger god vinst.
Den amerikanska narkotikapolisen DEA (Drug
Enforcement Administration) uppger att 90 procent
av allt kokain och 80 procent av allt metamfetamin
smugglas in av de mexikanska kartellerna.
Mer än 100 narkotikakarteller
Det finns idag över 100 kriminella narkotikakarteller
i Mexiko. Vem eller vilka av dessa som har makten
varierar och det styrs av geografin. De grupperingar
som sitter med makt i de rätta geografiska städerna/
områdena är de som har kontroll över smugglingsrutterna in mot USA. Den geografiska kontrollen innebär
att man också har kontroll över lokal polis och lokala
myndigheter.
38
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Historiskt sett har man haft kriminella karteller i
flera generationer, men det var först efter andra världskriget som de började med smuggling av narkotika till
USA.
Idag är det Tijuana, Sinaloa och Gulfkartellen som
är de mäktigaste kartellerna i Mexiko.
Inga informatörer
För att rekrytera folk till kartellerna använder man sig
av verktyg som är välkända i kriminell nätverksuppbyggnad. Det innefattar i synnerhet alla former av hot,
våld och som yttersta konsekvens mord. Det förekommer nästan inga informatörer i eller omkring dessa
karteller. Ingen törs prata och den inre lagföringen är
minst sagt knallhård.
Kartellerna lever efter följande motto:”It´s better six
innocent men to die, than one guilty man to live.”
När man misstänker att någon eller några tjallar, blir
de skjutna och dödade utan att man undersöker saken
mer ingående. Det är också mycket svårt att infiltrera
kartellerna eftersom det är mycket täta band inåt i
grupperna. Det beror på att aktörerna i de olika kartellerna har täta band via antingen familjerelationer och/
eller geografiska knytningar. Dialekter avslöjar områ-
destillhörighet och familjenamn visar familjerelationer.
Den information som myndigheter i USA har samlat
om mexikanska grupperingar är sådana uppgifter som
man fått vid ingripanden och utredningar av beslag.
Stora resurser
Kartellerna sysselsätter omkring 150 000 personer i
Mexiko, varav 100 000 är säkerhetspersoner som bär
vapen. Dessa personer har oftast en bakgrund som
militär eller polis. Kartellerna har god tillgång på resurser, både ekonomiskt och när det gäller utrustning. Det
kan till exempel nämnas att Gulf-kartellen har 22 flygplan till sin disposition för transport av narkotika.
De mexikanska kartellerna omsätter svindlande
summor per år. I USA uppskattar man att kartellerna
har ett överskott på omkring 10 miljarder dollar varje
år på sin kriminella verksamhet, medan den årliga narkotikatrafiken är värderad till 65 miljarder dollar.
Cirka 50 procent av omsättningen investeras i
omfattande korruption genom att bland andra betala
politiker, poliser och andra lokala och offentliga myndighetspersoner, huvudsakligen i Mexiko men också i
USA. Kartellerna använder med andra ord svindlande
belopp till korruption och detta är en av huvudorsakerna till att de är så svåra att slå ut.
För att sätta in dessa siffror i ett perspektiv kan
det nämnas att det i april 2009 gjordes ett tillslag
mot Sinaloa-kartellen. Detta resulterade i ett litet nätt
beslag på 59 miljoner dollar, 13 ton kokain, 8 ton
marijuana, 550 kilo metamfetamin, 8 kilo heroin, 6,5
miljoner ecstasytabletter, 149 bilar och 169 vapen.
Mexikansk polis
En av huvudaktörerna i en av kartellerna har sagt: ”To
control a city, you need to control the police first.”
För en tid sedan blev organisationen Los Zetas
upprättad i avsikt att bekämpa de mexikanska narkotikakartellerna. Från början skulle Los Zetas vara den
mexikanska elitpolisen och de blev utbildade av bland
annat US Army och amerikansk polis i vapenhantering, spaning och efterforskning. Detta blev ett totalt
misslyckat projekt då organisationen Los Zetas gick
sin egen väg och utvecklade sig efter en kort tid till en
egen narkotikakartell.
Los Zetas är idag en
mycket våldsam organisation som bara ägnar sig
åt kriminell verksamhet.
De har god kunskap om
polismetoder, använder
polis- och militäruniformer, behärskar moderna
telefonavlyssningssystem
och kontrollerar flera telebolag. Dessutom ägnar
de sig åt omfattande förfalskning av identiteter
då de utfärdar offentliga
ID-handlingar och andra
offentliga dokument.
Los Zetas opererar i
mer än 30 amerikanska stater. De mexikanska kartellerna är aktiva i 230 städer i USA.
Hur bekämpas MK av
mexikanska myndigheter?
Mexiko fick i december 2006 en ny president, Felipe
Calderon, som har startat en kamp mot kartellerna. MK
skadar Mexikos ekonomi då all laglöshet skrämmer
bort turister från Mexiko. I vissa områden har turismen
gått ner med över 70 procent de senaste åren.
Myndigheterna i Mexiko har gett upp när det gäller
att använda mexikansk polis i kampen mot kartellerna,
eftersom polisen är genomsyrad av korruption.
President Calderon har satt in militär i kampen mot
kartellerna och han kör offensiva räder in i flera områden där kartellerna styr både städer och områdena
omkring.
Efter att Calderon tog över som president har mer
än 11 000 personer dödats i kampen mot kartellerna,
vilket ger ett snitt på 366 dödade i månaden. 90 procent av alla som dödats är kartellmedlemmar eller
personer som medverkar till narkotikasmuggling. De
resterande 4 procenten är oskyldiga civila.
Hur bekämpas MK av USA?
USA tänker sända 500 nyanställda i federala byråer
(bl.a. DHS, DEA och FBI) ner mot gränsen till Mexiko.
De ska ha som huvuduppgift att stoppa smuggling av
vapen och pengar UT ur USA, samt narkotika IN till
USA. Mexiko önskar inte operativt bistånd från USA
i Mexiko, men man vill ha utredningsinformation om
kartellerna från amerikanerna.
USA är också i färd med att installera ett avancerat
övervakningssystem som ska övervaka gränsen mellan
USA och Mexiko. När detta system är i drift räknar
man med att smugglingsförsöken ska gå ner med kanske 75 procent. Det är värt att påpeka att gränsen är
mer än 3200 km lång och är idag omöjlig att övervaka
i sin helhet.
n
Artikelförfattarna är norska poliser som varit på en
veckolång kurs hos polisen i Miami. Texten är fritt
översatt från norska till svenska./ Red. anm.
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
39
Svensk tullare på utbildningsuppdrag
i Addis Abeba
text: anders lundgren,
Operativ underrättelse vid Tullen Arlanda
Anders Lundgren genomförde mellan 20 september och 2 oktober, 2009, ett utbildningsprogram för de narkotikabekämpande myndigheterna på Bole International Airport i Addis
Abeba på uppdrag av United Nation Office On Drugs and Crime (UNODC).
B
ole International Airport är en av de viktigaste inpasserings- och transitflygplatserna för narkotikasmugglingen in till Afrika. Flygplatsen är främst utnyttjad som transitflygplats för heroinsmugglingen ifrån
olika delar av Asien till Västafrika och sedan vidare till
Europa och Nordamerika.
För att effektivisera narkotikabekämpningen på
flygplatsen genomfördes detta utbildningsprogram i
UNODC’s regi. Uppdraget gick ut på att hjälpa till
med att starta upp ett Inter Agency Team bestående
av medlemmar ifrån den federala polisen, tullen och
flygplatsmyndigheten. 22 elever deltog i utbildningen,
varav 12 var federala poliser, 8 tulltjänstemän och två
tjänstemän från flygplatsmyndigheten på Bole.
I uppdraget ingick att utbilda dem i passagerarkontroller, profilering av flygpassagerare och i viss mån
även i kontroller av frakt- och expressgods. Detta var
steg två i deras utbildning. De hade genomgått en grundutbildning tidigare i år, och sedan om planerna går i lås
skall DEA organisera en tredje utbildningsomgång.
Narkotikasituationen i Etiopien.
Problemet med narkotika är på intet sätt ett nytt fenomen i Etiopien. Missbruket och odlingen av cannabis,
som lokalt benämns ”Estefaris” och vilket på engelska
kan översättas till ”Persian Plant”, har varit känt i flera
år.
42
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Cannabis introducerades i Etiopien av jamaicanska
immigranter som bosatte sig i landets södra delar på
1960 talet.
Shashamene, en stad ca 250 kilometer söder om
Addis Abeba, är centrum för odlingen och produktionen av cannabis.
Cannabis missbrukas i de flesta av landets regioner
och är den enda typen av narkotika som smugglas till
närliggande länder, men även till Europa och då framförallt till England.
Khat odlas i Etiopiens sydvästra och sydöstra delar
och är landets tredje största exportvara. Khat är som
bekant inte narkotikaklassat i Etiopien, men konsumtionen, produktionen och exporten av khat är inte obetydlig, snarare tvärt om. Khat säljs inte i varje gathörn,
men nästan. I många mindre grönsaks och fruktaffärer
hittar man även khat. Khat av bästa kvalitet, den som
exporteras till Europa, kostar cirka 6 US dollar per
knippe.
Missbruket i landet av heroin och kokain antas vara
låg, främst beroende på att priset på dessa preparat är
alltför högt och att tillgången är begränsad.
Den Federala polisen är ansvarig för narkotikabekämpningen i Etiopien. Det etiopiska rättsväsendet har
ingen större erfarenhet av narkotikamål och straffsatserna kan tyckas vara lite märkliga. Det spelar ingen
roll om man smugglar 10 gram heroin eller ett kilo,
man får ändå samma straff, cirka fem års fängelse.
Ett gruppfoto på poliser, tullare och representanter ifrån flygplatsmyndigheten som deltog i utbildningen. Översta raden, 4:e
ifrån vänster, Abraham Kashay projekt manager UNODC i Addis Abeba. Till höger om honom, chefen för den Federala polisen
i Etiopien, hans ställföreträdare, undertecknad samt Mr Mengiste.
Straffen har dock skärpts under de senaste åren från ett
generellt fängelsestraff på tre månader till fem år.
Bole International Airport.
Addis Abeba Bole International Airport ligger i stadsdelen Bole, cirka 18 kilometer ifrån Addis Abeba
centrum.
Flygplatsen är den stora ”hubben” för det nationella
flygbolaget Ethiopian Airlines. Bole är den sjätte största flygplatsen i Afrika och under 2008 passerade här
6 295 713 passagerare. Flygplatsen har två terminaler
varav endast den nya från 2003 används. Det finns tre
start- och landningsbanor.
Säkerheten på flygplasten är hög. Innan man kommer in i terminalen, vare sig man är passagerare,
anställd eller mötande, så får man passera genom en
säkerhetskontroll. Alla anställda blir sedan skyddsvisiterade när de passerar in till flygplatsens olika områden
och sektioner. De får även uppvisa badge för säkerhetspersonalen för att visa att de har tillstånd till att vistas
i det specifika området.
Passagerare genomgår även en andra säkerhetskontroll innan de går ombord på planet.
ifrån Västafrika. Det finns dock alltid en Duty Officer
i tjänst som är på plats 24 timmar om dygnet.
Polisens arbete med passagerarkontroller fokuseras
på transitresenärer, dels de som ankommer ifrån olika
delar av Asien och skall resa vidare till andra delar av
Afrika och de som ankommer ifrån Västafrika och
sedan skall resa vidare till övriga världen.
Polisen har en checkpoint i transitområdet där de
selekterar ut misstänkta passagerare.
När de beslutar sig för att kontrollera en passagerare
närmare så tar man med vederbörande ner till ett av
sina kontor, som för övrigt tillhör poliskoordinatorn
som fungerar som någon form platschef. Handbagaget
kontrolleras på hans skrivbord. Vill man undersöka
eventuellt incheckat bagage tar man kontakt med
Ethiophian Airlines markpersonal, som får leta rätt på
detta och ta ner det till polisens lokaler.
Polisen gör narkotikakontroller
Trafikbilden på Bole är att de flesta flygen ankommer
och avgår i mellan 06.00 och 10.00 samt mellan 19.30
och 01.00. Mitt på dagen är flygplatsen ganska öde,
frånsett inrikespassagerare.
I dag är det cirka 20 federala poliser som arbetar
med passagerarkontroller på flygplatsen i olika skift.
Man inleder arbetet runt klockan 6 på morgonen, när
högriskflygen ifrån Asien ankommer, och arbetar fram
till lunch. Sen går man hem och återkommer på kvällen när nästa peak i trafiken kommer, högriskflygen
Dokumentinspektion och utfrågning av transitpassagerare
vid deras check point.
forts s 46
+
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
43
Hela tiden är det en kamp mot klockan eftersom
den normala transittiden för en passagerare bara är
1-2 timmar.
I de fall som ankommande flight är sen, och några
passagerare på flighten riskerar att missa sitt anslutningsflyg, så plockas de åt sidan av Ethiopian Airlines
markpersonal och förs direkt till gaten innan de kommer fram till polisens checkpoint.
Polisen har ett samarbete med securitypersonalen på
flygplatsen. De har utbildat dem i att leta efter narkotika i samband med säkerhetskontrollerna och samarbetet har gett resultat. De två stora cannabisbeslagen
som gjorts i år har upptäckts i samband med röntgen
av bagage.
Inga förundersökningar görs av polisen på flygplatsen utan man lämnar över detta till den federala polisen inne i Addis Abeba.
Hittills under 2009 har man gripit 23 personer för
narkotikasmuggling. Av dessa har nio haft cannabis för
eget bruk och två har medfört runt 10 kilo cannabis
vardera. Sju har haft heroin och fem kokain.
Heroinkurirerna som man gripit i år har kommit
ifrån Guangzhou i Kina, Hong Kong och Mumbay,
medan kokainkurirerna har anlänt ifrån Lagos och
Dubai.
Den federala polisen har överhuvudtaget inga egna
tekniska hjälpmedel att tillgå, inga visitationsnålar eller
andra verktyg, ingen röntgen, inga urintester och inga
narkotikatester.
De har inga datorer. De hade en fax men visste inte
om den fungerade och telefonerna gick ej att ringa
utomlands med.
All selektering sker med hjälp av dokumentinspektion och intervjuer.
Polisen hade ett handelvapen som beväpning i sitt
enda fordon. De bar det dock inte inne på flygplatsen.
I Addis Abeba-området fanns två hundar som var
utbildade för att söka efter narkotika. Hundarna var
på flygplatsen någon dag per vecka, men enligt polisen
så var de inte speciellt effektiva så man hade inte så stor
tilltro till dem.
Vanligt med sväljare
Mr Mengiste på sitt kontor där alla passagerarkontroller
genomförs.
Tullen har fram till nu inte arbetat med narkotikakontroller. De har inte fått någon utbildning i att leta
efter narkotika och deras arbete har fokuserats på att
säkerställa så att tull och andra avgifter kommit in till
den etiopiska staten, och att se till att införselregler
efterföljs vad det gäller kommersiellt gods och valuta.
Tulltjänstemännen har dock en högre status än
poliser i Etiopien och det ser man framför allt på att
de har en högre lön. En tulltjänsteman tjänar cirka
3000 birr per månad, vilket är ungefär 300 US dollar,
medan en polis tjänar 1000 birr per månad. Detta kan
jämföras med en pilot på Ethoipian Airlines som tjänar
ca 40 000 birr per månad.
Cirka 300 tulltjänstemän arbetade på Bole i passagerare och fraktterminalerna.
Kurirer och beslag
Mellan 2004 och 2007 greps sammanlagt 44 narkotikakurirer med klass A-droger. Av dessa var 24
nigerianer, 12 tanzanier, 6 ghaneser och 2 medborgare
i Benin.
Den sammanlagda mängden beslagtagen narkotika uppgick till 52 681 gram heroin och 1198 gram
kokain. Under det senaste året har man inte gripit en
enda nigerian med klass A-droger. Den icke ärofyllda
förstaplatsen har nu övertagits av tanzanier.
46
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Vanligaste modus operandi för heroin och kokainkurirerna är att de är sväljare. Två sväljare har avlidit i år
på grund av att förpackningarna i magen hade börjat
läcka. En heroinkurir och en kokainkurir hade blivit
dåliga på planet innan ankomsten och hade transporterats till sjukhus där de senare hade avlidit.
När polisen har en misstänkt sväljare så jobbar de
med lite udda metoder. Den misstänkte erbjuds att gå
på en toalett som finns i polisens lokaler. Det är ingen
”tulltoa” utan en vanlig toalett.
Den misstänkte bevakas hela tiden av en polis som
ser till att denne inte smusslar undan något eller hinner
spola. Kan denne inte producera någonting så erbjuder man mat och dryck för att på skynda processen.
Godtar han eller hon erbjudandet, tar de med sig denne
upp till Ethiopian Airlines business lounge för att äta.
Vägrar den misstänkt delta, ger man honom eller
henne följande alternativ: Oom du inte kan eller vill
gå på toaletten, och inte tar emot erbjudandet om att
äta för att påskynda processen, så cancellerar vi din
vidareflight. Och de gör verkligen det. De är tuffa men
på ett korrekt sett.
Skulle det trots allt visa sig att han eller hon är
oskyldig, så ser man till att denne bokas om med en
annan flight. Under tiden tills denna flight avgår, står
Ethiopian Airlines för mat och dryck.
Andra metoder man använder för att avslöja sväljare är att man klämmer och känner på den misstänktes
mage. Man instruerar den misstänkte till att göra
armhävningar och situps. De kör med metalldetektor
över magen, det har visat sig att några av de sväljare
som de gripit under den senaste tiden haft aluminiumfolie runt sväljareförpackningarna.
Under den tiden som jag var på flygplatsen så greps
Till höger, en etiopisk tulltjänsteman som klarerar inkommande gods på DHL i Addis Abeba.
en sväljare med 600 gram heroin och denne avslöjades
med metalldetektor. Det var en manlig kurir, medborgare i Guinea, som ankom ifrån Hong Kong och
transiterade via Bole för en planerad vidarefärd till
Bamako.
När poliserna är övertygade om att de har en
sväljare så transporterar men denne till ett sjukhus,
som också fungerar
som en företagshälsovård för poliser,
där man genomför en röntgen. De
behöver inga åklagarbeslut för detta,
utan det kan den
enskilda polismannen besluta.
En etiopisk tullkollega
som avslutningsdagen
till ära hade klätt upp
sig i en dräkt ifrån hans
hemby.
Frakt, kurir och postkontroller
På Bole International Airport finns en ren flygfraktsterminal som ägs och drivs av Ethiopian Airlines. De
hade inga dokumenterade narkotikabeslag i flygfraktsändningar.
Den federala polisen har ett samarbete med kurirföretag som DHL, FEDEX och UPS samt med det
etiopiska postverket. Samarbetet gick ut på att polisen
utbildat dem i att leta efter narkotika i kurir- och
postförsändelser. Och detta hade gett till resultat att
cirka 30 narkotikabeslag hade gjorts under det senaste
året. I samtliga fall var det cannabis som påträffats. De
flesta beslagen låg runt 1-2 kilo och det största var på
9 kilo.
Stimulerande uppdrag
Det var verkligen en upplevelse att få möjlighet att
genomföra detta uppdrag. Det var oerhört stimulerande att få jobba tillsammans med dessa tullare och
poliser. Trots att de inte har de bästa förutsättningarna
vad det gäller tekniska hjälpmedel, lokaler och annat,
så var de engagerade, entusiastiska och oerhört lätta att
ha att göra med och tog till sig den utbildningen som
vi gav dem.
Och jag är övertygad om att när de har genomgått de utbildningarna som är planerade och fått den
utrustning de har blivit lovade så kommer beslagen att
öka, vilket de också har gjort under de senaste åren.
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
47
Är det bättre att polisen tar urinprov
än att skolan gör det?
text: katarina cnattingius
Frågan om drogtester i skolan har nu diskuterats i 30 år. Som nybliven ANT-lärare inbjöd
jag våren 1982 socialministern Karin Söder (C) till ett av mina första föräldramöten. Jag
arbetade då som textillärare på Skolhagenskolan i Täby.
P
å min fråga om skolans möjligheter att drogtesta
en elev som jag var mycket orolig för, svarade hon:
”Det kan möjligen låta sig göra om föräldrarna gav sitt
tillstånd” m.a.o. med stöd av Föräldrabalken.
I praktiken skulle det alltså innebära att skolhälsovården eller skolledningen måste vänta på att en
förälder ger sitt tillstånd. Det kan ta tid och kräva
övertalning för att få fram ett sådant samtycke. Under
tiden hinner eleven pinka ut drogerna ur kroppen. I det
dagliga arbetet sker inga drogtester utan elevens eget
samtycke. Vad lagen exakt medger har så vitt jag vet
aldrig prövats rättsligt i kommunala skolor.
Den elev som föranledde min fråga är idag en person
i 42-års åldern som talar förvirrat och högljutt för sig
själv när jag möter honom i Täby centrum och jag får
gråten i halsen.
Det var skolans dag i Kulturhuset härförleden. Där
uppträdde Jan Björklund (FP)och Maria Granlund (S).
Jag ställde frågan om drogtester i skolan och Maria
Granlund svarade: ”Man kan inte kan behandla elever
som presumtiva knarkare.”
Dagens behandling av unga människor med missbruksproblem är minst lika kränkande. Den familj som
fått problem måste berätta om sitt liv för socialarbetare
1, som åker på semester. Då får familjen berätta allt för
socionom 2, som blir gravid och avlöses av socialarbetare 3. Berättelsen går vidare till polis 1, 2,och 3 samt
åklagare och advokat, läkare, behandlare. Hur blir det
med elevens och anhörigas integritet när så många skall
ta del av dess historia?
Skolverket har inte tagit några initiativ. Tvärtom har
Skolverket kritiserat lokala drogtestningsprogram som
integritetskränkande. Uppenbarligen anser Skolverket
att sakernas tillstånd är tillfredsställande. Samtidigt
finns det i varje klass minst en elev som håller på med
ett icke-obetydligt missbruk av narkotika. En annan
viktig erfarenhet, som Skolverket bortser från, är att
det i allmänhet tar två år från missbruksdebut till
upptäckt av missbruket och dessutom tar det vanligen
ytterligare två år till dess att någon ansvarig person
eller instans ingriper, om de alls ingriper. Två år – eller
ännu värre fyra år – av låt-gå-hållning mot en ung
människas missbruk kan få förödande konsekvenser.
Under tiden har privata skolor i många fall löst pro-
50
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
blemet genom att skriva in i avtalet med föräldrarna att
skolan får ta urinprov och att eleven vid vägran avförs
från skolan.
Frågan om drogtester på unga har varit föremål för
utredning. I december 2008 lämnades ett betänkande
till justitieministern (SOU 2008:111). Det skulle bli
möjligt att narkotikatesta barn under 15 år genom
socialtjänsten – inte skolan. Åtgärden måste vara av
synnerlig vikt för socialtjänstens arbete. Det kommer i praktiken att betyda att man viftar bort tidiga
misstankar, just sådana där tester skulle kunna öka
upptäcktsmöjligheterna. Skolan – där eleverna visats
större delen av sin vardag och där personalen har
längre observationstider – kommer inte att få några
ytterligare befogenheter.
Om det blir lag av förslaget kommer det i praktiken
inte att göra stor skillnad. Även i fortsättningen kommer polisen att få utföra det viktigaste arbetet med att
spåra upp unga missbrukare.
I stället behöver vi laglig rätt till ofrivilliga drogtester
i skolan – både misstankebaserade och slumpmässiga.
De skulle kunna få en avskräckande effekt men också
vara ett viktigt hjälpmedel för att skapa klarhet kring
misstänkt missbruk och bryta igenom förnekandeprocessen.
Efter trettio års pratande och utredande måste till
slut våra folkvalda i Riksdagen ställa sig frågan: Är
det bättre att fortsätta dagens linje av vänta och se där
polisen till slut får göra jobbet att testa unga missbrukare – eller är det bättre att skolan får egna befogenheter att drogtesta elever?
Katarina Cnattingius
har som volontär arbetat mot narkotika i 30
år, bl.a. inom FMN
(Föräldraföreningen
mot narkotika) och
i Svenska Carnegie
Institutets styrelse och
arbetsutskott.
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Vem ska ha straffrabatt?
Titt som tätt uppkommer frågan om det ska kunna
löna sig att samarbeta med polisen. Antingen för
att man erkänner brott man själv begått, eller i
kombination med att man samtidigt berättar om
andras delaktighet, eller att helt fristående personer berättar om andras brottslighet.
Tyvärr måste man konstatera att de svenska
domstolarna i normalfallet inte ger några särskilda favörer, varken till den som erkänner ett brott
eller till den som väljer att avslöja andras brott.
Undantaget är om man frivilligt anger sig. Detta
beror ytterst på vår svenska lagstiftning i 29 kap
5 brottsbalken.
Högsta domstolen har nyligen i en dom från
den 21 oktober 2009, rörande bl.a. medhjälp till
mord och allmänfarlig ödeläggelse, nämnt att en
person som frivilligt angett sig ska få viss straffrabatt, men inte särskild straffrabatt för det att han
berättat om andras delaktighet. I detta fall hade
personen drabbats hårt genom sina avslöjanden
och därför tvingats byta bostad fjorton gånger, blivit isolerad, knappast kunna träffa sin familj, gått
på psykoterapi och dessutom kunde tvingas byta
identitet och flytta utomlands, vilket gjorde att
han av just dessa skäl fick en särskild straffrabatt.
Fallet hade troligen aldrig klarats upp utan att den
aktuelle personen lagt alla korten på bordet. HD
hade möjlighet att ge straffreduktion för att personen berättat om andras brott genom att tillämpa
en undantagsregel i 29 kap 5 § p 8 brottsbalken,
men valde en oerhört försiktig framtoning, trots
vissa öppningar i förarbetena, och menade att ett
kronvittnessystem är främmande för det svenska
rättssystemet. HD hänvisade också till rättegångsbalken 23 kap 12 § att man i en förhörssituation
inte får lämna löften om särskilda förmåner.
Man kan konstatera att den svenska lagen och
åtföljande praxis på området radikalt skiljer sig
från flera av våra grannländers praxis. Jag vet att
det både i Tyskland, Polen, Danmark och Norge
ges straffreduktion för dels egna erkännanden som
underlättar förundersökningen, men även för de
fall man samtidigt berättar om andras brottslig-
§ Rättsrutan §
het. Ett eget erkännande brukar i Danmark och
Norge ge en straffrabatt på cirka en tredjedel och
ännu mer, om man dessutom berättar om andras
brottsliga verksamhet.
Effektiviteten ökar hos både polis, åklagare
och domstol och kostnaderna blir lägre för kriminalvården. Fler brott klaras upp till en lägre
kostnad och på kortare tid. Detta har man insett i
flera andra länder och vid kontakter jag haft med
jurister i andra länder frågar man sig vilken uppklarningsprocent vi har. Jag har själv varit med
om att importera och åberopa sådan bevisning
från Norge, Tyskland samt Polen, och de svenska
domstolarna har varit helt kapabla att göra en
rimlig bevisvärdering av de utländska förhörspersonernas utsagor.
Risken finns att det i förlängningen görs så
kallad forumshopping, där bevispersoner vid möjlighet att välja blir lagförda där de får möjlighet
till straffreduktion, och att vi i Sverige lagför
brottslingar för att de kanske får längst straff här
för narkotikabrott.
Internationellt sett så framstår Sverige som ett
ganska omodernt land, där gamla inbitna rättstraditioner väger tyngre än viljan till förändring. Jag
har dock en känsla av att Sverige inte kan stå
utanför så länge till, utan kan inom ramen för
EU-samarbetet tvingas anpassa sig.
Utrymmet för att få straffrabatt vid de fall man
begår flera brott är dock stort, men utrymmet i
denna spalt är inte lika generöst, så tankegången
kring vilka principer man har i dessa fall sparar
jag till nästa gång det är dags att klottra i rättsrutan.
Kom ihåg: Erkänn inget. Det
lönar sig inte. I varje fall inte i
Sverige.
Hans-Jörgen Hanström
§ Rättsrutan §
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
51
Världen runt
Lokala narkotikarazzior i Serbien
Landsomfattande narkotikarazzior genomfördes i
Serbien den första lördagen i november. 2000 poliser slog till på 600 platser och grep 500 personer,
varav 100 anhölls. Vidare beslagtogs mängder av
narkotika, vapen, stulna bilar och förfalskade dollarsedlar.
Enligt Anders Stolpe, som tjänstgör som
Organized Crime Advisor vid OSCE i Belgrad, var
detta en planerad aktion som genomfördes helt och
hållet av lokal polis.
Chefen för serbiens narkotikapolis, Ivan Brandic,
har besökt Sverige ett par gånger under senaste
året, bl.a. som föreläsare vid SNPF:s höstseminarium i Malmö i november 2008. Serbisk polis har
velat förstärka insatser mot narkotika på lokalplanet och bland annat tagit svenska gatulangningsgrupper som modell.
Vid ett workshop i Belgrad, som leddes av
Anders Stolpe och Ivan Brandic, beskrevs problem
och möjligheter och nödvändiga strategier vid
lokal narkotikabekämpning penetrerades. Detta
har sedan utmynnat i en nationell strategi och de
nyligen genomförda razziorna var den första reella
insatsen.
Narkotikabekämpning har också stöd av befolkningen i Serbien, som i en nyligen genomförd
trygghetsundersökning framhöll narkotikaproblemet som den mest angelägna frågan att få en lösning på.
Nätdroger oroar i EU
Cannabismissbruket minskar något i hela EU, särskilt bland skolungdomar, och trenden tycks vara
densamma i USA och Australien. Detta konstaterar EU:s drogmyndighet ECNN i sin senaste årsrapport. Användarnivåerna är dock fortfarande
höga i de flesta EU-länder jämfört med Sverige.
ECNN har nu fått upp ögonen för drogförsäljningen via Internet. Den stora tillgången på
psykoaktiva ämnen via nätet oroar. Man nämner
t.ex. Spice som är en örtblandning för rökning,
men som också innehåller syntetiska substanser
som är tillverkade i laboratorier och som inte är
testade på människor.
ECNN:s direktör Wolfgang Götz kommenterar:
”Försök att kringgå narkotikakontrollen genom
att marknadsföra ämnen som inte är narkotikaklassade är inget nytt. Vad som är nytt är det
stora utbudet av olika ämnen som nu utprovas,
den aggressiva marknadsföringen av produkter
med avsiktligt missvisande etiketter, den ökande
användningen av Internet, och den snabbhet med
vilken marknaden reagerar på kontrollåtgärder.
Om ’spice’ ger en försmak av framtiden, kommer
EU att behöva se till att dess svar är tillräckliga för
att hantera denna växande utmaning.”
Årsrapporten kan laddas ner på:
http://www.emcdda.europa.eu/publications/
annual-report/2008
Hårdare tag mot doping i Ryssland
Den ryske premiärministern Vladimir Putin meddelade i början av november att ett statligt dopingkontrollsystem ska inrättas för ryska idrottsutövare och hårdare bestraffningar kan bli nödvändiga.
Uttalandet gjordes på ett möte inför 2014 års
vinter-OS i Sochi vid östra svartahavskusten.
Tre veckor tidigare hade tre ryska skidskyttar
testat positivt på rysktillverkat EPO vid tävlingar
i Sydkorea. De diskvalificerades och fick lämna
landet.
Förra året, dagarna före OS i Peking,
diskvalificerades sju
ryska kvinnliga idrottare, sedan de bytt ut
urinprov vid dopingtester.
Nuförtiden är det
inte en fråga om vilka
preparat man tar, utan
snarare hur man undgår upptäckt. Dagens
doping är mycket mer
vetenskapligt avancerad och därför svårare att
upptäcka, slutar notisen i MoscowTopNews.com
54
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Ökad internationell efterfrågan
på safrole och sassafrasolja
Europol varnar för en ökad användning av safrole och sassafrasolja, eftersom dessa ämnen kan
omvandlas till PMK eller användas direkt vid tillverkning av ecstasy (MDMA).
PMK, som tidigare varit den viktigaste kemikalien för framställning av ecstasy, är numera en
bristvara. Trots detta fortsätter tillverkningen av
ecstasy, även om antalet beslagtagna tabletter inom
EU har minskat drastiskt de senaste två åren.
Däremot har man från organiserade kriminella
grupper märkt en ökad efterfrågan på safrole och
sassafrasolja. Stora beslag av dessa ämnen har
gjorts i Holland, Litauen och Guinea.
Europol uppmanar nu myndigheter i andra länder att vara observanta på framställning, import,
export eller annan hantering av safrole och sassafrasolja.
Safrole/sassafrasolja utvinns ur rotbarken på
sassafrasträdet som växer bl.a. i Nordamerika.
Safrole kan också tillverkas syntetiskt.
Landet runt
Metedron är nu narkotika sedan
den 9 december
Årets storsäljare bland lagliga Internetdroger är
Metedron och den drogen är nu klassad som narkotika. Regeringens beslut trädde i kraft den 9
december 2009.
Metedron är en centralstimulerande drog som
oftast förekommer som ett vitt pulver. Intagssättet
är som för de flesta syntetdroger snortning eller
nedsväljning.
Drogens popularitet fick ett uppsving på Internet
sedan föregångaren mefedron först klassats som
hälsofarlig vara i december 2008 och den 25 maj
2009 blev förklarad som narkotika.
Mefedron och Metedron säljs fortfarande på
utländska sajter som s.k. RC-droger, vilket innebär research chemical. De är ännu inte klassat i
de flesta andra länder, men i t.ex. England och
Tyskland är det förbjudet att sälja Metedron och
andra liknande kemikaliedroger för mänskligt
bruk. Försäljningen som RC-droger ger då sken av
att det inte är frågan om drogförsäljning.
Narkotikaklassning av Spice gav
oväntad effekt
I början av september fick narkotikaroteln i
Göteborg ett annorlunda telefonsamtal. En orolig
näthandelsföretagare hade ett pikant problem:
illegaliseringen av den cannabisliknande nätdrogen ”Spice” närmade sig och nu visste han inte
vad han skulle göra med de paket som han redan
postat. Risken fanns ju att mottagarna inte skulle
hämta ut försändelserna, som istället skulle returneras till honom. Vad göra med dessa paket,
och de som fortfarande fanns kvar i företagets
lokaler?
Det visade sig snart att mannen och ytterligare
två personer från Göteborg hade en omfattande
affärsverksamhet med ”lagliga droger” som säljs
över Internet. Enligt egna uppgifter hade företaget
sju anställda och omsatte flera miljoner i månaden
innan narkotikaklassningen av Spice. Och nu när
Spice skulle bli narkotika ville de ju inte riskera att
begå något brott.
Efter ett besök på företaget och ett visst mått av
juridiskt huvudbry stämdes träff på den postterminal som mottagit returerna, och polispersonal
hjälpte till med att sortera ut de förpackningar
som innehöll Spice. Inräknat det som fanns i företagets lokaler handlade det om totalt 6-7 kg av
drogen. Detta överlämnades till narkotikaroteln
med önskemål om att det skulle förstöras.
Männen bakom nätbutiken förväntade sig dock
att inom kort kunna sälja liknande preparat som
inte är narkotikaklassade.
Text/foto: Anders Persson
Mefedron fortsatt populär drog
Mefedron dök upp i Sverige vid årsskiftet 2007/2008
och var således helt laglig att hantera och använda
fram till december 2008. Drogen blev en omåttligt populär Internetdrog och populariteten tycks
hålla i sig. Detta påpekades också i en artikel i
Läkartidningen i oktober 2009. Mefedron beskrivs
där som en drog som tycks frisätta både dopamin
och serotonim. Missbrukare som kommit till Maria
Ungdom var mycket förtjusta i ruseffekterna, men
de hade också mycket svårt att sluta med mefedron. Drogen har skördat dödsfall och i nuläget
saknas vetenskapligt underlag för att kunna uttala
sig om långtidseffekter.
Delar av det Spice som lämnades in till polisen i
Göteborg. Totalt handlade det om ett par tusen påsar,
de flesta förpackade med 3 gram Spice i varje. Spice
narkotikaklassades den 15 september 2009.
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
55
NNPF-konferens i natursköna Ålesund
Norska Narkotikapolisföreningens 19:e utbildningskonferens hölls den 23-25 oktober i
Ålesund –världens kanske vackraste stad? Årets konferenstema var ”Ungdom och rus”,
varför det förebyggande arbetet mot narkotika stod för en stor del av programmet.
K
onferensen inleddes på fredagen av den färgstarke,
och nu avgående ordföranden, Lars Holmen, som
höll ett sedvanligt mycket känslofyllt och välregisserat
tal. Talet var laddat med narkotikapolitiska ställningstaganden och det framgick tydligt att våra norska
narkotikapoliskollegor inte kan unna sig lyxen att ta
kampen mot narkotika för given.
Han kritiserade skarpt den eftergiftstanke som verkar förekomma som ett inslag i den norska narkotikadebatten. Bland annat kritiserades hälsoministern och
de delar av läkemedelindustrin som framfört tankar om
fri utskrivning av heroin. Kommentaren till detta var
sylvass: ”När blev det en human narkotikapolitik att
köra missbrukare längre ned i missbruket? Värdighet
är inget man kan få utskrivet på Apotek!”
Trovärdigheten i talet stärktes även av att han riktade kritik mot den egna organisationen. Polischefer
som har gett upp och blivit trötta trots att det inte
är de som behöver kämpa med narkotikans problem
i vardagen. Mot slutet av talet passade han även på
att kritisera den mer uppluckrade inställningen till
cannabis. Bland annat förde han fram diskussionen
om industrihampa i ljuset. ”Det finns ingen egentlig
avsättning på marknaden för produkter framställda av
58
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
hampa. Allt är ett svepskäl vars enda syfte är att stärka
legaliseringsrörelsen”.
I samband med kritiken av legaliseringsförespråkarna uppmanar han åhörarna att ställa frågor till
efterföljande dags föreläsare, forskaren och professorn
Willy Pedersen.
Riksadvokat Tor-Aksel Busch talade om hur viktig
konferensen och de engagerade deltagarna är och att
han gärna emotser genomarbetade lagförslag på narkotikaområdet från medlemmarna. Han lovade att alla
sådana kommer att beaktas.
Den långväga gästen General Mohammed Dawood
Daud – vice inrikesminister i Afghanistan – talade om
narkotikasituationen i landet. Han framförde också sitt
lands tacksamhet för stödet från den norska närvaron
i Afghanistan.
En klarblå himmel, ett stilla hav, jugendinspirerad
arkitektur och omgivande fjäll lockade många till
strövtåg i staden och en hel del deltagare var stolta
över att de tagit sig hela vägen upp för de dryga 400
trappstegen till utsiktsplatsen.
n
Heidi Joensuu och Lennart Karlsson
Tomas – Norges största
dopingsmugglare
text: heidi joensuu
Tomas var troligen Norges genom tiderna största dopingsmugglare fram till och med år
2002. Då greps han efter en tullkontroll som resulterade i beslag av 10 kg amfetamin samt
anabola steroider och ecstasy i massor. Tomas dömdes till 12 års fängelse och nu sonar
han sista delen av sitt straff.
A
tt hålla sitt föredrag på NNPF-konferensen inför
en publik som till största delen består av tullare
och poliser känns bisarrt. Vissa ansikten känner Tomas
igen från sin kriminella tid. Trots detta vill Tomas
”betala tillbaka” till samhället på det enda sätt han
kan. Genom att berätta om hur och varför hans kriminella karriär utvecklade sig som den gjorde.
Gymmet
Tomas uppväxt var ”normal” och bra och han hade
två välutbildade föräldrar. Efter skola och genomförd
militärtjänst jobbade han utomlands och återvände
efter ett par år till Norge. Av en tillfällighet hamnade
Tomas i en styrketräningsförening. Under det tidiga
90-talet var det lagligt att bruka anabola steroider
och införseln reglerades endast av Läkemedelslagen.
Och steroider var ett normalt inslag i träningsmiljön.
Steroiderna kom från länder kring Medelhavet och
främst från Spanien. Införseln var varken stor eller välorganiserad och fanns i princip endast för privat bruk.
Steroider skickades per post eller så passade man på att
handla under charterresan.
Kriminalisering i mitten på 90-talet
Införseln av anabola steroider till Norge kriminaliserades en bit in på 90-talet. Nu slutade de som tog in
anabola för privat bruk och andra aktörer tog över,
bl a Tomas. Man organiserade sig och då gärna med
medhjälpare i Sverige. Det var lätt att ta en mc-tur över
gränsen för att hämta anabola. Fortfarande rörde sig
dock införseln om ganska små mängder. Och fortfarande var Spanien stort som avsändarland. De många
nordbor som bodde i Spanien gjorde att det var lätt att
få med sig en sändning i personbil eller på reguljärbussarna från solkusten till Norden. Eller så åkte man båt
till Skagen, hyrde en segelbåt som man seglade tillbaka
till Norge med. Nu försvann länder som Italien och
Frankrike som leverantörer och öststatsländerna kom
in i bilden. Ju korruptare land, desto lättare var det att
få tag i anabola. Mot slutet av 90-talet blev smugglingen av anabola steroider mer och mer storskalig,
mer brotts- och strömlinjeformad.
Modus före och efter 11 september 2001
Det vanligaste modus för den mer organiserade smugglingen var de s k ”trasketurerna”. De gick till enligt följande. Man beställde önskat preparatet från Spanien,
åkte ner med en kurir som man klädde upp ordentligt.
Sedan instruerades kuriren till att köpa taxfree-varor
som en ”normal” resenär och kuriren kunde utan
problem åka till Arlanda med en väska full av anabola
steroider. Men efter att de hårda säkerhetskontrollerna
infördes efter 11 september-dåden var man tvungen att
tänka om. Och det var när man började utnyttja den
reguljära lastbilstrafiken som den riktiga storskaliga
smugglingen tog form. Tomas som var språkbegåvad,
reste mycket, var kreativ och hade ett brett kontaktnät
fick nu en central roll. Till slut kontrollerade Tomas
hela smugglingskedjan.
Från ”trasketurernas” 40-50 000 tabletter och
10 000 ampuller som normalsändning ökade kvantiteterna till 500 000 tabletter och 20 000 ampuller i och
med det nya moduset. Med 4-6 resor per år tjänade
Tomas mycket pengar. Och allt Tomas tog in kunde
han sälja – efterfrågan var det inget fel på.
+
forts s 61
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
59
Det var när man började utnyttja den reguljära lastbilstrafiken som den riktiga storskaliga smugglingen tog form.
Den kriminella organisationen
När Tomas skulle köpa in ett nytt parti växlades pengar till euro eller till lokal valuta. Inköpspengarna togs
ut eller växlades av någon utanför den kriminella organisationen. Dopingpreparaten beställdes via fax/mail/
telefon i god tid, själva köpet fick inte ta för lång tid,
det innebar en ökad säkerhetsrisk. När allt var klart
åkte Tomas ner till Spanien och genomförde köpet.
Steroiderna smugglades sedan till Tyskland i lastbil.
Från Tyskland tog en annan lastbilschaufför över och
körde till Norge. Lastbilsmoduset var mycket säkert
och bra. Chaufförerna körde i reguljärtrafik med fisk
från Norge till Holland och lastades med blommor och
frukt på returresan. De stoppades sällan eller aldrig för
kontroller. I Norge hade Tomas 5-6 centralt placerade
mellanhänder som hämtade sin andel av sändningen.
”Bra” kunder kunde till och med få sin andel postad
till sig. Betalningen skedde med cash eller på kredit,
varav det senare naturligtvis var dyrare.
Och eftersom det gick så bra blev Tomas mer och
mer självsäker. Snart lierade han sig med andra narkotikasmugglare och sändningarna bestod snart även av
andra preparat - kokain, amfetamin etc. När Tomas
började med steroider tänkte han: ”Jag ska aldrig börja
med narkotika.” När han ändå gjorde det försökte han
distansera sig från det mentalt. ”Det syntes ju inte på
pengarna om de kom från kokain eller steroider, tänkte
han.”
Tomas goda kontaktnät gjorde det enkelt för
honom att få tag i ”rätt” lastbilschaufförer och för
en smugglingsresa med anabola steroider tjänade de
ca 20-30 000 NOK. Om lasten även innehöll annat
än anabola, exempelvis kokain eller amfetamin, fick
chaufförerna mer betalt. Men i ärlighetens namn var
inte chaufförerna alltid medvetna om vad de fraktade.
Tomas transportansvarige kunde ibland ”glömma” att
tala om för chauffören att det förutom anabola fanns
4 kg kokain med i lasten… Att chauffören skulle hålla
tyst om de åkte fast var självklart. ”De som kör ska
hålla käft! Annars kan man lika gärna köra själv, resonerade Tomas.” Efter ett tag kunde pålitliga chaufförer
få lov att rekrytera sina kollegor och få en större del
av vinsten.
Kunderna och pengarna
Tomas träffade många av sina kunder på gym och
inom kampsports- eller dörrvaktsmiljön. Kunder, som
i början bara ville ha anabola steroider och eventuellt
även amfetamin och efedrin, blev med tiden intresserade av att köpa annat också. Kokain, GHB, Rohypnol,
Valium mm. Ju mer trendig träningskulturen blev
desto fler blev de potentiella kunderna. Träningsmiljön
innebar att det var socialt accepterat att använda exempelvis bantningspiller, medicin för ökad lungkapacitet
och Tomas tog in alla möjliga preparat som han kunde
tjäna pengar på. Kundkretsen tredubblades och Tomas
sålde även till många kvinnor. ”Vanliga” kvinnor som
tog bantningspiller visste kanske inte att vad de egentligen knaprade på var amfetamin. Dock var det helt tabu
att sälja till tonåringar. Mitt i all galenskap fanns ändå
någon sorts moral.
När Tomas ska spekulera i omsättningen på hans
kriminella verksamhet är han något tveksam. Bara
på steroider omsatte han omkring 4 miljoner NOK.
Kokainet omsatte naturligtvis betydligt mer, men
Tomas påpekar att det var många aktörer som skulle
dela på pengarna. Och om någon last beslagtogs skulle
de satsade pengarna ersättas. Tomas drevs helt av den
ekonomiska vinningen som det kriminella livet gav.
Det var mycket och hårt arbete som krävdes så det var
inte helt lättförtjänta pengar. Han skulle sluta snart
tänkte han. Han skulle bara tjäna så och så mycket
pengar… Eller hålla på ett år till… Eller… Men han
hann aldrig sluta.
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
61
Professorn som gick vilse
Reflektioner från en föreläsning om cannabis
text och foto: lennart karlsson
När jag tillsammans, med SNPF:s styrelse och delar av redaktionen, hade förmånen att
besöka NNPF-konferensen i Ålesund, fastnade jag direkt för en föreläsning av professorn Willy Pedersen med det ganska anonyma arbetsnamnet ”Hasj - Det viktigste illegale
rusmiddlet”. Jag kunde knappast ana att denna föreläsning skulle vara bland det mest
anmärkningsvärda som jag som polis upplevt i konferenssammanhang.
Cannabis är farligt
Willy Pedersen är forskare och professor i sociologi
vid universitetet i Oslo. I Norge är Pedersen ett ansett
namn och har bedrivit forskning på bland annat cannabis i 30 års tid.
Han har ansetts vara en av de forskare som bedrivit
seriös forskning på området och som en logisk följd av
sina egna forskningsresultat därigenom varit motståndare till cannabis.
I föreläsningens inledning finns det inget som tyder
på att denna föreläsning kommer att skilja sig från liknande jag har hört under åren. Enda skillnaden är att
jag tycker mig ana att Pedersen ser lite mer ansträngd
ut än genomsnittsföreläsaren. De poliser som sitter
som åhörare ser möjligen också lite mera taggade ut. I
inledningen förklarar Pedersen att han ska presentera
lite av sin forskning och mot slutet också ge uttryck för
sina åsikter på området.
Han börjar med att ge en historisk tillbakablick.
Han beskriver hur haschet fick sitt fäste i Norge i
samband med hippierörelsen och sammankomsterna
i slottsparken 1967. Han refererar till hasch som en
drog som är starkt förknippad med subkulturella
strömningar i samhället. 68-rörelsen, som var politiskt
oppositionell, gav haschet en särskild status. Det talades om att revolutionen skulle komma inifrån. Han
fortsätter sedan på samma spår och utvidgar sitt resonemang om att haschet kom att få tydliga kopplingar
till viss musik och vissa kulturer där han bland annat
nämner Indien och Jamaica. Slutsatsen i hans inledande
resonemang är att cannabis är en drog som är omgiven
av ett stort mått av mystik. ”Om man vill nå framgång
64
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
i bekämpande av cannabis så måste man avmystifiera
drogen”. Så här långt finns inte mycket kontroversiellt
i Pedersens forskning.
Föreläsningen fortsätter sedan med att han presenterar siffror som han uppnått i sina egna studier. Han
har studerat norska ungdomar i åldern 15-25 år och
hur många av dessa som någon gång har provat cannabis. Det skiljer ett antal procentenheter mellan Oslo
och övriga Norge. Tittar man på Oslo över tid så är
de ungefärliga talen att ca 20 procent av ungdomarna
någon gång har provat cannabis. Toppnoteringen är
ca 25 procent. I övriga Norge är talen lägre. 15 procent har provat någon gång medan toppnoteringen är
ca 20 procent. Pedersen uppger att han fick en känsla
under sina studier. Siffrorna skulle förändras om man
utökade målgruppen. I en mer begränsad studie på
Osloregionen flyttade man fram målgruppens ålder till
28 år. Resultatet blev nedslående. 55 till 60 procent av
dessa har någon gång provat cannabis.
Vad är det då som påverkar och är orsakerna till
bruk av cannabis i det norska samhället? Pedersen
menar att hans studier inte har kunnat hitta några
kopplingar till exempelvis arbetslöshet eller annan
social och ekonomisk utsatthet. Istället är det resultatet
av breda sociokulturella strömningar. Han har gjort ett
diagram på statistik gjord mellan 1992 och 2007. Han
har sedan jämfört detta diagram med ett diagram gjort
på amerikanska studier under samma tidsperiod. Även
om nivåerna skiljer sig avsevärt så är kurvorna nästan
identiska. Slutsatsen är att strömningar i bland annat
populärkultur påverkar konsumtionsmönstret.
Många upprörda åhörare ville diskutera med Willy Pedersen efter föreläsningen.
Olika risk- och brukargrupper
Pedersen refererar även till sin forskning när han på
ett eget sätt riskklassificerar ungdomar. Han delar in
ungdomar i tre schablongrupper. Den första gruppen
definierar han med termen traditionellt engagemang,
”elevrådsordföranden”. Grupp nummer två kallar
han för oppositionellt engagemang, ”husockupanten”.
Grupp tre benämner han som ungdomar med psykosociala problem, ”den sårbare”. Han delar därefter in
brukare av cannabis i två kategorier, kraftiga brukare
och engångsanvändare. Engångsanvändare finns både
i grupp ett och två men sällan hos grupp tre. Kraftiga
brukare finns bara i grupp två och tre.
Han kopplar återigen på temat musik och klassificerar cannabistolerans inom olika musikstilar.
Ungdomar som lyssnar på popmusik av typen Aqua,
A-ha eller Westlife är mindre benägna att röka cannabis. Ungdomar som lyssnar på reggae och experimentell musik löper högre risk. Han säger sedan lite
skämtsamt att man kan titta på idolplanscherna på
pojkrummet och att detta förmodligen är lika säkert
som ett urinprov.
Vem är då den typiske haschmissbrukaren? Enligt
Pedersen så är han en man, ca 30 år, bor i Oslo, har
dålig mental hälsa och hade svårigheter att klara av
skolan. I denna åsikt så slår Pedersen också fast att
”det finns inget glamoröst över en 30-årig haschmissbrukare. Detta är ett fastställande att cannabis är
farligt”
Kollegan får puls
I den avslutande faktadelen av föreläsningen fokuserar
Pedersen på sina studier av gatuförsäljningen av hasch
vid Akerselva i Oslo. Sakta men säkert märker man nu
hur föreläsningen börjar gå mot en mer åsiktsorienterad fas. Där Pedersen tidigare presenterat bakgrundsfakta så börjar han allt oftare hänvisa till en avhandling som han skrivit i bokform, ”Dealing at the river”.
Han talar om att det är en stor myt att man tjänar stora
pengar som gatuförsäljare. Däremot måste man vara
en skicklig yrkesman för att vara en bra gatuförsäljare,
”High competence”. Och ju skickligare man blir desto
mer beroende blir man av sin skicklighet, ”High dependency”. Haschförsäljningen i Oslo domineras av unga
män med afrikanskt ursprung. Pedersen menar att det
finns inslag av ”keeping the culture together” som styr
detta. Han avslutar med att han har den bestämda
uppfattningen att priser på cannabis inte har någon
påverkan på efterfrågan och bruk. Han slår också fast
att den illegala cannabismarknaden är en inkörsport
för tyngre droger. Att cannabisköparna tvingas exposvenska narkotikapolisföreningen 4-09
65
neras för dessa droger och att säljarna tvingas djupare
in i kriminalitet genom att sälja dessa droger. Han
sveper snabbt förbi ett konstaterande att den illegala
cannabishandeln tankar upp brottsligheten och en tung
illegal ekonomi.
Nu börjar det hela bli riktigt intressant. Pedersen
försöker sig nu på att förklara varför han en vecka
innan denna föreläsning gått ut offentligt i Aftenposten
och förklarat att han under trettio års tid har haft fel
om cannabis. Artikeln publicerades under namnet
”Jag har tagit fel om cannabis”. Pedersen menar att
man nu på allvar måste överväga att avkriminalisera
och legalisera cannabis i Norge. Jag sneglar lite roat
på min redaktionskollega Jessica som är röd om kinderna. ”Jag får puls”, väser hon fram. Pedersen försöker nu lista sina argument till varför han har ändrat
ståndpunkt. Jag tittar mig omkring och upptäcker att
det är betydligt fler åhörare än Jessica som har fått
puls. Pedersens argument är inga andra än de gamla
klassiska som legaliseringsförespråkare använt under
många år. Han vill inte att vi ska stigmatisera vanliga
användare genom att straffa dem. Han vill ta bort
födkroken för aktörerna på den illegala marknaden
genom att sälja cannabis på apotek. Han vill tillåta
cannabis för medicinskt bruk. Han vill förhindra att
farlig cannabis med stark THC halt ska komma ut på
marknaden genom att sälja den svagare (mer ofarliga?)
cannabisen på apoteket.
När föreläsningen börjar lida mot sitt slut så verkar
det som den första chocken har lagt sig hos åhörarna.
Hur kan denna högt ansedda forskare på området ha
svängt så totalt? Hur kan han stå och argumentera mot
sin egen forskning? Nu börjar det snabbt formuleras
frågor till Pedersen. ”Tror du på allvar att den illegala
marknaden kommer att försvinna om vi säljer hasch
på apoteket?” Pedersen, svävar på svaret. En annan
åhörare påpekar att Pedersens forskning har visat på
riskerna med att en ökad exponering av cannabis ökar
användandet. ”Tror du då inte att en ökning av den
totala mängden hasch såväl legal som illegal innebär
att vi får fler som röker hasch?” Pedersen står svarslös
på den frågan. Tiden för föreläsningen är slut och
man kan kanske påstå att Pedersen räddas av ringdomaren. Men för många åhörare är matchen inte slut.
Diskussionen förs nu framme vid podiet av sammanbitna narkotikabekämpare. Till sist tvingas dock alla inse
att tiden har runnit ut. Frustrationen är påtaglig hos de
åhörare som inte har fått sina frågor besvarade.
Modigt men ogenomtänkt
När föreläsningen har avslutats kliver jag ut ur salen.
Jag har svårt att samla tankarna. Det blir väldigt många
intryck som ska sorteras. Jag bestämmer mig för att
bästa sättet att rensa huvudet är med hjälp av fysisk
aktivitet. Jag tar på mina löparkläder och springer de
drygt 500 trappstegen upp till fjällstugan som bjuder
en fantastisk utsikt över Ålesund. Väl uppe på toppen
så klarnar såväl vädret som mina tankar.
Man måste ge Willy Pedersen respekt för att han
vågar ställa sig upp inför så många narkotikapoliser
66
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
och stå för sina nyvunna åsikter. Samtidigt är det oansvarigt på gränsen till idiotiskt, att han inte har tänkt
igenom sin ståndpunkt på ett tydligare sätt. Pedersen
betonar vid ett tillfälle att även forskare har rätt till en
åsikt. Självklart är det så. Men forskare har också ett
särskilt ansvar. För många utgör de en auktoritet och i
den offentliga debatten uppfattas de oftast som objektiva. För mig är det en gåta hur Pedersen kan sabla
ned den egna forskning som han hållit på med i 30 år.
Hans nya åsikter går ju i många stycken rakt emot de
forskningsresultat han presenterar. Man undrar ju vad
som har hänt. Har Pedersen fått någon kris och känner
att han måste fram i rampljuset? Han kanske själv har
påverkats av de breda sociokulturella strömningar han
nämnde innan och vill vara en professor i tiden? Har
han låtit sig påverkas av narkotikaliberala kollegor?
Jag kommer att tänka på Nils Bejerots teorier om narkotikans smittsamhet. Kan det vara så enkelt som att
tankesätt om och attityder till narkotika smittar också.
Pedersen har ju under många år jobbat nära och studerat haschrökare. Har deras liberala och drogförhärligande attityder till slut bitit sig fast? Professorn kanske
bara har haft en lång inkubationstid.
Man kan naturligtvis raljera lite skämtsamt men det
finns också en allvarlig sida av det hela. Om en forskare som Willy Pedersen går ut på det sätt som han gör,
är han då medveten om vad han sätter igång? Och om
han nu är så övertygad, borde han inte ha underbyggt
sin argumentation lite bättre. Många av de norska kollegor som jag senare talar med påpekar att Pedersen i
sina studier har en hel del faktafel. Bland annat är han
helt ute och cyklar när det gäller priserna på cannabis
och möjligheterna till förtjänst vid försäljning på gatan.
Minst sagt oansvarigt. Om du ska argumentera för din
sak så se till att bygga dina argument på fakta.
Min förhoppning är att Pedersens nya åsikter endast
är resultatet av en akademisk tankevurpa. Att han får
tid till reflektion och tillräckligt mycket mothugg så att
han återigen kan se objektivt på sin egen forskning. Då
kanske han kan hitta tillbaks och slipper vara en vilsen
professor.
n
Polisen storsatsar mot
cannabis i Stockholm
Polisen i Stockholm, Söderort, satsar nu stort mot
det utbredda missbruket av cannabis bland ungdomar. Hemmaodling av högpotent marijuana blir
också allt vanligare och nu ska polisen, socialtjänsten och akutmottagningen på Maria Ungdom göra
något tillsammans åt problemet.
Under en tid ska alla Söderorts poliser i yttre
tjänst vara inblandade i Operation Gåsen, som
insatsen kallas. De cannabismissbrukare man träffar på förs till den speciella polisstationen på Maria
Ungdom för behandling. Socialtjänsten kopplas
också in direkt.
Man hoppas på kort sikt att ett 100-tal ungdomar ska motiveras för vård genom operationen.
GH
Krönika
Obama och
narkotikapolitiken
Vad man än har för åsikter om USA kan vi alla vara överens om att trender uppstår där.
Då menar jag inte bara inom populärkultur som film, tv och musik utan mer djuplodande
vanor som konsumtionsmönster, politisk kultur, forskning osv. Och naturligtvis är inte alla
trender bra och önskvärda även om många är det. Narkotikamissbruket i sin moderna form
etablerade sig i USA långt innan det blev vanligt på vår sida Atlanten. Just i vårt land var
vi sällsynt snabba på att haka på trenden jämfört med andra europeiska länder – i och för
sig inte mycket att skryta om.
När Barack Obama tog plats i Vita Huset var det
många knarkliberaler i USA som hoppades att han
skulle vrida om narkotikapolitiken i deras riktning;
avkriminalisering (som väl egentligen är ett annat ord
för legalisering) av cannabis är fokus nr ett för de här
grupperna.
Frågan om ”medicinsk” marijuana flöt upp till ytan
ganska omedelbart och är sannerligen inte lätthanterlig
för den nye presidenten. Till dags dato har 13 delstater infört lagar som gör det möjligt för invånarna att
röka marijuana som ”medicin”, vilket är helt absurt.
Inte i några andra sammanhang ordinerar läkare sina
patienter att inandas röken från brinnande löv. Man
skulle kunna likna detta vid att kommunfullmäktige i
Stockholm röstar igenom en förordning som ”godkänner” en medicin som Läkemedelsverket inte vill registrera av vetenskapliga skäl.
Obama-administrationen har nyligen bestämt att
federala poliser inte ska arbeta för att lagföra de
”patienter” som röker marijuana på läkares rekommendation (Obs! det handlar inte om att läkarna skriver ut några recept) i de 13 delstaterna. Är detta ett steg
mot legalisering av marijuana? Jag tror inte det.
Som sin nye drogtsar har Obama utsett en polischef
från Seattle, Gil Kerlikowske. Att utse en polis är ett
budskap i sig, istället för en läkare, en sociolog eller
en ekonom. Kerlikowske kommer dessutom att arbeta
direkt under vice president Joe Biden, som under sin
långa tid i senaten återkommande engagerat sig för en
restriktiv linje i narkotikapolitiken.
Gil Kerlikowske har som svar på frågan om hur han
ser på att legalisera cannabis sagt: ”det ordet ingår
inte i presidentens vokabulär och inte heller i min”.
Han har också sagt att han inte alls stöder idén om att
delstaterna röstar om ”medicinsk” marijuana och att
inte åtala ”patienterna” ska nog ses mer som en taktisk
manöver än som en eftergift.
Per Johansson
Generalsekreterare RNS
Tidigt nästa år ska president Obama presentera sin
egen narkotikapolitik. Tydligt är att han vill bort från
begreppet ”war on drugs”. I Mexiko sa presidenten att
USA måste ta sitt eget ansvar och minska efterfrågan
på narkotika på hemmaplan. Mycket talar för att centralt i den nya politiken blir att få rättsväsendet och
narkomanvården att samarbeta mer. Det vill säga att
folk döms till vård istället för till fängelse. Redan idag
är ungefär hälften av alla som får någon form av narkomanvård i USA där på grund av rättsväsendet.
De som hoppas att Obama ska göra det juridiskt
riskfritt att röka på eller använda narkotika i största
allmänhet kommer med allra största sannolikhet bli
rejält besvikna. Den som lever får se.
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
69
En cannabisrökares bekännelser
text: lennart karlsson
De flesta av oss vet att narkotikabrott är ett upptäcktsbrott. Men det finns undantag
som bekräftar regeln. Den här berättelsen ska handla om ett sällsynt undantag.
Jag vill anmäla mig själv
I slutet av juli 2009 utspelar sig en ovanlig händelse på
Södermalms polisstation i Stockholm.
I polisstationens reception sitter en mycket förvånad
polis. På andra sidan receptionsdisken står Joakim
och säger ”Hej jag vill anmäla mig själv för narkotikabrott”. Polisens förvåning blir inte mindre när
Joakim plockar upp tretton stycken prydligt förpackade 5-grams påsar innehållande marijuana. Joakim
berättar utan att blinka att han har odlat marijuanan
hemma i sin lägenhet och att det finns mer marijuana
där. Den marijuana som han har odlat har dels varit
avsedd för eget bruk men även för försäljning. För att
understryka sitt engagemang så säger Joakim att han
rökt av sin marijuana så sent som föregående dag.
Joakim blir gripen, något som han ställer sig mycket
positiv till. Husrannsakan genomförs i Joakims lägenhet. Där tas mer marijuana i beslag tillsammans med
den utrustning som Joakim har använt när han odlat
marijuanan. 24:8 förhöret tar en minut att genomföra.
Joakim delges misstanke och svarar kort och koncist
att han erkänner brott.
Marijuana ska legaliseras
Joakim blir anhållen. I nästkommande förhör så
utvecklar han och motiverar sitt agerande. Han berättar att han under de senaste fyra åren har provat alla
typer av narkotika. Han har dock i huvudsak och den
senaste tiden uteslutande använt marijuana. Skälet till
att han anmält sig själv är att han vill protestera mot
den svenska narkotikalagstiftningen. Han anser att
lagstiftningen är felaktig. Att han har odlat, sålt, innehaft och brukat marijuana är något som enligt Joakim
inte bör anses som ett brott. Marijuana ska legaliseras,
framförallt för medicinskt bruk.
Han berättar detaljerat om hur han har gått till
väga. Fröerna som han har använt är beställda från
Holland. När det kommer till de obligatoriska frågorna om beslaget så är Joakims inställning glasklar. Han
gör anspråk på allt. Han får därefter frågan om han
kommer att fortsätta odla om han blir släppt. Joakim
svarar att det knappast är troligt. Han vill nu avvakta
utgången av detta ärende. Åklagaren finner anledning
att tro på Joakim. Han är inte tidigare dömd för något
brott. Joakim släpps fri i avvaktan på rättegång.
Ted Goldberg har inspirerat
Det är dagen för rättegången. Jag sitter i rättssalen och
hör åklagaren läsa upp gärningsbeskrivningen. Joakim
sköter sitt eget försvar. Rättens ledamöter ser ut som
om de inte riktigt vet vad de ska tro. Joakim erkänner
allt som åklagaren lägger honom till last.
Åklagaren genomför sin slutplädering och hänvisar
till gängse praxis och den tabell som finns avseende
dessa brott. Åklagaren menar också att avsikten och
motivet att vilja legalisera ska ses som en försvårande
omständighet. Åklagaren yrkar på fängelse. Joakim
genomför sin slutplädering. Nu verkar den tidigare
mycket självsäkre unge mannen plötsligt bli osäker.
Han tycks inte riktigt längre vara övertygad om det
förnuftiga i sitt handlande. Hans argumentation känns
förvirrad. Det enda konkreta han kan presentera är
en åsikt om att alkohol och tobak är lika farligt som
cannabis. Rätten tar en paus för att senare meddela
domen.
Ett knippe cannabisväxter som Joakim själv odlat i
sin lägenhet.
72
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Tio månaders fängelse för narkotikabrott
Jag passar på att intervjua Joakim i pausen. Han känns
forcerat övertygad i sin uppfattning. Jag kan inte
motstå att testa honom med några argument. När vi
diskuterar så visar det sig att hans argument inte är särskilt grundmurade. Vi pratar om medicinsk marijuana.
Joakim vet med säkerhet att marijuanan är smärtlindrande, bra för de som lider av multipel skleros samt
i vissa fall hämmar cancertumörers tillväxt. När jag
frågar honom varför inte läkemedelsindustrin har tagit
fasta på detta så ser han lite vilsen ut. Vi resonerar om
cannabis i förhållande till alkohol och tobak. Jag ställer
frågan om varför Joakim vill införa ytterligare ett legalt
rusmedel i samhället, räcker det inte med de två vi har?
Joakim kan inte riktigt motivera detta heller. Jag frågar
Joakim om hur han har kommit fram till sina åsikter.
Han svarar då att Ted Goldberg har inspirerat honom
genom sin avhandling samhället i narkotikan.
Plötsligt hörs en röst i tingsrättens högtalarsystem.
Dom avkunnas i sal 3.
Rättens ordförande förkunnar domen, 10 månaders
fängelse. Joakim ser oberörd ut, sånär som att han skakar oroligt på sina ben. Efter att domskälen lästs upp
så lämnar parterna rättssalen. Jag följer med Joakim
ut. Vi fortsätter pratstunden. Jag frågar hur det känns.
Joakim svarar att han får ta konsekvenserna av sitt
agerande. Han fortsätter sin argumentation och menar
på att man inte ska stigmatisera cannabisrökare genom
att straffa dem. Det borde i vart fall vara tillåtet att
odla, inneha och bruka. Det här med att sälja tycker
Joakim är mer komplicerat. Han tycker att det är en
viss skillnad i vilket syfte man säljer. Om man bara
säljer för vinnings skull så borde det vara förbjudet.
Individens frihet är överordnad lagföring
Jag frågar Joakim om han inte tror att det blir svårt
för rättsystemet att göra gränsdragningar i ett sådant
system. Han svarar då att man i vissa fall får räkna
med utebliven lagföring, men att individens frihet är
ett överordnat värde. Han menar vidare att cannabisrökare inte ska ses som kriminella utan snarare som
offer. Man skall hjälpa och inte straffa. Jag frågar om
Joakim ser sig själv som ett offer. Han ser fundersam
ut men kommer till slut fram till att han inte är det.
Plötsligt ser han väldigt ledsen ut. Framför mig sitter
en ung man vars självsäkerhet känns som bortblåst.
Jag förklarar för Joakim att jag undrar hur det kunde
gå så här långt för honom. Jag frågar honom om inte
han skulle ha uppskattat en vuxen hand på sin axel och
någon som hade sagt åt honom att det här med droger
inte är en bra väg. Han nickar tyst och förklarar att det
här med att ta droger inte är något som han rekommenderar i grunden.
Plötsligt känns det som om Joakims värld har rasat
ihop. Han försöker att hålla skenet uppe.
När vi har skiljts åt så får jag plötsligt känslan av
att Joakim visst är ett offer. En vilsen ung man som
har låtit alla legalitetsförespråkares argument sjunka
in. Ansvarslösa debattörer som inte förstår att deras
ord ger bränsle åt sårbara individers självdestruktiva
beteende. Jag hoppas verkligen att Joakim använder
sina 10 månader till att hitta sig själv igen. n
Cannabis skadar
Cannabismissbruket i Sverige ligger på en låg nivå
i jämförelse med övriga Europa. Men, medan cannabismissbruket tenderar att minska i omvärlden,
visar färska undersökningar att missbruket har ökat
i Sverige bland unga män i åldrarna 16-29 år. I den
gruppen uppger elva procent att de använt hasch eller
marijuana senaste året. Tidigare har nivån varit mellan
åtta och nio procent.
En nyligen presenterad sammanställning av aktuell
forskning visar än en gång att användning av cannabis
är kopplat till en rad skaderisker. I kunskapsöversikten
Skador av hasch och marijuana, som har gjorts av Jan
Stenström, enhetschef på Folkhälsoinstitutet, framgår
att särskilt tonåringar riskerar att få försämrad förmåga att tänka och lära in nya saker. Cannabisrökning
kan också orsaka schizofreni och psykos och det är
tonåringar som är särskilt utsatta för psykiatriska skador och sjukdomar. Innan hjärnan är fullt utvecklad är
den också känsligare för påverkan av gifter som THC,
den aktiva substansen i cannabis. Risken att skadas är
också större ju tidigare debuten sker.
Tonåringar särskilt utsatta
För människor med en benägenhet för psykiska störningar, kan cannabisrökning framkalla eller orsaka
återfall i och försämra psykiska sjukdomar, särskilt
schizofreni.
Kunskapsöversikten fokuserar mycket på psykiska
skador, eftersom cannabis ses som det narkotiska
preparat som har störst benägenhet att orsaka eller
framkalla skador på psyket.
Men författaren till rapporten anser att avsnittet om
Cannabisrökning under tonåren är skriftens viktigaste
kapitel. Några av skälen är att cannabisrökning stör
hormonbalansen för båda könen och cannabis fungerar också som inkörsport och stimulerar till övergång
till andra illegala droger.
Som tidigare nämnts är tonåringens omogna hjärna
särskilt känslig och tar lättare skada
En annan anledning, och en viktig anledning, till att
ta rapporten om cannabisrökningens farlighet på allvar, är att hasch och i synnerhet marijuana, är betydligt
starkare numera än det var för bara några år sedan.
Den inhemska odlingen av starkt marijuana ökar och
Sverige anses ha blivit självförsörjande. n
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
73
Boktips
EN BRA DAG ATT DÖ
Grundläggande kriminalteknik
En bra dag att dö är en uppföljare till ”Handel med
döden” av samma författare.
Expolisen och massmördaren Dennis Milne lever
nu på Filippinerna under ett annat namn och försörjer
sig fortfarande som yrkesmördare. Under ett uppdrag
snubblar han över en ledtråd som har med mordet på
en av hans tidigare kollegor att göra.
Milnes återvänder till ett kallt och fientligt London
och även om hans f.d. kollegor inte vet att han är tillbaka så finns det andra som vet.
Hämndlysten och fast besluten att skipa rättvisa
tar Milnes upp jakten på sanningen och snart är historien lika blodig som den förra. En blodig jakt som
dessutom leder till en mörk hemlighet, som är länkad
till hans eget dunkla förflutna. Sanningen är svart och
plågsam.
Som omväxling till våldsscenerna får man långsamt
reda på hur det ligger till med mordet på kollegan och
varför det utfördes. Milne reflekterar ibland över om
det är rätt av honom att döda och läsaren övertygas om
att han bara dödar människor som förtjänar det.
Boken är en frisk fläkt bland deckare, lättläst och
underhållande.
Författaren Simon Kernick är född 1966 och bakom
hans böcker ligger en grundlig research och han har
hyllats av en enhällig kritikerkår för sina verklighetstrogna skildringar av brittiskt polisarbete.
Den tekniska bevisningen har blivit allt viktigare i
brottmålsutredningar och kan också ha stor och ibland
avgörande betydelse för utgången av ett mål i domstol.
Kriminalteknik är därför ett ämnesområde som alla
poliser, och även tullare som arbetar med spaning och
utredning, bör ha grundläggande kunskaper om.
Kriminalteknik spänner över ett stort område och
nu har det kommit en ny och unik bok med titeln
Grundläggande kriminalteknik. Författarna Jan Olsson
och Thomas Kupper har tillsammans drygt 80 års
erfarenhet av polisarbete i allmänhet och kriminalteknik i synnerhet. Boken utgår från svenska förhållanden och svensk lagstiftning och följer läroplanen vid
Polishögskolan och polisutbildningen i Växjö.
Förutom de klassiska kriminaltekniska avsnitten om
fingeravtryck, verktygsspår, skospår med mera, är en
stor del av boken rent allmänbildande. Man behöver
sannerligen inte vara brottsutredare eller tekniker för
att ha stor behållning av att läsa kapitlen om fotografering, digital bildbehandling och även avsnitten om
skjutvapen och stöldskydd. Här finns mycket bra och
allmänt nyttig kunskap att ta till sig.
Den här typen av böcker brukar inte komma ut
särskilt ofta. I Grundläggande kriminalteknik finns de
moderna teknikerna och kunskaperna beskrivna och
det är detta som gör boken unik.
Författare: Simon Kernick
Pocketförlaget
Recension: Åsa Dahlberg
76
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Författare: Jan Olsson och Thomas Kupper
Jure förlag
Recension: Gunnar Hermansson
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 10.1
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 1.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom.
I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med
missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett
hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat,
missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga
ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska
och medicinska termer.
Missbruk av anabola
androgena
steroider,
AAS, och tillgången på
dessa preparat på den
illegala marknaden har
flerdubblats på tio år.
AAS-missbrukare belastar
sjukvården eftersom de
kräver behandling för de psykiska och fysiska skador
som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat
till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats
till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas
med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt
många.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod
och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk
och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur
alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i
alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper
i ämnet.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till
missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är ett
vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
77
Lösning Kryss 3-09
Vi tackar såväl gamla som nya krysslösare för era
insända bidrag. Denna gång har följande fem en dubbel trisslott att se fram emot.
Grattis till
Linda Amberntsson, JÖNKÖPING
Lars Norberg, SPÅNGA
Pär Jirhall, KALMAR
Leif Andersson, GRANGÄRDE
Jan och Eva Nordqvist, SUNNE
Stipendierutan
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet
att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den
1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga
utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga
utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium
till Årets Nykomling
Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som
står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är
på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.
78
svenska narkotikapolisföreningen 4-09
Mediahusets stipendium
Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för
värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och
Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser
inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org
Kryss 4-09
Lösningar skall senast den 6 februari 2010 sändas till:
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING
Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera.
Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80
svenska narkotikapolisföreningen 4-09